Programmera mera - lektionstips
Om Programmera mera - lektionstips
Serien riktar sig till pedagoger för barn i nioårsåldern. Du som pedagog får konkreta tips på hur du kan arbeta med programmering i undervisningen. Algoritmer, sortering, villkor och logiskt tänkande är några av de ämnen som behandlas. Medverkar gör barn från Sjöstadsskolan i Stockholm och Karin Nygårds.
Dela
Vi ska prata om programmerade saker.
Hur vet man om nåt är programmerat?Än har vi saker
som inte är programmerade.Det är bra att klura på vad som går
att styra med datorer och inte.Det är viktigt att fundera på
hur vi vill ta hjälp av datorer.Från en hylla skulle de medverkande
välja ut tre programmerade föremål.-Monstertruck!
-Den är programmerad till kontrollen.Den är vi säkra på.
-Den här, då?
-Det är en städmaskin.För att se hur små datorer kan vara-
-kan man plocka i sär
ett programmerat föremål.Då kan man bekanta sig med de delar
som utgör kärnan i en dator.Vi ska titta på hur den ser ut inuti.
Kolla här. Så här ser det ut
inuti en vanlig dator. Ser alla?Där har man såna här små motstånd,
som det heter.-Och transistorer.
-Det ser nästan ut som en fabrik.Eller hur?
Det ser ut som en liten fabrik.Det är såna här små datorer
som sitter i många apparater.-Liv?
-Det är mycket man behöver göra...-...i en liten apparat.
-Eller hur?Hur många saker
är programmerade i klassrummet?-Är den här programmerad?
-Ja.Var är själva datorn?
Innanför de här två,
mellan de här lagren.Den sitter innanför strecket.
Eleverna kan få i läxa att undersöka
hur många programmerade saker de har.-Har du nåt hemma, Ella?
-Nej.-Har ni en diskmaskin? Har du det?
-Jag har det.Diskmaskinen är programmerad.
För att förstå vår omvärld behöver
tekniken omkring oss göras begriplig.Jag hoppas att det här
har gett nya undervisningsidéer.
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Vad är programmerat?
Avsnitt 1 av 10
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Karin Nygårds och hennes elever vilka programmerade föremål som finns i ett klassrum och hur programmerade föremål ser ut inuti.
Alla program i Programmera mera - lektionstips
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Vad är programmerat?
Avsnitt 1 av 10
Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Karin Nygårds och hennes elever vilka programmerade föremål som finns i ett klassrum och hur programmerade föremål ser ut inuti.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Algoritmer
Avsnitt 2 av 10
Algoritmer kan man arbeta med på många olika sätt. Karin Nygårds och hennes elever sätter ihop en algoritm för hur man kan skriva en saga.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Villkor
Avsnitt 3 av 10
Datorer programmeras ofta med villkor som de ska följa. Elever bygger egna dataspel där de programmerar varandra efter olika villkor. Villkor kan man arbeta med i många ämnen i skolan.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Loop
Avsnitt 4 av 10
En loop är en upprepning. I klassrummet förvandlas Karin Nygårds elever till dansrobotar och Karin ger flera exempel på hur man kan arbeta med loopar i undervisningen.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Styra med programmering
Avsnitt 5 av 10
Karin Nygårds berättar om vikten av att kunna ge tydliga instruktioner. I klassrummet skriver eleverna kod och programmerar varandra att utföra vissa uppgifter.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Maskinkod
Avsnitt 6 av 10
Allt som är programmerat är elektriska impulser som är på eller av - ett eller noll. Ettor och nollor är grunden i programmering. I klassrummet jobbar Karin Nygårds och eleverna med ASCII-tabellen genom att använda ficklampor som tänds och släcks för att visualisera ettor och nollor.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Mönster
Avsnitt 7 av 10
Inom programmering letar vi mönster för att hitta lösningar på problem. I klassrummet bygger eleverna mönster och letar geometriska figurer i vardagliga föremål. Det är ett sätt att öva tankesätt som man har nytta av inom programmering.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Sortering
Avsnitt 8 av 10
All typ av data som matas in i en dator sorteras på olika sätt. Hur den sorteras bestäms av algoritmer som programmerare skriver. I klassrummet använder eleverna en sorteringsalgoritm och tränar på att sortera som en dator.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Buggar
Avsnitt 9 av 10
Fel inom programmering kallas buggar. Stavfel och räknefel kan också kallas buggar. I klassrummet tränar eleverna på att rätta till buggar genom att leta fel i meningar och texter.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Logiskt tänkande
Avsnitt 10 av 10
Att tänka i flera led och hitta lösningar på problem tränas när man programmerar. Karin Nygårds och hennes elever arbetar med problemlösning genom att tänka logiskt.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
