Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Föreläsningar och samtal om släktforskning som rör samiska rötter och migration till Finland och Norge, om dna och digitalisering av arkiven. Temat för året är fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Inspelat den 20-21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016 : Släktforska med samiskt perspektivDela
  1. Hemma hos mig så finns det
    en sån där blå, tunn skrivbok-

  2. -som ni kanske minns från skolan,
    som har tillhört en nioårig pojke.

  3. På framsidan skrev han sitt namn
    med prydlig skrivstil, lite mödosamt-

  4. -men han stannade inte vid namnet,
    utan han fortsatte.

  5. "Ulvkälla, Sveg, Härjedalen"-

  6. -"Sverige, Europa"-

  7. -"världen, universum",
    ja, ni kanske känner igen det.

  8. Det var hans försök att placera in
    sig själv i ett större sammanhang-

  9. -i enlighet med hur vi lär oss att
    världen ser ut och är strukturerad.

  10. Men vi reflekterar sällan över
    att alla begrepp-

  11. -som vi ser som självklara
    - det är ju så här det är...

  12. Alla begrepp, som vi använder oss av
    hela tiden för att orientera oss-

  13. -städer, landskap,
    län, nationalstater-

  14. -de har ju växt fram-

  15. -framför allt utifrån staters behov
    av att hålla reda på sin befolkning-

  16. -värna sina gränser
    och avgränsa sig från andra.

  17. De här närmast naturgivna begreppen,
    som ju egentligen är konstruerade-

  18. -och den statliga strukturen,
    som är så etablerad-

  19. -har genom åren bidragit till
    att skymma de andra perspektiven-

  20. -till exempel
    det samiska perspektivet.

  21. Den här föreläsningen
    vill hjälpa er att byta perspektiv-

  22. -och ta på er de samiska glasögonen
    när ni gör det ni är bra på-

  23. -när ni tolkar de källor som ni
    använder er av som släktforskare.

  24. Vi ska ta er med till Sápmi -
    det gränslösa geografiska område-

  25. -som sträcker sig
    från mellersta Norge i väster-

  26. -över Sverige och Finland, in
    i Ryssland, till Kolahalvön i öster.

  27. Sápmi.

  28. Det är samernas
    traditionella bosättningsområde.

  29. Begreppet Sápmi används också så att
    det innefattar urfolket som bor där:

  30. Samerna, som fanns i det här området-

  31. -långt innan
    några nationsgränser fastställdes.

  32. Ni kommer att få veta mer
    om samernas historia-

  33. -om hur samer länge har varit en
    icke-grupp i det svenska samhället-

  34. -och hur de nästan alltid
    har speglats genom svenska ögon-

  35. -och med svenska referensramar.

  36. Det sistnämnda är särskilt väsentligt
    när man ska försöka tolka-

  37. -den information som finns i olika
    källmaterial, som kyrkböckerna.

  38. Ni kommer att få veta mer
    om hur man närmar sig kyrkböcker-

  39. -i områden med samisk befolkning,
    för det finns en del att tänka på.

  40. Sen ska vi rikta fokus
    mot det samiska namnskicket-

  41. -och om hur ambitionen
    att införliva samer i samhället-

  42. -har lett till att samer ofta
    kyrkobokförts under andra namn-

  43. -än sina egna.

  44. Och bäst av allt: Från och med i dag-

  45. -så finns allt det här och mycket mer
    att läsa i en ny utgåva-

  46. -i Släktforskarförbundets
    handboksserie, "Samiska rötter".

  47. Några av er kanske redan har
    hunnit se den i bokutställningen.

  48. Ambitionen med den här boken
    är att öka släktforskares kunskap-

  49. -om samisk kultur, historia
    och deras samhälle.

  50. Det är viktigt
    för att förstå den samiska kontexten-

  51. -och inte minst för att förstå
    de källor man använder sig av.

  52. Ansatsen med boken är bred.

  53. Jag tänkte inte prata om allt
    utan bara visa exempel.

  54. Det är bättre
    att ni får bläddra i boken själva.

  55. Här finns kapitel om samiska ortnamn,
    om släktnamn-

  56. -om gränser, om indelningar-

  57. -om samiskt familjeliv
    och om sjukdomar och dödsorsaker.

  58. I boken berörs också
    hur samer har kategoriserats-

  59. -hur man har noterat
    att individer är samer i källorna-

  60. -under olika perioder -
    för det har inte varit konstant-

  61. -inklusive 1930-talets rasbiologi.

  62. Den tar också upp
    de lappförsamlingar-

  63. -som bildades i det sydsamiska
    området från 1700-talet och framåt.

  64. Ett kapitel ägnas
    åt kyrkböckerna i Sápmi-

  65. -där man område för område kan
    läsa om vad det finns för särdrag-

  66. -och vad man måste vara uppmärksam på
    som släktforskare.

  67. Ett annat kapitel
    talar om alternativa källor.

  68. Det finns ju andra källor
    än kyrkböckerna som är spännande-

  69. -som kan ge en fördjupad förståelse
    av hur samiska förfäder levde.

  70. Det finns faktarutor.
    Här ser ni två på bilden.

  71. En liten fördjupning
    med saker som kan berika läsningen.

  72. Det finns också lästips,
    för den som vill läsa vidare.

  73. Då måste man kanske låna böckerna-

  74. -men det är en bra samling
    av fördjupningslitteratur.

  75. Och så finns det en studiehandledning
    till eventuella studiecirklar.

  76. Boken är en antologi -
    den är skriven av flera författare-

  77. -tretton medverkande författare.

  78. De flesta av dem finns vid
    Enheten för åldrandeforskning i Umeå-

  79. -och vid Centrum för samisk forskning
    i Umeå.

  80. I boken finns också bidrag
    från samiska släktforskare.

  81. Det är en stor glädje att
    få presentera den här boken för er.

  82. Jag vill också ta tillfället i akt
    att tacka Släktforskarförbundet-

  83. -som gav oss uppdraget
    och förtroendet att skriva boken.

  84. De har också hjälpt oss förvandla
    tretton manuskript till en fin bok-

  85. -och det är vi väldigt tacksamma för.

  86. Jag är inte ensam här i dag.
    Jag har tre medförfattare med mig:

  87. Patrik Lantto, historiker
    vid Centrum för samisk forskning.

  88. Maria Wisselgren, historiker
    vid Enheten för åldrandeforskning.

  89. Maria är expert på
    kyrkboks- och folkbokföringsmaterial.

  90. Och Johannes Marainen, släktforskare
    och expert på samiskt namnskick.

  91. Vi ska fylla ut de här 45 minuterna,
    där vi vill visa på olika perspektiv-

  92. -som är viktiga att lyfta fram
    utifrån vårt arbete med boken.

  93. Patrik tänkte jag börja med
    att bjuda upp hit på scenen.

  94. Hur har relationen mellan samerna
    och samhället sett ut i historien?

  95. Ja, det är ju en rätt stor fråga,
    kan man lugnt säga.

  96. Patrik Lantto heter jag,
    och jag är föreståndare för Vaartoe.

  97. För vår del känns det roligt
    att få en bok om samiska frågor-

  98. -som också tar upp källmaterial
    och frågor om relationen med staten.

  99. Relationen mellan staten och samerna
    har sett olika ut-

  100. -beroende på tidsperioden.

  101. När staten börjar etablera-

  102. -administrativ kontroll
    över norra Sverige-

  103. -från 1500-talet och framåt,
    så visar man ganska stor acceptans-

  104. -för samiska rättigheter
    och samiskt bruk av mark.

  105. Man lägger svenska statens kontroll
    över den samiska markanvändningen-

  106. -och accepterar hur det ser ut
    med individuella lappskatteland-

  107. -som då användes för jakt och fiske-

  108. -men som senare har kommit att
    användas mer och mer för renskötsel.

  109. Samerna var en viktig befolkning
    när statsgränserna började dras-

  110. -för det var viktigt
    att kunna beskatta folk-

  111. -och säga:
    "Det här är svenska undersåtar."

  112. Just beskattningen
    gjorde att man hade starkare krav-

  113. -på att hävda
    att ett område var svenskt.

  114. För samerna, som var i ett område
    som länge inte var gränsbestämt-

  115. -så kunde det innebära att man
    skattade till tre stater samtidigt.

  116. Både Ryssland, Sverige och Danmark
    beskattade vissa områden.

  117. Från slutet av 1600-talet och framåt
    så ville man från svenska staten-

  118. -nyttja markerna mer "effektivt".

  119. Nomadism, renskötsel, jakt och fiske
    ansågs inte vara effektivt nyttjande-

  120. -utan man ville premiera
    kolonisation, jordbruksutveckling.

  121. Man ville ha
    ökad jordbruksproduktion i områdena.

  122. Det försökte man uppnå
    med lappmarksplakaten på 1600-talet-

  123. -och lappmarksreglementet 1749-

  124. -som hade till syfte att få bönder
    att etablera jordbruk i lappmarkerna.

  125. Då blev också kontrollen
    över markerna allt viktigare.

  126. Länsstyrelserna, som är statens
    förlängda arm ute i områdena-

  127. -försökte ta kontroll över markerna
    och hävdade att det var statens mark.

  128. Hur man såg på markerna försköts.

  129. Från 1800 och framåt
    så anser svenska staten-

  130. -att marken i norra Sverige
    tillhör staten.

  131. Det som blev tydligt
    när man ville premiera jordbruk-

  132. -var att man tänkte att jordbruk och
    renskötsel skulle fungera parallellt-

  133. -då de utnyttjade olika resurser.

  134. Så fungerade det ju inte,
    och successivt har renskötseln-

  135. -trängts undan av jordbruk.

  136. När vi når slutet av 1800-talet-

  137. -så har synen på samerna
    och det samiska förändrats-

  138. -liksom den politik man för gentemot
    samerna från svenska statens sida.

  139. I slutet av 1800-talet, när
    de första renbeteslagarna stiftas-

  140. -så förknippas samerna helt
    med renskötsel.

  141. Var du same, så var du renskötare,
    annars kunde du inte vara same.

  142. Det är grundidén som
    svensk samepolitik formeras kring-

  143. -från 1800-talet och framåt.

  144. Den lever ju i högsta grad även nu-

  145. -genom att de enda som har några
    markrättigheter bland samerna i dag-

  146. -är de som har renskötsel
    och tillhör samebyar.

  147. Det är alltså ett arv
    från 1800-talstänkandet.

  148. Man stiftar de första renbeteslagarna
    1886 och 1898-

  149. -för att reglera renskötseln och
    relationen mellan det och jordbruk-

  150. -för att klargöra näringarnas
    skyldigheter och rättigheter.

  151. Man fick då ett regelverk
    som gjorde att man kunde hantera-

  152. -konflikterna mellan näringarna,
    som båda behövde mark-

  153. -men där den ena hade trängt undan
    den andra från vissa områden.

  154. Renbeteslagarna gav en ram-

  155. -för den svenska samepolitiken.

  156. Man behövde även ha
    en slags kontrollfunktion-

  157. -och just det här med kontroll
    blev centralt i slutet av 1800-talet.

  158. Man ville kontrollera samerna.
    Man såg samerna som renskötare.

  159. Det var viktigt att de förblev det
    för att inte folket skulle gå under.

  160. En myndighet inrättades från 1885
    till 1971 som hette Lappväsendet.

  161. En av Lappväsendets huvuduppgifter-

  162. -förutom att implementera lagar,
    var att ha kontroll över samerna-

  163. -att reglera
    att renarna sköttes på rätt sätt-

  164. -d.v.s. på det sätt som svenskar
    såg som "en samisk renskötsel".

  165. Och de skulle leva på rätt sätt
    och inte bo i fasta bostäder-

  166. -för det var ju inte samiskt
    och därmed fel enligt statsmakten-

  167. -och enligt tjänstemännen
    som jobbade inom Lappväsendet.

  168. Man skapade också den indelning
    av renskötseln som vi ser i dag.

  169. Lappbyarna,
    som är grunden för dagens samebyar-

  170. -bildas efter renbeteslagen 1886.

  171. Så det är mycket av dagens situation
    som skapas av renbeteslagen 1886.

  172. Det viktiga att komma ihåg när man
    tittar på samiska frågor i källorna-

  173. -och nåt som jag har stött på själv,
    som har hållit på med det här länge-

  174. -det är att samerna dels
    är osynliggjorda i källmaterialet.

  175. När det gäller vissa typer av frågor-

  176. -så är det svårt
    att hitta samer i historiska källor.

  177. Men bara för att de inte finns
    i en källa-

  178. -så innebär det inte att de inte
    fanns i området vid den tiden.

  179. Kom även ihåg
    att de källor som finns-

  180. -huvudsakligen är producerade
    av svenska statens tjänstemän.

  181. Det är en spegling ur svenska ögon,
    så man behöver tolka de här källorna.

  182. Det går att göra, och det går att
    hitta väldigt spännande saker där-

  183. -men det kräver mer arbete
    än många andra frågor.

  184. En sista sak jag tänkte ta upp är
    det här med internationella frågor.

  185. Jag kan bara nämna att det här
    är Abraham Staaff, en lappfogde.

  186. De ledde Lappväsendet i olika län.
    Abraham var lappfogde i Jämtland-

  187. -under 25 års tid,
    från 1904 till 1929.

  188. Han tyckte
    att samer skulle vara renskötare-

  189. -och försökte implementera regler
    rörande renskötseln-

  190. -som skulle tvinga samerna
    att leva ett nomadiserande liv.

  191. Han försökte återinföra renmjölkning,
    som hade upphört bland samerna där-

  192. -genom regler i byordningarna,
    så han är lite kul på sitt sätt.

  193. Jag tänkte visa den här och prata om-

  194. -hur det internationella
    har påverkat svensk samepolitik.

  195. Dagens självklara gränser
    mellan Sverige, Norge och Finland-

  196. -är inte självklara på nåt sätt.

  197. Stora delar av de här gränserna
    har inte fastställts förrän 1751.

  198. 1751 fastställs
    större delen av gränsen-

  199. -mellan norra Sverige och Norge
    och mellan Finland och Norge.

  200. Så kilen i Finland skulle lika gärna
    ha kunnat tillhöra Finland som Norge.

  201. Sverige hade överhöghet över den,
    kan man säga, före 1751.

  202. Så det är mycket som vi tar för givet
    i dag som inte är det.

  203. 1751 års gränstraktat
    hade en Lappkodicill-

  204. -som reglerade samernas rättigheter
    att röra sig över gränsen.

  205. Samiska kulturer går öst-västligt-

  206. -medan gränserna går norr till syd,
    så många kulturområden är uppdelade-

  207. -mellan två eller i vissa fall,
    som det nordsamiska, tre stater.

  208. Lappkodicillen specificerade
    samernas rätt att korsa gränsen-

  209. -framför allt för renskötsel,
    men det gällde även fiske och annat.

  210. Egentligen gäller Lapkodicillen än.

  211. För att den ska sluta gälla
    måste båda staterna säga upp den.

  212. Norge har velat säga upp den,
    men Sverige har inte gått med på det.

  213. När det här skedde, 1751-

  214. -var Danmark och Norge en stat
    och Sverige och Finland en.

  215. 1808-1809 var det krig, varpå Sverige
    förlorade Finland till Ryssland.

  216. Då får vi en ny gräns till Finland,
    som hade kunnat gå vid Kalixälven-

  217. -varpå Sverige
    hade varit avsevärt mindre.

  218. Men Lappkodicillen var ju
    ett avtal mellan Sverige och Danmark-

  219. -medan Finland och Ryssland
    inte var undertecknare alls.

  220. Men man accepterade det här länge,
    fram till 1852-

  221. -när den ryska sidan stängde
    gränsen mellan Norge och Finland.

  222. Det i sin tur har bidragit till-

  223. -att Norge har velat
    omförhandla Lappkodicillen.

  224. Vi har avtal från 1919 och framåt
    som kallas för renbeteskonventioner-

  225. -som reglerar
    gränsöverskridande renskötsel.

  226. För att hantera det i Sverige,
    som inte har förbundit sig till nåt-

  227. -har man tvångsförflyttat renskötare
    på svensk sida under 1900-talet-

  228. -vilket är väldigt komplicerat
    när man vill hitta sina förfäder.

  229. Det är inte alltid
    bra underbyggt vad som har hänt.

  230. Så i dag finns ättlingar till
    renskötare ända ner i Härjedalen-

  231. -och vissa av de familjerna
    fick flytta från Norge till Sverige.

  232. Så det är en väldigt stor fråga.
    Nu får jag inte prata mer, tror jag.

  233. Tack, Patrik.
    - Då har vi fått en god bakgrund...

  234. ...när vi nu närmar oss källorna.

  235. Nu välkomnar jag Maria Wisselgren-

  236. -som jag tänkte fråga om det är
    nåt särskilt viktigt att tänka på-

  237. -när man arbetar
    med källor från samiska områden.

  238. Ja...

  239. Då ska vi se... Nu hör ni mig!
    Då lägger jag upp den på bordet.

  240. Så! Nu hör ni mig.

  241. Finns det nåt särskilt att tänka på
    med källor som rör samiskt område?

  242. Jag heter alltså Maria Wisselgren.

  243. Jag jobbar vid Enheten för åldrande-
    forskning vid Umeå universitet-

  244. -på en avdelning
    som heter demografiska databasen.

  245. Där registrerar vi
    och digitaliserar kyrkböcker-

  246. -och vi har registrerat
    och digitaliserat-

  247. -en stor del
    av kyrkböckerna för svenska Sápmi.

  248. Med hjälp av erfarenheten
    vi har fått genom det-

  249. -har jag tillsammans
    med Agneta Silversparf skrivit-

  250. -ett kapitel i den här boken
    som handlar om samer i kyrkböckerna.

  251. Agneta har en bred kunskap
    om släktforskning i Sápmi-

  252. -både på sin egen, skogssamiska släkt
    men också på andras släkter.

  253. Så tillsammans
    har vi en ganska bred kunskap-

  254. -kring kyrkböcker i svenska Sápmi,
    som vi har skrivit kapitlet om.

  255. Vi frågade oss: Har samer
    blivit lika väl registrerade-

  256. -som den övriga befolkningen
    i kyrkböckerna?

  257. Kortfattat kan jag säga
    att det finns skillnader.

  258. Samer har inte riktigt blivit det,
    och det ju kan ha sina orsaker.

  259. Bland annat har vi ju sett
    att födelsedatum och församlingsort-

  260. -och dödsdatum och dödsort
    inte är lika väl registrerat.

  261. Det kan ha många olika orsaker,
    som att vissa familjer var nomader...

  262. ...så prästen kunde inte ha
    samma kontroll över dem som över...

  263. ...de bofasta församlingsborna.

  264. En annan sak
    som vi har tagit upp i vårt kapitel-

  265. -är skillnaden som finns i hur
    man har kyrkobokfört befolkningen-

  266. -i norra svenska Sápmi
    och i södra svenska Sápmi.

  267. Vi har riktat in oss på
    kyrkböcker från 1700- och 1800-talet.

  268. I norra svenska Sápmi-

  269. -som omfattar landskapet Lappland
    - det som kallades för Lappmarken-

  270. -hade man lappmarksförsamlingar,
    och där registrerade prästen en-

  271. -utifrån hushållet
    och den by man bodde i.

  272. Men det finns ju undantag.
    Ibland har prästen velat särskilja-

  273. -samer från övrig befolkning,
    så ibland har präster gjort-

  274. -register över bara samerna
    längst bak i en husförhörslängd.

  275. Andra präster
    har velat särskilja samerna-

  276. -på så sätt att man har skrivit
    en husförhörsbok bara för samerna-

  277. -och en annan
    för den övriga befolkningen.

  278. Det här är sånt som man
    måste känna till och tänka på-

  279. -när man släktforskar i Sápmi.

  280. Man vet inte riktigt hur
    prästerna har gjort i församlingarna.

  281. Man måste kolla, helt enkelt.

  282. I södra svenska Sápmi
    gjorde man på ett helt annat sätt.

  283. Där inrättade man lappförsamlingar,
    icke-territoriella församlingar-

  284. -för samerna i ett visst område.

  285. Där registrerade man alla samer-

  286. -i de icke-territoriella
    lappförsamlingarnas kyrkböcker.

  287. Den första lappförsamlingen-

  288. -var Föllinge lappförsamling,
    som bildades 1746.

  289. Men det är ju inte
    helt gjort på det sättet-

  290. -att alla samer i det området
    registrerades i lappförsamlingen.

  291. Vi har sett
    när vi har följt familjer-

  292. -att vissa samer registrerades
    i lappförsamlingen en viss period-

  293. -men en annan period fanns de
    i den ordinarie församlingen.

  294. Så man får inte ge upp om man inte
    hittar familjerna som man följer-

  295. -utan då får man försöka
    komma på andra lösningar-

  296. -och kanske hitta dem i andra böcker.

  297. En annan sak som är tydlig när man
    går igenom kyrkböcker för Sápmi-

  298. -är det som Patrik var inne på-

  299. -att det är otydligt
    vem prästen ansåg var same.

  300. För vissa präster
    var det väldigt väsentligt-

  301. -att visa vilka som var samer
    genom t.ex. etniska markörer-

  302. -som "skogssamen" eller "lappgumman",
    men det är inte konsekvent gjort.

  303. Vissa med samisk bakgrund
    har ingen markör över huvud taget.

  304. En annan sak som också är tydlig-

  305. -är det som Elisabeth
    var inne på inledningsvis-

  306. -att prästerna,
    när de skrev in samer i kyrkböckerna-

  307. -satte svenska namn på samerna.

  308. Många samer har alltså inte
    sina samiska namn i kyrkböckerna.

  309. Man kanske skrevs in
    med sitt samiska namn i en volym-

  310. -men i nästa volym med sitt svenska.

  311. Då blir det svårt, om man följer nån-

  312. -att veta om det är
    samma person man följer eller inte.

  313. Det här bruket
    att dölja den samiska identiteten-

  314. -gör det komplicerat när man
    släktforskar på samiska släkter-

  315. -eftersom många samer
    har väldigt svenskklingande namn.

  316. Det kan vara svårt att veta-

  317. -om individen i sig
    är same eller inte.

  318. Jag kan berätta om min egen släkt.
    När jag har följt min släkt tillbaka-

  319. -så har alla,
    om jag bara tittar på namnen...

  320. Alla har väldigt svenskklingande
    namn, både förnamn och efternamn-

  321. -och tittar jag bara på namnen,
    så anar jag inte mitt samiska påbrå.

  322. Men om jag tittar på var individerna
    är födda och var de har avlidit-

  323. -så ser jag att en stor del av dem
    både är födda och döda-

  324. -i en sameby här i Västerbotten.

  325. Så man måste se
    till den bredare kontexten-

  326. -för att kunna tolka kyrkböckerna.

  327. Det är just den här bredare kontexten
    som vi har velat ta fram i vår bok.

  328. Men jag tror att jag ska avrunda här
    och inte prata så mycket mer om namn-

  329. -utan jag överlämnar ordet.

  330. Ja, nu måste jag tyvärr
    gå över till mitt fjärde språk.

  331. När jag kom till skolan,
    så fick jag veta-

  332. -att jag inte hade
    samiska som modersmål-

  333. -utan mitt modersmål, enligt skolan,
    var svenska.

  334. De flesta kommer ihåg
    att ämnet i skolan hette modersmålet.

  335. Jag var vuxen innan jag förstod
    vad ordet "modersmål" betydde.

  336. Hur kunde mitt fjärde språk,
    som jag inte ens hade hört innan-

  337. -vara mitt modersmål?

  338. Men jag lärde mig modersmålet
    så småningom.

  339. Jag har varit svensklärare
    på ett gymnasium i Göteborg i 40 år.

  340. Ett annat problem
    som rör just släktforskning är-

  341. -att jag inte svarade när jag
    uppropades som Johannes Marainen.

  342. Det var första gången
    jag hörde mitt officiella namn.

  343. Hade inte min storebror suttit där
    och sagt "Svara, det är du"...

  344. Nu vet jag att jag också heter
    Johannes Marainen, officiellt.

  345. Skillnaden mellan mitt samiska namn
    och det svenska, officiella är stor.

  346. Lásbietheaihkajohánas.
    Inte alls så konstigt.

  347. Lars, Pers, Henriks Johannes.

  348. Farfars fars, farfars,
    pappas Johannes.

  349. Och det här med namnen
    är ett problem i släktforskning.

  350. Som Elisabeth nämnde, så hade man-

  351. -svenska namnvarianter.

  352. Biera, Biete, Beahkka och Bera
    blev Per i kyrkböckerna.

  353. Per är inget samiskt namn.
    Ja, numera kanske man säger Per-

  354. -men hos samer är det helt främmande.

  355. Sen är det ju så, som också nämndes,
    att namnen kan användas lite olika.

  356. Ibland används den samiska varianten
    och ibland den svenska.

  357. Olavi Korhonen, vår medförfattare,
    berättade för mig-

  358. -att när han skulle göra en intervju-

  359. -och hade fått
    en adress till en same-

  360. -som skulle intervjuas i Norge-

  361. -så hittade han inte, så han
    gick till granngården och frågade.

  362. Nej, de hade ingen aning.

  363. Men så visade det sig att det var
    granngårdens man som han sökte.

  364. De kände inte till hans officiella
    namn, utan bara det samiska namnet.

  365. Det är ju komplicerat
    i kyrkböckerna med namnen.

  366. Dessutom...
    Patrik nämnde gränsen 1751.

  367. Han nämnde också kodicillenrätten-

  368. -att bruka land och strand
    på bägge sidor om gränsen.

  369. Men den gav också möjlighet...
    Man var ju tvungen...

  370. Om man använde land på bägge sidor
    om gränsen, var var man skattskyldig?

  371. Då bestämdes det
    att samerna själva fick bestämma-

  372. -vilken stat man ville tillhöra.

  373. Ville man tillhöra Sverige,
    så hade man svensk statstillhörighet-

  374. -men om man hellre
    ville byta till Norge-

  375. -så gick man till prästen och sa:

  376. "Nu kommer jag att registrera mig
    som norsk medborgare."

  377. Det enda som det medförde-

  378. -var att man skulle gå
    till prästen i Norge.

  379. Då kan ni förstå,
    samer som inte hade...

  380. Först i modern tid har man
    börjat bry sig om födelsedagar.

  381. "50 år, det är väl inget märkvärdigt.
    Alla blir ju det. Ska det firas?"

  382. Så det här med datum,
    det var ju ganska oväsentligt.

  383. Eftersom man inte hade papper med sig
    till Norge och skulle registrera sig-

  384. -så blev det inte alltid
    det som stod i kyrkboken-

  385. -och det var inte alls självklart
    att det som stod i kyrkboken stämde.

  386. Min mamma berättade att hon var piga
    i en familj som hade fått ett barn.

  387. De kommer till prästen,
    och barnet ska döpas-

  388. -och så frågar prästen
    när barnet är fött.

  389. Och då säger maken till frun:

  390. "Kommer du inte ihåg att det var
    en snöstorm på våren när han föddes?"

  391. Och så beräknade prästen ungefär-

  392. -när det här barnet var fött,
    och så skrevs det in.

  393. En annan komplikation var vad som
    hände om man inte registrerade sig.

  394. Man sa till prästen i Sverige
    att man ville byta statstillhörighet-

  395. -och sen gjorde man det inte,
    som t.ex. Nils Nilsson Simmá här.

  396. Ni ser att det står:
    "Före detta norsk lapp."

  397. När han skulle registreras i Sverige-

  398. -så hittade man inte
    när barnen var födda-

  399. -så ni ser där att det står:
    "Gustav, ungefär femton år."

  400. "Jon, ungefär tretton år.
    Dotter, ungefär sex år."

  401. "Ungefär åtta år, ungefär fyra år."

  402. Sen konstruerade man
    födelsedagar åt dem.

  403. Så det här med släktforskning
    och samer och födelsedagar-

  404. -det är ganska vanskligt,
    därför att de kan variera-

  405. -liksom, som jag nämnde, namnskicket.

  406. Att man inte hittar namnen
    gör det väldigt komplicerat.

  407. Patrik nämnde tvångsförflyttningar.
    Samer flyttades över stora områden-

  408. -och det medför också svårigheter-

  409. -att hitta information om samer.

  410. Sen är det en annan sak också.

  411. Vi har ett exempel på samer som
    i samband med gränsförändringarna-

  412. -bytte från norsk
    till svensk statstillhörighet.

  413. Vissa behöll de här namnen.

  414. Ett är väldigt intressant,
    namnet Utsi, längst ner.

  415. När det inte längre var möjligt-

  416. -att vara så kallad svensk same
    i den finska kilen-

  417. -så valde tre bröder olika utvägar.

  418. En valde att ha kvar
    sin svenska statstillhörighet-

  419. -men kunde inte bo kvar-

  420. -utan flyttade till Sverige,
    till Könkämä i Karesuandoområdet-

  421. -varifrån man sen tvångsförflyttades
    till Luokta-Mávas-

  422. -i Arjeplogsområdet.

  423. En annan bror bytte tillbaka
    till norsk nationalitet-

  424. -och flyttade
    till Kautokeino i Norge-

  425. -eftersom man inte längre
    fick vara svensk i finska kilen.

  426. Den tredje behöll
    svensk statstillhörighet-

  427. -men blev bofast i Mertajärvi-

  428. -söder om Karesuando.

  429. Och det här är ju...
    Släkter splittras-

  430. -genom de här gränsdragningarna.
    Hade jag nån bild till...?

  431. Här har jag illustrerat...

  432. Alla de här hade en gång,
    av praktiska skäl, bytt-

  433. -till svensk nationalitet, men...

  434. När det inte längre lönade sig,
    så valde de som är inom parentes-

  435. -att byta tillbaka till norsk,
    och de försvann då till Norge-

  436. -och blev norska medborgare.

  437. De som är utan parentes,
    de släkterna finns nu i Sverige.

  438. Sen har vi ju det stora problemet
    med vem som är same.

  439. Om en kvart så håller Pia Johansson
    en föreläsning här.

  440. När jag presenterade henne
    i "Vem tror du att du är?"-

  441. -och hade tagit fram
    hennes samiska bakgrund, så sa hon:

  442. "Men är jag same, då?"
    Jag var inte beredd på det.

  443. Jag hade tänkt att hon skulle säga...
    Jag sa: "Det är bara du som vet det."

  444. Vem kan ifrågasätta ens identitet?
    Identifierar man sig som same...

  445. Identifierar du dig som same,
    så är du same, annars är du inte det.

  446. Man kan inte sätta en stämpel på nån
    som inte identifierar sig som same.

  447. Pia Johannson svarade: "Gud!"

  448. Jag skulle ha sagt:
    "Två stycken vet det."

  449. Det roliga var sen,
    när hon kom ut från inspelningen.

  450. Vi gjorde den
    på en restaurang i Stockholm.

  451. Hon kom ut på gatan och sa:
    "Jag, som är same, måste väl jojka?"

  452. Och sen satte hon i gång...

  453. Så hon är stolt
    över sin samiska bakgrund.

  454. Men det är problematiskt, det här.
    Många säger att de är halvsamer.

  455. Då brukar jag titta på dem och säga:
    "Vilken del är det som är same?"

  456. Antingen måste man identifiera sig
    som same, eller så gör man det inte.

  457. Jag personligen tycker
    att det är självidentifikationen-

  458. -som är det som gör
    att man är same eller inte.

  459. Men problemet är ju
    hur det är i kyrkböckerna.

  460. Ibland så registreras man som same
    och ibland inte.

  461. Så just det här med osäkerheten-

  462. -om vilka som är samer-

  463. -gör att det är svårt
    när man forskar i det samiska.

  464. Och sen kom nånting i Norge
    som också försvårar det.

  465. Det skrevs 1905 i Norge:

  466. "För att vara jordägare, måste du
    vara norrman och norsktalande."

  467. Vad skulle samerna som...
    Och det viktiga att veta är-

  468. -att i Norge har de flesta samer
    aldrig sysslat med renskötsel.

  469. De har varit småbrukare och fiskare.
    Vad skulle de göra nu?

  470. De fick bara bestämma sig.
    Ett sätt att bli norrman-

  471. -var att tappa det samiska namnet.

  472. Det andra var att byta språk.

  473. Jag hörde en intervju nyligen
    med en norsk kvinna-

  474. -som sa: "Jag har fyra barn."

  475. "Två samer och två norrmän."

  476. För henne var det självklart
    att det var barnens val av identitet.

  477. Hon respekterade det.
    Två hade valt samisk identitet.

  478. Två hade valt att behålla den norska,
    och då var de norrmän.

  479. I Gällivareområdet,
    som jag skriver en bok om-

  480. -finns också ett stort problem-

  481. -för i Gällivareområdet
    var det många som blev bofasta.

  482. Där försvåras också släktforskningen-

  483. -för de samiska namnen försvinner ju
    när man blir bofast.

  484. Det finns mycket att säga om namn,
    men jag nöjer mig med detta.

  485. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Släktforska med samiskt perspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Genealogi, Historia, Samer, Samernas historia, Släktforskning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med dna - livet efter topsningen

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är dna-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt dna och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforskning i norska källor

Maria Press har under flera år arbetat i norska Arkivverket och vet hur man tar sig fram i norska källor. Här ger hon konkreta exempel på svårigheter som släktforskare kan stöta på i arkiven. Några exempel är indelning, terminologi, namn och stavningar. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Köp dig glad

Varför har det blivit en livsstil att köpa nya saker? Vad gör det med oss? Blir vi gladare? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss