Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Föreläsningar och samtal om släktforskning som rör samiska rötter och migration till Finland och Norge, om dna och digitalisering av arkiven. Temat för året är fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Inspelat den 20-21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016 : En samisk befolkning i MellansverigeDela
  1. Det är en ganska pretentiös titel
    på det här föredraget-

  2. -"Hur jag fann en samisk befolkning
    i Mellansverige."

  3. Jag tänkte berätta
    om hur jag upptäckte-

  4. -en tidigare ganska okänd och närmast
    obeskriven samisk befolkning-

  5. -som fanns i mellersta Sverige och är
    i källorna kända som "sockenlappar".

  6. Jag tittade i Nationalencyklopedin
    på "sockenlappar".

  7. Det stod "Sockenlappar - norrländsk
    motsvarighet till rackare"-

  8. -vilket inte
    är en helt riktig beskrivning.

  9. Jag skrev till Nationalencyklopedin
    och bad dem ändra det där-

  10. -så det kommer att bli en ny text.

  11. Det här går tillbaka
    till början av 70-talet-

  12. -när jag läste allmän och jämförande
    etnografi vid Uppsala universitet.

  13. Jag hade nyss läst
    Linnés dalaresa från 1734-

  14. -och fascinerades av ett citat
    i hans resedagbok.

  15. Det här är från Äppelbo socken
    i Dalarna.

  16. Han noterar tre lappkojor "som där
    av gållapparna blivit uppbyggda".

  17. "Ty i församlingen eller pastoratet
    äro 2 lapphushåll indelta"-

  18. -"vars flit i sina kristendomsstycken
    av prästerna berömdes."

  19. Äppelbo är Västerdalarna, långt från
    det traditionella samiska området.

  20. Just då läste jag en kurs
    i samisk etnografi med Anders Lööv-

  21. -som hade deltagit i sameutredningen
    som just hade publicerats-

  22. -där man hade gjort en demografisk
    utredning av samernas antal.

  23. Han hade fått Jämtland och Härjedalen
    på sin lott-

  24. -och hade gått igenom
    kyrkoarkivalierna där.

  25. Jag frågade honom vad det var
    för samer som var bofasta.

  26. Det står ju att de är i församlingen
    och pastoratet indelta.

  27. Han sa att det måste vara
    sockenlappar, men att vi kollar det.

  28. Han tog med mig till Landsarkivet och
    beställde fram ministerialhandlingar.

  29. Och 1731, tre år innan Linné kom dit-

  30. -hittade vi i födelseboken
    en uppgift om ett lapskt barn-

  31. -som var född och döptes i Äppelbo.

  32. Sen letade jag vidare i arkivalierna
    och hittade åtskilliga samer-

  33. -inte bara i Äppelbo
    utan i Västerdalarna.

  34. Då sa Anders Lööv:
    "Det här ska du skriva uppsats om."

  35. Då ägnade jag två år åt att gå igenom
    ett ganska omfattande källmaterial.

  36. Jag började med att gå igenom dop-,
    vigsel- och begravningsböcker.

  37. Jag nöjde mig inte med Västerdalarna,
    utan det blev hela Dalarna.

  38. Mycket av kyrkoarkivalierna
    fanns inte på Landsarkivet-

  39. -utan fanns kvar
    ute i församlingarna.

  40. Som tur var fanns det mikrofilmer
    man kunde beställa-

  41. -och de tog en oändlig tid att få.

  42. Jag gick igenom
    fram till 1860 från 1730.

  43. Jag kunde se att de hade släktband-

  44. -i Gästrikland, Hälsingland och så
    småningom Medelpad och Ångermanland.

  45. Jag fortsatte att gå igenom dem
    och letade och excerperade.

  46. Jag ville veta mer
    och började titta i-

  47. -husförhörslängder, flyttningslängder
    och sockenstämmoprotokoll.

  48. Jag fick en förteckning
    över de här samernas bössinnehav-

  49. -1754 till 1757
    i hela dåvarande Västernorrlands län-

  50. -som omfattade Jämtland, Härjedalen-

  51. -Ångermanland, Medelpad, Hälsingland
    och Gästrikland.

  52. Det var ganska många.

  53. Sen kompletterade jag det materialet
    med folkminnesuppteckningar.

  54. Det var lite senare det materialet.

  55. Nyfiken som man är, söker man vidare.

  56. Det blev ortnamnsuppteckningar
    och topografisk litteratur.

  57. Det fanns också
    artefakter och byggnader.

  58. Ett material jag inte hade tillgång
    till var lantmäterikartor-

  59. -men det har visat sig
    vara intressant.

  60. Där finns bosättningarna där samerna
    hade sina bostäder markerade-

  61. -ibland också med små teckningar.

  62. På den tiden hade man inte påbörjat
    arkeologiska utgrävningar-

  63. -vilket man har gjort nu
    vid gamla bosättningar.

  64. Det var ett omfattande
    och varierat källmaterial-

  65. -och det här lade jag pussel med.

  66. Det var ett detektivarbete,
    och det var spännande.

  67. Det gjorde jag 1974 till 1977.

  68. Sen blev detta två uppsatser-

  69. -och så småningom portionerade jag
    ut det i olika hembygdstidskrifter.

  70. Så småningom resulterade det i en bok
    som kom ut 1999.

  71. Det hade gått ganska lång tid
    sen materialinsamlingen.

  72. Det var inget större intresse då, men
    under senare år har många upptäckt-

  73. -att de har sina rötter
    bland den här samiska befolkningen.

  74. Lokalhistoriker har börjat notera
    ortsnamn som börjar på "lapp"-

  75. -långt utanför det samiska området.

  76. Den heter "Hästslaktare
    och korgmakare". Du får se en bild.

  77. Vad var det då jag upptäckte?

  78. Den här kartan visar var de här
    samerna var bosatta omkring 1800.

  79. Det är ju utanför de traditionella
    samiska bosättningsområdena.

  80. Det måste ju förklaras på nåt sätt.

  81. En metod jag använde
    var genealogiska studier.

  82. Jag hade lärt mig
    att man kunde göra släktträd-

  83. -och med hjälp av det omfattande
    material jag hade excerperat-

  84. -kunde jag göra
    långa släktutredningar.

  85. Det spännande och intressanta var-

  86. -att det inte var samer som hade
    invandrat från det samiska området-

  87. -utan det var samer som hade funnits
    permanent nere i Mellansverige-

  88. -åtminstone sedan 1600-talets början.

  89. Med hjälp av andra arkivalier-

  90. -bland annat från landskontoren
    och länsstyrelserna-

  91. -kunde jag så småningom konstatera-

  92. -att den bofasta samiska befolkningen
    härstammade från den nomadiserade-

  93. -som inte var bofast på 1600-talet-

  94. -men som omkring 1730 blir bofasta.

  95. Varför blev de bofasta omkring 1730?

  96. Under lång tid
    hade myndigheterna ägnat sig åt-

  97. -att försöka tvångsförvisa
    samerna norröver.

  98. Man uppfattade dem som samer
    som vistades utanför lappmarkerna.

  99. Det kom förordningar
    om att tvångsförvisa dem.

  100. 1728 inledde man
    en direkt etnisk rensning-

  101. -för att få de här samerna upp till
    Jämtland, Härjedalen och längre upp.

  102. Vi har exempel på-

  103. -att 13 samer fångades in
    i Västmanland med sina renar-

  104. -och skickades till fängelset
    i Gävle-

  105. -och hölls där i förvar
    för vidare transport till Jämtland.

  106. Men det blev aldrig av.

  107. Både samerna själva och bönderna
    protesterade mot tvångsförvisningen.

  108. De ville ha kvar samerna,
    och samerna ville vara kvar.

  109. Vi har fler såna fall.

  110. Det finns en intervju
    med en samisk kvinna i Jämtland-

  111. -som ska hjälpa en missionär
    att tyda samiska ord-

  112. -men hon förstår inte den sydsamiska
    som talas i Jämtland-

  113. -för hon har vistats
    i Medelpad och Hälsingland.

  114. Förmodligen är denna Kerstin
    Persdotter en av de tvångsförvisade.

  115. Bönderna agerade aktivt-

  116. -i Dalarna och Gästrikland
    för att förhindra tvångsförvisningen.

  117. De ville ha kvar samerna som ansågs
    viktiga för deras egna hushåll.

  118. Det hade utvecklats en symbios
    med dessa nomader-

  119. -som ägnade sig åt hantverk av olika
    slag som bönderna var beroende av.

  120. De ville ha de rep
    som tillverkades av tallrötter-

  121. -som de här nomaderna tillhandahöll-

  122. -och de ville ha deras korgar
    och andra tjänster de gjorde.

  123. Lösningen var förmodligen
    Olof Broman, en präst i Hälsingland-

  124. -som kom med ett förslag
    att de samer som finns-

  125. -i Hälsingland, Gästrikland
    och hela dåvarande Västernorrland-

  126. -ska bosättas,
    ett hushåll i var socken.

  127. De mantalsskrivs
    så att man har kontroll-

  128. -på deras kristendomsundervisning
    och på att de betalar skatt.

  129. Så skedde,
    och man kan se i kyrkoarkivalierna-

  130. -att de skrivs in i husförhörslängden
    och blir bofasta-

  131. -ett hushåll i varje socken.

  132. Ni ser
    att kartan omfattar i stort sett-

  133. -gamla Västernorrlands län.

  134. Sen sker ett visst spridningsmönster
    in i Kopparbergs län i Dalarna-

  135. -i Bergslagssocknarna.

  136. Och också i nordvästra Uppland
    som syns på kartan.

  137. Där blir de bofasta.

  138. De nomaderna hade renar.

  139. Vi vet att de mjölkade sina renar
    och tillverkade ost.

  140. Vi vet att de jagade
    och gjorde hantverk.

  141. Vi vet ganska lite i övrigt
    om deras tillvaro.

  142. Den här bilden är intressant. Den
    är från Dahlbergs "Suecia antiqua".

  143. Bilden är från Hedemora-

  144. -och man ser två renar
    och några samer.

  145. Jag har sammanfattat lite.
    Jägare och renskötare.

  146. Symbios med bondebefolkningen
    som vill ha dem kvar.

  147. Man försökte tvångsförvisa dem,
    men bönderna protesterade.

  148. Det ledde till ett bofastgörande
    på initiativ av prästen Olof Broman.

  149. Linné möter en grupp samer
    med 70 renar-

  150. -i Jättendal i Hälsingland 1732.

  151. Det är spännande.
    Dels att utsagan har tecknats ner-

  152. -dels att det är ett vittnesmål.

  153. Han frågar vad de gör där,
    och de svarar honom-

  154. -att de "vid havssidan var födda
    och här vilja dö".

  155. De var därifrån-

  156. -inte från det samiska området
    i norr, från lappmarkerna.

  157. De har tvångsförvisningsförsöken
    i gott minne när de svarar detta.

  158. De här bofasta samerna
    anställdes av socknarna-

  159. -precis som landsbygdens hantverkare-

  160. -och kom att kallas
    för "sockenlappar".

  161. Det var sockenstämmorna som antog
    dem, och det finns kontrakt med dem.

  162. Det står också redovisat vad de
    ska ha i ersättning från bönderna-

  163. -för att vara bofasta där.

  164. Ofta lovar de
    att tillhandahålla rep och korgar.

  165. Också hästslakt ska de ägna sig åt,
    för det vill inte bönderna själva.

  166. Man slaktar inte så mycket hästar-

  167. -så det är ingen
    huvudsaklig försörjningskälla.

  168. Det är en missuppfattning
    som har uppstått senare.

  169. Snarare spelar jakten...
    Det är rovdjursjakt de ägnar sig åt.

  170. De får ersättning från sockenstämman
    för varje lodjur och varg de dödar.

  171. Och björnar. De finns dokumenterat
    björnjakter som de har ägnat sig åt-

  172. -ganska detaljerade sådana
    från 1700-talet.

  173. Vid sidan av hästslakt
    skulle de också pälsa hundar.

  174. Sen kunde de gälla boskapen också.

  175. Det var förvisso sysslor som bönderna
    inte själva ville ägna sig åt...

  176. Det är obegripligt då man hade ett
    pragmatiskt förhållande till husdjur-

  177. -men det var inte alls lika starkt
    som i Sydsverige-

  178. -där man hamnade i utanförskap
    om man ägnade sig åt hästslakt.

  179. Det har sagts att de var föraktade
    för det, men det är inte sant.

  180. Det finns inget
    i de samtida, historiska källorna-

  181. -som på nåt sätt verifiera det.

  182. Det var accepterat att eftersom de
    tillhörde en annan etnisk grupp-

  183. -kunde de bryta de normer
    som gällde majoritetsbefolkningen.

  184. Det var nåt accepterat. Man ingick
    i den sociala gemenskapen i övrigt.

  185. Man fick sitta på sina bänkar
    i kyrkan-

  186. -och inte som i Sydsverige
    där rackaren fick sitta utanför-

  187. -och rackaren inte fick begravas
    med de andra på kyrkogården.

  188. Den här befolkningen överlevde
    fram till 1800-talets slut.

  189. De försvann i och med
    det traditionella bondesamhället.

  190. När det traditionella bondesamhället
    levde kvar hade de sin nisch.

  191. De hade sin möjlighet
    att försörja sig-

  192. -och de fortlevde
    som en separat etnisk grupp.

  193. Man hade lagt beslag på en nisch,
    brukar antropologerna säga.

  194. Den nischen omfattade hantverken,
    hästslakten och korgmakeriet-

  195. -och det kunde man försörja sig på.

  196. När den hotades av industrisamhället,
    när handelsvarorna kom-

  197. -minskade möjligheten
    att försörja sig.

  198. Då minskade också möjligheten
    för sockenlapparna att fortleva-

  199. -och då började blandäktenskapen.

  200. Då började drängarna,
    alltså sönerna och döttrarna-

  201. -att inte söka jobb
    i andra sockenlappshushåll-

  202. -utan man sökte sig in i
    den framväxande industrin i stället.

  203. Man flyttade in i städerna.
    Några flyttade till Nordamerika.

  204. Det finns inte så mycket spår kvar
    av sockenlapparna.

  205. Det finns enstaka husgrunder.

  206. Det skulle vara intressant
    om de inventerades-

  207. -om nån kunde dokumentera dem
    på olika sätt.

  208. Lars Rörs stuga i Bergsjö socken.

  209. Lars Rör var en känd sockenlapp.

  210. Han fick kungens uppdrag
    att transportera en grupp renar-

  211. -till kejsaren i Österrike-

  212. -så de vandrade i väg
    med renarna på kungens uppdrag-

  213. -för att skänka dem
    till kejsaren i Wien.

  214. Att skänka djur som furstegåvor är
    en tradition som går långt tillbaka.

  215. Vi känner det från vikingatid, och
    det finns beskrivet från medeltid.

  216. Det finaste man kunde skicka
    från Sverige var just renar-

  217. -och det fick Lars Rör göra.

  218. Han hade sitt pass uppspikat
    på väggen efter han hade återvänt-

  219. -som nån slags souvenir.

  220. Den här stugan brände kommunen ner,
    för de ville åt tomten.

  221. Sen har det byggt villor där,
    men vägen där huset låg-

  222. -heter faktiskt Lappstugevägen.

  223. Så det finns som nåt slags kulturarv.

  224. Det här är spännande.

  225. Om hästslakt
    är nåt man ofta lyfter fram-

  226. -i hembygdsböckerna
    och i det lokalhistoriska-

  227. -skulle jag vilja påstå att skinna
    hundar var mycket viktigare.

  228. I Jämtland specialiserade sig bönder
    på att föda upp hundar som pälsdjur.

  229. Det blev ett mode under 1800-talet
    att ha en hundskinnspäls på sig-

  230. -när man åkte till kyrkan eller hade
    blivit nyrik på skogsavverkningar.

  231. Även i tidiga bilar
    var en varm hundskinnspäls nåt fint.

  232. Det finns gott om bilder i museerna
    på dessa hundskinnspälsar.

  233. Ofta sägs att det är vargskinnspäls,
    men det är det inte.

  234. När jämthunden skapades
    som en ras 1946-

  235. -var det många jämtar
    som var kritiska mot det och sa:

  236. "Det är ju bara pälshundar.
    Det är bättre med gråhundar."

  237. Man hade lagt sig vinn om att få
    yviga, fina pälsar och stora hundar-

  238. -för att ha dem som pälshundar.

  239. De flesta jämthundsägare
    protesterar när man säger detta.

  240. Det här var en viktig bisyssla
    för många bönder.

  241. De ville inte själva avliva hundarna,
    så man tillkallade sockenlappen.

  242. Hundarna skällde när de kom.
    De ogillade de här sockenlapparna.

  243. Man avlivade hundarna genom hängning.
    Man ville inte förstöra pälsen.

  244. Ja.

  245. Det här är en annan intressant sak:
    kjolväskor med tenntrådsbroderier.

  246. Många kjolväskor i Västerdalarna,
    Gästrikland och Hälsingland-

  247. -har tenntrådsbroderier, och det var
    ofta sockenlapparna som gjorde det.

  248. De hade tenntrådsredskap
    för att göra tunn tenntråd.

  249. Det finns bevarat,
    från Svärdsjö socken-

  250. -redskap som sockenlappen
    Lars Hägg använde.

  251. Det finns
    dräkthistoriska utredningar-

  252. -från Jämtland och från Hedesunda-

  253. -som visar att det var
    sockenlappskvinnor som åstadkom dem.

  254. Tidiga dräkthistoriker har menat att
    det är renhorn, men det är det inte-

  255. -utan det är
    traditionella barockmönster-

  256. -som får den formen
    på grund av materialet.

  257. Man har spekulerat
    att det var karoliner-

  258. -som tog hem mönstren från Sibirien-

  259. -men det har avvisats
    av dräktforskare.

  260. Det var en syssla
    som många sockenlappar bidrog med.

  261. Såna här finns det bevarade mycket
    i museer och lokalsamlingar-

  262. -bland annat i Hälsingland
    och Dalarna.

  263. Det var lite snabbt.
    Jag skulle berätta...

  264. ...också om några andra sysslor
    sockenlapparna ägnade sig åt-

  265. -som inte är så vida kända.

  266. Det var musiker.
    Vi har dokumenterat...

  267. Lapp-Nils är den mest kända.
    Han var son till en sockenlapp.

  268. Han är fortfarande
    en viktig förgrundsfigur-

  269. -för folkmusiken i Jämtland
    och även på andra håll-

  270. -men det fanns andra samiska spelmän
    i Jämtland.

  271. Ville Roempke
    har skrivit en bok om detta-

  272. -och har inventerat
    de här samiska spelmännen.

  273. Det fanns även i Hälsingland-

  274. -i Arbrå socken till exempel,
    en familj som hette Stenberg-

  275. -som hade flera, kända
    samiska spelmän.

  276. Det var också en sak
    de kunde ägna sig åt.

  277. En annan spännande sak
    är att de var botare.

  278. Det är klart att i egenskap
    av en marginell befolkning-

  279. -kan man skapa en mystik kring sig.

  280. Man kan använda ett rollspel
    som gör att man blir intressant.

  281. Då kan sysslan som botare
    vara ett sätt att försörja sig.

  282. Det finns flera kända...
    Det omtalas ganska ofta i materialet-

  283. -att samekvinnorna
    försörjde sig som botare.

  284. I Gästrikland tog man sälspäck-

  285. -och smörjde mot "riset", engelska
    sjukan. Det var väldigt efterfrågat.

  286. Det finns Jon Jonasson i Mo socken
    i Ångermanland-

  287. -som var en känd botare-

  288. -som tecknade ner andra sockenlappars
    traditionella botmetoder-

  289. -framförallt är det signeri,
    så kallade trollformler.

  290. Han gick runt
    bland sina släktingar och vänner-

  291. -och tecknade ner deras signerier.

  292. Det publicerades i en bok 1910
    i 50 exemplar-

  293. -en svåråtkomlig bok.

  294. Det är en av de få svartkonstböcker-

  295. -som en traditionsbärare själv
    har publicerat.

  296. Sen fanns det en samiska,
    en sockenlappshustru-

  297. -i Ångermanland på 1820-talet-

  298. -som var känd i hela Sverige
    som boterska.

  299. De kom ända från Stockholm
    för att bli botade av henne.

  300. Hon hade fått ett rykte
    som en duktig boterska.

  301. Det fanns fler
    som hade landsomfattande rykte-

  302. -och hon tillhörde dem.

  303. Det fanns...

  304. ...också såna som var sagoberättare.

  305. De gick runt i stugorna och berättade
    sagor och fick en slant för det.

  306. Det talas ibland om tiggarlappar-

  307. -som en del förväxlar
    med sockenlappar.

  308. Jag har kunnat se att det var en
    försörjningsmöjlighet för de gamla.

  309. På så sett avvek de inte
    från andra egendomslösa.

  310. Om de inte hade barn
    som kunde försörja dem-

  311. -fick de bidra till försörjningen
    genom att tigga.

  312. Då kunde man spela på sin samiska
    bakgrund och framhålla det.

  313. De gick utanför hemmasocknen,
    för där var de för välkända.

  314. Det finns en hel del material, både
    i domböcker och uppteckningsmaterial-

  315. -om tiggarlappar som kommer,
    och om de inte får pengar-

  316. -hotar de att förgöra ladugården
    eller boskapen.

  317. Då är det ingen som vågar säga nej.
    Då ger man dem mat eller husrum.

  318. Det var framförallt äldre personer,
    och det står i husförhörslängder-

  319. -"går mest omkring och tigger"
    om de äldre.

  320. Det var en sista utväg
    att försörja sig.

  321. Är det ingen som har forskat om dem
    innan mig?

  322. Nej. Faktiskt inte.

  323. De står omnämnda
    i handbokslitteraturen-

  324. -men det är alltid
    från en devolutionistisk princip.

  325. De är renskötare
    som har hamnat på obestånd-

  326. -och har tvingats vandra ut...

  327. ..från lappmarkerna och som ibland
    fick anställning som sockenlappar.

  328. Men mina genealogiska studier visar
    att det inte stämmer.

  329. De har inte nån släktskap
    med renskötarna uppe i norr-

  330. -utan tillhör en samisk befolkning-

  331. -som permanent har vistats
    i mellersta Sverige.

  332. Det finns några
    som har spekulerat om detta.

  333. Petrus Laestadius
    skriver på 1830-talet-

  334. -att han tror att sockenlapparna
    kommer att överleva-

  335. -som pariagrupp, eller
    "avdragarnation" som han kallar det-

  336. -medan samerna i norr
    kommer att assimileras.

  337. Han menar att de här skulle bli kvar-

  338. -men redan en generation senare
    var de borta.

  339. Olof Högberg, ångermanländsk
    författare till "Den stora vreden"-

  340. -höll ett föredrag
    på en folkminnesförening-

  341. -på Norrlands nation 1880-

  342. -om sockenlapparna, som han kände.

  343. Han gör
    en ganska omfattande utredning.

  344. Han utgår från att de måste vara
    fjällsamer som först blir fiskesamer-

  345. -sen flyttar de vidare ner till
    kusttrakterna och blir sockenlappar.

  346. Det stämmer inte heller.

  347. Har samerna själva kommit till tals?
    De protesterade mot förvisningarna-

  348. -så det finns suppliker de skrev
    till kungen och landshövdingarna.

  349. Sen finns det
    en uppteckning av Petrus Holmberger-

  350. -som tjänade som privatlärare
    i Gästrikland på 1770-talet.

  351. Han fann några hushåll i närheten...
    Han var en skicklig språkforskare.

  352. Han hade tidigare
    tecknat ned Älvdalsdialekten-

  353. -och nu fick han möjlighet
    att teckna ned samer.

  354. Han gjorde en sammanställning
    av flera tusen ord-

  355. -varav många är svenska lånord.

  356. En visa tecknade han ner
    och en del meningar.

  357. Det här
    har först på senare år analyserats-

  358. -av Lars-Gunnar Larsson som är
    professor i finsk-ugriska språk.

  359. Han har kunnat visa att de inte talar
    sydsamiska i första hand.

  360. De talar en dialekt-

  361. -som är besläktad
    med de samer som levde och lever-

  362. -i Västerbottens kusttrakter.

  363. Och i Malå och så.
    Han hittar mer nordliga drag.

  364. Men det är mycket svenska lånord.

  365. De beröms ofta för att de talar god
    svenska. Det står ofta i arkivalier.

  366. De var kristna och beröms för sina
    kunskaper i kristendomsstyckena.

  367. De kunde katekesen.

  368. En sockenlapp i Jämtland
    verkade till och med som lärare-

  369. -för byns ungdomar i allmänhet.

  370. Så de är väl integrerade
    i bondesamhället de lever i.

  371. En forskare som hade haft möjlighet
    att studera sockenlapparna närmare-

  372. -var Gunnar Olof Hyltén-Cavallius-

  373. -som grundade etnologin i Sverige
    på allvar.

  374. Han var på resa i Dalarna-

  375. -och sökte upp sockenlappshushållen
    i Vika socken i Dalarna.

  376. Det var en ganska rik sockenlapp.

  377. Han hade möjlighet att hålla tre barn
    hemma med egna hushåll.

  378. Han var en skicklig jägare
    och beröms ofta vid sockenstämmorna-

  379. -för att han har fällt
    mycket rovdjur.

  380. Där stannade
    Gunnar Olof Hyltén-Cavallius-

  381. -men för honom var inte detta äkta
    vara. Han ville ha "riktiga" samer.

  382. Han hade en unik möjlighet
    att göra detaljerade studier-

  383. -men det ville han inte.

  384. Det tror jag är en anledning-

  385. -att den tidiga generationen
    folklivsforskare på 1880-talet-

  386. -aldrig intresserade sig för
    sockenlapparna när de hade chansen.

  387. De tyckte inte
    att de var tillräckligt spännande.

  388. Nomaderna uppe i norr
    var de "riktiga" samerna.

  389. Det var det man vill komma åt.

  390. Att de assimilerades-

  391. -beror ju på
    att samhället förändrades.

  392. Det var yttre faktorer som bidrog.

  393. Men kunde de ha överlevt
    som etnisk grupp-

  394. -och hittat en ny nisch och fortlevt?

  395. Vad de skulle ha kunnat gjort
    men inte var resursstarka nog till-

  396. -var att bli
    professionella korvmakare.

  397. De kunde ha slagit sig in
    på hästköttsmarknaden.

  398. De hade kompetens att ta tillvara
    hästar. De hade ätit hästar.

  399. Vid 1800-talets mitt,
    när industrisamhället börjar-

  400. -blev det en efterfrågan på hästkött.

  401. Arbetarbefolkningen
    hade inte problem att äta hästkött.

  402. När man flyttade till städerna kunde
    man strunta i de gamla normerna.

  403. Gustafskorv äter vi fortfarande.
    Fabriken anlades på 1850-talet.

  404. I Gustafs fanns det sockenlappar,
    i Gustafs socken i Dalarna.

  405. Men de var inte
    tillräckligt resursstarka för detta.

  406. Det finns exempel från Estland
    där tatarerna kom att göra det.

  407. De hade tagit till vara hästarna
    för egen del-

  408. -men när stadsbefolkningen
    efterfrågade hästkött-

  409. -öppnade de hästslakterier och sålde
    hästkorv till stadsbefolkningen.

  410. Det gjorde aldrig sockenlapparna.

  411. Korghantverket, då?

  412. Det höll ofta hög kvalitet
    och var gjort av tallrötter.

  413. Det var korgar av olika slag - dels
    ostkorgar, dels förvaringskorgar.

  414. En del av dem
    var omvittnat skickliga korgmakare.

  415. Efterfrågan minskade
    när industrivarorna kom ut.

  416. -men det fanns samer som på industri-
    mässorna i början av 1900-talet-

  417. -kom med korgar och ställde ut dem.

  418. Då hade hemslöjdsrörelsen
    börjat intressera sig.

  419. Det finns en del uppgifter, bland
    annat från en mässa 1901 i Gävle-

  420. -där en sockenlapp, Skoglund-

  421. -berömdes och fick pris
    för sina korgar.

  422. Men det är inget
    man kan försörja sig på.

  423. Rovdjuren hade försvunnit
    från landsbygden under 1800-talet-

  424. -så det kunde man inte
    försörja sig på.

  425. Det återstod att flytta
    in till städerna och assimileras.

  426. Det märkliga är att ingen
    har efterfrågat sina rötter.

  427. Skogsfinnar. Många människor
    har upptäckt sina skogsfinska rötter.

  428. Vallonerna. Det är lite högstatus
    att vara vallonättling.

  429. Det är först på senare år
    som människor har upptäckt-

  430. -att de har släktingar där det står
    beteckningen "sockenlapp".

  431. De har funderat mycket på det men har
    inte kunnat förstå vad det har varit.

  432. Man har trott att det var enstaka
    samer som har flyttat ner-

  433. -men i flera fall när folk
    har frågat, har jag kunnat visa-

  434. -att de tillhör
    de här gamla släkterna.

  435. Än så länge har det inte bildats
    nån sockenlappsförening.

  436. Först på senare år har man från
    forskningshåll intresserat sig.

  437. Jämtlands museum har satt i gång
    en studie av sockenlappar-

  438. -och det har funnits
    dokumentationsprojekt-

  439. -i Hälsingland, Gästrikland
    och Dalarna-

  440. -för att leta efter artefakter-

  441. -och fysiska kvarlämningar
    ute i markerna.

  442. Viss dokumentation och forskning
    pågår i dag.

  443. Vi saknar foton av sockenlappar.

  444. Det fanns ättlingar på 1900-talet.
    Jämtlands museum har ett par bilder.

  445. Det finns en bild från Uppland
    och nån enstaka mer.

  446. Det vore roligt att se dem på bild.

  447. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En samisk befolkning i Mellansverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Samer, Samernas historia, Släktforskning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med dna - livet efter topsningen

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är dna-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt dna och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforskning i norska källor

Maria Press har under flera år arbetat i norska Arkivverket och vet hur man tar sig fram i norska källor. Här ger hon konkreta exempel på svårigheter som släktforskare kan stöta på i arkiven. Några exempel är indelning, terminologi, namn och stavningar. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen

Arek Hersch

Arek Hersch har starka minnen av nazismen. Hersch minns tågtransporten till Auschwitz och hur Mengele valde vilka som skulle få leva och vilka som skulle dö i koncentrationslägrets gaskammare. Arek lyckades bli en av dem som skulle komma att överleva. Av hela släkten Hersch som bestod av 21 personer överlevde bara Arek och hans syster. I sin historia berättar Arek om hur det är att förlora sin familj och att det som hände under andra världskriget och nazismen aldrig får upprepas.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.

Fråga oss