Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016 : Ätbart och oätbartDela
  1. Ja, vi kör!
    Planeten vi bor på har sina gränser.

  2. Det finns gränsvärden
    som vi måste hålla oss inom-

  3. -för att inte äventyra
    vår civilisation och vår planet.

  4. Nu ska vi undersöka vilken effekt
    detta får på vad vi äter-

  5. -och hur det får oss att omvärdera
    våra gränser för vad som är ätligt.

  6. För att ta oss i handen
    har vi bjudit in-

  7. -matskribenten och författaren
    Lisa Förare Winbladh. - Välkommen!

  8. Gud, vad det doftar gott!

  9. Tänk er att ni är på en middag-

  10. -och värden kommer ut
    med en fantastisk panna.

  11. Ni känner doften
    av vitlök, av brynt kött.

  12. Åh! Ni är lite duktiga på mat,
    så ni känner en aning kapris också.

  13. Och ni får
    den fantastiska köttbiten framför er.

  14. Ni kan ju inte låta bli
    att skära upp en bit. - Tack!

  15. Den är perfekt stekt,
    röd i mitten, som du vill ha den.

  16. Ah, vilken doft! Precis när du
    för den första tuggan till munnen-

  17. -så säger värden:
    "Ja, du minns säkert Tessan."

  18. "Ni träffades sist.
    Sju år hann hon bli."

  19. "Det är fantastiskt
    vad cocker spaniel kan bli mört!"

  20. Plötsligt...
    Den näringsrika, ekologiska-

  21. -återvunna, härligt doftande maten
    har förvandlats till skräp-

  22. -med bara ett par ord.

  23. Var inte oroliga, min man äter upp
    det där sen. Han är inte så kräsen.

  24. När vi pratar om mat och vad vi
    väljer att äta, så säger de flesta:

  25. "Det som är viktigast för mig
    när jag väljer mat är smak."

  26. "Smaken avgör vad jag äter."
    Men så är det naturligtvis inte.

  27. Den här köttbiten smakar utmärkt,
    det var bara synd att det var Tessan.

  28. Det handlar väldigt mycket
    om de mentala smaklökarna.

  29. Det är dem
    som jag tänker diskutera här i dag-

  30. -när jag för er på en liten utflykt-

  31. -till gastronomins träskmarker
    och yttersta gränser.

  32. De planetära gränserna
    överskrids en efter en-

  33. -och alla experter är överens om
    att vi måste äta annorlunda-

  34. -för att framtida generationer
    ska kunna leva vidare på jorden.

  35. Som matskribent har jag därför blivit
    en ofrivillig ledfyr-

  36. -som ska lotsa er vidare
    bland det som kryper och krälar.

  37. För entomofagi, insektsätande-

  38. -framställs ofta som ett av
    de bästa och rimligaste alternativen-

  39. -för att säkra
    planetens proteinbehov.

  40. På planeten...

  41. Vi tar en grundkurs i zoologi,
    för jag vet inte hur mycket ni vet.

  42. På planeten finns det
    sisådär sju, åtta miljoner djurarter-

  43. -och som alla bildade människor vet
    kan de delas upp i två huvudgrupper-

  44. -nämligen:
    äckliga djur och gulliga djur.

  45. Det där är bara nästan sant, för
    mellan de gulliga och äckliga djuren-

  46. -så finns det en liten grupp
    på kanske 200-500 djurarter-

  47. -som är de ätliga djuren.

  48. Och vilka djur som är ätliga avgörs
    naturligtvis av kulturella sedvänjor-

  49. -personliga preferenser och åsikter
    och dessutom hunger.

  50. Dessutom så kan de här gränserna
    för de ätliga djuren-

  51. -mot de gulliga och äckliga djuren
    tillfälligt pressas utåt.

  52. Genom mycket ambitiösa
    och långvariga fältförsök-

  53. -så har jag konstaterat att det finns
    tre faktorer som pressar gränserna.

  54. Det är faktiskt:

  55. Alkohol, vitlök och grupptryck.

  56. Det är väldigt många som styrkt
    av några flaskor tequila en kväll-

  57. -djärvt sväljer
    den där chokladdoppade gräshoppan.

  58. Men dagen efter,
    när man sitter i sin bittra ensamhet-

  59. -och ska ersätta ett ägg
    med de sjuttio gräshoppor som krävs-

  60. -och bereder sig på att göra det
    varje frukost i resten av sitt liv-

  61. -så är det en helt annan sak.

  62. De här gränserna är inte absoluta,
    men de är nog fastare än vad vi tror-

  63. -för det handlar alltså om sjuttio
    gräshoppor för att ersätta ett ägg.

  64. Många av er har ätit insektskakor,
    och det är irrelevant vad det smakar.

  65. Men hur känns det
    när man äter en insektskaka?

  66. Hur reagerar era mentala smaklökar?

  67. Jag tänkte prata mer om insekterna.

  68. Entomologer har ett populärt talesätt
    som ofta tillskrivs biologen Haldane.

  69. Vi vet väldigt lite om Gud,
    men en sak som är helt självklar-

  70. -är Hans omåttliga förtjusning
    i skalbaggar.

  71. Han har nämligen pressat ur sig
    300 000 olika arter-

  72. -medan ryggradsdjuren bara har 9 000.

  73. Dessutom står det så till i världen-

  74. -att det finns cirka 40 ton insekter
    för varje levande människa på jorden.

  75. Det finns hela 1 400 arter
    som anses vara ätliga.

  76. Människan, som enligt obekräftade
    uppgifter är skapad till Guds avbild-

  77. -borde ju därför också rimligen
    dela denna förtjusning.

  78. Och det finns faktiskt till och med,
    har jag konstaterat-

  79. -nästan inga religiösa förbud
    mot att äta insekter.

  80. Det finns ju förbud mot nästan allt.

  81. I Gamla Testamentet
    står det till och med uttryckligen-

  82. -att vårtbitare och gräshoppor
    är kosher, så Gud gillar insekter.

  83. Och är man ateist, så finns det en
    poetisk rättvisa i att äta insekter-

  84. -för först äter vi dem
    och sen äter de oss!

  85. När man får
    insekternas potential i siffror-

  86. -är det nästan så att det svindlar,
    för ekvationen är helt lysande.

  87. Mjölbaggslarver består
    till nästan hälften av protein.

  88. Gräshoppor innehåller procentuellt
    sett lika mycket protein som biff.

  89. Dessutom är insekter
    förvånansvärt järnrika.

  90. 25 gram gräshoppor ger hela
    järnbehovet till en fertil kvinna.

  91. Det är gott om
    kalcium, zink, tiamin och niacin-

  92. -så det här är
    rena rama små hälsobomberna-

  93. -de här insekterna.

  94. Så det är inte konstigt
    att människan har varit förtjust i-

  95. -att genom historien äta insekter.

  96. Det är självklart om man läser på
    lite om "optimal foraging theory"-

  97. -d.v.s. idén om
    att man äter de näringskällor-

  98. -som ger mycket energi i förhållande
    till den energi man förbrukar på dem.

  99. Stora bytesdjur är väldigt osäkra-

  100. -och dessutom så är det en ganska
    låg utdelning per investerad kalori.

  101. Faktum är att många forskare anser
    att människan tidigt i sin historia-

  102. -snarare fick tillgång till kött
    genom att jaga bort andra asätare.

  103. Så den tidiga människan kan beskrivas
    som en as- och insektsätare.

  104. Det låter inte lika romantiskt
    som jägar- och samlarfolk, förstås.

  105. Men även om urtidsmänniskan
    dagdrömde om mammut-

  106. -så gick man inte förbi en fet larv
    när man såg den.

  107. Det är så som insekter har ätits -
    spontant, som en förstärkt matsäck.

  108. Det är därför som entomofagi
    och dess betydelse har underskattats-

  109. -för det har inte utgjort måltider.

  110. En annan orsak till statusen kan vara
    att främst kvinnor har ätit insekter.

  111. Hos olika naturfolk så äter kvinnor
    dubbelt så mycket insekter som män.

  112. Så det är en bra tjejmiddagsgrej-

  113. -för att hedra sina urmödrar.

  114. Men vildfångade insekter är inte
    framtiden, särskilt inte i Norden-

  115. -eftersom vi
    gör av med för mycket energi.

  116. Man tror det inte en myggig kväll,
    men det är för få insekter-

  117. -för att det ska löna sig
    att leta upp de små läckerheterna.

  118. Det är lika givande som att
    försöka äta sig mätt på selleri-

  119. -eller att vara ute och jaga Pokémon,
    som inte heller är så kaloririka.

  120. Det är lite i paritet
    med de här vilda örterna-

  121. -som har varit så moderna
    på finkrogar de senaste åren.

  122. Det är en stor klimatbov på krogen-

  123. -för kockarna tar bilen,
    åker ut till skogen-

  124. -och kommer hem med 22 kalorier
    i en påse. Det är dålig lönsamhet.

  125. Det är alltså farmandet som är den
    stora grejen som kommer att hända.

  126. Att ersätta gris- och nötkött
    med farmade insekter-

  127. -och framför allt larver,
    för det är det vi kommer att äta...

  128. Ni som inte gillar att få insektsben
    mellan tänderna uppskattar nog det.

  129. Det är mer lönsamt
    att driva upp larver-

  130. -än att låta dem utvecklas fullt,
    och mer lättsmält.

  131. Vi kan minska växthusgaserna
    med mellan 75 och 95 procent-

  132. -genom att få protein
    i form av larver och insekter-

  133. -även om de utfodras med samma mat-

  134. -som man traditionellt
    utfodrar husdjuren med.

  135. Det beror delvis på att insekterna är
    kallblodiga och har lägre metabolism-

  136. -så länge de inte flyger, förstås.

  137. De senaste åren har FAO bekostat
    flera stycken olika stora projekt-

  138. -bland annat en anläggning i Kina,
    där det enligt uppgift-

  139. -kan produceras tio ton bambularver-

  140. -om dagen i anläggningen.

  141. Och det finns fler fördelar!
    Många av våra värsta sjukdomar-

  142. -har samband med vår kärlek
    för att föda upp djur industriellt.

  143. Svin- och kycklinginfluensa,
    som utgör ständiga hot-

  144. -blir inget problem,
    för insekter är så olika oss-

  145. -att deras bakterier och virus
    inte trivs på oss.

  146. Dessutom slipper man
    antibiotikaresistens-

  147. -som just nu är ett galopperande hot.

  148. Men en riktigt rolig sak
    med insektsfarmarna är att man-

  149. -kan vara säker på att man får alla
    djurrättsorganisationer bakom sig-

  150. -för de kniviga etiska frågorna är
    alldeles som bortblåsta, förstår ni.

  151. Till skillnad från höns och grisar,
    så älskar insekter att myllra-

  152. -i mörka, smutsiga utrymmen.

  153. De sanitära problemen
    har förvandlats till trivselfaktorer.

  154. Över huvud taget är djurrättsrörelsen
    sorgligt ointresserad av insekter.

  155. Vi har ett stort hot just nu:

  156. Att människans trogna följeslagare,
    flatlusen, är utrotningshotad-

  157. -på grund av den omfattande
    avbuskning som har skett.

  158. Det innebär att flatlusens naturliga
    habitat i stort sett har försvunnit.

  159. Men det är ingen som vill befria
    flatlusen eller bli ett värddjur-

  160. -så insekterna har liksom-

  161. -färre etiska problem, helt enkelt.

  162. Men nu låter ju insektsätande
    lite för bra för att vara sant.

  163. Alla är med oss - vi har Gud, FAO
    och Djurens vänner på vår sida.

  164. Inget kan gå fel, och så kommer
    de här mentala smaklökarna-

  165. -och ställer till det igen, för
    det är ingen som vill äta insekter.

  166. Inte i större mängder. Man äter
    en kaka för att få sociala poäng.

  167. Eller hur? Ni som har ätit de där
    insektskakorna känner er rätt coola.

  168. Ni har fått nåt att berätta. Men
    efter hundra kakor vill ingen höra.

  169. Kommer ni att äta dem då,
    när man inte får sociala poäng-

  170. -eller rent av liggpoäng
    om man är riktigt modig?

  171. Det har med de mentala smaklökarna
    att göra.

  172. Philip pratade ju om klädkoder
    tidigare, att man vill vara rätt.

  173. På samma sätt så finns det en matkod.

  174. Vi avgränsar oss gentemot andra
    genom att skapa en identitet-

  175. -och vad vi äter och inte äter
    är några av de starkaste verktygen-

  176. -för att skapa vår identitet,
    och det har bara ökat.

  177. Glutenfritt, veganskt,
    kolhydratfritt, raw food.

  178. Vi är inte bara vad vi äter
    utan också det vi utesluter.

  179. Det är lite värre än så, för vi
    avgränsar oss mot andra grupper-

  180. -genom att uttrycka två närbesläktade
    känslor: äckel och förakt.

  181. Vi undviker inte bara mat,
    vi föraktar även andras mat.

  182. Nog skulle vi förakta
    eller äcklas av insektsätare-

  183. -folk som äter det vi inte äter.

  184. En riktigt extrem sak som jag har
    lagt märke till de senaste åren är-

  185. -den extrema renlärigheten
    som har börjat grassera.

  186. Mats-Eric Nilsson beskriver
    hur en läsare ringer upp honom-

  187. -och säger att det inte finns
    nånting att äta i hela mataffären-

  188. -för allting innehåller E-nummer.

  189. Det räcker med ett E-nummer
    för att förvandla maten-

  190. -från ätlig till oätlig.

  191. Det är inte farligt,
    men det är oäkta.

  192. Du blir en sämre människa
    när du äter mat med E-nummer.

  193. Eller hur? En ansvarsfull människa
    ger inte mat med E-nummer till barn-

  194. -och förorenar inte
    sin kropp med det.

  195. Även när man är inne på
    insekter som alternativ till kött-

  196. -så räcker det med att man börjar
    prata om harmlösa alternativ-

  197. -som Oumph, som Quorn,
    som olika typer av köttersättningar-

  198. -för att folk ska säga att det är
    äckligt, fusk, töntigt och omanligt.

  199. Folk blir
    otroligt provocerade av det här-

  200. -och uttrycker förakt
    för människor som äter sån här mat.

  201. Och förakt är en av de mest
    smittsamma och destruktiva känslorna-

  202. -som finns i mänskligheten,
    tycker jag då i alla fall.

  203. Så vad kan vi göra för att få
    människor att acceptera ny mat?

  204. Finns det forskning?
    Ja, det finns en hel del forskning-

  205. -som visar vad vi kan göra
    för att få folk att prova nya saker.

  206. En grej är
    den välkända ketchupeffekten.

  207. Häll nåt välkänt på nåt okänt,
    och det går ner mycket lättare.

  208. Barn häller ketchup på ny mat,
    för det fungerar som en krockkudde-

  209. -för de mentala smaklökarna.
    Maten blir mindre läskig.

  210. Ett annat sätt
    att få folk att tycka om ny mat-

  211. -är att servera den
    i en trevlig miljö-

  212. -utan påtryckningar med glädje,
    och det är det jag tänkte göra nu.

  213. Ni ska få smaka på nånting helt nytt
    för att tänja gränserna litegrann.

  214. Som en övning inför framtiden-

  215. -så får ni nu smaka,
    de som vill, ska jag tillägga-

  216. -utan vitlök, utan alkohol
    och inget grupptryck - var snälla nu!

  217. Ni behöver absolut inte äta.
    Vad är det jag tänker servera, då?

  218. Jag tänker servera
    små, små bitar av tusenåriga ankägg.

  219. Äggen är nu inte tusen år.

  220. Ni kan vara lugna.
    De är futtiga hundra dagar.

  221. Det är ett vanligt, oskyldigt ägg
    som korrumperas.

  222. Det packas nogsamt in i en blandning
    av kalciumhydroxidrik, alkalisk lera-

  223. -salt, halmboss
    och aromatiska teblad.

  224. Hundra dagar. De basiska ämnena
    vandrar in i ägget-

  225. -genom det porösa skalet-

  226. -och vitan stelnar av förskräckelse
    och blir till en bruna.

  227. Gulan blir krämig men fast.
    Den är en gröna.

  228. Det luktar ungefär som
    smutsigt akvarium och självdöd skata.

  229. Så varför gör man det här
    med ett oskyldigt ägg?

  230. Ja, om jag förklarar det,
    så kanske ni blir lite mer lockade.

  231. Det här är nämligen äggvärldens
    motsvarighet till t.ex. gorgonzola.

  232. För när de basiska ämnena
    bryter ner äggets proteiner-

  233. -så bildas det en massa peptider-

  234. -och det bildas en massa ämnen,
    bland annat glutaminsyra-

  235. -som ger upphov till den berömda,
    gäckande femte smaken - umami.

  236. Hur många här känner till umami?

  237. Och om ni vågat smaka på ägget,
    så känner ni förmodligen-

  238. -en mycket behaglig,
    fyllig krabbsötma-

  239. -som ju också är väldigt umamirik.

  240. -Jag vill alltså... Hur kändes det?
    -Bra!

  241. Det var helt okej?

  242. Kändes det bättre
    när jag förklarat vad det var?

  243. Okej...

  244. Och därför vill jag komma med ett
    lovtal till den femte smaken, umami-

  245. -för umami är en köttig, fyllig smak
    som fungerar som en smakförstärkare-

  246. -och får alla andra aromer
    att bli kraftigare.

  247. När man stöter på konstig mat
    från andra kulturer, helt obegriplig-

  248. -nergrävda hajar på Island-

  249. -möglig ost i Frankrike-

  250. -surströmming i Norrland-

  251. -fisksås i woken
    och de här tusenåriga äggen-

  252. -så är det
    samma sak man är ute efter.

  253. Drivkraften är densamma, men metoden
    och resultaten ser annorlunda ut.

  254. Det är den globala strävan efter
    att få en riktig megados av umami-

  255. -den femte grundsmaken,
    som gör en väldigt, väldigt lycklig.

  256. Och det är såna här resonemang
    som får mig att tro på världsfred.

  257. Det jag har försökt berätta nu är
    hur det är de mentala smaklökarna-

  258. -som begränsar
    det vi äter och det vi inte äter.

  259. Det är inte munnen eller magen,
    det är oftast vårt huvud-

  260. -som gör att vi inte
    kan ta till oss nya livsmedel.

  261. Och om man bara använder orden,
    de rätta orden, de vackraste orden-

  262. -så kan man komma
    en liten bit längre på vägen.

  263. Det är min uppgift som matskribent,
    för det är varken cikadans sång-

  264. -eller grisens grymtande
    som får snålvattnet att rinna.

  265. Det är...smakerna.
    Om de beskrivs tillräckligt bra-

  266. -så finns det en möjlighet
    att hitta de där liknelserna.

  267. Det bästa man kan säga om insekter
    är att det inte smakar kyckling.

  268. Snarast så nämns nötsmak
    och toner av exklusiva skaldjur.

  269. Det pratas om krämigt och krispigt,
    ord som får nackhåren att resa sig-

  270. -i exakt rätt vinkel.

  271. Så jag tror att vi måste prata om-

  272. -den djupt nötsöta, lite jordiga
    karaktären av friterade gräshoppor-

  273. -som möter lime, salt, silverlök-

  274. -och en skvätt rökig chipotlesås
    i en mexikansk chapulin-taco.

  275. Och i Thailand grillas
    matiga vattenskalbaggar på spett.

  276. Visst blir du sugen om jag säger att
    smaken överträffar pilgrimsmusslans?

  277. Däri ligger ändå
    matskribenternas framtidsuppgift-

  278. -att fortsätta prata om smaker
    tills de mentala smaklökarna-

  279. -börjar kittla.

  280. Människan balanserar hela sitt liv
    mellan xenofobi och xenofili-

  281. -fruktan för
    och längtan efter det nya.

  282. Längtan efter kulinariska bungyjump,
    som ni just upplevde, det spännande-

  283. -för trots att vi gärna
    håller fast vid det gamla-

  284. -så söker vi nya utmaningar,
    och det gäller också maten.

  285. Den dag vi inte är nyfikna längre
    och slutar testa, då är vi förlorade.

  286. Det finns ett japanskt ordspråk:
    Varje gång man smakar nåt nytt-

  287. -så förlänger man livet.

  288. En kinesisk vän säger att det
    råkar röra sig om sjutton dagar.

  289. Då förstår ni själva att det räcker
    att ni träffar mig varannan vecka-

  290. -och så ger jag er nånting nytt
    att äta, då får ni evigt liv!

  291. Jag tänkte sammanfatta min stund här.
    Jag har kanske underhållit en smula.

  292. Kanske har ni lärt er nåt. Jag har
    pekat på hur man kan hjälpa klimatet.

  293. Jag har tipsat om hur man kan uppnå
    världsfred och gett er evigt liv.

  294. Jag kan nog inte göra
    så mycket mer för er i dag. Tack!

  295. -Stort tack! Får jag ställa en fråga?
    -Ja.

  296. Först, wow!
    Ägget, det var ju fantastiskt!

  297. Ja, det var lite orättvist,
    för det här är en snabbköpsvariant.

  298. Det ska serveras med ingefära och så,
    så det var lite taskigt mot ägget.

  299. Jag måste medge att jag
    var tvungen att ta i och våga.

  300. Fast sen var det väldigt gott.

  301. Vi ska inte kolla vilka som vågade,
    men om ni inte vågade-

  302. -om ni bara förberedde er lite,
    så rekommenderar jag det.

  303. För er som inte vågade,
    så har jag nåt ni aldrig har ätit-

  304. -så ni kan förlänga ert liv
    med sjutton dagar hos mig sen.

  305. Det är en vegansk kopia
    på en sån här vattenskalbagge-

  306. -som smakar Piggelin,
    i en sojachilipasta.

  307. Jag har själv ätit den
    och kommer alltså inte att dö snart.

  308. Så ni kan få prova den i stället.

  309. Det här är det långa perspektivet.
    Vattenskalbagge finns inte på Konsum.

  310. Nej, det är inte tillåtet att sälja
    insekter som livsmedel i Sverige.

  311. -Men det kommer säkert att ändras.
    -Ja, annars är det ju kört...

  312. ...för kakmjölsproducenterna
    som vi träffade här ute.

  313. På lite kortare sikt, för
    klimathotet är ju ett akut problem-

  314. -har du nåt kostråd för den som vill
    göra några konkreta förändringar nu?

  315. Ja, det handlar väldigt mycket om
    att ersätta kött med baljväxter.

  316. Äta väldigt bra kött, det man äter.
    Man behöver inte bli vegetarian-

  317. -utan bara skära ner.

  318. Man bör tänka på andra saker också.
    Man pratar så mycket om kött och mat.

  319. Jag räknade ut
    att om man till exempel ska...

  320. Om man flyger till Thailand-

  321. -och äter
    några såna där små goda larver...

  322. När man åker hem, så får man ersätta
    allt sitt kött med larver i tre år-

  323. -för att kompensera för flygresan.

  324. Så mitt allmänna kostråd är:
    Ät lite mindre och bättre kött-

  325. -släng mindre mat och håll igen
    på flygresorna. Inget kostråd, men...

  326. Fantastiskt!
    Lisa Förare Winbladh, tusen tack.

  327. -Vill du smaka?
    -Ja tack, gärna.

  328. Voff!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ätbart och oätbart

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö
Ämnesord:
Dryck, Insekter, Kosthåll, Mat, Matvanor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein vid idrott och träning

Intresset för protein i samband med träning har ökat enormt, berättar GIH-professorn Eva Blomstrand. Nya resultat visar att det även vid måttlig träning lönar sig att äta protein. Men det måste ske i samband med träning. Att bara tillföra protein bygger inga muskler. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.