Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Föreläsningar och samtal om släktforskning som rör samiska rötter och migration till Finland och Norge, om dna och digitalisering av arkiven. Temat för året är fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Inspelat den 20-21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016 : Riksarkivet och intresset för digitaliserad informationDela
  1. Välkomna till denna föreläsning,
    som handlar om Riksarkivet-

  2. -och det ökade intresset för tillgång
    till digitaliserad arkivinformation.

  3. Jag tänkte börja med
    att besvara en fråga.

  4. Den ser ni här.
    "Vad är arkiv? Vad är det bra för?"

  5. "Varför ska man spara
    på gamla handlingar och dokument?"

  6. I ett demokratiskt samhälle
    ska alla ha fri och jämlik tillgång-

  7. -till information
    som rör dem själva och samhället.

  8. Det handlar om rättssäkerhet,
    om insyn och utblick-

  9. -om upplevelse och inlevelse
    och även om nytta och nöje.

  10. Arkiven förvaltar vårt kulturarv
    och är en basresurs-

  11. -för samhällets
    långsiktiga informationsförsörjning.

  12. Alla har rätt att ta del
    av myndighetsinformation-

  13. -och även av historisk information-

  14. -som sträcker sig
    nära tusen år tillbaka i tiden.

  15. Arkiven har stor betydelse ur både
    kulturarvs- och demokratisynpunkt.

  16. Att kunna ta del av myndighetsarkiv
    skapar förutsättningar-

  17. -för en öppen diskussion,
    en demokratisk kontroll-

  18. -och därmed ökad delaktighet
    i det demokratiska systemet.

  19. Alltihop vilar på tryckfrihets-
    förordningens andra kapitel.

  20. Där står det: "Till främjande av
    fritt meningsutbyte och upplysning"-

  21. -"ska varje svensk medborgare ha rätt
    att ta del av allmänna handlingar."

  22. Riksarkivets uppdrag
    är att säkerställa-

  23. -samhällets behov av en
    långsiktig informationsförsörjning-

  24. -som garanterar innehåll, sammanhang
    och inte minst äkthet.

  25. Arkiv bevaras för att användas-

  26. -och det är därför
    Riksarkivets främsta drivkraft.

  27. Vi sätter därför användarna
    och användbarheten i centrum.

  28. Om det svenska arkivväsendets
    historia vet vi inte mycket.

  29. Statsmakten
    var i början löst organiserad-

  30. -och sannolikt förde handlingarna
    en ganska ambulerande tillvaro-

  31. -och förvarades där de var skyddade
    - i kistor, i skrin, i askar-

  32. -i tunnor eller liknande.

  33. Riksarkivets tillkomst
    som en särskild institution-

  34. -brukar dateras till 1618, då vi
    i Axel Oxenstiernas kansliordning-

  35. -för första gången
    kunde urskilja ett riksens archivum-

  36. -som ett eget ansvarsområde
    inom det kungliga kansliet.

  37. Så Riksarkivet är
    en av Sveriges äldsta myndigheter-

  38. -och vi firar 400 år 2018.

  39. Riksarkivet är nu
    en sammanslagen myndighet-

  40. -och består av Krigsarkivet,
    som räknar sitt ursprung från 1805-

  41. -och, i tur och ordning,
    Landsarkivet i Vadstena, 1899-

  42. -landsarkiven i Lund och Uppsala,
    1903, Visby, 1905-

  43. -Göteborg, 1911, Östersund, 1928-

  44. -och yngst i sammanhanget
    är Härnösand, från 1935.

  45. När vi ändå är kvar på 1600-talet,
    så måste jag berätta-

  46. -om slottsbranden 1697.

  47. Den 7 maj hände det som kom att
    förändra Stockholm för all framtid.

  48. På Tre kronor utbröt en brand
    som ödelade nästan hela slottet-

  49. -utom den ombyggda norra längan.

  50. Från Rikssalen
    spreds branden till kärntornet-

  51. -där elden snabbt fick fäste.

  52. Kanonerna störtade ner i vinkällaren-

  53. -och tornspiran
    med de tre gyllene kronorna försvann.

  54. Tack vare slottets anställda kunde
    många värdefulla föremål räddas-

  55. -men bland de kulturskatter
    som inte gick att rädda-

  56. -fanns 2/3 av Kungliga biblioteket
    och 1/3 av Riksarkivets samlingar.

  57. Båda de myndigheterna
    fanns då på slottet.

  58. Vi har en bild
    på slottet före branden.

  59. Ett ganska pampigt slott, som
    hade tagit lång tid att bygga upp.

  60. Sen hade vi också en illustration
    från Kungliga biblioteket-

  61. -av när slottet brann.

  62. Vad gör vi i dag, då? Riksarkivet
    är en statlig arkivmyndighet-

  63. -och har ansvar för statlig arkiv-
    verksamhet och nationell arkivvård.

  64. Vi utfärdar föreskrifter om hur
    myndigheter ska hantera sina arkiv-

  65. -och så kontrollerar vi
    hur de efterlever dem.

  66. Vi tar emot myndigheters arkiv
    och arkiv från andra organisationer.

  67. Vi bevarar handlingarna för evigt och
    gör dem tillgängliga för forskning.

  68. Vi digitaliserar efterfrågade arkiv
    och har även andra verksamheter-

  69. -som man sällan förknippar med oss
    om man inte varit i kontakt med oss.

  70. Vi har nåt som heter
    Svenskt biografiskt lexikon, SBL-

  71. -vi har Svenskt Diplomatarium
    och vi har heraldik.

  72. SBL är ett personhistoriskt lexikon
    som började ges ut 1917-

  73. -och i juni så omfattade det-

  74. -bokstäverna i alfabetet
    A till Svedelid.

  75. Det är alltså efternamn på personer.

  76. Det är förstahandskällor baserade på
    inventering av framstående personer-

  77. -under olika skeden
    av svenska samhällets utveckling.

  78. Fram till och med 2013
    har 33 band publicerats.

  79. Varje band består av ca 800 sidor-

  80. -och hittills har över 9 000 släkt-
    och personartiklar publicerats-

  81. -på sammanlagt ca 25 000 sidor.

  82. Det här gör SBL till ett av
    de största uppslagsverken i Norden.

  83. Vi hade ett exempel. SBL finns
    sökbart på Riksarkivets hemsida.

  84. Det här är
    en biografi över Carl von Linné.

  85. Vi går inte in i detalj på det,
    men nu vet ni om att det finns.

  86. Betydelsefulla personer och deras
    gärningar kan man läsa om i SBL.

  87. Jag nämnde också
    Svenskt Diplomatarium.

  88. De publicerar
    svenska medeltidsdokument.

  89. Dessa finns bevarade på pergament,
    på papper eller i senare avskrifter.

  90. Språket i texterna
    är oftast latin eller fornsvenska.

  91. Det här arbetet inleddes redan 1820.

  92. Det äldsta bevarade brevet i original
    är från mitten av 1160-talet.

  93. Jag nämnde också heraldiken.

  94. Vi har genom statsheraldikern
    ansvaret för heraldiken i landet.

  95. Med det menas utformning av
    vapen, flaggor, emblem och liknande-

  96. -till staten och dess myndigheter.

  97. Här har vi ett exempel,
    ett ganska nytt exempel.

  98. Det är tronföljarparets andra barn,
    prins Oscar.

  99. Han har av kungen blivit förlänad
    titeln hertig av Skåne-

  100. -och på så sätt blir prinsen
    Skånes egen beskyddare.

  101. Från Skånes landskapsvapen
    ser vi där nere i vänstra hörnet...

  102. Där känner vi igen
    ett rött griphuvud.

  103. Men det var ju egentligen
    arkiven vi skulle berätta om.

  104. Vi bevarar och tillgängliggör
    statliga och privata arkiv.

  105. Arkiv från regeringen, riksdagen
    och civila myndigheter-

  106. -finns främst
    i Marieberg och Haninge.

  107. Arkiv från regionala statsmyndigheter
    finns i landsarkiven runtom i landet.

  108. Arkiv från myndigheter i Försvars-
    departementet finns hos Krigsarkivet.

  109. Privata, enskilda arkiv
    finns vid samtliga avdelningar.

  110. Det här är lite siffror
    från vår senaste årsredovisning-

  111. -siffror som gäller
    per den 31 december 2015.

  112. Då hade vi alltså 73 hyllmil,
    över 730 000 hyllmeter, handlingar.

  113. -varav 8,6 kilometer,
    eller 86 000 hyllmeter ungefär-

  114. -är enskilda arkiv.

  115. Vi har 3 450 hyllmeter militärt tryck
    vid Krigsarkivet.

  116. Vi har ca 3,4 miljoner
    kartor och ritningar-

  117. -och lite drygt
    86 000 rullar mikrofilm-

  118. -och ofta är det säkerhetsexemplar
    av originalhandlingar.

  119. Vi har dessutom stora mängder
    fotografier, ljudband, filmer-

  120. -hemsidor och databasuttag
    från statliga myndigheter-

  121. -men även från privatpersoner
    och organisationer.

  122. De statliga arkiven står
    till varje användares förfogande-

  123. -med undantag av handlingar som är i
    dåligt skick eller sekretessbelagda.

  124. För att göra arkivhandlingarna
    tillgängliga för en större krets-

  125. -så digitaliserar vi arkiv
    och publicerar dessa-

  126. -på vår hemsida
    i vår digitala forskarsal.

  127. Vi skapar också sökhjälpmedel
    som underlättar användandet.

  128. Enligt regeringens instruktion
    ska vi finansiera publiceringen-

  129. -med avgifter, och inte med anslag.

  130. Alltså, vi ska inte använda
    skattepengar till publiceringen.

  131. Så för att få tillgång till merparten
    av vår digitaliserade information-

  132. -så måste man ha ett abonnemang.

  133. En del material
    är fritt tillgängligt-

  134. -och det ökar, sakta men säkert.

  135. De statliga arkiven
    är allmänna handlingar.

  136. En del är
    sekretessbelagda med hänsyn till-

  137. -personlig integritet
    eller rikets säkerhet.

  138. Bestämmelser om vilka handlingar
    som är offentliga och inte-

  139. -kan man läsa
    i offentlighets- och sekretesslagen.

  140. För enskilda, privata arkiv kan det
    finnas särskilda sekretessvillkor.

  141. Villkoren ställs upp av dem
    som lämnar in arkiven till oss.

  142. När vi digitaliserar, så samlar vi
    de digitala bilderna i en databas-

  143. -och den har i dag
    mer än 174 miljoner bilder.

  144. Varje bild är ofta ett uppslag-

  145. -så det blir
    dubbla mängden antal sidor.

  146. Som sagt så är en del av det här
    sekretessbelagt av olika anledningar-

  147. -så motsvarande 154 miljoner sidor
    kan man nå via vår hemsida.

  148. Och det är siffror från i juni i år.

  149. Nu tänkte jag ta lite exempel på
    vad vi har i våra digitala arkiv.

  150. Jag tänkte börja
    med Krigsarkivets kartsamling-

  151. -och jag ville hitta nåt med
    lokal anknytning då vi är i Umeå.

  152. Det här är en karta över
    svenska kanonsluparnas anfall-

  153. -vid staden Umeå.

  154. Ni som är bekanta med staden
    känner kanske igen Umeälven-

  155. -och ön som ligger mitt i älven.

  156. Krigsarkivet har en mycket
    välrenommerad kartsamling.

  157. Det är inte bara svenska objekt
    på kartorna, utan även utländska.

  158. De kartorna har använts
    i underrättelseverksamhet-

  159. -så det är ofta utländska forskare
    som vill använda kartsamlingarna.

  160. Vi digitaliserar dem
    och publicerar vartefter.

  161. Jag tänkte ta ett annat exempel,
    och det är samma ö i Umeå socken.

  162. Nu är vi tillbaka på 1640-talet.

  163. Det här är ett annat gränssnitt
    som tagits fram av projektet-

  164. -som har jobbat med
    Sveriges äldsta storskaliga kartor.

  165. Ni känner igen ön, kanske.

  166. Där kan man se att det...

  167. Om man använde 35 tunnor utsäde-

  168. -så fick man 36 lass med hö från ön.

  169. Sen hade jag...

  170. ...ett flygfoto från 1970-talet,
    samma ö.

  171. På den tiden så flottade man ju
    timmer på älven, och då fanns det...

  172. -Gick det inte?
    -Nej.

  173. Det var ett skilje
    för flottningen i Lillån...

  174. ...som är mellan Tegssidan...

  175. ...på älven och ön.

  176. Vi går vidare
    med andra exempel ur bilddatabasen.

  177. Vi har nyligen publicerat
    Karl XII:s skrivböcker från 1689.

  178. Vi kan väl titta på försättsbladet,
    den första.

  179. "Från Hans Kungliga Höghet,
    prins Carl", står det. "Ritningar."

  180. Vi hade två exempel ur den här boken.

  181. Det ena var en teckning
    av Nya Älvsborg, Älvsborgs lösen.

  182. Vi hade ytterligare ett exempel.

  183. Det var Marstrands torn,
    som finns på Karlstens fästning-

  184. -på Marstrandsön i Kungälvs kommun.

  185. Det känner vi igen om vi tittar på...

  186. Vi får se, nu kanske inte
    den andra länken funkar heller.

  187. Det är ju en modern bild.

  188. Man känner igen själva tornet
    och muren framför från teckningen.

  189. Jag tänkte avsluta mitt föredrag
    och lämna över till Maria-

  190. -men först ska vi göra en liten resa.

  191. Vi ska följa med
    familjen Jonas Ölund, född 1846.

  192. En av våra stora databaser
    är folkräkningen.

  193. I över tjugo år
    har vi registrerat det.

  194. Kompletta år är
    1880, 1890, 1900 och 1910-

  195. -och vi håller på att färdigställa
    folkräkningen 1930.

  196. Vi tittar på
    familjen Jonas Ölund i folkräkningen.

  197. Nu har vi sökt
    i alla folkräkningar vi har-

  198. -och vi hittar alltså Jonas Ölund
    i Västerbotten i tre folkräkningar.

  199. Vi kan väl titta
    på den första från 1870.

  200. Då kan man se här att han
    har hemförsamlingen i Bjurholm.

  201. Han är född i Trehörningsjö
    och han är ogift arbetare-

  202. -och bor ensam i hushållet,
    ser man längst ner.

  203. Om vi går vidare
    tio år framåt i tiden, till 1880-

  204. -så är han gift-

  205. -och han har gift sig
    med Maria Johanna Forsberg.

  206. De har två barn,
    Johan Arvid och Johan Verner.

  207. Men de fanns
    i en årgång till i folkräkningen.

  208. 1890 har familjen utökats-

  209. -så nu är det helt plötsligt
    fyra barn i familjen.

  210. Man kan lägga märke till att
    det står "Trosbekännelse: baptist".

  211. Så nån gång mellan 1880 och 1890,
    så konverterade...

  212. ...familjen,
    eller åtminstone Jonas...

  213. ...och Maria Johanna till baptister.

  214. Men sen fanns de inte längre
    i folkräkningen. Vart tog de vägen?

  215. Ja, då går vi till
    kyrkoarkiven och husförhörslängden.

  216. Vi har tittat i Bjurholm och sett
    att de har flyttat till Nordmaling-

  217. -och därför så har vi
    Nordmalings husförhörslängd.

  218. Där kan man se att det
    har tillkommit ett femte barn-

  219. -Hanna Maria Ottilia,
    som är född 1891.

  220. Nu består familjen av fem barn,
    och så står det att han är handlare.

  221. Men namnen är överstrukna här.

  222. Det betyder
    att de har flyttat från församlingen.

  223. Vart kan vi se
    längst ut till höger i volymen.

  224. Ja, där kan vi se att Jonas-

  225. -tog ett frejdebetyg den 6 juni 1892.

  226. Det är nästan som ett personintyg-

  227. -där prästen intygar vem Johan är
    och vad han har för kunskaper.

  228. Sen ser man
    att det står Nordamerika där.

  229. Den 15 oktober 1892
    drog familjen i väg till Amerika.

  230. Jag tänkte att vi
    skulle följa dem till Amerika.

  231. När man bodde i norra Sverige,
    så åkte man ofta från Trondheim-

  232. -och då har vi tittat hos det norska
    riksarkivet och hittat familjen där.

  233. Nu måste vi göra en liten sökning.

  234. Och så måste man ha norskt ö, också,
    på ett svenskt tangentbord.

  235. Och där kom familjen.

  236. Ja, vad kan vi se här, då?
    Att de inte åkte med samma båt.

  237. Vi ser att Jonas åkte...

  238. Vad står det där? Den 6 augusti, va?
    Den 8 juni, okej.

  239. Han åkte den 8 juni med båten Inman-

  240. -via Kristiania
    i Köpenhamn i Danmark.

  241. Och bil... Oslo, förlåt. Tack.

  242. Biljetten är betald i Trondheim,
    och han har ett utflyttningsbevis-

  243. -alltså det frejdebetyg som han
    hade fått av prästen i Nordmaling.

  244. Resten av familjen
    kom den 8 november-

  245. -alltså nästan ett halvår senare.

  246. De åkte med båten Thingvalla,
    också via Kristiania i Oslo.

  247. Nu är biljetterna betalda i Amerika,
    så Jonas har köpt biljetterna-

  248. -som gör att familjen
    kan komma över till USA.

  249. Vi fortsätter, och då
    måste vi titta i amerikanska arkiv.

  250. Då är vi i...

  251. När de ankommer till Ellis Island,
    New Yorks hamn, finns också noterat.

  252. Man förstår att det inte är
    så lätt att hitta personerna-

  253. -när man ser att hon nu heter
    Maria Glund i stället för Ölund.

  254. Så det är nån
    som har läst fel eller skrivit fel-

  255. -i passagerarlistan
    eller i databasen.

  256. Kan vi komma in på passagerarlistan-

  257. -och se att alla i familjen var med?

  258. "Maria Ölund", står det där,
    och så barnen, "Jonas"...

  259. "Johan, August, Karl och Ottilia",
    kanske det står.

  260. Ja, då vet vi att de har ankommit,
    och sen står det att de har...

  261. Det står inte
    vilken plats de var på väg till.

  262. Vi har hittat dem i folkräkningarna,
    som också finns i USA.

  263. Vi hoppas
    att den länken fungerar bättre.

  264. Nu är vi på 1900.

  265. Nu heter han John Olund, pappan,
    i stället för Jonas Ölund.

  266. Har vi resten av familjen
    på nästa sida, eller?

  267. Nu är det inte
    lika många barn i familjen längre.

  268. Om man läser noga, så ser man att
    Johan Verner har flyttat hemifrån.

  269. Vart flyttade han nånstans, då?

  270. Då hittar vi honom
    i 1930 års folkräkning.

  271. Där kan vi se
    att han heter Warner Oland nu-

  272. -i stället för Johan Verner,
    och han är gift.

  273. Och han bor i Los Angeles.

  274. Han fru stod längre ner där,
    om du bläddrar ner. - Edith Oland.

  275. -Vem är det här, då?
    -En svensk skådespelare.

  276. En svensk skådespelare, ja.
    En världsskådespelare.

  277. Vi hade en...

  278. Då tittar vi på Wikipedia.
    Jag hoppas att den...

  279. "Kinesen från Bjurholm".

  280. Man använde alltså inte-

  281. -afrikanska eller asiatiska
    skådespelare i USA på den tiden-

  282. -utan man sminkade upp
    och använde andra skådespelare.

  283. Verner hade ett asiatiskt utseende-

  284. -så han fick spela
    kines och detektiv.

  285. Han gjorde sexton filmer
    som detektiven Charlie Chan-

  286. -och blev berömd över hela världen.

  287. Här kan man se
    att han dog i Stockholm-

  288. -den 6 augusti 1938,
    och han var 58 år då.

  289. Så vi har försökt hitta honom.

  290. Han var ju amerikansk medborgare
    men dog i Sverige.

  291. Vi hittade honom
    i död- och begravningsboken-

  292. -i Bromma.

  293. Här står det:
    "Oland, Johan Verner, skådespelare."

  294. "Från Beverly Hills,
    Kalifornien, USA."

  295. Det står också att han begravdes
    den 30 augusti. Han kremerades.

  296. Hans änka tog med sig askan till USA-

  297. -där han är begravd i Massachusetts.

  298. Med internets hjälp
    så kan man hitta hans gravsten.

  299. Kan du förstora den litegrann?

  300. Johan Verner Ölund,
    den 6 oktober 1880, står det där-

  301. -fast det var ju 1879.

  302. Han dog den 6 augusti 1938 i Sverige.

  303. Det var vad jag tänkte berätta.
    Nu lämnar jag över ordet till Maria.

  304. Ska jag göra... Nehej?
    Jaha, det var redan klart.

  305. Ja, då tänkte Magnus och jag visa-

  306. -vad man kan hitta i våra arkiv-

  307. -mer än Warner Oland.

  308. Vi ska börja med folkräkningarna,
    som Anders nämnde.

  309. 1880, 1890, 1900 och 1910
    är ju klart.

  310. Vi ska söka efter en person
    i folkräkningen 1890.

  311. En Johan Johansson, som är född 1831-

  312. -i Bygdeå.

  313. 1890 är den folkräkning
    som gjordes allra först-

  314. -och tanken med folkräkningarna-

  315. -var väl att man skulle kunna
    klä på personerna mer uppgifter-

  316. -om man visste nånting om en person,
    om han t.ex. hade emigrerat eller så.

  317. Men Johan Johansson,
    honom hittade min förra chef-

  318. -en gång,
    och han blev lite intresserad.

  319. Man vet att han bor i Älglund,
    uppe i Bygdeå.

  320. Han är före detta hemmansägare,
    men vad som väckte chefens intresse-

  321. -det var just den här frånvaron,
    "livstidsfånge".

  322. Och om man tittar på hans hustru,
    för han är ju gift...

  323. Om du går upp. Där.
    - På Anna Catharina...

  324. ...står det samma sak,
    "livstidsfånge".

  325. Och om vi går tillbaka till Johan...

  326. ...och rullar ner litegrann...

  327. ...så står det här varför.

  328. Det är det här mordet i Älglund.

  329. De hade alltså arsenikförgiftat
    en Johan Olofsson-

  330. -som man hade köpt av,
    man hade honom på "föderå".

  331. Han blev lite dyr. Han skulle ju ha
    lite mat, husrum, brännvin och snus-

  332. -så man gav honom arsenik.

  333. Det gick ju väldigt bra,
    och allt var frid och fröjd-

  334. -tills ryktet började gå
    att det där inte hade gått rätt till.

  335. Man grävde helt enkelt upp honom
    och upptäckte att han var förgiftad-

  336. -så då blev det livstids fängelse
    för Johan och Anna Catharina.

  337. Livstids fängelse var lika med 25 år.

  338. Det är en väldigt tragisk historia.
    De fick lämna barn och allt och åka.

  339. För Johans del blev det Långholmen.

  340. Långholmens...

  341. Frigivna straffarbetsfångar, bilder
    på dem som har suttit på Långholmen-

  342. -finns att titta på i en databas som
    heter Frigivna straffarbetsfångar.

  343. Där kan vi även
    få se en bild på honom.

  344. Här är det framför allt
    de som fått ett längre straff.

  345. Fem dagar på vatten och bröd,
    då blev de inte fotograferade.

  346. Men här kan vi hitta Johan Johansson-

  347. -som har fått
    livstids fängelse, 25 år, för mord.

  348. Han var tidigare ostraffad.

  349. Om vi rullar ner, får vi även veta-

  350. -att han hade grått hår och skägg,
    blå ögon och en rak näsa-

  351. -och nåt så fascinerande
    som en ordinär mun.

  352. Han var 1,75 lång,
    och så kan vi titta på honom.

  353. Så där såg han ut vid frigivningen.

  354. Det finns nånting som heter-

  355. -Lokalundersökningar, jordbruk.

  356. Det var mellan 1913 och 1920-

  357. -som Statistiska centralbyrån
    undersökte alla jordbruk.

  358. Man åkte runt i landet
    och tog olika delar av olika...

  359. Olika delar av landet
    vid olika tidsperioder.

  360. Här är det då 1914.

  361. Där har vi hittat en unik gård-

  362. -för den har gått i arv
    i arton generationer.

  363. När man forskar så är det ju
    inte bara släktforskning och namn-

  364. -utan hittar man gården
    som farmor eller farfar har bott på-

  365. -så brukar det vara en lycka.

  366. Här får man alltså veta
    vad de hade för boskap.

  367. Arbetshästar och så.

  368. Kor, grisar, höns.

  369. Här var det
    ett sto, ett föl, två kor, en kalv-

  370. -en get-

  371. -ett gödsvin och sex höns.

  372. Och på baksidan av blanketterna,
    där står det om vad man odlade-

  373. -areal och mängd och vad för nåt.

  374. Så det här finns för hela Sverige,
    tidsperioden 1913-1920.

  375. Bilder och fotografier
    är ju alltid spännande-

  376. -om man hittar ett gammalt foto.

  377. Krigsarkivet har ju
    en jättefin porträttsamling-

  378. -av både flottan och armén.

  379. Det är ca 18 000 bilder,
    men det är framför allt officerare.

  380. Här har vi hittat en stilig man-

  381. -som hette von Vegesack.

  382. Han var född 1820.

  383. Han har varit med
    både på Saint-Barthélemy-

  384. -och han har deltagit
    på nordstaternas sida-

  385. -i det amerikanska inbördeskriget.

  386. Han var brigadgeneral, står det-

  387. -i nordamerikanska
    Förenta staternas armé.

  388. Men han har även varit
    vid svenska regementen-

  389. -och bland annat
    Västerbottens fältjägarkår.

  390. Så där såg han ut på ålderns höst.

  391. En stilig man.

  392. Vi kanske ska visa fanorna-

  393. -från Västerbottens regemente.

  394. Vi avslutar
    med lite bilder från Krigsarkivet.

  395. Fanritningar.

  396. Den här från 1686.

  397. Det är Västerbottens regementes fana.

  398. Den här är från samma år, 1686.

  399. Så det finns väldigt många
    olika arkiv att botanisera runt i.

  400. Då avslutar vi. Anders säger att det
    är slut, och vi gör som han säger.

  401. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik
Ämnesord:
Arkiv, Arkivforskning, Digitala arkiv, Genealogi, Släktforskning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med dna - livet efter topsningen

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är dna-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt dna och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforskning i norska källor

Maria Press har under flera år arbetat i norska Arkivverket och vet hur man tar sig fram i norska källor. Här ger hon konkreta exempel på svårigheter som släktforskare kan stöta på i arkiven. Några exempel är indelning, terminologi, namn och stavningar. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Från bok till tv-serie

Vad betyder filmmediet för en författare? Anna Jansson är författare till böckerna om deckaren Maria Wern. Fredrik T Olsson skriver drama baserat på texterna om Maria Wern. Här talar de om hur man gör för att omvandla en boktext till ett tv-drama. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Wahlström & Widstrand och Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

E-sportaren Aaron

Kommer 17-årige Aaron Sandgren att vara en av Sveriges största idrottsstjärnor i framtiden? Kanske inte om vuxenvärlden får bestämma. Där har många fortfarande svårt att acceptera att våldsamma datorspel kan ses som idrott. Men det bryr sig inte Aaron om. Han och hans lagkompisar satsar hundraprocentigt på att bli proffs inom Counter-Strike. Aaron går i e-sportklass på Arlandagymnasiet och får spela och träna datorspel på skoltid.

Fråga oss