Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Föreläsningar och samtal om släktforskning som rör samiska rötter och migration till Finland och Norge, om dna och digitalisering av arkiven. Temat för året är fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Inspelat den 20-21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016 : Släktforska i de finländska arkivenDela
  1. Hej och välkomna!

  2. Jag heter Arja Rantanen,
    och jag måste väl börja från början.

  3. Jag är född i Savolax.

  4. Min mamma är savolaxare,
    och min pappa kommer från Karelen.

  5. Han lämnade sitt hem som sjuåring.

  6. Jag har också varit i Sverige.

  7. Jag betraktar mig inte som emigrant-

  8. -men på 70-talet for jag till
    Göteborg och hälsade på min syster.

  9. Jag blev där ett par år,
    blev intresserad av historia-

  10. -och sökte mig tillbaka till Åbo
    Akademi där jag disputerade 2014.

  11. Jag räknade att jag var inskriven
    vid Akademin i ungefär 30 år.

  12. Det kan kallas livslångt lärande.

  13. Jag är historiker
    till min utbildning-

  14. -och har varit
    inom arkivbranschen från 90-talet.

  15. Jag var forskare på Åbolands arkiv-

  16. -och blev haffad
    av släktforskarföreningen i Åbo.

  17. Jag satt i styrelsen, som ordförande
    och som redaktör för tidningen.

  18. I början av 2000-talet
    när jag kom till Vasa-

  19. -blev jag involverad
    i Genealogiska sällskapet.

  20. Jag var den första kvinnliga
    förmannen, hur det nu hänger ihop-

  21. -på Genealogiska samfundet.

  22. Igen har jag låtit mig övertalas
    att sitta i styrelsen för samfundet.

  23. Jag jobbar på landsarkivet i Vasa-

  24. -och i min presentation
    kommer jag att berätta mycket-

  25. -om de källor som finns på
    Arkivverket men också andra källor-

  26. -främst såna källor
    som är tillgängliga på internet-

  27. -som kan studeras
    oberoende av tid och plats.

  28. Som historiker
    måste jag börja från början.

  29. Finlands arkivverk
    firar 200-årsjubileum i år.

  30. Vi börjar vår tideräkning år 1816-

  31. -när Kejserliga senatens allmänna
    arkiv i det autonoma Finland-

  32. -fick sin första arkivarie.

  33. Stommen i vårt riksarkiv bildas av
    arkivarbete från den svenska tiden.

  34. Kriget mellan Sverige och Ryssland
    1808-1809-

  35. -avgjorde Finlands öde.

  36. Sverige förlorade
    den östra riksdelen-

  37. -efter att Finland hade,
    under mer än sex århundraden-

  38. -varit en del
    av det svenska kungariket.

  39. I fredsavtalet i Fredrikshamn,
    17 september 1809-

  40. -bestämdes att arkiv gällande Finland
    skulle överlämnas inom ett halvår-

  41. -eller senast inom två år.

  42. I praktiken
    kom det att ta mycket längre tid.

  43. År 1819 flyttades
    såväl senatens arkivalier-

  44. -och det material som vi hade fått
    från Sverige till Helsingfors-

  45. -som 1812 hade blivit huvudstad
    i storfurstendömet Finland.

  46. Riksarkivets byggnad på Fredsgatan
    i Helsingfors, som syns på bilden-

  47. -är från 1890.

  48. Skulpturgruppen med tre kvinnor
    av bildhuggaren Sjöstrand-

  49. -på huvudbyggnadens takås-

  50. -har använts som symbol
    i Riksarkivets sigill och emblem.

  51. I dag består det finska arkivverket
    av Riksarkivet...

  52. Namnet Riksarkivet togs i bruk 1869.

  53. ...sju landsarkiv
    och Samearkivet i Enare.

  54. Den totala mängden arkivalier
    uppgår till 220 hyllkilometer.

  55. I digitalarkivet har vi i dag
    ungefär 40 miljoner bilder.

  56. Min presentation blir bara
    ett litet ytskrap på detta material.

  57. Finlands tidigaste arkivhistoria
    sträcker sig till 1200-talet.

  58. Det mest betydande arkivet
    tillhörde domkapitlet i Åbo-

  59. -som grundades 1276-

  60. -men största delen av de medeltida
    handlingarna har förstörts.

  61. Riksarkivets äldsta dokument
    i Helsingfors-

  62. -Kung Birgers skyddsbrev
    för kvinnorna i Karelen-

  63. -daterad första i tionde 1316-

  64. -härstammar från Viborgs stadsarkiv.

  65. När Riksarkivet och Finlands
    arkivverk nu firar 200-årsjubileum-

  66. -kan vi samtidigt
    fira 700-årsjubileet-

  67. -av verkets äldsta dokument.

  68. Dokumentet som fridlyser
    de karelska kvinnorna-

  69. -har inte förlorat sin aktualitet
    än i dag.

  70. Vad betyder det att Finland var-

  71. -den östra riksdelen
    i det svenska riket-

  72. -från 1100-talet till år 1809?

  73. Förvaltningen i Finland
    byggdes upp under denna tid.

  74. Åbo hovrätt grundades 1623-

  75. -av kung Gustav II Adolf.

  76. Vasa hovrätt firar i år
    sitt 240-årsjubileum.

  77. Den grundade av Gustav III 1775.

  78. Rättsförvaltningens handlingar
    från lokalnivå upp till toppen-

  79. -Länsmansarkiven, tingsrätternas
    arkiv och de högsta domstolarnas-

  80. -är en bottenlös källa
    för personhistorisk forskning.

  81. Många andra institutioner såg också
    dagens ljus under den svenska tiden.

  82. Kungliga Akademien i Åbo
    grundades 1640-

  83. -och universitetsbiblioteket
    var från början en ivrig samlare-

  84. -inte enbart av böcker,
    utan också av handskrifter.

  85. Nuvarande Åbo Akademis
    handskriftsavdelning-

  86. -har 2 hyllkilometer handskrifter av
    person- och lokalhistoriskt intresse-

  87. -och ett mycket stort bildarkiv.

  88. Den svenska världsliga och andliga
    förvaltningens källor är gemensamma-

  89. -för dagens Sverige och Finland.

  90. Länsförvaltningens handlingar
    från början av 1600-talet-

  91. -och den kyrkliga förvaltningens
    handlingar-

  92. -inte bara folkbokföring, utan också
    handlingar från sockenstämmor-

  93. -som fungerade som organ
    för lokalförvaltningen-

  94. -är väl kända
    på båda sidor av Bottenviken.

  95. Befolkningen i den östra riksdelen-

  96. -fick ställa upp i de många krigen
    som Sverige förde.

  97. De militära handlingarna,
    rullorna över utskrivet manskap-

  98. -är säkert kända
    för många släktforskare.

  99. Källmaterialet fram till 1809-

  100. -är därmed identiskt
    i Sverige och Finland.

  101. Den Kungliga Akademien
    som grundades 1640 i Åbo-

  102. -flyttades 1829 till Helsingfors.

  103. Universitetet fick namnet
    Kejserliga Alexanders universitet-

  104. -och i dag heter det
    Helsingfors universitet.

  105. Uppgifter om studenterna
    vid Helsingfors universitet-

  106. -som omfattar studerande
    från tiden i Åbo-

  107. -från 1640 fram till 1899-

  108. -finns i en databas
    som omfattar 17 500 studenter.

  109. Antalet personer som databasen har
    uppgifter om är mångdubbel-

  110. -eftersom i matrikeldatabasen-

  111. -ingår det uppgifter om många
    släktingar till studenterna.

  112. Man kan finna i databasen...

  113. Man kan söka på namn och klicka
    vidare på alla namn som är markerade.

  114. Man finner föräldrarna, maka, barnen
    och släktingarna i databasen-

  115. -så snart märker man-

  116. -att man har kommit långt
    från personen man började med.

  117. Här är en liten övning
    i det finska språket.

  118. Det finns på Helsingfors universitets
    webbplats helsinki.fi.

  119. Man hittar det nog
    om man skriver "studentmatrikel"-

  120. -"ylioppilasmatrikkeli".

  121. Studentmatrikeln är en källa,
    en databas-

  122. -som härstammar till största delen
    från den svenska tiden.

  123. De äldsta beskattningshandlingarna
    härstammar från Gustav Vasas tid-

  124. -från 1500-talet.

  125. En ivrig släktforskare,
    författare och teaterchef-

  126. -det går att kombinera många yrken,
    Jalmari Finne-

  127. -initierade på 1920-talet ett
    register över bosättningen i Finland.

  128. Finnes mål var att,
    utifrån beskattningsuppgifter-

  129. -samla in en systematisk förteckning
    över bosättningen i Finland-

  130. -från 1539 fram till 1809.

  131. Arbetet har pågått
    ännu på 2000-talet.

  132. Materialet omfattar totalt
    180 000 siduppslag.

  133. Det har digitaliserats-

  134. -och finns till forskarnas förfogande
    på Riksarkivets webbplats.

  135. Ursprungligen skrev Finne
    sina anteckningar i en bok-

  136. -och använde olika färger
    för att markera källorna-

  137. -beroende på om det var mantalslängd
    eller skattelängder han använde.

  138. Man kunde se källan
    när man såg färgen han använde.

  139. När det här materialet mikrofilmades-

  140. -förlorade man kunskapen
    om varifrån uppgifterna härstammade.

  141. Nu när vi har digitaliserat
    originalmaterialet-

  142. -kommer igen färgerna tydligt fram.

  143. Men, som det står på min bild,
    är det förstås en sekundär källa.

  144. Man ska alltid gå tillbaka
    till källorna-

  145. -brukar arkivarien
    och historikern säga.

  146. Det här materialet
    täcker inte heller hela Finland.

  147. Det är ett omfattande material
    man har försökt plöja igenom.

  148. Det är närmast Västra Finland, Nyland
    och södra delar av Österbotten-

  149. -som det här registret omfattar.

  150. Men en mycket intressant...

  151. ...en källa som en del släktforskare-

  152. -inte känner till, heller i Finland.

  153. Om jag går fram till Finska kriget-

  154. -finns det också en mycket intressant
    personhistorisk källa-

  155. -men föga använd
    och inte riktigt känd heller.

  156. Det är de
    skadeståndsersättningsansökningar-

  157. -som man kunde lämna in år 1808.

  158. Krigsskadorna som hade förorsakats
    under Finska kriget-

  159. -både av de ryska
    och de svenska trupperna-

  160. -utreddes så tidigt som hösten 1808-

  161. -på greve Fredrik Vilhelm
    von Buxhoevdens initiativ.

  162. Det var fråga om en pacificerings-
    åtgärd från den ryska sidan-

  163. -för att lugna befolkningen.

  164. Befolkningen i Österbotten
    som hade drabbats hårt av kriget-

  165. -var inte sena
    att lämna in ersättningsansökningar.

  166. Antalet enskilda ansökningar
    från en socken-

  167. -kunde uppgå till
    300 eller 500 stycken.

  168. Dessa sockenvisa ansökningar
    finns tillgängliga i digitalarkivet.

  169. Det kan sökas fram
    med det enkla sökordet Buxhoevden.

  170. Det gäller bara att stava rätt.

  171. På bilden finns en ansökning av
    torpare Jakob Simons från Lillkyro-

  172. -som hade förlorat
    bland annat en häst.

  173. Det finns
    mycket längre ansökningar också-

  174. -beroende på hur mycket
    man hade förlorat, var man bodde-

  175. -och hur mycket man ägde.

  176. Men alla samhällsskikt
    drabbades av kriget-

  177. -såväl på landsbygd som i städerna.

  178. Om någon redan nu
    har blivit intresserad-

  179. -av att studera
    de finländska arkiven-

  180. -är det på sin plats att skingra
    farhågorna för det finska språket.

  181. Svenskan var ett officiellt språk
    i Finland fram till 1860-talet.

  182. Först 1919
    jämställdes finskan med svenskan.

  183. Fram till 1900-talet-

  184. -vållar finskan
    inga större problem i våra arkiv.

  185. Handlingarna skrevs på svenska-

  186. -även i de socknar där majoriteten
    av befolkningen pratade finska.

  187. Prästerna översatte de finska namnen
    till svenska.

  188. Heikki Heikinpoika
    blev Henrik Henriksson.

  189. Utgående från handlingarna kan man
    inte bestämma språket på personen-

  190. -om den har varit
    svensk- eller finsktalande.

  191. Finskan hade dock stark ställning
    i vissa finskspråkiga socknar.

  192. I till exempel Ilmajoki,
    i södra Österbotten-

  193. -skrevs ungefär en tredjedel
    av bouppteckningarna på finska 1820-

  194. -och redan två tredjedelar
    på 1850-talet.

  195. Bilden visar en bouppteckning
    från 1798 som har skrivits på finska.

  196. Först i inventeringslistan-

  197. -skrevs nybyggare Jakob Henrikssons
    boskap och kläder.

  198. Sista rubriken som syns
    är "järnsaker".

  199. Han ägde ingen fast egendom.

  200. Bouppteckningarna
    är inte bara en kulturhistoriskt-

  201. -utan också
    en genealogiskt intressant källgrupp.

  202. Om bouppteckningar
    stiftades det i 1734 års lag-

  203. -men som så ofta följdes lagen
    inte till punkt och pricka.

  204. I Österbotten gjordes bouppteckning-

  205. -efter en avliden vuxen person
    i början av 1900-talet-

  206. -i endast ett fall av tre.

  207. Så om ni inte hittar bouppteckningen-

  208. -beror det på att man inte
    har lämnat in det till domsagan.

  209. En del av bouppteckningsinstrumenten
    har digitaliserats-

  210. -och är fritt tillgängliga
    i Riksarkivets digitalarkiv.

  211. Oftast måste man dock besöka arkiven-

  212. -för att kunna ta del
    av detta omfattande material.

  213. Men det finns hjälpmedel för dem
    som vill använda bouppteckningarna.

  214. I en del bouppteckningsband i arkiven
    finns det register.

  215. Därtill har vi också gjort register
    på arkivet till bouppteckningar.

  216. De är inte heltäckande
    och finns inte ännu digitaliserade-

  217. -men vi håller på.

  218. Var kan man finna...
    Jag har nämnt Arkivverkets webbplats.

  219. Jag har testat.
    Om man skriver www.arkiv.fi-

  220. -slänger den er till arkisto.fi.

  221. Så det fungerar
    också på det svenska språket.

  222. Jag personligen
    läser hellre originaldokumenten-

  223. -som ofta är skrivna på lumppapper.

  224. Jag har studerat
    mest 1700-tal och 1800-tal.

  225. Det material jag har studerat...

  226. När jag inledde min doktorsavhandling
    var de inte digitaliserade-

  227. -så jag hade glädjen
    att sitta med gamla handlingar.

  228. Det är en yrkesskada att man
    helst läser originalhandlingar-

  229. -vilket man har ganska lätt att göra.

  230. Under den här adressen hittar man...

  231. Det finns en flik på första sidan
    där det står "Arkivmaterial"-

  232. -när man har bytt språk till svenska.

  233. Där hittar man alla de databaser
    som jag kommer att nämna i dag.

  234. Bilden är från hovrättsmagasinet
    på Vasa landsarkiv.

  235. Bilden är tagen av Mikael Herrgård.

  236. Den visar 1700-talsbanden
    av hovrättens handlingar.

  237. Digitalarkivet omfattar i dag-

  238. -över 4 miljoner bilder
    på handlingar, kartor och ritningar.

  239. Som bäst jobbar vi
    med att få det kartotek-

  240. -som myndigheter
    och arkivtjänstemännen har gjort-

  241. -tillgängliga i digitalarkivet
    för att underlätta forskningen.

  242. I digitalarkivet
    kan man göra sökningar på svenska-

  243. -och dokumenten kan enkel lagras på
    egen dator för fortsatt användning.

  244. Man behöver inte längre kopiera
    eller ta källbilder på arkivmaterial-

  245. -utan man kan lagra bilderna.

  246. På bilden visas Vasa hovrätts
    nya byggnad, dess nuvarande byggnad.

  247. Det gustavianska hovrättshuset från
    1700-talet omändrades till kyrka-

  248. -och det nya huset ritades
    av länsarkitekt Carl-Axel Setterberg.

  249. Setterberg föddes 1812
    i Bogsta Norrby i Södermanland.

  250. Det nya huset
    ligger i det nuvarande Vasa-

  251. -som byggdes upp
    efter stadsbranden 1852.

  252. Hovrättens arkiv räddades. Vinden
    blåste så att säga åt rätt håll-

  253. -så hovrättsarkivet i Vasa
    är helt bevarat.

  254. Inget har gått förlorat.

  255. Det är en viktig uppgift
    att vi förvaltar det kulturarvet.

  256. Men länsstyrelsens arkiv i Vasa län-

  257. -förstörde så gott som totalt
    i stadsbranden 1852.

  258. För släktforskarna
    är församlingsarkiven-

  259. -fortsättningsvis utgångspunkt
    för forskningen.

  260. Församlingars mikrofilmade handlingar
    har lagrats i digitalarkivet-

  261. -från alla församlingar
    ungefär fram till 1860-talet.

  262. Församlingarnas nyare material
    finns på mikrokort-

  263. -vilka är tillgängliga
    på Riks- och landsarkiven.

  264. En del av dem
    har också digitaliserats.

  265. I Finland gäller 100-årsgräns
    för personuppgifternas offentlighet.

  266. Mycket arbete återstår alltså-

  267. -före allt material
    fram till 1916 finns på nätet.

  268. På bilden finns längden
    över döpta från år 1782-

  269. -i Replot församling utanför Vasa.

  270. Jag bor på Replot-

  271. -så det var ett lätt val
    att välja den här bilden.

  272. De digitala bilderna
    som finns i församlingsarkiven-

  273. -är gjorda på mikrofilmer.

  274. Man kan se att den här bilden inte
    är tagen från en originalhandling-

  275. -utan den baserar sig på mikrofilmen.

  276. Mikrofilmerna
    har varit rätt svåra att läsa-

  277. -men när vi har digitalarkivet
    kan man förstora bilden-

  278. -och det har blivit
    mycket lättare att tyda-

  279. -de här ofta rätt otydliga,
    svartvita bilderna.

  280. Men det finns hjälpmedel.

  281. Genealogiska samfundet i Finland,
    som grundades i januari 1917-

  282. -har skapat databasen Hiski.

  283. Hiski är förkortning
    på "historieböckerna".

  284. Från det finska "historjakirjat".

  285. Hiski är faktiskt ett fantastiskt
    hjälpmedel i släktforskningen.

  286. Man kan göra sökningar
    som omfattar hela landet-

  287. -ett landskap, de här numrerade
    områdena, eller enbart en socken.

  288. Man kan klicka fram
    något av de här numren-

  289. -och så får man en lista
    på alla socknar-

  290. -som finns i det här området-

  291. -och sökningen kan då riktas bättre.

  292. Sökformuläret gör det möjligt att
    begränsa sökningen till tidsperiod.

  293. Man kan söka på hela landet.

  294. Det är att märka
    att Hiski är en sekundär källa-

  295. -så det är skäl att kontrollera
    uppgifterna i digitalarkivet.

  296. Det är frivilliga som har matat in
    uppgifterna i kyrkoarkiven-

  297. -och hur väl man har kunnat tyda
    prästens handstil kan variera.

  298. Sökfunktionen
    har tagit det i beaktande-

  299. -och söker på namnens
    olika skrivsätt.

  300. Den här bilden visar tydligt-

  301. -vilken fördel det är
    att ha en databas som Hiski.

  302. Det är samma uppgifter från Replot
    som finns på datautskriften-

  303. -eller den del av det
    som jag fick att rymmas på bilden-

  304. -och i originalkällan.

  305. Det är mycket lättare att läsa-

  306. -och man får fram
    precis samma uppgifter.

  307. Genealogiska samfundet
    har också utarbetat andra databaser-

  308. -till exempel om sjömännen-

  309. -men de är tillgängliga
    för samfundets medlemmar.

  310. Så det...gäller att ansluta sig
    till föreningen eller kontakta dem-

  311. -för att kunna använda
    det materialet.

  312. Arkivens port
    på Riksarkivets webbplats-

  313. -är ett hjälpmedel
    som ständigt utvecklas.

  314. Den svenska versionen är tyvärr inte
    lika utvecklad som den finska.

  315. Porten leder forskarna
    att använda arkiven-

  316. -och ger tips om i vilka arkiv man
    kan finna uppgifter om olika ämnen-

  317. -så som emigration, hemmanshistoria
    eller krigshistoria.

  318. Ämnen i portti-servicen
    omfattar allt-

  319. -från myndigheter,
    barnförflyttningar, bouppteckningar-

  320. -frihetskrigarnas biografier,
    meritförteckningar, uppbördslängder-

  321. -till hur man söker uppgifter
    om värnpliktiga.

  322. FINNA i sin tur
    är ett samarbetsprojekt-

  323. -mellan de finska arkiven,
    biblioteken och museerna.

  324. Webbtjänsten söker uppgifter-

  325. -i alla arkiv, museer och bibliotek.

  326. Det vill säga
    att forskaren inte behöver veta-

  327. -var materialet bevaras.

  328. Den söker fram till exempel
    fotografier från Museiverkets arkiv-

  329. -arkivhandlingar som finns på
    Riksarkivet eller ett landsarkiv-

  330. -och också litteratur om någon
    har skrivit någonting om temat.

  331. Det är en otroligt fin källa
    som utvecklas ständigt.

  332. Man kan bli rätt häpen
    när man gör en sökning.

  333. Jag gjorde en sökning på mig och kom
    inte ihåg att jag hade gjort sånt-

  334. -som jag fann i FINNA.

  335. Så man kan hitta sig själv där.

  336. Det gäller att testa.
    Gå bara in och sök på FINNA.

  337. Också tidningarna är tillgängliga
    på nätet.

  338. De har blivit viktiga
    för historieforskningen-

  339. -kanske för att de är lättare
    att läsa än de gamla dokumenten-

  340. -ett lättare material att använda,
    snabbare att göra forskning på.

  341. Helsingfors universitets bibliotek,
    vårt nationalbibliotek-

  342. -har tillgängliggjort
    4 miljoner sidor-

  343. -tidningar, tidskrifter och småtryck
    på nätet.

  344. Fritextsökningen fungerar utmärkt
    i materialet-

  345. -som fram till 1910
    kan användas över nätet.

  346. Nyare material kan studeras-

  347. -endast på bibliotekets forskarsal
    i Helsingfors.

  348. Om någon tycker att
    den här webbadressen är besvärlig-

  349. -kommer man till rätt webbplats
    genom att skriva-

  350. -digitala tidningar, Finland.

  351. Då hittar man fram.

  352. Det finska arkivfältet
    liknar i stort det svenska.

  353. Till exempel Arbetararkivet
    grundades på svenskt initiativ 1909-

  354. -och även de gamla partierna, Centern
    och Högern, har sina partiarkiv.

  355. En del av de nyare partierna,
    De gröna och Sannfinländarna-

  356. -har inte ett eget partiarkiv-

  357. -utan handlingarna,
    i den mån de har överlåtit dem-

  358. -finns på Riksarkivet.

  359. Här måste också nämnas
    litteratursällskapens arkiv-

  360. -som har samlat in
    personhistoriska arkivalier.

  361. Vi har två litteratursällskap-

  362. -det svenska litteratursällskapet
    och det finska, SKS och SLS.

  363. Därtill har vi Näringslivets
    centralarkiv i S:t Michel-

  364. -och så har vi lokalhistoriska arkiv.

  365. De fungerar aktivt i Finland
    och samlar lokalt material-

  366. -personhistoriskt
    och byhistoriskt material.

  367. Också mycket föreningsarkiv
    finns i de lokalhistoriska arkiven.

  368. Materialet i 24 olika
    arkivinstitutioner-

  369. -kan sökas genom
    privatarkivregistret.

  370. Man kan söka på namn, ort,
    verksamhetsområde-

  371. -och även begränsa sökningen
    till en viss tidsperiod.

  372. Länken till det här registret
    finns på Arkivverkets webbplats-

  373. -under fliken "Arkivmaterial".

  374. Det kan nämnas att
    de lokalhistoriska arkivens material-

  375. -inte finns i den här databasen.

  376. Så mer personhistoriska källor.

  377. Finland har genom tiderna
    varit ett utvandringsland-

  378. -som har förlorat folk främst
    till Amerika, Sverige och Ryssland.

  379. Den stora Amerikaemigrationen
    inföll 1860-1930-

  380. -då nästan 400 000 personer
    utvandrade till Nordamerika-

  381. -till både Förenta staterna
    och Kanada.

  382. Av emigranterna
    var ungefär hälften österbottningar.

  383. Här på bilden finns en arkivväska som
    vi har framställt på Vasa landsarkiv.

  384. Den har använts mycket av skolor-

  385. -på tidsresor
    som har blivit mycket populära...

  386. ...i Finland.

  387. De som skulle skaffa pass
    för en utrikesresa-

  388. -behövde ett hinderslöshetsintyg.

  389. Det såg ut så här.

  390. I Vasa landsarkiv
    har vi hundratals av dessa intyg.

  391. De bevaras i alfabetisk ordning-

  392. -så det är ett rätt lätt material
    att använda.

  393. Det här intyget är beviljat 1924-

  394. -för Ida Elvira Björndal.

  395. Hon skulle resa till Amerika-

  396. -med de fem barnen
    som finns på bilden.

  397. Hennes syfte var att hälsa på mannen-

  398. -som bodde i USA.

  399. Det yngsta barnet är fött 1920-

  400. -så troligen hade mannen emigrerat
    några år tidigare-

  401. -och nu skulle hon resa till Amerika.

  402. Men passet skulle gälla bara ett år-

  403. -så det var en visit
    hon hade i tankarna.

  404. Passförteckningar...

  405. I Länsstyrelsen för Vasa län-

  406. -förde man förteckningar
    över dem som sökte pass.

  407. Det här är ett dokument som vår
    konservator, Elina Nurminen-Spett-

  408. -som nu igen är bosatt i Kiruna-

  409. -har tillverkat för arkivväskan.

  410. Ni vet ju att man inte kan ta
    originalkällor ut från arkiven-

  411. -så vi har skapat ett fejkdokument.

  412. Den här är från 1924.

  413. Dagligen var det ungefär 20 personer
    som anhöll om pass-

  414. -i april 1924.

  415. På passförteckningarna står det
    namn, yrke, födelseår-

  416. -vart man skulle resa
    och varifrån man var hemma.

  417. De flesta skulle resa
    till USA och till Kanada-

  418. -men också till Australien
    och en del till Sverige.

  419. Också några till Sverige.

  420. De här förteckningarna
    är inte så lätta att använda-

  421. -om man inte vet
    när ens släkting har emigrerat-

  422. -för det är en kronologisk källa.

  423. Men har man lite ledtrådar och vet
    ungefär när släktingen har emigrerat-

  424. -är det lättare att slå upp
    i de här passförteckningarna.

  425. I de olika arkiven
    finns rikligt med Amerikabrev.

  426. I privat- och församlingsarkiven kan
    även finnas dopintyg från Amerika-

  427. -som man tog med sig
    när man återvände till Finland.

  428. Det här dokumentet
    härstammar från ett privatarkiv-

  429. -och är från 1920.

  430. Det är ett dopintyg
    för Elin Gunhild Henriksson.

  431. Hon föddes i Bingham, Utah, 1920,
    i februari.

  432. Och så lite tristare saker.

  433. Befolkningen i Finland har minskat-

  434. -också av andra skäl än emigration
    under 1900-talet.

  435. Krigshistoriska handlingar är viktiga
    för den genealogiska forskningen-

  436. -i Finland och för alla dem
    som har rötter i Finland.

  437. Inbördeskriget 1918 i Finland-

  438. -som hade blivit självständigt
    i december 1917, var blodigt.

  439. Och under krigsåret 1939-1945-

  440. -var åderlåtningen ännu svårare.

  441. Databasen om personer
    som omkom i första världskriget-

  442. -inbördeskriget
    på den röda eller vita sidan-

  443. -och i de så kallade
    Frändefolkskriget 1918-1922-

  444. -omfattar uppgifter
    om 40 000 personer.

  445. Sammanlagt 95 000 personer-

  446. -stupade eller omkom
    i kriget 1939-1945.

  447. Databasen innehåller också uppgifter
    om utländska frivilliga som stupade.

  448. Därtill finns en tredje databas om
    krigsfångar och personöverlämningar-

  449. -som omfattar 23 000 människor-

  450. -från åren 39-45.

  451. Dessa databaser kan användas fritt-

  452. -och länken till dem
    finns på arkivets webbplats.

  453. Den totala mängden människor som de
    tre databaserna håller uppgifter om-

  454. -är 158 000 personer.

  455. Sökfunktionerna i de här databaserna
    är mycket utförliga.

  456. Man kan söka på namn,
    födelse- eller dödsdatum-

  457. -dödsorsak, hemort, nationalitet,
    truppförband och så vidare.

  458. Man kan söka på alla fält
    som man har matat in.

  459. Vi har ett så kallat farfar-paket
    på Riksarkivet.

  460. Det är en bestseller
    i vårt produkturval.

  461. Det vill säga de här stamkorten
    efter militärerna.

  462. På stamkortet antecknades allt
    från att man inledde tjänstgöringen-

  463. -fram till att man hemförlovades,
    stupade eller gick i pension.

  464. Stamkort finns
    för ålderskullen födda-

  465. -1897 fram till 1949.

  466. Nyare stamkort finns
    i Fältsjukvårdens arkiv i Viitasaari.

  467. Uppgifterna i stamkorten-

  468. -sträcker sig
    från slutet av 1800-talet till 1949.

  469. Också krigsdagböckerna
    har digitaliserats-

  470. -så de kan studeras
    i vårt digitalarkiv.

  471. Många barn drabbades hårt av kriget.

  472. 70 000 barn evakuerades
    till Sverige, Danmark och Norge-

  473. -under våra senaste krig.

  474. I barnförflyttningskommitténs arkiv
    finns stamkort för krigsbarn.

  475. Materialet har digitaliserats-

  476. -men kan studeras
    endast på Riks- eller landsarkiven-

  477. -på grund av att de innehåller
    känsligt material-

  478. -och att det är ett så nytt ämne.

  479. Finland måste ju avträda Karelen-

  480. -efter fortsättningskriget 1941-1944.

  481. 12 procent av Finlands dåvarande
    befolkning evakuerades från Karelen.

  482. 410 000 människor.

  483. Vårdledarna i kommunerna tog
    administrativt hand om de evakuerade.

  484. Deras arkiv har begränsad nyttjande-
    rätt på grund av personuppgifterna.

  485. Det materialet
    har inte heller digitaliserats.

  486. Vi hade ett landsarkiv före kriget
    i Viborg-

  487. -och S:t Michels landsarkiv har tagit
    hand om de evakuerade handlingarna.

  488. Alla arkiv kunde inte tas med då.

  489. Det betyder att vi har
    ett omfattande utbytesprogram-

  490. -men de ryska arkiven ännu i dag.

  491. Finlands historia,
    den svenska och ryska tiden-

  492. -återspeglas alltså
    i våra nuvarande arkiv.

  493. Tack för er uppmärksamhet!

  494. Hoppas att jag
    har kunnat lite glänta grinden-

  495. -till nya arkivfynd
    i de finländska arkiven. Tack!

  496. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Släktforska i de finländska arkiven

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Arkivforskning, Finlands historia, Finländare i utlandet, Genealogi, Historia, Släktforskning, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med dna - livet efter topsningen

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är dna-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt dna och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforskning i norska källor

Maria Press har under flera år arbetat i norska Arkivverket och vet hur man tar sig fram i norska källor. Här ger hon konkreta exempel på svårigheter som släktforskare kan stöta på i arkiven. Några exempel är indelning, terminologi, namn och stavningar. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

E-bokens fram- och baksida

Många framhåller e-bokens positiva sidor, men det talas inte lika mycket om nackdelarna. Med Ann Steiner, forskare, Kristina Ahlinder, Svenska Förläggarföreningen, Gunnel Stjernvall, Kungliga biblioteket, och Katarina Dorbell, Barnens bibliotek. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Kulturrådet och Kungliga biblioteket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnen på Darknet

På sitt pojkrum tar 14-årige Toxic psykedeliska droger som han beställt på det mörka nätet, "Darknet". Han surfar med webbläsaren TOR för att vara anonym och nå gömda platser på nätet. Tillsammans med 16-årige V1tal (som jagas av FBI) och 17-årige Erik hackar han hemsidor och jävlas med privatpersoner och myndigheter.

Fråga oss