Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Hästboken som samtidsdokumentDela
  1. Hej och välkomna till seminariet
    Hästboken som samtidsdokument.

  2. Jag heter Ada Wester, förläggare.

  3. Och jag är fullblodsnörd
    inom ämnet hästböcker.

  4. Därför är det en otrolig ära för mig
    att få presentera er.

  5. Några av Sveriges och världens
    bästa hästboksförfattare.

  6. Och hästboksillustratör.

  7. Malin Eriksson, du är aktuell
    med boken "Rakt mot hindret!".

  8. Du har också skrivit
    böckerna om Malva.

  9. Och bl.a. "Mia saknad"
    och böckerna om Joanna.

  10. Pia Hagmar. Du är mest känd
    för böckerna om Klara.

  11. Men du har skrivit många mer böcker.

  12. T.ex. om Flisan, om Tess
    och Millan.

  13. Och nu senast böckerna
    om Saga och Max.

  14. Man kan väl inte säga Lin Hallberg
    utan att säga Sigge?

  15. Men det är mer böcker också.

  16. Böckerna om Rackastallet,
    först om Sofia, sen om Myggan.

  17. Sen böckerna om Teddy,
    Myggans halvsyster.

  18. Fristående böcker som "Adzerk - den
    vita hingsten" och "Orkans öga".

  19. Nu går jag på Catharina.

  20. Man skulle kunna tro att du är
    nykomling. Du debuterade nyligen-

  21. -med den här...
    Nu måste jag hitta vad de heter.

  22. "Mysteriet med den blodröda ponnyn".
    "Mysteriet med den bevingade hästen".

  23. Men du har också jobbat på Min häst
    hur länge som helst.

  24. Så vi ska också prata om hästserier.

  25. Sist, men verkligen inte minst,
    Lena Furberg.

  26. Drottningen av hästillustration.

  27. -Välkomna.
    -Tack.

  28. Lena, du har ritat hästen Mulle
    sen början på 70-talet.

  29. Ja, jag tror att det var...
    Ja, när var det nu?

  30. -72 började jag, när jag var
    femton år. Då hittade jag på Mulle.

  31. Hur gick det till
    att det blev i Min häst?

  32. Jag hade inga ambitioner
    att bli serietecknare.

  33. Jag ville bli konstnär
    eller författare.

  34. Jag ville också ha en egen häst.
    Jag läste mycket hästtidningar.

  35. I ett nummer av en tidning
    som hette Ponnybilderna-

  36. -kunde man skicka in sitt namn till
    ett lotteri och vinna en poster.

  37. Det var inte så gott om hästbilder
    på den tiden.

  38. Det var en poster från Svenskt Grand
    National. Steeplechase, alltså.

  39. Jag skickade in mitt namn
    och jag vann en poster.

  40. Men den kom aldrig. Jag väntade
    och väntade och blev lite sur.

  41. Då skrev jag ett brev till redak-
    tionen och sa: "Var är min poster?"

  42. Jag ritade arga hästar i marginalerna
    som sparkade och bockade-

  43. -och gjorde grimaser.
    Plötsligt ringer de från Stockholm.

  44. Jag var femton år, bodde i Skellefteå
    och hade aldrig varit söder om Umeå.

  45. Och så ringer de från Stockholm
    och säger: "Vill du rita en serie?"

  46. Jag skulle få betalt. Jag hade aldrig
    ritat en serieruta i mitt liv.

  47. Men jag kunde ju inte säga nej.
    "Ja, det kan jag", sa jag.

  48. Och så fick jag hitta på en serie.
    Det blev "Mulle".

  49. Han hette Munter och Blixten i
    början. De döpte om honom till Mulle.

  50. Vilket jag inte var så glad i,
    men nu är jag det.

  51. Det var jättejättesvårt. Det var inte
    alls som att rita för att det är kul.

  52. Rita lite som man gör. Plötsligt
    hade jag en väldig press på mig.

  53. Det skulle rymmas i serierutor,
    det skulle vara bubblor.

  54. Det var väldigt svårt. Jag tyckte
    inte alls att det var roligt.

  55. Men jag skulle få betalt. Då kanske
    jag kunde köpa en häst en dag.

  56. Så jag fortsatte,
    och med åren gick det lättare.

  57. Nu tycker jag att det är jättekul.
    Och det är det enda jobb jag haft.

  58. Tack för
    att vi fick höra den historien.

  59. Berätta om era senaste böcker.
    - Malin, vill du börja?

  60. "Rakt mot hindret!" handlar om Jo.

  61. Jo och hennes mamma
    lever under fattigdomsgränsen.

  62. När boken börjar
    har de blivit bostadslösa.

  63. Enda stället som de har
    att ta vägen till är mormor-

  64. -som bor i en stad femton mil bort.

  65. Mormor har en helt annan ekonomi.
    Hon är jurist.

  66. Men mamma och mormor kan inte vara
    i samma rum utan att börja bråka.

  67. Jo lämnar stället där hon bott
    och måste lämna stallet.

  68. Hon har inte haft råd
    att rida lektioner-

  69. -men hon har varit stallskötare
    åt en jämnårig kompis.

  70. Mamma har svårt
    att förstå Jos hästintresse.

  71. Det enda hon säger är: "Ridsport
    förstör både människor och djur."

  72. Men nu flyttar Jo till hemmet
    där mamma vuxit upp.

  73. Hon börjar på ridskolan där
    och får snart veta-

  74. -att mamma inte alltid har
    tyckt illa om hästar och ridsport.

  75. Som tonåring var hon
    framgångsrik tävlingsryttare.

  76. Vad är det då i dag som gör
    att hon avskyr tävlingshästar?

  77. Boken handlar om prestationshets-

  78. -hur föräldrarnas ekonomi sätter
    villkoren för den unga ryttaren-

  79. -och ställer också lite frågor
    om djur och etik.

  80. -Pia?
    -Jag har skrivit många böcker.

  81. De försöker räkna efter hur många.
    Det är ungefär 75 stycken.

  82. Av dem är väl 45-50 hästböcker.

  83. Men "Millan"...tror jag fanns med här
    uppe. Det finns tre böcker om Millan.

  84. Det är de böcker jag skrivit
    som jag tycker allra mest om-

  85. -och som jag lagt ner
    hela min själ i.

  86. De betyder jättemycket för mig.

  87. I grund och botten kan man säga
    att det jag ville med dem-

  88. -var att skildra barnfattigdom
    inifrån.

  89. Vilket jag kände
    att det fanns ett stort behov av.

  90. Jag träffar massor med barn
    ute på skolorna och på skrivarkurser-

  91. -som inte har livet
    som syns på Facebook-

  92. -och som är glatt, lyckligt och fint.

  93. Utan de kan inte ta med
    sin bästa kompis hem.

  94. De kan inte berätta
    hur de har det hemma.

  95. De känner sig ensamma för att de inte
    kan dela situationen med några.

  96. Jag skrev "Millan" för att de ska
    känna sig lite mindre ensamma.

  97. De som inte känner igen sig kan tänka
    att alla inte har det på samma sätt-

  98. -som man själv.
    Man kan vara en bra person ändå.

  99. Millan har en pappa som dricker för
    mycket, en mamma som är deprimerad-

  100. -och en lillebror som hon inte tycker
    att föräldrarna kan ta hand om.

  101. Så hon försöker skydda hela familjen.

  102. Millan har ingen egen häst,
    men hon hjälper till i ett stall.

  103. Stallet är hennes frizon där hon kan
    vara den Millan hon vill vara.

  104. I stallet är hon kompetent, duktig
    och vet att hon kan.

  105. Hon har ett annat självförtroende där
    och kan styra sitt liv lite grann.

  106. När jag läste dem grät jag
    så det var blött nere på tröjan.

  107. -Det gjorde jag också.
    -Vi rekommenderar dem.

  108. De är inte bara sorgliga. Det finns
    hopp för Millan. Hon klarar sig.

  109. Lin?

  110. Här uppe ser vi Sigge.
    Det är "Sigge"-bok nummer fjorton.

  111. Precis som Pia har jag skrivit
    mycket hästböcker.

  112. När författare presenterar
    den senaste boken-

  113. -är man oftast på
    en helt annan planet.

  114. Det är väl jag också nu. Gå tillbaka
    till "Sigge" och "Klar för start"...

  115. "Sigge"-böckerna har blivit lite av
    en affär mellan mig och mina läsare.

  116. Om man jämför med...
    Det är inte den problematiska...

  117. Det är lite av en idyll kan man säga
    att vara stalltjej hos Ingela.

  118. Det finns förnuftiga vuxna som står
    i bakgrunden och plockar upp-

  119. -när det blir konflikter mellan
    tjejerna. "Klar för start" är...

  120. Jag säger till tjejerna:
    "Har ni längtat efter det?" "Ja."

  121. För jag har nämligen jättesvårt
    att skriva om tävlingar.

  122. Jag har skildrat så många
    hopptävlingar att det tar emot.

  123. Jättemycket. Jag har skjutit på det
    i flera böcker.

  124. Hon har nästan kommit till tävlingen
    och så "nej".

  125. I stället lite sedelärande.
    Sigge blir sjuk.

  126. Man får försöka lyfta sig själv ur
    den sorgen, bara min häst blir bra.

  127. Men nu var det dags. Jag har laddat
    i flera år för tävlingsdebuten.

  128. Det var underbart.
    Tycker jag och läsarna.

  129. Lena och Catharina,
    berätta om era gemensamma böcker.

  130. "Hästdetektiverna" är lite grann...

  131. Jag tänker mig nog att de i sig
    också ska vara en frizon-

  132. -där problemen i samhället
    och med familjerna-

  133. -det kan finnas där som åskmoln
    eller mörker på horisonten.

  134. Men i de här berättelserna
    är det de här unga hästälskarna-

  135. -och deras hästar
    som spelar huvudrollen.

  136. Det händer lite lagom läskiga saker
    med mysterier som de får lösa.

  137. I "Mysteriet med
    den blodröda ponnyn"-

  138. -är det nånting
    som man som hästägare är rädd för:

  139. Att nån försöker skada ens häst.
    Det är så den berättelsen börjar.

  140. I "Mysteriet med den bevingade
    hästen" händer det också nånting-

  141. -som man i ett stall är rädd för:
    Att nån sak blir stulen.

  142. Det är ett vanligt problem att man
    tar saker för hundratusentals kronor.

  143. En annan frizon som jag ville öppna
    i de här böckerna-

  144. -det var lite grann
    att komma undan ifrån-

  145. -det könande som finns
    i resten av världen.

  146. Nu är det 99 procent av ryttarna
    som är tjejer.

  147. I ett stall är det i stort sett bara
    tjejer. Men vi går inte där-

  148. -och tjejar oss
    och markerar att vi är tjejer.

  149. Utan vi är på ett ställe där vi får
    växa och bli ännu mer människor.

  150. Det finns ett oerhört utrymme
    i ett stall.

  151. Därför var det spännande att skriva
    utan att nånsin tala om-

  152. -ifall de här två unga personerna
    är tjejer eller inte.

  153. De är skrivna utan att ange genus.

  154. Sen tror jag att de flesta
    förutsätter att det är tjejer.

  155. Tack.

  156. Vi ska prata om hästboken
    som samtidsdokument.

  157. Speglar hästboken
    det samhälle vi lever i?

  158. Vilka representeras i hästböckerna?
    Är hästboken modern?

  159. Men jag skulle vilja börja med
    att fråga er-

  160. -hur kommer det sig att just ni
    skriver just hästböcker?

  161. Om ni tycker att ni gör det.

  162. -Vem vill börja?
    -Jag kan börja.

  163. Alltså, det...

  164. Jag blev 20, slutade skolan-

  165. -började jobba som ridlärare. Jag
    hade inte energi att göra nåt annat.

  166. Jag skulle ha velat skriva böcker.

  167. Jag skrev med högerhanden och
    höll på med hästar med vänsterhanden.

  168. Jag skulle skriva
    den stora generationsromanen.

  169. Och det blev aldrig riktigt så.

  170. Så kom jag... Jag är nästan 40.

  171. Och så säger de: "Varför skriver du
    inte en hästbok?" "Nämen herregud!"

  172. Dels hade jag läst allt
    när jag var ung och liten.

  173. Hästböcker var min tillvaro
    i många år.

  174. Så vad hade jag för historia att
    berätta? Vad kunde jag lägga till?

  175. Men sen hittade jag en ingång
    som var lite emot strömmen av-

  176. -att man var så duktig.

  177. Vi hade mycket av de hästböckerna
    och många andra också.

  178. Så jag hittade en mothistoria.

  179. Det intressanta var
    att jag tyckte i väldigt många år-

  180. -att det var lite av ett tröstpris.

  181. Jag blev "författare",
    men till hästböcker.

  182. Det tog ganska lång tid
    att plocka upp det hela från det.

  183. Jag tror också
    att det var synen på hästtjejen.

  184. Att hästtjejen
    har haft ganska låg status.

  185. I skolsammanhang, med killar.

  186. Och hästboken är dålig litteratur.
    "Nå ja, men de läser i alla fall."

  187. Ingen tittade i dem,
    ingen tittade vad de handlar om.

  188. Du kommer att ställa frågan
    om det har förändrats.

  189. För mig har de 20 år som jag skrivit
    hästböcker varit identitetsskapande.

  190. Och att verkligen växa som människa
    i den processen.

  191. Och i vad jag skriver om.
    Jag började skriva i en tradition.

  192. Det ser jag nu.
    Jag skriver de böcker som jag läste.

  193. Det är samma ton,
    samma typ av problematiker.

  194. Så det tog tio år
    att hitta min egen hästbok.

  195. Min egen röst. Det är häftigt.

  196. -Det har varit en otrolig resa.
    -Vad härligt.

  197. Jag tänker att hästvärlden
    är så spännande.

  198. De största allmänmänskliga frågorna
    nu om klass, om...

  199. Det är en arena där tjejer får
    ägna sig helt åt att göra nånting.

  200. Det är ett litet matriarkat.

  201. Inte till 100 procent,
    men det är ändå en arena.

  202. Relationen mellan människa och djur
    sätter jättemycket i spel.

  203. Jag förstår inte varför inte
    hästvärlden är den bästa världen-

  204. -för all typ av litteratur.

  205. -Den är ju det.
    -Eller hur! Men ändå så är det...

  206. Och det har med synen på
    tjejers görande att göra.

  207. Att det blir sett på det sättet.

  208. Att jag skriver hästböcker är
    för att jag har vuxit upp i stallet.

  209. Där fick jag-

  210. -de saker som har gjort mig stark och
    lärt mig hur jag ska hantera livet.

  211. Men jag fick också de svåraste frå-
    gorna som jag brottats med sen dess.

  212. För det är en väldigt orättvis sport.

  213. Det är en sport
    där en tolvåring som tävlar-

  214. -kanske har två egna hästar
    för 100 000.

  215. Medan en annan inte har råd
    att rida lektion.

  216. Vad gör det med oss?
    Det är...spännande.

  217. Jag tycker att det är smått absurt-

  218. -hur hästboken sågs förut.
    Framför allt att det var så gulligt.

  219. Att det handlar om tjejer
    som klappar luddiga mular-

  220. -och kammar manar dagarna i ända.

  221. Jag brukar säga att är det det här
    gulliga, gosiga man är ute efter-

  222. -är det mycket mer kostnadseffektivt
    att skaffa en hamster.

  223. Mycket enklare. Tar mindre tid.
    Men hästar handlar om nåt helt annat.

  224. Det är klart att det finns kärlek
    inblandat, men det handlar mer om...

  225. ...den oemotståndliga känslan när ett
    sånt här stort djur på ett halvt ton-

  226. -som skulle kunna döda en... Att man
    kan samspela med ett sånt djur...

  227. Den känslan går inte att beskriva
    när det funkar.

  228. Det kan ta 45 böcker
    att försöka beskriva den känslan.

  229. Jag började peppra bokförlag
    med manus redan i sjuårsåldern.

  230. Det var alltid tjejer som galopperade
    på hästar och löste mysterier.

  231. Jag har fortsatt... Jag skriver
    fortfarande deckare och hästböcker.

  232. Så jag har inte utvecklats ett skit
    och är nöjd med det.

  233. -Så kan man sammanfatta läget.
    -Lin ville sticka in nånting.

  234. Jag kände att det här gulliga... Att
    det är den allmänna uppfattningen-

  235. -är ett bevis på att man inte har
    klivit in i stallet.

  236. Så fort man står... De som säger
    att det är för små tjejer...

  237. Ska de klättra upp på hästen,
    brukar de tystna.

  238. Det gäller litteraturvärlden också.

  239. Det finns nån idé om
    att hästböcker skulle vara dåliga.

  240. Hästböckerna är jättebra från början.

  241. Det är ett tips: Läs
    de historiska hästböcker som finns.

  242. De som är utgivna tidigare.
    Det finns en skatt.

  243. Nan Inger Östmans böcker t.ex.

  244. Vill man att hästboken ska växa, då
    måste man börja kräva nåt utav dem.

  245. Inte bara ignorera dem.

  246. Det här är nåt slags symtom på
    hur det ser ut i världen.

  247. Om man tittar på "kulturvärlden",
    dem som talar om böcker-

  248. -bland manliga kulturskribenter,
    kulturpersonligheter och recensenter-

  249. -är det lite härligt
    att prata nostalgiskt-

  250. -om "Biggles" och böckerna
    som man läste när man växte upp.

  251. Det har fått en status.
    Medan kvinnliga kulturskribenter-

  252. -har varit sparsamma med att skriva
    om hästböcker och det som är tjejigt.

  253. Jag kan känna att jag skulle vilja ha
    en rosa hästskoklädd revolution-

  254. -där man lyfter fram den här kulturen
    som vi har växt upp med.

  255. Och som innehåller
    så enormt många dimensioner.

  256. För det är verkligen allt.
    - Du pratade om att tygla kraften.

  257. Men det är också gullet,
    relationerna, det hårda arbetet-

  258. -problematiken med pengar.
    Det finns allt i den här världen.

  259. Jag får ofta människor
    som ofta är äldre och män som säger:

  260. "Varför skriver du bara om hästar?
    Ska du inte göra serier för vuxna?"

  261. Jag säger att jag inte alls
    vill ändra på det.

  262. Jag vill fortsätta att teckna
    för barn.

  263. Nu har jag hållit på så länge
    så när jag sitter på mässor-

  264. -kommer det ofta fram vuxna,
    mammor i allmänhet-

  265. -som nästan kan ha tårar i ögonen
    och så säger de: "Barndom!"

  266. Och så berättar de om hur de hade det
    jättejobbigt hemma.

  267. Och så läste de mina serier.
    De flydde in i dem.

  268. De fick nån slags tröst.
    Jag vet inte hur-

  269. -men många säger att de flydde in i
    de här serierna.

  270. Jag tecknade många år
    "Stallgänget på Tuva".

  271. Den blev väldigt populär. Det var en
    sann historia från mitt stall hemma.

  272. De var aldrig fina tävlingshästar.
    Det var tjejer som red på-

  273. -gamla avdankade kallblodstravare
    och varmblodstravare.

  274. Det hände mycket i det här stallet.
    Jag fick mycket brev från barn-

  275. -som önskade att de fick vara med
    där. De ville in i den där världen.

  276. Trots att det inte var tävlingshästar
    och inget fantastiskt.

  277. Det var en gammal ladugård
    som jag var med och fixade till.

  278. De ville verkligen vara med där. Det
    var nån slags flykt in i den världen.

  279. Jag blir aldrig så glad
    som när folk kommer fram och säger:

  280. "Det här var min barndom."

  281. Därför vill jag inte alls
    skriva för vuxna.

  282. Det är väl
    en stor ingrediens av hästböckerna?

  283. Vi sätter röst på alla dagdrömmar
    som man har i den åldern-

  284. -som är så underbara. Bland annat.

  285. Sen blandar vi in nutidsproblem.

  286. Alla de problem som ni pratar om.

  287. Men jag tror
    att det finns en balansgång där.

  288. För man vill ha sina dagdrömmar.
    Man vill ha boken man kan fly in i.

  289. En stund då man kan koppla av och
    vara en annan. Leva det livet.

  290. Det behöver inte vara en dröm in i
    nån perfekt värld.

  291. Bara att det är en riktig.

  292. Det måste kännas äkta
    det man skriver om.

  293. Man måste känna igen sig.

  294. Sen har man kanske dålig fantasi.

  295. Men om man är hästtjej
    i själ och hjärta-

  296. -är man mycket i stallet.
    Man kanske har dålig fantasi.

  297. För vad gör man egentligen på dagarna
    om man inte är i stallet?

  298. Det behöver inte vara
    för att förverkliga dagdrömmar-

  299. -utan att hästarna är
    en självklar del av ett vardagsliv.

  300. -För att slippa göra research?
    -Ja. Jag har skrivit en vuxenroman...

  301. ...där huvudpersonerna har häst i
    samma stall. De har sina vanliga liv-

  302. -men de tvingas umgås genom att
    de råkar ha häst i samma stall.

  303. För det är många kvinnor som håller
    på med hästar och har växt upp...

  304. Så jag tänkte...
    Vi är ju många vuxna.

  305. Och ridsport är en jättestor
    kvinnosport. Det är absurt...

  306. Jag kände: "Du kan inte skriva
    en bok om vuxna hästtjejer."

  307. "Varför inte?
    Det kunde vara värt att testa."

  308. "Men tänk de som inte kan nånting."

  309. Men jag har läst deckare där
    huvudpersonen tränar kampsport.

  310. Det är fackuttryck där som inte jag
    har en susning om. Men jag kan ändå-

  311. -bli nyfiken på det eller tycka
    att det verkar ointressant.

  312. Men jag följer med.

  313. Då kan väl de som inte ägnat sig
    åt hästar följa med till stallet?

  314. Verkligen. - När ni börjar på
    en bok eller en serie-

  315. -tänker ni från början
    att det ska bli om hästar-

  316. -eller är hästarna och stallet
    rätt miljö för berättelsen?

  317. Jag tänker att det finns både och.
    Att man kan ha en huvudkonflikt-

  318. -där det inte är
    en hästig fråga som är fokus.

  319. Utan det kanske är relationen
    mellan två människor.

  320. Eller vad som helst.

  321. Men jag tycker också att hästsporten
    bär fram så intressanta frågor.

  322. Då finns det ingen annanstans att
    placera det. Jag tycker ibland i...

  323. Så som jag hört under åren: "En bra
    hästbok ska handla om mer än hästar."

  324. Det tycker jag är väldigt konstigt.
    Det har med den här synen på...

  325. För just i vår hästvärld,
    just i nioåringens känsla-

  326. -när den ska sitta upp på en häst
    som är för stor och tränaren säger:

  327. "Du ska hoppa ett hinder som du är
    rädd för." Det är en livsfråga.

  328. Det är konstigt
    att när det är en hästig fråga-

  329. -kan den inte vara allmänmänsklig...
    hos många. När man tänker runt det.

  330. -Förstår ni hur jag menar?
    -Rädsla är allmängiltigt.

  331. Även prestationshetsen
    i ponnysporten.

  332. I går köpte en den som hade
    en brorsdotter som sysslade med dans.

  333. De har jättemycket gemensamt.

  334. Prestationshetsen är en del av
    vårt samhälle. Den skildras bra-

  335. -i ponnysporten, som faktiskt
    hajpar den mer än de flesta världar.

  336. Tänker jag.

  337. Det är samma
    som jag kände med Millan.

  338. Jag hade kunnat strunta i
    att ha med hästar.

  339. Men jag kände att dels behövde hon
    nånstans att fly till.

  340. Det finns inget bättre ställe
    att fly till än ett stall.

  341. Sen är också just...

  342. Millan har inte så mycket
    ekonomiska förutsättningar.

  343. Men hon har kunskap, vilja
    och kämpaglöd.

  344. Det kan vara intressant att se
    hur långt man kommer med det.

  345. Världen är inte rättvis.

  346. Du jobbar mycket med hennes relation
    till kvinnan som äger stallet.

  347. Hon vill ge en massa,
    men Millan tar inte emot.

  348. Hon vill inte ha allmosor.
    Hon vill kämpa sig till saker-

  349. -och känna
    att det är hon som har gjort det.

  350. Precis. Det är så spännande,
    det som händer mellan dem.

  351. Jag är hästtjej.
    Jag har alltid hållit på med hästar.

  352. Jag har inga andra referenser.
    För mig är det alltid tryggt att...

  353. Att... Man använder lite halm och
    hästskit för att locka in läsaren.

  354. Sen skriver jag.
    Då har jag min trygghet i den basen.

  355. Sen går jag lös på relationer,
    sorg, och rädsla.

  356. Vad jag nu tänker
    att boken ska handla om.

  357. Jag är tacksam att jag har den arenan
    som jag kan röra mig runt på.

  358. För mig så...

  359. Att teckna serier är annorlunda.

  360. När du läser en bok gör du dig
    en egen bild i huvudet.

  361. Medan jag är
    den som ska visa bilderna.

  362. När jag tecknar
    är hästen väldigt central.

  363. Många tycker om mina serier
    därför att de tycker om bilderna.

  364. När man tecknar andra serier,
    vi kan ta "Fantomen"-

  365. -är det ofta väldigt mycket små
    rutor. 15-20 rutor på en sida.

  366. När jag tecknar får jag inte göra så.
    Då ser man inte hästarna.

  367. Utan jag gör max fem rutor per sida.

  368. Ibland kan jag göra en hel sida där
    jag bara koncentrerar mig på hästen.

  369. Skulle jag göra serier-

  370. -där jag lägger ner mest bilder
    på människorna och miljöerna-

  371. -skulle det inte gå hem.
    Jag måste koncentrera mig på hästen.

  372. Den är så viktig i mina serier.

  373. Sen kan jag inte göra
    en idiotisk story runtom-

  374. -men jag måste koncentrera mig
    jättemycket på hästen.

  375. Så för mig är bilden av hästen
    jätteviktig.

  376. Catharina?

  377. Jag vill återknyta till
    det Lena säger.

  378. Dina hästar
    är inte bara personligheter-

  379. -och intressanta delar i en berätt-
    else. De spelar ofta huvudrollen.

  380. Vilket de nästan inte gör
    i några skrivna hästböcker.

  381. Så det är roligt
    att försöka tänka sig in i det-

  382. -när jag ska skriva
    "Hästdetektiverna".

  383. Jag vill gärna att mina hästar
    ska bli som dina.

  384. För jag kommer ihåg när... - Jag
    började jobba med Lena för längesen.

  385. När jag var sjutton
    började jag på Min häst.

  386. Då fanns min idol där
    och tecknade "Mulle".

  387. I och med att de fick en ung redaktör
    slog förlagsledningen klorna i mig-

  388. -och skulle tala mig till rätta. För
    Min häst hade fått pågå för länge.

  389. En tidning om bara hästar
    kan man inte göra.

  390. De försökte förklara för mig:
    "Du kan skriva om killar."

  391. "Du kan väl skriva om andra djur."

  392. Jag försökte säga:
    "Den heter ju Min häst."

  393. Som tur är när man är tonåring
    kan man vara svårhanterlig.

  394. Så de fick aldrig som de ville.

  395. Den har överlevt de flesta av de
    stora andra tidningarna på förlaget.

  396. -Det var tur att vi stod på oss.
    -Verkligen.

  397. Jag skulle vilja prata lite om
    stallet som alternativ arena.

  398. Stallmiljön kan vara väldigt hård.
    Både i verkligheten och i böckerna.

  399. Men det är helt andra regler som
    gäller i stallet. Eller "helt andra".

  400. Men andra saker premieras.
    Framför allt jämfört med i skolan.

  401. Hur ska man vara i skolan
    för att bli populär?

  402. Hur ska man vara i stallet
    för att vara en bra stalltjej?

  403. -Är det nånting som ni funderar på?
    -Det där om nånting...

  404. Det är det man har tagit upp
    de senaste åren.

  405. Det har stått:
    "Hästtjejer - morgondagens ledare."

  406. Äntligen har de fattat! På nåt sätt
    känns den frågan lite dammig.

  407. Det är självklart
    att i stallet blir man mer...

  408. Man blir starkare. Det intressanta är
    efter att ha drivit ridskola-

  409. -att man ganska snart ser
    vilka som klarar det.

  410. För man måste kunna ta order.

  411. Det är kanske inte jättemånga barn
    i dag vana vid.

  412. Man kan inte gulla. "Snälla flytta
    på dig, annars krossar hästen dig."

  413. Alltså... Och att man från tidig
    ålder får lära sig att bossa runt-

  414. -när man väl har fått kunskapen.
    Morgondagens ledare.

  415. En tolvåring som får säga till
    vuxna nybörjare hur de ska göra.

  416. De rollerna suddas ut.

  417. Det är kunskapen
    som ger berättigande i stallet.

  418. Och som gör att du kan komma vidare.

  419. Det är det här att utseende
    inte räknas. Kunskaperna räknas.

  420. I stallet kan du inte bara bossa.
    Du ska visa att du hugger i.

  421. Det är en av de platser i världen
    där hårt arbete verkligen lönar sig.

  422. Status står nästan i direkt propor-
    tion till hur många kärror man kört.

  423. Ja, hur kommer man in?
    "Får jag sopa?" Det är första.

  424. Om man ska gestalta personer
    i en hästbok-

  425. -är det väldigt enkelt
    att bli en dålig människa.

  426. I hästbokssammanhang räcker det med
    att man slarvar med-

  427. -att tvätta bettet.

  428. Då är man en ond människa.
    Man behöver inga fler förklaringar.

  429. Det är ganska roligt egentligen.

  430. I de flesta andra områden skulle
    ett sånt brott preskriberas fort.

  431. -Men det gör det inte i en hästbok.
    -Heder och ära för en ny upprättelse.

  432. Inför det här seminariet funderade
    jag på hur modern hästboken är i dag.

  433. Jag kom fram till
    att den alltid varit modern.

  434. Ett exempel som är häftigt-

  435. -är att den första skildring
    som jag läst-

  436. -om en tjej som blir kär i
    en annan tjej är "Tovan" av Wallin.

  437. Den kom ut 1974. Det kanske finns
    nån skildring tidigare.

  438. Skrivet för unga menar jag.
    Men inte som jag känner till.

  439. Nästa skildring som jag läste-

  440. -om en tjej som blir kär i en annan
    tjej skrivet för unga var 2001.

  441. Alltså 27 år senare.

  442. Så jag skulle vilja säga att häst-
    boken ligger 25-27 år före i tiden.

  443. Kanske inte riktigt, men ändå.

  444. Är det så att hästboken är
    ett tillåtande forum-

  445. -för att vara modern och diskutera
    samhällsfrågor och klassfrågor?

  446. Vad säger ni? Är det tillåtande?

  447. Jag tänk... För mig personligen...
    Jag tänker inte så.

  448. "Nu ska jag vara modern."

  449. Så tänker jag inte.
    Det hade varit kört direkt.

  450. Snarare kommer det en historia
    till mig som jag vill berätta.

  451. Jag skriver för alla åldrar.
    Från fem upp till pensionärer.

  452. Då gäller det att hitta vem historien
    passar bäst att berättas för.

  453. Sen ska det finnas en...
    Det finns mottagare och det finns...

  454. Men egentligen bryr jag mig inte om
    vem som ska läsa boken.

  455. Historien i sig
    är det viktiga för mig.

  456. Då tänker jag inte:
    "Vad är trendigt nu?"

  457. Ofta är det allmängiltiga livsfrågor.

  458. Det tog kanske tio böcker innan jag
    insåg att jag skriver om ensamhet-

  459. -att känna sig annorlunda, att inte
    vilja göra om sig för att passa in.

  460. Det är inga moderna frågor. Det har
    folk brottats med i alla tider.

  461. På det sättet är det modernt
    och omodernt.

  462. Man har en berättelse
    som måste berättas.

  463. Sen analyserar man
    varför man gjorde det.

  464. Man börjar aldrig i den änden.
    Då tänker jag-

  465. -att stallet lyfter
    så många intressanta frågor.

  466. Sen tänker jag att för att det är
    till stora delar ett matriarkat-

  467. -och man är aldrig lite sval
    som hästmänniska.

  468. Man kan vara sval.
    Jag tänker att Juni är...

  469. Hon är väldigt sval...!

  470. Hon är inte den som bara
    går in i stallet och ska vara...

  471. Så det finns också. Det är viktigt
    att de berättelserna kommer.

  472. Jag tänker att den här
    extremismen nästan som jag har haft-

  473. -och har som hästmänniska,
    det föder också bra litteratur.

  474. Hästvärlden ställer saker
    på sin spets.

  475. Prestationshets blir ackumulerad av
    att man köpt en ponny för 200 000.

  476. Det talas om prestationshets inom
    fotbollen och andra sporter i dag.

  477. Det har alltid varit en hetare fråga
    inom ridsporten.

  478. Så där har hästboken varit före.

  479. Sen är hästmänniskor extrema. Det
    finns ett civilkurage i hästvärlden-

  480. -som man inte ser nån annanstans.
    Därför att vi skyddar hästarna-

  481. -som ett kollektiv.

  482. Man säger till när nån är dum mot
    en häst och när nån gör fel.

  483. Det tror jag att man drar sig för
    i andra sporter.

  484. Representeras vårt samhälle
    i hästböckerna?

  485. Vem handlar hästböckerna om?

  486. Finns det barn
    från olika ekonomisk bakgrund?

  487. Det har vi redan varit inne på.

  488. Barn eller föräldrar födda
    i andra länder än Sverige?

  489. Har de klassiska svenska namn?
    - När du Lena ritar barn...

  490. ...vad får de för hår- och ögonfärg?
    - Är det här saker ni funderar över?

  491. Det här har jag börjat tänka mer på
    på sistone.

  492. Jag har nog varit konservativ.
    Jag har ritat många blonda flickor.

  493. Det här har jag börjat fundera på.

  494. Jag har fått kommentarer om att det
    är synd att seriefigurer är så smala.

  495. Tjejerna är så smala och de har
    det här långa, raka, blonda håret.

  496. Och det är väldigt lite killar
    i serierna.

  497. De senaste två åren har jag börjat
    tänka på det. Medvetet.

  498. Det är synd att jag skulle behöva
    tänka på det med avsikt.

  499. Så jag har nog suttit fast ganska
    mycket i en konservativ bildform-

  500. -när det gäller det. Jag försöker nu
    verkligen att ändra på det.

  501. Det är inte så konstigt. "Stallgänget
    på Tuva" skildrar dina egna tonår.

  502. Det var riktiga människor.
    Men det var nån som skrev:

  503. "Varför har alla tjejer som du ritar
    så små bröst?"

  504. "Jag har jättestora bröst
    och är tretton år."

  505. Såna saker påpekar de.

  506. Att det inte får vara
    så enkelspårigt och typiskt.

  507. Alldeles innan var jag på Ung scen
    och pratade om normkritik.

  508. Jag tänker
    att normkritik är en kunskap.

  509. Folk forskar runt det här och ger oss
    verktyg till att tänka bättre.

  510. Det är så man behöver se det.
    "Då kan jag tänka ett varv till."

  511. Jag tror att man... Det har blivit
    en ganska hård debatt kring det.

  512. Jag tror att det har att göra med
    att vi är rädda för att få kritik.

  513. Men det är så vi behöver hantera det.

  514. Sen när det gäller Mulle...

  515. Han spränger ju alla regler
    och gör precis som han vill.

  516. Många frågar:
    "Är han nån speciell häst?"

  517. Jag tänker att han är som vi
    människor skulle vilja vara.

  518. Han vågar
    och han bryr sig inte alls om-

  519. -vad folk tycker och tänker. Han är
    som man själv skulle vilja vara.

  520. Hästarnas Karlsson på taket
    eller Pippi Långstrump.

  521. Nu har vi bara en dryg minut kvar.

  522. Är det nån som har en sista sak
    att säga om detta? Representation?

  523. Det behövs mer.
    Det kommer att komma, tänker jag.

  524. Då skulle jag vilja avsluta.
    Min slutsats är att häst är bäst.

  525. Att hästboken är modern
    och alltid har varit det.

  526. Och på många sätt ett samtids-
    dokument som skildrar vårt samhälle.

  527. Kanske inte vad det gäller repre-
    sentation, men det har förändrats.

  528. Så det kommer. Tusen tack för att ni
    ville vara med. Det var så roligt.

  529. Och om ni inte har läst
    de här böckerna, gör det.

  530. Men läs också gamla böcker.
    Det är en sån skatt att hämta ur.

  531. -Tack.
    -Tack så mycket.

  532. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hästboken som samtidsdokument

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den traditionella hästboken som genre har öppnat upp för en ny typ av problematisering. Genusproblematik, kritik av kärnfamiljen, stallhierarki, mobbning och klasskillnader lyfts fram. I detta panelsamtal möts fem författare som alla har tagit hästboken till en ny nivå utan att förlora kärnan i den populära genren. Medverkande: Catharina Hansson, Lena Furberg, Pia Hagmar, Lin Hallberg och Malin Eriksson. Moderator: Ada Wester. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Semic, B Wahlströms, Bonnier Carlsen och Bokförlaget Opal.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Flickböcker, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Humor

Varför kommer de mest hängivna ordvitsarna från Göteborg? Vi träffar Henrik Kruusval som förutom att jobba på SVT är en av de mest drivande i att se till att Göteborg lever upp till sitt rykte som ledande ordvitsstad. En annan typ av humor är igenkänningshumorn. Om du är 80- eller 90-talist och har befunnit dig i storstadens nattliv kan du känna igen dig i serien Lilla Berlin. Vi träffar Ellen Ekman som är serietecknaren bakom denna humoristiska skildring av hipsterkulturen. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss