Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Mot nya målDela
  1. Hej, allihop! Väldigt trevligt
    att ni vill följa det här samtalet-

  2. -med Carolina Klüft.
    Jag heter Malcolm Dixelius.

  3. Jag har haft en liten roll i boken vi
    ska tala om, "Livet är en sjukamp".

  4. Det är ovanligt i sportvärlden att
    författaren har skrivit boken själv.

  5. Det är en sak vi kommer att prata om.

  6. Vi kan börja med det, Carolina.
    Varför ville du skriva boken själv?

  7. Dels var det nog att jag tyckte
    att det var en spännande utmaning-

  8. -att skriva själv. Jag har skrivit
    dagböcker under hela mitt liv.

  9. Jag hade mycket om mig själv,
    som jag kunde gå tillbaka till.

  10. Även om jag skrev det i dagböcker-

  11. -där man vräker ur sig
    de känslor man har just då.

  12. Men sen var det viktigt för mig att
    det skulle bli min ton och mina ord-

  13. -eftersom det är mycket känslor och
    tankar. Inte så mycket om medaljer-

  14. -utan mer vad som händer med nån
    som går igenom de här utmaningarna-

  15. -som jag har fått göra.
    Jag ville försöka-

  16. -för att man ska höra min röst
    i boken. Den är så personlig.

  17. Var det svårt?

  18. Ja, jag är tacksam för den hjälp
    jag har fått från dig och förlaget.

  19. Att få stöttning när jag har skrivit-

  20. -och få coachning genom allt.

  21. Allt från struktur till språk-

  22. -och till ord som jag har överanvänt.

  23. Där vi har pratat mycket, du och jag.

  24. Så det har varit svårt,
    men väldigt roligt.

  25. Det är en sak att känna något,
    och det har varit tydligt för mig.

  26. Men när man ska beskriva något
    för någon annan på vitt papper-

  27. -kräver det att man funderar över
    hur man ska beskriva känslan.

  28. Där har du pushat mig mycket,
    att våga måla upp det.

  29. Att beskriva detaljer
    för att få nån att förstå-

  30. -hur det har känts för mig. Jag har
    lärt mig mycket av att skriva boken.

  31. -Egentligen är det två böcker i en.
    -På ett sätt är det det.

  32. Det var ett val du gjorde, att fokus
    inte skulle vara på guldmedaljer.

  33. Fokus skulle inte vara
    på sjukamp som tävlingsgren.

  34. Det skulle vara var du är i livet nu,
    och vad du har att berätta om resan.

  35. Därav namnet på boken.

  36. Den tar avstamp i det jag har gjort-

  37. -men den blickar också framåt. Men
    den andas framför allt den jag är nu.

  38. Mycket tankar kring
    vad jag har lärt mig genom karriären-

  39. -och som har gjort
    att jag har formulerat de här orden-

  40. -och tagit fram strategierna för
    att hantera livet som jag har levt.

  41. Vi får hjälpa de som lyssnar
    på det här samtalet-

  42. -och ge dem nycklar till vad
    det är för bok. Vad ville du berätta?

  43. Jag ville berätta om min väg.

  44. Jag tror att många har bilden av mig
    som den här superkvinnan-

  45. -som har vunnit guld hela tiden.

  46. Man har en bild av mig
    från intervjuerna kring mästerskap.

  47. Det jag ville göra var att gå djupare
    och visa hela människan.

  48. Då är inte jag annorlunda än
    någon annan. Man har "ups and downs".

  49. Man tvivlar, känner besvikelse,
    är glad, stark och svag.

  50. Allt det där har jag också gått
    igenom, fast i min speciella arena-

  51. -med mycket förväntningar,
    och som en känd person.

  52. Jag slog igenom snabbt. Det handlar
    om att våga gå ner några lager-

  53. -vara personlig och...

  54. ...verkligen beskriva de strategier
    och bilder som jag har format-

  55. -för att enklare hantera livet och
    utmaningarna jag har ställts inför.

  56. Det kan vara allt ifrån, som en...
    Min förlossning skriver jag om.

  57. Det är framförallt
    hur jag hanterar nervositet-

  58. -eller prestationsångest.
    Det är väldigt blandat.

  59. -Men den har tydlig struktur.
    -Vi återkommer till det.

  60. -Du gillar tydliga strukturer.
    -Ja.

  61. -Att det är två böcker i en...
    -Jag sparar det lite grand.

  62. Jag vill uppehålla mig
    vid en viktigare sak som...

  63. ...de som inte har läst boken
    borde få veta.

  64. När vi började samtala om boken ville
    jag att du skulle formulera för mig-

  65. -vem du skriver boken för.
    Vilka ser du framför dig?

  66. Det är viktigt. Det blir nog
    också tydligt när man läser boken.

  67. Jag vill ju att
    vem som helst ska kunna läsa den.

  68. Man behöver inte gilla idrott.
    Den utgår från så mycket annat.

  69. De som jag har sett extra framför mig
    är de här barnen-

  70. -som var mina fans när jag
    slog igenom för över tio år sen.

  71. De är unga vuxna i dag och
    går igenom det jag gick igenom då.

  72. -Kanske en förlossning.
    -Precis.

  73. Att vara ung, tonåring
    och bli ung vuxen. Det steget.

  74. Det var då allt hände snabbt för mig.

  75. Jag har sett dem framför mig som går
    igenom det nu, som var mina barnfans.

  76. De skrev teckningar och
    var trogna fans under min karriär.

  77. Sen har jag också sett
    de som har varit...

  78. De som jag har provocerat,
    och som har varit arga på mig-

  79. -och skrivit elaka krönikor. De
    skulle också få en annan bild av mig.

  80. De är inte i fokus. Det
    är ingen försvarsbok eller hämndbok.

  81. Jag hänger inte ut någon,
    utan det är mer att...

  82. Att skriva för att visa på hela resan
    och det som har hänt.

  83. -Inte bara på de stora arenorna.
    -Det där med att du är strukturerad.

  84. Ganska snart, medan vi var
    i ett tidigt stadium av själva boken-

  85. -kom du med en färdig struktur.

  86. "Kapitel ett ska se ut så där.
    Två, tre, fyra."

  87. -Var kommer allt det ifrån?
    -Jag fungerar så.

  88. Det är därför jag har arbetat fram
    verktygen som man får ta del av.

  89. När jag tycker att något snurrar,
    när det är tankar eller känslor-

  90. -som kan vara abstrakta
    och flyga runt i skallen-

  91. -behöver jag få ner dem. I skrift,
    eller så ritar jag en bild.

  92. Eller så gör jag en struktur.
    Det känns lättare med en helhetsbild.

  93. Det är väl sjukampsmänniskan. Jag
    vill se helheten. Vilka är delarna?

  94. Så gjorde jag under min karriär.
    Jag skulle ha koll på alla grenar.

  95. Jag behövde ett träningsprogram. Vi
    arbetade fram strukturer där man såg-

  96. -att jag fick med alla grenar,
    och alla fysiska moment.

  97. För mig är det viktigt.
    När jag började tänka på boken...

  98. "Hur vill jag skriva den?
    På vilket sätt?"

  99. Då var det viktigt för mig
    att sätta mig ner. Jag började rita.

  100. Jag ritade en resa: Det här ska med.
    Jag ritade bilder och mindmaps.

  101. Olika sätt. Sen hittade jag
    att så här ska det vara.

  102. Då blev det jättetydligt plötsligt,
    tyckte jag.

  103. När jag hade den strukturen
    och började skriva-

  104. -så var det ganska lätt att skriva.

  105. Då visste jag.
    Jag hade gått igenom det i huvudet.

  106. -Det damp ner ett manus så småningom.
    -Det gjorde det.

  107. Du använde alldeles nyss
    ordet verktyg.

  108. Är det så man ska se på boken
    om man är en ung vuxen?

  109. Som en slags verktygslåda,
    där man kan låna av din erfarenhet?

  110. -Är det så man ska se det?
    -Det är upp till var och en.

  111. Jag vill inte lägga orden i mun
    på folk hur de ser på boken.

  112. Man skulle kunna se det så.
    Det är ju många verktyg.

  113. Den här undertiteln tragglade vi...
    Titeln kom tidigt.

  114. Du sa att den skulle heta så.
    Underrubriken jobbade vi mycket med.

  115. "Min väg" till prestation, balans
    och mening kändes klockren.

  116. Det är min väg, ett sätt.

  117. Jag tror inte på mirakelkurerna,
    att ett sätt funkar för alla.

  118. Man har olika erfarenheter.
    Man tar till sig av olika saker.

  119. Man kan plocka med sig nåt av boken.
    Nån plockar med sig mycket, nån lite.

  120. Jag har en ödmjuk förhoppning
    om att nån ska bli inspirerad.

  121. En har redan blivit det.
    Jag fick ett härligt mejl-

  122. -där nån har använt boken
    som ett verktyg.

  123. Skulle ha ett framträdande, tog
    till sig av verktygen och levererade-

  124. -och kände sig jättenöjd och glad.

  125. Sånt är jättekul att höra, att
    den kan inspirera med vissa saker.

  126. Var det så med alla breven du fick?
    Att de innehöll frågor av det slaget?

  127. Ja. Det är det jag har utgått ifrån.

  128. Jag märker att det finns en...

  129. Många i dag, och förut också,
    lider av prestationsångest.

  130. Eller känner oro och press,
    och landar inte riktigt.

  131. De känner
    att livet kan vara jobbigt ibland.

  132. Jag har fått stöd och hjälp av alla
    de frågor som jag har fått av unga-

  133. -och även vuxna och äldre.

  134. Och journalister som har ställt
    tuffa frågor, där jag har förstått-

  135. -att det är något
    som jag kan dela med mig av.

  136. Det kanske kan göra att nån får det
    direkt och kan hugga tag i det.

  137. -Utan att behöva uppfinna det själv.
    -Om du väljer nån av de här sakerna.

  138. Vad har varit knepigast för dig själv
    att åstadkomma?

  139. Vilket verktyg har du behövt mest tid
    att snickra på?

  140. Ja, det är nog...

  141. Vilket av verktygen?

  142. Jag tror att mina gubbar...

  143. ...Ösiga Örjan och Lugna Lasse...

  144. Det handlar om balansen
    mellan att agera direkt på en känsla-

  145. -och att tänka efter
    och vara eftertänksam...

  146. Jag behöver båda de sidorna
    hos mig själv.

  147. Jag tror att för mig
    är det så himla tydligt.

  148. Jag vet att det finns böcker
    om det här och forskning.

  149. Jag ville skriva det
    utifrån mina egna erfarenheter.

  150. Det var klurigast, att få fram det
    som är så klart och tydligt för mig-

  151. -utan att det blir rörigt
    för läsaren. Där fick jag tänka till-

  152. -hur jag skulle förklara
    de här sköna gubbarna-

  153. -som är fantasifigurer
    som jag har på varsin axel.

  154. Det är två sätt att tänka,
    som jag är väldigt...

  155. Kan du illustrera det med en
    situation? Vad behöver man dem till?

  156. Det kan jag. Det har varit tydligt
    i många olika situationer för mig.

  157. Det skedde tydligt för mig-

  158. -i Helsingfors 2005,
    när jag stukade foten.

  159. Då var det en kamp
    mellan förnuft och känsla.

  160. När jag stukade foten innan
    tävlingen, säger den eftertänksamme-

  161. -och logiska Lugna Lasse,
    som är lite mer lugn:

  162. "Det är nog svårt
    att genomföra en sjukamp."

  163. -Lägg ner.
    -Logiskt sett ska det inte gå.

  164. "Det blir tufft, det här går inte."

  165. Medan Ösiga Örjan bara kör
    och vägrar att acceptera.

  166. "Det är klart det går."
    Det var en kamp mellan de två.

  167. Där jag lät Ösiga Örjan segra.
    Jag struntade i den eftertänksamme.

  168. Samtidigt som jag släppte på det
    i pauserna. "Vad måste jag göra nu?"

  169. "Jag måste kyla foten."
    Jag kopplade ändå på förnuftet.

  170. Det var en växling. Det kan ju ske
    i många olika situationer.

  171. Att man ena stunden bara vill ösa på.

  172. Om man pratar biståndsarbete-

  173. -kan jag tänka att man måste ha
    genomarbetade strukturer-

  174. -så att det blir förändring
    på lång sikt.

  175. Att man inte bara gör engångsinsatser
    och puttar pengar i svarta hål.

  176. Det här eftertänksamma.

  177. Men ibland måste man ta nån i armen
    och hjälpa personen över gatan-

  178. -eller lägga en peng i koppen.

  179. Ibland måste man agera på känsla,
    ibland måste man tänka igenom.

  180. Man måste ha båda perspektiven
    samtidigt för att det ska bli bra.

  181. Inte alltid tänka igenom allting,
    inte bara agera på känsla. En balans.

  182. Det kapitlet
    var största utmaningen att skriva.

  183. Att förklara det på ett bra sätt. Hur
    jag har tänkt för att ha både och.

  184. Att flexibilitet är viktigt för mig.
    Att jag kan vara både och.

  185. Att jag måste lyssna på min omvärld
    och mig själv när jag ska agera.

  186. Ska vi ta det sportsliga? Vi
    har inte talat om din sportkarriär.

  187. Den finns ju med.
    Det är den här parallellhandlingen.

  188. När man får följa
    dels en tävling i varje gren-

  189. -och samtidigt din utveckling
    som sjukampare.

  190. Där ville jag att du skulle skriva
    väldigt mycket inifrån dig själv.

  191. Vilken berättelse får vi där?

  192. Där får vi vara med precis i nutid,
    där och då det händer.

  193. Jag har haft nytta av dagböckerna.

  194. Jag har också bra minne, och jag
    har tagit hjälp av tidningsurklipp-

  195. -och radioreferat och intervjuer.
    Där är man verkligen i situationen.

  196. Där är man i häckloppet
    på Nordiska mästerskapen i Norge.

  197. Sen är man i höjdhoppet i Jamaica,
    som var en fantastisk tävling.

  198. Sen kommer man
    till mina stora mästerskap.

  199. Man får vara med i en gren.

  200. Jag har försökt ringa in viktiga
    komponenter för mig för att lyckas.

  201. Då tog jag guld i de tävlingarna.

  202. Du tog guld jämt.
    Det var hopplöst att tävla mot dig.

  203. Ja... Det är det som gör
    att det är två parallella historier.

  204. Däremellan
    pratar jag om allt möjligt.

  205. Man förstår att det inte bara
    var att gå ut på banan och springa.

  206. "Vad tänker jag?
    Hur har jag hanterat det?"

  207. Det har jag försökt beskriva. Det
    har varit kul att skriva boken så.

  208. De delarna är så mycket sjukamparen.
    Det har varit kul att känna efter.

  209. "Hur var det? Så här kändes det."
    Och så ska man beskriva det-

  210. -så att folk kan känna en känsla.

  211. Du berättade nåt roligt för mig
    om när du var i Rio-

  212. -och var programledare.

  213. En dag stack du och Jenny Kallur
    ner till banan. Vad hände?

  214. Vi skulle aldrig ha gjort det. Så
    länge jag satt uppklädd i tv-studion-

  215. -och hade förberett sändningen...

  216. Man var i en helt annan roll.

  217. Då kändes det bra att
    sitta vid sidan om och bara titta.

  218. Sen fick vi för oss att gå ner
    och känna på banan. Vi hade en paus.

  219. Vi gick ner och satte ner handen
    och kände på banan.

  220. "Åh, det är snabba banor. Wow."

  221. Sen bara av med skorna. "Åh..."

  222. Sen slutade det med
    att vi började springa.

  223. Jag drog en kurva på den
    här olympiska stadion med läktarna.

  224. Jag kände bara: "Kan inte jag få vara
    vältränad nu? Då vill jag tävla."

  225. Det var ett sånt sug efter det.

  226. Sen insåg man att: "Jag är inte i den
    formen. Jag sätter mig däruppe ändå."

  227. Men det finns nån kärlek till...

  228. -Hur ofta kommer suget?
    -Inte ofta.

  229. Det är i situationer när man är nära.
    Dofterna, känslan...

  230. Det är nästan obeskrivligt att gå ner
    på arenan och känna det man har känt.

  231. Det är jättehäftigt,
    men det är också en sån liten del.

  232. Idrott handlar om
    att träna, förbereda sig och leva.

  233. Det är en livsstil att leva
    med idrott hela året. Jämt faktiskt.

  234. Det är jag färdig med.
    Det lockar inte att träna så.

  235. Det är jag klar med. Men får jag
    knäppa med fingrarna och ta ett lopp-

  236. -och det känns sjukt bra, så gärna.
    Det är kul.

  237. -Veteran-VM?
    -Nej.

  238. Du tackade nej
    till "Mästarnas mästare".

  239. Ja.
    Den tävlingsmänniskan bor därinne.

  240. Hon kryper fram rätt vad det är.

  241. Just nu känns det skönt
    att inte släpa runt på henne.

  242. Jag får utlopp för tävlingsmänniskan
    i andra sammanhang.

  243. Att träna stenhårt... Det hade
    jag gjort om jag hade tackat ja.

  244. "Nu blir det träning.
    Man ska vara i toppform."

  245. Det är sjukt. Så nej.

  246. Den tävlingsmänniskan får vila.
    Jag vill lägga min energi på annat.

  247. Det är ändå
    en stor del av din identitet.

  248. Jag vill ändå upprätthålla mig
    lite vid det. Alltså...

  249. Du säger i boken,
    och du har sagt det i intervjuerna:

  250. "Jag är sjukampare, född till det."

  251. Vad är det för talang som gör att man
    vill hålla på så? Du försvarar dig.

  252. "Vi får ofta höra
    att vi inte är bra nog på nånting."

  253. -Ja.
    -Vad är det?

  254. Prova! Du kommer att älska det.

  255. Det är hela den här grejen
    att få variation-

  256. -i både hur du tränar fysiskt...

  257. Du ska vara snabb, uthållig, stark.
    Du ska kunna hoppa och kasta.

  258. Det är den variationen i träningen.
    Världens roligaste träning.

  259. Sen är det också det mentala,
    utmaningen att...

  260. Har du en annan gren så ger du 100 %.
    Du har ett kval och en final.

  261. Här är det två långa dagar,
    det är en tuff mental gren.

  262. Du måste kunna ladda om och släppa.
    Säg att jag har slagit rekord i häck-

  263. -då kan jag inte tro att resten blir
    lätt. Man måste släppa och gå vidare.

  264. Om man har misslyckats i en gren,
    måste man gå vidare.

  265. Den här mentala utmaningen
    är så häftig.

  266. Och sen att det har gett mig
    så mycket för livet i övrigt.

  267. Att jag har kunnat använda detta
    att kunna ladda om och se helheter.

  268. Jag behöver inte älska alla grenar.
    Jag älskade aldrig kula.

  269. Jag lärde mig tycka om det och bli
    bättre, fast jag var bättre i höjd.

  270. Det är helt okej,
    det är helheten som räknas.

  271. Det är det som är det viktiga.

  272. Bokens titel, "Livet är en sjukamp".
    Är det så även i din vardag?

  273. -Du fångar de sju bollarna i luften?
    -Ja.

  274. Jag ser det i hur samhället ser ut,
    i mitt eget liv-

  275. -i hur jag la upp min idrottskarriär.
    Jag behöver sömn, kost, träning.

  276. Även det var en mångkamp. Även
    livet för mig är att jag kan vara...

  277. Jag kan välja en gren att satsa på,
    mitt jobb eller ett fritidsintresse.

  278. Då är det det som gäller. Men grenen
    som handlar om att vara ordningsam-

  279. -som jag är dålig på....
    Jag tappar bort grejer.

  280. Jag kan ägna livet åt
    att bli bättre på det-

  281. -eller så accepterar jag
    att jag är slarvig. Det är okej.

  282. Jag behöver inte vara duktig på allt
    om helheten funkar.

  283. Missar jag tåget, tar jag nästa.
    Det löser sig.

  284. Är det nåt jag vill gå in för
    till hundra procent, så välj det.

  285. Inbilla dig inte att du blir 1,95-bra
    på höjdhopp, som jag var bra på-

  286. -eller sjumetersklass i längd.
    Du kan inte vara det på alla fronter.

  287. Det är ohållbart
    att det ska vara perfekt överallt.

  288. Det blir bara prestationsångest.

  289. Helheten ska funka, sen får man välja
    sina största fighter.

  290. För mig är det applicerbart
    på många saker och på livet i stort.

  291. Du är färdig med din aktiva karriär.
    Kan du se dig i nån roll...

  292. -...inom idrottsvärlden?
    -Ja, det tror jag.

  293. Mer nu än för fyra år sen
    när jag precis hade slutat.

  294. Då ville jag testa nåt helt annat.
    Jag var inte mätt på idrotten-

  295. -utan snarare så nyfiken
    på allt det andra som man har...

  296. -Hållit åt sidan?
    -Ja, och inte vågat fokusera på.

  297. Nu tycker jag att jag har fått utlopp
    för all den nyfikenheten-

  298. -och testat annat. Jag är fortfarande
    nyfiken på att göra annat-

  299. -och inte bara hålla på med idrott.
    Men nu känner jag mer...

  300. Jag har varit mentor
    för en tiokampare.

  301. Det har varit utvecklande för mig,
    och roligt att hjälpa nån annan-

  302. -i samma situation
    som jag har varit i.

  303. Jag kommer att hjälpa
    fler aktiva framöver.

  304. -Det känns jättekul.
    -Nivån är mentorskap?

  305. -Just nu, ja.
    -Tränare?

  306. Inte i nuläget. Tränare
    skulle jag nog kunna tänka mig-

  307. -men jag skulle nog vilja vara det
    på barn- och ungdomsnivå.

  308. Ibland blir jag sugen på att satsa.

  309. -Du hade din mamma som tränare.
    -Det var väldigt bra.

  310. Jag kan engagera mig på det sättet.
    Jag vet inte om jag är redo-

  311. -att ta mig an prestationsinriktade
    aktiva som är i sina elitkarriärer.

  312. Det tar mycket tid av en tränare.
    Man gör resan en gång till.

  313. Det kräver resor och tävlingar.

  314. Även om man inte gör insatsen själv
    så ska man vara där.

  315. På ett sätt lockar det,
    men det finns så mycket annat.

  316. -Du har en man som är tränare.
    -Ja, det räcker med en.

  317. Det blir
    tillräckligt mycket tränarprat.

  318. Det är kul med idrott
    och jag älskar det, men...

  319. Än så länge är jag inte mogen
    att ägna så mycket tid åt idrott.

  320. Jag vill nog göra det
    på annat sätt framöver.

  321. Om jag fortsätter på det spåret
    så har du ett barn.

  322. Du tänker nog redan på hur du ska
    förhålla dig till barnets idrottande?

  323. -Hur tänker du?
    -Glad att det är några år kvar.

  324. -Så man hinner tänka lite mer.
    -Hon är 1,5. Hon börjar om 1-2 år.

  325. Nej, usch!
    Det får dröja mycket längre.

  326. På ett sätt är jag väldigt trygg.

  327. Jag är övertygad om hur man
    ska stötta barn i deras idrottande.

  328. -Säg kort.
    -Det är viktigt med nyfikenhet...

  329. ...och glädje. Inga barn ska slås ut,
    eller att det ska vara elittänk.

  330. Det är otroligt... Det är
    bara helt fel, det funkar inte.

  331. Det är moraliskt helt sjukt
    hur man kan elitsatsa på barn.

  332. Så många barn ska få hålla på
    så länge som möjligt-

  333. -oavsett nivå. Sen om man som jag
    vill satsa under gymnasietiden-

  334. -ska vi ge alla möjligheter
    till dem.

  335. Att elitsatsa är kontraproduktivt.
    Så många som möjligt ska hålla på-

  336. -och få chansen till det viktigaste:
    Glädjen och det sociala sammanhanget.

  337. De erfarenheter
    man får genom idrotten.

  338. Inte att man blir bäst, även
    om de som vill satsa ska få göra det.

  339. Det tog en halvtimme
    innan du nämnde ordet glädje.

  340. -Det var första gången.
    -Bra jobbat.

  341. Då kommer det osökt... Du har använt
    det ordet väldigt mycket.

  342. Somliga tycker att du har använt det
    för mycket. Men...

  343. Berätta om...
    Förklara en gång för alla-

  344. -varför du använder det ordet,
    och vad det innebär?

  345. Det är lite
    det som är temat genom boken-

  346. -så det är svårt att förklara här.
    Det jag kan säga är...

  347. -Ta bort missförstånden.
    -Många förknippar glädje...

  348. ...med att jag bara har flummat runt
    och inte haft krav på mig.

  349. Att det har varit en kravlös tillvaro
    och att jag inte har varit seriös.

  350. Många provoceras av att jag säger
    att det ska vara kul.

  351. Att jag inte tar det på allvar. "Kom
    igen, du får ta tillvara på det här."

  352. Glädje för mig är att...

  353. Fokuserar jag på glädjen
    blir prestationen bättre.

  354. Fokuserar jag på den och förlorar
    glädjen, så känner jag inget driv.

  355. Det är det som får mig
    att trampa och vilja framåt.

  356. Jag kan inte bli tvingad.
    Sen måste inte alla pass vara roliga.

  357. Men helhetsmässigt måste jag tycka
    att det är lustfyllt.

  358. Det blev sån kontrast mot när jag
    i tonåren skulle vara duktig på allt.

  359. Det skriver jag om.
    Jag ville vara duktig i skolan-

  360. -och ta körkort direkt.
    Jag kuggade och världen rasade.

  361. Jag ville vara snygg och passa in.
    Sånt som många tonåringar vill.

  362. Glädjen och idrotten blev min frizon.

  363. Om jag fokuserar på att ha kul...
    På idrotten lekte vi och hade roligt.

  364. Vi lekte på friidrottsarenan
    med kompisarna.

  365. Vi cyklade enhjuling dit
    och hoppade.

  366. Det var glädjen och kompisarna.

  367. Jag fick en paus
    från prestationsfokuset.

  368. Det låter paradoxalt.
    I en idrott som är så mätbar.

  369. Men det var inte det primära.
    Vi talade inte om det-

  370. -utan att vi skulle ha
    en rolig stafett.

  371. När man väl sprang,
    gjorde jag för tusan mitt bästa.

  372. Men vi skrattade, lekte och hade
    roligt. Min mamma som var tränare-

  373. -var tydlig med
    att vi ska ha roligt här.

  374. "Vi ska leka.
    Vi ska också träna seriöst."

  375. Hon tog in andra tränare
    för att utveckla oss.

  376. Sen fick vi eget ansvar.
    Vi fick träna styrketräning själva.

  377. Det fick vi klara av själva.
    "Ni har också ett ansvar"-

  378. -"för er träning.
    Det ställs också krav."

  379. Men det ställdes aldrig krav
    på att nån skulle slås ut-

  380. -som inte var duktig nog.
    Redan då blev glädjen så viktig-

  381. -för att komma framåt och känna driv,
    och känna att jag blev bättre-

  382. -som idrottare och människa.
    Jag håller fast vid det stenhårt.

  383. Vissa har blivit provocerade.
    Det skiter jag i.

  384. Det ska vara kul.

  385. Du och din idrottande man, som är
    från denna illustra stad... Patrik.

  386. Ni är rätt olika på den punkten. Han
    satte prestation framför att ha kul.

  387. Absolut. Det gjorde han.
    Och det är ju...

  388. Alla är olika. Alla sätter upp
    olika mål och "triggers".

  389. Stefan Holm ville hoppa 2,40 m.
    Det gjorde att han taggade igång.

  390. Vi har olika drivkrafter.
    Det är jag tydlig med att säga-

  391. -att det här funkade väldigt bra
    för mig.

  392. Det jag och Patrik har landat i...
    Vi har närmat oss varandra.

  393. Han var extremt seriös,
    och väldigt hängiven sin idrott.

  394. Det lärde jag mig av,
    att sätta idrotten först.

  395. Att våga prioritera det.
    Han var duktig på att välja bort.

  396. "Det där behöver inte jag just nu."

  397. Jag ville vara med på allt. Han
    lärde mig att prioritera idrotten.

  398. Att det är okej att man gör det.
    Jag lärde mig av honom också.

  399. Han lärde sig att det här med att
    identifiera sig med sin prestation-

  400. -blir förödande. Det blev det
    när han misslyckades i Aten.

  401. När jag tog guld, misslyckades han.
    Det var hans mål, han rankades tvåa.

  402. Då föll hans värld. Hans värde som
    människa var vad stavhopparen Patrik-

  403. -gör på banan.
    Han föll som ett korthus.

  404. Han säger i dag att
    det var där lågan släcktes för honom.

  405. Så hårt blev fallet. Jag kände
    att så hårt vill jag inte falla-

  406. -bara för att jag inte presterar.
    Jag vill ha en bas.

  407. Jag duger oavsett prestationer. Mitt
    värde som människa är så mycket mer.

  408. Det har vi hittat.

  409. I dag har vi lärt av varandra. Patrik
    har en helt annan grund att stå på.

  410. Där har vi närmat oss varandra.
    Det är mycket mer glädje.

  411. Även om Patrik vill vinna,
    och jag vill ha roligt.

  412. "Om man vinner är det kul." "Om man
    inte vinner har man inte haft kul."

  413. Det är kul och utvecklande att leva
    med nån som inte är ens spegelbild.

  414. Vi lär oss av varandra. Jag kan inte
    komma dragandes med vad som helst.

  415. Jag blir alltid utmanad,
    vilket är frustrerande ibland-

  416. -men också väldigt roligt.
    Man måste inte vara exakt lika-

  417. -för att ha roligt
    och leva ett liv tillsammans.

  418. Man kan se att ni båda
    ägnar er aktivt åt ungdomar.

  419. Han som tränare,
    och du på ett nytt jobb.

  420. Han är hockeytränare,
    och har haft mycket juniorer.

  421. Han tycker det är spännande.
    Du tänker dig nåt ännu bredare?

  422. Jag ska jobba med ett initiativ
    från kronprinsessparet-

  423. -för att få alla barn och ungdomar
    i rörelse. Det kommer att pågå länge.

  424. Det är ett nationellt initiativ
    som ska pågå så länge det behövs-

  425. -och spridas över hela Sverige.
    Hälsa i dag är ojämlikt.

  426. Hälsa måste bli mer jämlikt.
    Vi riktar oss mot unga-

  427. -alla barn och unga i Sverige.

  428. Vi kommer att jobba på olika fronter.
    Allt från stora företag-

  429. -till gräsrotsorganisationer
    och skolor. Och med egna initiativ.

  430. -Det är ett jätteprojekt.
    -Vad är din roll?

  431. Jag är en del i det operativa teamet.

  432. Jag kommer att ansvara
    för några delar.

  433. Bland annat ska vi instifta ett pris
    till en person eller organisation-

  434. -som har fått unga i rörelse.
    Det handlar inte om idrottsrörelsen-

  435. -utan om unga i rörelse,
    oavsett hur de rör sig.

  436. Om det är att de spelar boll
    eller jagar Pokémon-

  437. -eller dansar och sjunger...

  438. Att man inte blir stillasittande i så
    långa perioder som unga blir i dag.

  439. Då är det positivt.
    Det kommer jag att hålla i.

  440. Jag kommer att ha
    flera bollar i luften.

  441. Framförallt visionen att få fler barn
    att röra på sig och äta bättre.

  442. -Det är målet.
    -Då är du, så att säga...

  443. Du ska vara synlig med din person.
    Då kommer vi in på kändisskap.

  444. Det har du varit kluven till.
    Det kan man läsa i boken.

  445. Det är okej för dig att använda
    kändisskapet för det här syftet?

  446. Ja, så har jag alltid försökt tänka.

  447. Det har varit krångligt genom åren.
    Jag är inte bekväm med att vara känd.

  448. Ibland är jag... Nu svor jag nästan.
    Ibland är jag väldigt trött på det.

  449. Utomlands kan jag känna en befrielse.
    "Ingen känner igen mig!"

  450. De kände nog igen dig ett tag.

  451. Det finns länder
    där jag är helt okänd.

  452. Ibland känner jag mig inte bekväm
    med kändisskapet.

  453. Samtidigt känner jag att kan
    en insamling tjäna på Carolina Klüft-

  454. -och det är saker jag brinner för-

  455. -känns det som att det är dumt
    att inte använda det på bästa sätt.

  456. Ett projekt kan tjäna på Klüft,
    däremot ska inte Klüft tjäna på det.

  457. Jag gör det inte
    för egen vinnings skull.

  458. Jag ser inte mitt namn som ett varu-
    märke. Det är kul om boken säljer!

  459. Det är inte för att stärka mitt
    varumärke. Jag vill hjälpa nån.

  460. Inte att jag måste sälja den
    för att stärka mitt varumärke.

  461. Jag fattar inte
    hur man kan se sig som en produkt.

  462. Men så är det i dag,
    man pratar varumärken hit och dit.

  463. Kan nån annan tjäna på Carolina Klüft
    så är det schyst.

  464. Därför försöker jag balansera det.
    Jag vill inte vara med överallt.

  465. Det blir inte trovärdigt,
    det blir för mycket Carolina Klüft.

  466. Jag försöker balansera det
    för att behålla-

  467. -det privata livet,
    som är viktigt för mig.

  468. Det är en ständig balansgång.
    Boken har hjälpt mig att landa i det.

  469. Nu får jag ett avslut
    på idrottspersonen Carolina Klüft.

  470. Jag kan känna mer...
    Jag har mycket med mig från idrotten-

  471. -som jag kan ta med mig
    och använda på bästa sätt.

  472. Nånstans vet jag
    att jag kan gå vidare från det.

  473. Jag står inte och faller
    med min idrottskarriär.

  474. Det är en kär vän,
    vi går hand i hand genom livet-

  475. -men jag kan också stå på egna ben.
    Jag behöver inte luta mig mot henne.

  476. Du och jag lärde känna varandra
    för drygt två år sen-

  477. -när du dök upp som programledare.

  478. Folk blev överraskade över att se dig
    i ett vinter-OS.

  479. Alla trodde jag skulle vara expert.

  480. "Jag ska vara programledare
    och ställa frågor."

  481. Det gjorde du med stor framgång.
    Hur kul var det?

  482. Det var läskigt och därför kul. Jag
    skriver om att utmana sina rädslor.

  483. Att kliva in i nåt annat
    var för lockande.

  484. Visst,
    jag fick frågan av journalister.

  485. Eller det var påståenden.
    De sa vid två tillfällen:

  486. "Jag kan inte bedöma.
    Är du dum i huvudet eller modig?"

  487. "Okej..." Jag kände mig modig
    och inte dum i huvudet.

  488. Om jag misslyckas, så vad gör det?

  489. -Då vet jag att det inte är min grej.
    -Det är modigt att tänka så.

  490. Då kan jag stilla den nyfikenheten.

  491. Vad är ett misslyckande?
    Är det vad en recensent skriver?

  492. Vad är det som ska hända?
    Jag ska inte förbereda mig i fyra år-

  493. -och råka trilla på häcken.
    Då står det mer på spel.

  494. Jag kände att om jag råkar ta fel
    kamera, så är inte det så farligt.

  495. Sen tyckte jag det skulle bli roligt.
    OS är jättekul.

  496. Jag hade trevliga kolleger
    och bra team. Bra uppbackning.

  497. Jag har lärt mig massor. Det var
    väldigt kul att få den chansen.

  498. Sen gjorde du ett OS till,
    nu i augusti. Hur var det?

  499. Nåt helt annat.
    Som sommar-OS var det mer hemmaplan.

  500. På det sättet var det lättare.

  501. Det var mycket svårare.
    Det var mer tidsomställning.

  502. Det var underliga arbetstider även
    i Sotji. Ni hade längre att resa.

  503. Rio är betydligt större än Sotji.
    Sotji var mer en by.

  504. Det var stora skillnader,
    och mycket större så klart.

  505. I Sotji
    pågick fem idrotter parallellt i tv.

  506. Nu var det över tjugo nån gång.
    Det är mer att hålla reda på.

  507. Man får inte lika långa studietider.

  508. -Bra att vara sjukampare.
    -Då är det bra.

  509. Det Viasat gjorde bra
    när jag gick in i det här-

  510. -var att man ville göra
    lite djupare sändningar än bara...

  511. Det blir mycket segerintervjuer,
    man pratar medaljer.

  512. Men det gjordes också fina reportage.
    Du gjorde några.

  513. Där man tar in andra bilder.
    Man breddar.

  514. Frida Nordstrand gjorde serien
    "Där allt började" i Sotji och Rio-

  515. -där man får lära känna aktiva
    mer på djupet. Det tillförde mycket.

  516. Jag kan avslöja
    vad du sa till mig i pauserna.

  517. "Malcolm,
    vi borde göra ett utrikesmagasin."

  518. Ibland var det så fokuserat
    på prestation, men...

  519. -Vi får väl göra det.
    -Det är imponerande med dig.

  520. Roligt att få ha det här samtalet.

  521. Det visar bredden på Carolina Klüft,
    sjukampare och författare.

  522. -Tack så mycket.
    -Tack.

  523. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mot nya mål

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den före detta idrottsprofilen i sjukamp Carolina Klüft berättar öppenhjärtigt om drivkrafter, motgångar, självkänsla och prestationsångest i boken "Livet är en sjukamp". Det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld, menade Carolina Klüft när hon i mars 2008 avslutade en av tidernas främsta sjukampskarriärer. Istället valde hon att sadla om och satsa på längdhopp och tresteg. Intervjuare: Malcolm Dixelius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Idrott, Idrottskvinnor, Sport
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.