Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Made by Sweden?Dela
  1. För 250 år sen infördes
    den svenska tryckfrihetsförordningen.

  2. Därmed avskaffades förhandscensuren
    och offentlighetsprincipen kom till.

  3. Vi håller gärna den svenska
    uttrandefrihetstraditionen högt.

  4. Särskilt ett jubileumsår som detta.

  5. Men är den svenska erfarenheten
    verkligen exceptionell?

  6. Historien visar att de stolta
    principerna gärna villkorats-

  7. -så fort det har förekommit
    minsta yttre tryck.

  8. Vi har de s.k. järnåren
    under slutet av 1700-talet.

  9. Fram till 1800-talets mitt hölls
    oönskade opinionsyttringar efter-

  10. -med hjälp av administrativa ingrepp.

  11. Under 2:a världskriget kontrollerade
    man pressen med olagliga metoder.

  12. Efter EU-inträdet har flera
    inskränkningar gjorts-

  13. -av offentlighetsprincipen.

  14. Klarar den svenska offentlighets-
    principen ett stresstest-

  15. -eller är det bara omständigheter
    och en stabil samhällsutveckling-

  16. -som gjort att vi någorlunda
    kan försvara dessa friheter?

  17. Vad för den digitala omställningen
    med sig för utmaningar?

  18. Våren 2016 ordnade
    Kungliga biblioteket-

  19. -och Kulturrådet en samtalsserie
    kallad "Tisdagar med tryckfriheten".

  20. Fem tisdagar diskuterade kunniga
    personer tryck- och yttrandefrihet-

  21. -utifrån teman som historia, juridik,
    journalistik, kultur och framtid.

  22. Samtalen går att se på webben.

  23. Länkar till programmen finns
    på webbadressen här bakom.

  24. "Dagens torsdag" är ett slags
    uppsamlingsheat från vårens samtal.

  25. För att dra i hop trådarna har vi
    samlat några av vårens gäster.

  26. Vi har med Hans-Gunnar Axberger,
    professor i konstitutionell rätt.

  27. Tidigare justitieombudsman
    och allmänhetens pressombudsman.

  28. Folke Tersman, professor i praktisk
    filosofi på Uppsala universitet.

  29. Och särskilt intresserad av frågor
    kring etik och moral.

  30. Muhammad Fazlhashemi, professor
    i islamisk filosofi och teologi-

  31. -med intresse för bl.a. mänskliga
    rättigheter och globalisering.

  32. Cecilia Rosengren, docent
    i idéhistoria som har forskat-

  33. -om svensk presshistoria
    och medverkar i den volym-

  34. -om tryckfrihetsförordningen som
    konstitutionsutskottet ska lansera.

  35. I den volymen medverkar även jag
    och Hans-Gunnar Axberger.

  36. Leder samtalet gör Lotta Gröning,
    journalist och historiker-

  37. -samt Henrik Berggren,
    historiker och journalist...

  38. -...till vilka jag överlämnar ordet.
    -Tusen tack för det.

  39. Välkomna och hej igen!

  40. Året har på många sätt varit
    turbulent när det gäller tryckfrihet.

  41. Det är inte lätt med yttrandefrihet
    och offentlighetsprincipen.

  42. Inför mässan har vi ju
    diskuterat väldigt mycket-

  43. -om det är rätt att låta högerextrema
    "Fria Tider" ska vara med på mässan.

  44. "Nya Tider" tror jag de heter.
    Du sa "Fria Tider".

  45. Jag vet inte riktigt hur de förhåller
    sig till friheten och nyheten.

  46. Därför tänkte vi börja lite elakt
    à la "God morgon, världen"-

  47. -med en snabb enkät
    så får ni utveckla senare.

  48. Tycker ni
    att Bokmässan har gjort rätt-

  49. -när de har låtit "Nya Tider"
    deltaga här?

  50. Vi börjar med Hans-Gunnar.

  51. Jag är frestat att säga samma sak som
    mässledningen, nämligen "kanske".

  52. För att reta dem säger jag nej.

  53. -Mohammad?
    -Nja, säger jag.

  54. -Cecilia?
    -Jag vill säga både ja, nej och nja.

  55. -Ja, givet omständigheterna.
    -Intressant.

  56. Eftersom Hans-Gunnar lät så distinkt
    skulle han kunna inleda-

  57. -motivera och förklara hur du tänker.

  58. Jag uppfattade uppgiften
    som att man skulle vara distinkt.

  59. Om man nu ska ha en mässa-

  60. -där det fria ordet ska stå i centrum
    och vi ska tala om yttrandefriheten-

  61. -och den betydelse
    den har haft under sekler-

  62. -så är det en väldigt dålig start
    när man börjar censurera.

  63. Men det här är ett privat evenemang
    och man skriver vilka avtal man vill.

  64. Men man hade skrivit
    ett otydligt avtal.

  65. De som ordnar mässan behöver förstås
    inte låta vem som helst delta.

  66. Men som princip tycker jag
    att det började illa.

  67. -Folke?
    -Jag kan hålla med om det.

  68. Mitt nej är delvis ett uttryck
    för den där upplysningen.

  69. Yttrandefrihet gäller gentemot
    staten, inte vem som helst.

  70. Till exempel att DN ska trycka allt
    man vill säga, eller mässledning.

  71. Jag vill också säga...

  72. ...att diskussionen om yttrandefrihet
    handlar dels om juridiska frågor-

  73. -men också om mycket annat. Då
    är det bra att skilja mellan sakerna.

  74. Jag tycker att yttrandefriheten
    är ett väldigt viktigt instrument-

  75. -men begränsat för att främja
    vissa underliggande värden.

  76. Då tänker jag t.ex. på pluralism
    i sanningssökande.

  77. Jämlikhetsideal när det gäller
    fördelningen av politiskt inflytande.

  78. Också jämlikhet när det gäller
    att alla personer förtjänar respekt.

  79. Frihet från dominans-

  80. -när dominans innebär att man är
    prisgiven åt andras godtycke.

  81. Ser vi det som ett instrument
    måste man vara öppen för-

  82. -att begränsning av yttrandefriheten
    kan ibland vara bästa sättet.

  83. Det är därför vi har begränsningar
    i yttrandefrihetslagen.

  84. Man får inte ärekränka och vi har
    en klausul om hets mot folkgrupp.

  85. Man måste nyansera bilderna
    och inte bli för fundamentalistisk.

  86. Men det är oerhört oproffsigt och
    det främjar ju inte yttrandefriheten.

  87. Då blir det ju konstigt.

  88. Med tanke på att vi vet vad de står
    för, vilka motbjudande idéer-

  89. -som de saluför genom sin tidskrift-

  90. -tycker jag det var oproffsigt
    av mässledningen att ge dem chansen.

  91. Sen skrev de ett otydligt avtal.

  92. Jag är inne på samma sak som Folke.

  93. När vi talar om yttrandefrihet
    och de grundläggande friheterna-

  94. -ska vi veta att de inte är absoluta
    utan har begränsningar.

  95. Vi vet att tidskriften hänger ut
    människor, förnekar förintelsen-

  96. -och de gör saker som bidrar
    till en polarisering i samhället.

  97. Då är frågan om man ska ge dem
    ytterligare ett forum som bokmässan-

  98. -där de kan föra sitt budskap vidare.

  99. Jag håller med föregående talare.

  100. Jag sa ja,
    givet rådande omständigheter.

  101. Det handlar om det avtal som skrevs
    som var oprofessionellt.

  102. Det här är ju en kommersiell arena,
    så det är nåt annat-

  103. -än om det var en statlig myndighet
    som ordnade denna typ av aktivitet.

  104. Det öppna samhället, demokratin,
    är skör.

  105. Det är nåt
    som vi alltid får leva med.

  106. Det kan vi inte komma bort ifrån.

  107. Att tro att det öppna samhället
    bara skulle rymma åsikter-

  108. -och uttryck som man själv
    sympatiserade med är bara en dröm-

  109. -som aldrig kommer att realiseras.

  110. Det här sköra, öppna samhället
    får vi ändå se som nåt positivt.

  111. Sen får vi ta diskussionen
    och konflikten.

  112. Det gäller att inte väja
    utan ta diskussionen och konflikten-

  113. -med åsikter och uttryck
    som man inte sympatiserar med.

  114. Man måste våga det
    och vara mer modig.

  115. Finns det nåt problem i
    att vi framställer...

  116. När mässan går ut och gör det här
    till en fråga om yttrandefrihet-

  117. -och höll högstämda tal
    runt yttrandefriheten...

  118. Men flera av er är inne på att det
    inte är en naturlig rättighet.

  119. Det är nån form av kontrakt som finns
    i samhället vars syfte inte bara är-

  120. -att människor ska få tala fritt.

  121. Skruvar vi upp retoriken kring
    detta för mycket-

  122. -och att vi inte är tydliga med
    att de här begränsningarna finns?

  123. Tvärtom.

  124. Retoriken är viktig
    och det öppna samhällets skörhet-

  125. -botas just med öppenhet.

  126. Inte med att sätta upp olika gränser
    och ängslas över vad folk kan säga.

  127. Vi kan istället fråga
    vad de borde ha skrivit för avtal.

  128. Borde generella regler finnas för
    vilka organisationer som tillåts?

  129. Man kan ha olika åsikter om det, men
    jag gillar inte såna begränsningar.

  130. Ungefär som lagstiftningen förhåller
    sig till rasistiska organisationer.

  131. Vi har inga såna förbud, men vi har
    förbud mot att säga och göra saker.

  132. Man kan ha samma sak på mässan:

  133. Alla är välkomna att ha monter,
    men vissa saker får inte förekomma.

  134. Det tycker jag är ett bättre sätt
    att hantera saken.

  135. Vi lämnar mässan nu.
    Hans-Gunnar är ju...

  136. ...verkligen expert
    på det konstitutionella.

  137. Om du ser det historiskt,
    tycker du att Sverige har-

  138. -rätt sorts syn på detta
    i vår yttrande- och tryckfrihet-

  139. -jämfört med andra länder?
    Hur tycker du att vi står?

  140. Jag är faktiskt stolt över den
    svenska yttrandefrihetstraditionen-

  141. -som är rätt dogmatisk
    och liknar mer den amerikanska-

  142. -än den europeiska.

  143. Jag tycker
    att vi kan vara stolta över det-

  144. -och fortsätta att vårda det. Det
    finns mycket ängslighet kring detta.

  145. Men varje land och varje kultur
    har sina gränser för yttrandefrihet-

  146. -som är beroende av landets historia,
    sammansättning, politiska historia.

  147. I vissa länder är det förbjudet
    att förneka förintelsen.

  148. Det är helt naturligt
    i de länder där dessa förbud finns.

  149. I vissa länder är det förbjudet
    med nazistiska partier.

  150. Vi har haft en lugnare historia-

  151. -och kan kosta på oss
    en vidare yttrandefrihet.

  152. Det tycker jag
    att vi ska slå vakt om.

  153. När man tänker på utvecklingen
    i sociala medier-

  154. -är det inte så lätt det här
    med yttrandefriheten.

  155. Där exploderar hatet och det finns
    ingen som kan stoppa det.

  156. Kommer det här att hålla?

  157. Jag vill först kommentera
    Henriks första fråga.

  158. Det är ju alltid bra
    att vi hävdar dessa värden-

  159. -och de värden som ligger bakom.

  160. Men det finns problem. Om man
    bara fokuserar på yttrandefriheten-

  161. -och tänker
    på den juridiska aspekten-

  162. -så glömmer man de underliggande
    svåra diskussionerna-

  163. -om hur dessa värden ska vägas
    mot varandra.

  164. Och vi måste hantera dem
    när svåra situationer uppstår.

  165. Fokus på yttrandefriheten är lite
    drömmen om en "common ground".

  166. Man kan alltid säga ja till yttrande-
    frihet för då applåderar alla.

  167. Men vi bör också prata
    om de underliggande frågorna-

  168. -som t.ex. maktkoncentration
    i mediavärlden.

  169. Det är givetvis inte oförenligt
    med yttrandefriheten-

  170. -men det är ett problem utifrån
    jämlikhet och politiskt inflytande.

  171. Självcensur. Folk avstår från
    att säga saker och hålla arrangemang.

  172. Det är inte heller oförenligt
    med yttrandefrihetslagen-

  173. -men det är ett problem när
    det gäller pluralism och öppenhet.

  174. Där måste man sätta ner foten.

  175. En del vill ha insatser
    mot maktkoncentrationen, andra inte.

  176. Då kommer vi in
    på dessa svåra frågor.

  177. Media har nu stängt ner
    alla kommentarsfält-

  178. -eftersom ingen har tid att rensa
    och ta bort dem som går över gränsen.

  179. Då går det ut i sociala medier
    och det blir en maktkamp i åsikter.

  180. -Vad säger du om det?
    -Jag förstår av praktiska skäl...

  181. ...att de inte har råd
    att anställa en sån person.

  182. Problemet med det
    är elit och folk-

  183. -som är en konflikt i många länder
    som t.ex. USA, England, Sverige.

  184. Den förstärks ju
    av s.k. "finmedia" och "fulmedia".

  185. Då uppstår det konspirationsteorier
    och idéer om-

  186. -att otrevliga saker händer
    och gäller då.

  187. Det ser jag som ett stort problem.

  188. Det finns en annan aspekt
    när man stänger kommentarsfält.

  189. Medier har ett ansvar.

  190. Blir det personliga påhopp,
    ärekränkningar eller förtal-

  191. -i dessa kommentarsfält
    så är det medierna som har ansvaret.

  192. Det handlar inte bara om resurser
    utan ansvarsfrågan tillkommer.

  193. Men det finns inte
    i den sociala medievärlden.

  194. Det måste också vägas in.

  195. Jag vill återgå till det här...

  196. ...huruvida det är rätt
    att erbjuda den här typen av forum.

  197. Vi kan vidga resonemanget.
    Vi hade en högerextrem gruppering-

  198. -men om vi tänker oss
    en takfiri salafistisk gruppering-

  199. -som sprider hat, sekterism
    mot olika grupper av människor-

  200. -och som erbjuds forum
    här på Bokmässan.

  201. Hur långt ska man kunna gå-

  202. -för att värna om det juridiska
    begreppet yttrandefrihet?

  203. Det finns en annan aspekt också.

  204. Vi ska bemöta dem, men samtidigt
    är de erbjudna det här forumet.

  205. Då ger man dem också nån form
    av credit.

  206. Och samtidigt har vi det här med
    att vi inte får säga vissa saker.

  207. Vi får inte i yttrandefrihetens namn
    ärekränka eller förtala.

  208. När man vet att detta är grupper,
    organisationer och rörelser-

  209. -som driver just den här typen
    av föreställningar-

  210. -tror jag inte att det är så svårt
    att sätta ner foten och säga:

  211. "Eftersom vi vet vad ni står för
    och vad ni har publicerat tidigare"-

  212. -"så blir det svårt att bjuda in er."

  213. "Antingen måste ni förbinda er
    att inte saluföra dessa idéer"-

  214. -"annars får ni inte komma hit."

  215. -Cecilia?
    -Jag vill kommentera två saker.

  216. Jag håller med,
    men det finns en annan aspekt.

  217. Det här är en kommersiell arena.
    Det är många små förlag-

  218. -som betalar dyrt för sina montrar.

  219. Det handlar också om deras situation.

  220. Vill man vara i ett sammanhang-

  221. -där en sådan tidskrift
    ställer ut sina...

  222. ...eller får en annonsplats
    som "Nya Tider"?

  223. Hela ens levebröd kanske hänger på-

  224. -att man får marknadsföring
    för sina böcker.

  225. Det är en väldigt komplex fråga.

  226. Det handlar också om normalisering.

  227. Vad är normalt? Kan vi acceptera
    den här typen av yttringar-

  228. -i vårt samhälle? Vill vi det?

  229. Då kommer vi tillbaka till det
    som du var inne på.

  230. När man diskuterar yttrande- och
    tryckfrihet, offentlighetsprincipen-

  231. -så hör ju de samman
    med det politiska paketet-

  232. -av olika rättigheter.

  233. Man kan inte se dem separata
    utan man måste se dem tillsammans-

  234. -i det stora komplexet som är
    fundament för vårt moderna samhälle.

  235. Vi måste diskutera maktutövning
    och maktfördelning.

  236. De fundamentala frågorna som var
    aktuella på 1700- och 1800-talet-

  237. -när dessa principer
    och rättigheter formulerades.

  238. Man dekontextualiserar dessa friheter
    och principer.

  239. Jag vill inte kalla dem
    naturliga rättigheter-

  240. -men de blir på nåt sätt eviga utan
    koppling till politiska intressen.

  241. Det tror jag är en fara.

  242. Får jag ställa en följdfråga
    till Hans-Gunnar?

  243. Hur långt kan man gå?

  244. -I vilken riktning?
    -Gällande tryckfrihetsförordningen.

  245. Idag skulle den nu inte
    stoppa "Nya Tider" på mässan.

  246. Kan man gå i den riktningen
    så att man...

  247. Skärpa bestämmelserna?
    Det kan man göra.

  248. Det är en mer tilltalande väg att gå.

  249. Att ha en diskussion om
    vilka gränser som ska gälla för alla.

  250. Man har ända sen 70-talet
    försökt skärpa bestämmelserna-

  251. -om hets mot folkgrupp,
    men det har inte fungerat.

  252. De rättsliga instanserna som är
    präglade av grundvärderingarna-

  253. -har hela tiden dragit gränserna
    mycket restriktivt.

  254. Med rätt goda skäl, tycker jag.
    Man kan säkert komma vidare-

  255. -och utvidga bestämmelserna och
    diskutera förnekelse av förintelsen.

  256. Man har gått ganska långt om man
    ser till hur bestämmelserna ser ut.

  257. Ni pratar om principer och så
    men en princip är fast.

  258. Då ska man inte finjustera så fort
    man ställs inför nya situationer.

  259. Ska man göra samma sak
    med offentlighetsprincipen och säga-

  260. -att vissa organisationer inte får
    använda den på grund av åsikter?

  261. -Folke?
    -Jag håller med.

  262. Det är klart att vi inte
    ska ändra det vecka efter vecka.

  263. Men det är viktigt att komma ihåg
    dessa underliggande frågor.

  264. Det är på dem
    den här principen vilar.

  265. Sen vill jag säga nåt
    som går emot mitt nej där i början.

  266. Det är om normaliseringen.

  267. Det är sant att man kan bidra till
    en normalisering med såna åsikter.

  268. Men man kan också bidra
    genom att inte släppa in...

  269. ...grupper som man tycker står för
    saker man inte vill främja.

  270. Då kan man bidra till normalisering
    av den praktiken.

  271. Jag pratade med en kille i veckan
    som hade ett förlag.

  272. Han ger ut böcker
    i många olika frågor.

  273. Han försöker också ha arrangemang
    på ABF och liknande organisationer.

  274. Allt oftare blir de arrangemangen...

  275. Det har inget med salafism
    eller nazism att göra-

  276. -men de blir inställda
    p.g.a. påtryckningar.

  277. Ett exempel var en kritisk bok
    om psykofarmaka-

  278. -av en väldigt etablerad
    medicinsk forskare-

  279. -som hade
    väldigt kritiska synpunkter.

  280. Många läkare blev arga
    och lyckades övertala ledningen-

  281. -att ställa in arrangemanget.
    Det är en annan fråga.

  282. Det ser jag som en stor kostnad
    när man pratar om yttrandefrihet.

  283. Är de inte relaterade? Historiskt
    sett har vi sett hela tiden-

  284. -att det har varit lätt
    att tumma på yttrandefriheten-

  285. -för att det finns andra värden
    som är så viktiga.

  286. Andra världskriget till exempel.
    Risken för krig mot Tyskland-

  287. -fick ju regeringen
    att ta grundlagsstrid.

  288. De fifflade med grundlagen,
    skulle man kunna säga.

  289. Vi kanske inte är ärliga. Var det
    rätt eller fel att man gjorde det?

  290. Vi är glada att vi inte hamnade
    i krig, men vi tycker nog alla-

  291. -att Segerstedt hade rätt ändå.
    Vi fifflar ju lite med det här.

  292. Det ligger nåt i det här banala
    argumentet "slippery sloap".

  293. Därför är jag för en väldigt
    tolerant syn på yttrandefrihet.

  294. Jag är rädd att det här sprider sig.

  295. Vi kommer in lite på sociala medier.

  296. Det har ju skett en teknikförändring.

  297. Vi pratar om det i termer
    av principer och samhällskontrakt-

  298. -om det nu finns.

  299. Men mycket av detta handlar
    om teknikförändring.

  300. Vi påverkas mycket av hur tekniken
    hela tiden ger nya möjligheter.

  301. En situation
    som vi verkar ha hamnat i...

  302. Det som har varit kontrollerat
    monopol, eller privilegium-

  303. -för tryckta medier och journalister
    har nu demokratiserats-

  304. -tack vare sociala medier
    och där råder anarki.

  305. Det finns inga regler där ute.

  306. Ett exempel är ju den nya
    mediegrundlagsutredningen.

  307. Vad jag förstår så sker
    ingen reglering av detta.

  308. Det är samma situation
    som kommer att råda. Eller?

  309. Betänkandet är på 900 sidor
    och jag har inte hunnit läsa det.

  310. Men deras direktiv
    var mycket begränsade.

  311. Syftet var inte att lösa detta.

  312. Sociala medier ligger helt
    utanför grundlagsproblematiken.

  313. Dels har vi
    mer etablerade medieformer-

  314. -och sen har vi de sociala. De
    måste rättsligt sett hanteras olika.

  315. Jag är idéhistoriker och tenderar att
    sätta frågor i historiskt perspektiv.

  316. Rent historiskt har man alltid
    velat kontrollera vem som talar.

  317. Vem har tillträde
    till det här offentliga rummet?

  318. Bildning, ekonomi. På 17- och
    1800-talet fanns ingen oro för det.

  319. Det fanns oro för att fel personer
    skulle tränga sig in i riksdagen.

  320. Men den där begränsningen
    har ju alltid funnits.

  321. Man har tänkt sig kunna reglera den.

  322. Förespråkare för tryckfrihet, John
    Stuart Mill, skriver i "Om friheten"-

  323. -att dem ändå kräver
    en lojal diskussion.

  324. Det kanske är det du pratar om
    när du säger "common ground".

  325. Det finns en vision om att alla
    ska förstå hur vi ska diskutera.

  326. Och hur vi ska hantera
    den här "friheten" som finns.

  327. Men uppenbarligen är det svårt
    att hitta den lojala diskussionen.

  328. Egentligen är frågan felställd.
    Det är som du säger, Hans-Gunnar.

  329. Det öppna samhället
    kan inte vila på en lojal diskussion.

  330. Det går inte.

  331. Vi har ett sätt att hantera hur man
    söker en gemensam värdegrund.

  332. Demokratin bygger på det
    och den slutar med lagstiftning.

  333. Är det då så att det inte uppstår
    "common ground" på nätet-

  334. -utan det mesta är sånt
    som de flesta inte vill ha-

  335. -så är det genom lagstiftning vi
    får skapa dessa värdegrunder.

  336. Det har helt saknats.

  337. Rättssystemet ligger osedvanligt
    mycket efter på det här området.

  338. Rent tekniskt är det inte svårt
    att åstadkomma ordning på nätet.

  339. Anonymiteten finns ju inte.
    Allting kan ju spåras.

  340. Alla som har sagt nåt på nätet
    kan spåras.

  341. Rättslig reglering går att göra
    och jag tror också det kommer.

  342. När socialdemokraterna bildades
    i slutet av 1800-talet-

  343. -satt de i fängelse
    för samhällsomstörtande verksamhet.

  344. 46 år sammanlagt, tror jag.

  345. För att sen bli trovärdiga
    körde de med lojalitet.

  346. "Vi är goda samhällsmedborgare och
    vill att samhället ska utvecklas."

  347. Även om de strejkade visade de
    hur goda samhällsmedborgare de var.

  348. De kom sen in i riksdagen
    på liberalernas mandat-

  349. -genom lojaliteten till samhället.

  350. Fungerar
    tryckfrihetsförordningen idag?

  351. Behöver vi en lojalitetsklausul?

  352. Jag tror inte på lojalitetsklausul i
    lagstiftningen. Den ska vara digital.

  353. Under 1700-talet
    var det teknikutvecklingen-

  354. -som möjliggjorde
    det offentliga samtalet.

  355. Utan den utvecklingen hade
    tryckfrihetsförordningen varit svår.

  356. Den teknikutveckling
    som skedde i slutet av 1900-talet-

  357. -är så omtumlande och förändrande
    att vi inte vet vart den leder.

  358. Även om du hoppas att man ska
    kunna lagstifta och hitta en ordning.

  359. Jag tycker det verkar svårt.

  360. Vi har kunnat ha
    en så stor tryck- och yttrandefrihet-

  361. -för att vi har varit överens
    om allt i konsensussamhället Sverige.

  362. Om det börjar framstå
    som nåt omöjligt-

  363. -i ett pluralistiskt
    och multikulturellt samhälle-

  364. -måste vi titta på USA som har
    en annan tradition runt detta.

  365. Där finns större frihet,
    men också större insikt om risken-

  366. -för att kränka olika grupper.
    Hur tänker ni kring det?

  367. -Vad säger du, Mohammad?
    -Då ökar riskerna.

  368. Om man bryter mot gällande regler...

  369. Man kan åka på
    svindlande bötessummor.

  370. Så är det inte här,
    man har försökt mildra det.

  371. Det finns begränsningar,
    men bötessumman är inte så stor.

  372. Jag tycker bättre
    om den här modellen än USA:s modell.

  373. Jag tycker att konsesusmodellen
    är nåt som vi ska värna om.

  374. Men man har inte riktigt
    kontroll över den.

  375. Man kan hitta IP-adresser,
    men vissa kan alltid kringgå detta.

  376. Den nya tekniken erbjuder även
    de möjligheterna.

  377. Men vad jag vill komma fram till är-

  378. -att konsensusmodellen är bättre
    enligt mig.

  379. Alla som deltar i det
    offentliga samtalet förbinder sig-

  380. -att värna om gränserna
    som trots allt finns.

  381. Yttrande- och tryckfrihet framställs
    som om de inte hade några gränser.

  382. Men så är det inte. Allt
    från lagen om hets mot folkgrupp-

  383. -och alla begränsningar som finns
    när det gäller diskrimineringslagen-

  384. -är för att visa att vi inte
    har obegränsade friheter.

  385. Jag kan bara kasta in...
    Det här är för all del 1949 års TF.

  386. Jag ska läsa upp listan på
    vad som inte fick tryckas:

  387. Högförräderi, krigsanstiftan,
    spioneri, obehörig befattning-

  388. -med hemlig uppgift, stämpling och
    vårdslöshet med hemliga uppgifter-

  389. -uppror, landsförräderi, landskadlig
    vårdslöshet, ryktesspridning-

  390. -hets mot folkgrupp, brott mot med-
    borglig frihet, olaga våldsskildring-

  391. -förtal, förolämpning, olaga hot
    mot tjänsteman, övergrepp i rättssak.

  392. En kommentar till att samhället
    utvecklas och blir mångkulturellt.

  393. Det stämmer ju, men det där
    med konsesussamhället Sverige.

  394. Det ska nog tas med en nypa salt.

  395. Om man tittar historiskt.
    Det får ni hjälpa till att förklara.

  396. Jag var på ett annat seminarium.

  397. Man får intryck av att debatten
    var sansad på 50-talet.

  398. Alla tyckte ungefär lika,
    ideologierna var döda.

  399. Men det var också för att möjligheten
    att uttrycka åsikter var begränsad.

  400. Eliten hade ett fast grepp.

  401. Jag var på seminarium om näthat och
    man frågade om det var bättre förr.

  402. Då visade en forskare en stor bild-

  403. -på ca 20 gubbar
    som till exempel Olof Lagercrantz.

  404. En begränsad del av befolkningen
    fick komma till tals.

  405. Avvikande åsikter kanske fanns då,
    men de syntes inte.

  406. Och den förändringen har vi.

  407. Jag vill få in offentlighetsprincipen
    i diskussionen.

  408. Det är absolut en del.
    Vi skulle precis komma till det.

  409. Jag tycker att den är väldigt viktig
    och den lär vara relativt unik.

  410. I alla fall historiskt sett även
    om det finns olika offentlighets...

  411. ...inte principer, men insyn i makt-
    utövning och myndighetsförvaltning-

  412. -världen över just nu.

  413. Det som är intressant är att se-

  414. -när den instiftades på 1700-talet.

  415. Då var det rätt oproblematiskt.

  416. Marie-Christine Skuncke
    skriver ett kapitel i boken-

  417. -som ska fira att tryck-
    frihetsförordningen fyller 250 år.

  418. Hon har studerat debatten
    innan lagstiftningen kom till.

  419. Hon säger att det inte fanns
    någon debatt alls.

  420. Hon hittade inget för eller emot
    eller vilka förhoppningar man hade.

  421. Det var spännande att se.
    Det kom liksom som en självklarhet.

  422. Det blir mer komplicerat
    ju mer tiden går-

  423. -när staten blir större
    och myndigheterna blir fler.

  424. Det skapar en komplexitet
    som säkert har att göra med-

  425. -och har en parallell
    till offentlighet...

  426. Eller tryck- och yttrandefrihet
    i vår tid.

  427. Många myndigheter med personlig
    integritet kommer i konflikt...

  428. Det är väl en direkt konflikt
    mellan svensk lagstiftning och EU?

  429. EU värnar privatlivet betydligt mer.

  430. Svenska offentlighetsprincipen
    ger tillgång till kunskap.

  431. Här spelar tekniken en stor roll.

  432. Man kan inte få ut en handling
    vid en myndighet hur som helst.

  433. Men kan man sen sprida det här
    på Lexbase-

  434. -så alla får reda på att du har
    en dömd våldtäktsman i huset bredvid-

  435. -så har betingelserna förändrats.

  436. Får jag kommentera det?

  437. Tidigare var ju politik
    och stat en hemlig sfär.

  438. Under 1700-talet får vi drömmen
    om det transparenta samhället.

  439. Det skulle bidra
    till det goda samhället för alla.

  440. Och staten är offentlig,
    den ska vara transparent.

  441. Ju fler myndigheter vi får
    desto svårare blir det-

  442. -att dra gränsen
    mellan offentligt och privat.

  443. Staten får fler uppgifter
    om medborgarna.

  444. Det är en komplexitet som kräver
    att man går tillbaka till rötterna.

  445. Hur ska man komma till rätta
    med de här problemen?

  446. Hans-Gunnar ser...

  447. Jag hänger inte med på beskrivningen
    på hur principen kom till.

  448. För det första är den politisk.

  449. Det är ett samspel mellan de
    två partigrupperingarna i Sverige.

  450. Den ena använder sekretessen för att
    utestänga den andra från inflytande.

  451. Det är så
    offentlighetsprincipen föds.

  452. Människor vill kunna få ut handlingar
    och trycka dem.

  453. Kring det var det mycket diskussion.

  454. Vilka typer av handlingar?
    Många var jätteupprörda.

  455. "Ska det jag har sagt i riksdagen
    kunna offentliggöras?"

  456. Men jag håller med om
    att den grundläggande idén-

  457. -om offentlighet
    blir succesivt mer komplex-

  458. -när statens verksamhet växer.

  459. Personlig integritet var inget
    som folk gjorde anspråk på då.

  460. Idag vet nog inte ens regeringen
    hur många myndigheter de har.

  461. Myndigheter kan ju också
    sekretessbelägga väldigt mycket.

  462. -Nej, de kan bara tillämpa lag.
    -Men de kan sekretessbelägga.

  463. De kan inte själva bestämma
    vad som ska sekretessbeläggas.

  464. De måste pröva utifrån lagen
    huruvida nåt får lämnas ut.

  465. En viktig del
    av offentlighetsprincipen.

  466. Om man har så här stor offentlighet-

  467. -blir frestelsen större att hemlig-
    hålla saker, inte minst historiker.

  468. Svensk förvaltning präglas
    av att offentlighetsprincipen finns.

  469. Dels är man medveten om den
    och är lojal lagstiftningen-

  470. -men man anpassar också
    sitt beteende.

  471. Vissa saker sätter man inte på pränt.

  472. Numera låter man bli att mejla också
    när man känner till konsekvenserna.

  473. Det talas ibland om
    att i kontroversiella ärenden-

  474. -försvinner handlingar ur arkiv.

  475. Till exempel när vi skulle utreda
    u-båtar och Palmeutredningen.

  476. Det är ett resultat av offentlighets-
    principen, men som är dåligt på sikt-

  477. -för då kan inte forskare gå tillbaka
    och vi kan inte lära av processerna.

  478. Det börjar lida mot sitt slut.

  479. Jag vet inte om ni var med, men
    vi diskuterade konstnärlig frihet-

  480. -i ett av våra KB-samtal.

  481. Vilken frihet kan konsten ta sig?

  482. Vi har pratat om media,
    men finns det andra regler?

  483. Finns det en särskild konstnärlig
    frihet som gör att vi måste värna-

  484. -det speciella friutrymme
    som konsten utgör?

  485. Vi har exempel på det i debatten
    om Lars Vilks.

  486. -Är det ja eller nej?
    -Ni får resonera fritt kring det.

  487. Jag tycker inte att konstnärer
    ska ha särskild frihet.

  488. Vissa argument för yttrandefrihet...

  489. John Stuart Mill hävdade pluralism
    i sanningssökande.

  490. Utifrån det är det svårt
    att acceptera en rondellhund.

  491. Eller nåt skämt på andras bekostnad.

  492. Här finns också
    "slippery sloap"-resonemanget.

  493. Om vi börjar vara mer försiktiga
    så kan det sprida sig.

  494. -Vad säger du, Mohammad?
    -Jag vill inte skilja...

  495. ...mellan konstnärlig frihet
    och annan frihet.

  496. Det ska vara högt i tak
    och man ska kunna säga vad man vill.

  497. Men då har vi också de här gränserna
    som man inte får överskrida.

  498. Om vi tar fallet med Lars Vilks.

  499. Han har all konstnärlig frihet
    för att framställa-

  500. -den här historiska gestalten
    på ett visst sätt.

  501. Det man har glömt i debatten
    som har följt är-

  502. -att man har fastnat i principfrågan.

  503. Friheten finns och ska försvaras.

  504. Ingen ska kunna hota
    den här personen och så vidare.

  505. De som gör det ska lagföras.

  506. Men det finns en annan aspekt
    på det här-

  507. -förutom själva principfrågan,
    och det är sakfrågan.

  508. Vilka idéer ligger bakom? Vad är det
    för grupper, föreställningar-

  509. -och världsbilder som har salufört
    den här typen av demonisering?

  510. Vi kan gå tillbaka till korstågstiden
    när dåvarande påven Innocentius-

  511. -framställde muslimer som hundar
    och antikrist.

  512. Vi vet ju vad det ledde till.

  513. Det ledde till oerhört svåra krig-

  514. -och många människors liv
    gick till spillo.

  515. En balans behövs.

  516. Värna om friheten,
    men fastna inte där.

  517. Man har liksom ryggat
    för den andra diskussionen.

  518. Det är ju en oerhörd kränkning
    man gör.

  519. Jag måste fråga Hans-Gunnar.

  520. Leila Freivalds stoppade Sverige-
    demokraternas webbsida 2006-

  521. -när de hade publicerat
    de här karikatyrerna.

  522. Var det rätt?

  523. Det är lite av en Per-Albinfråga
    à la andra världskriget.

  524. Principiellt
    var det kanske tvivelaktigt-

  525. -men den som satte sig i hennes
    situation skulle komma fram till-

  526. -att det är svårt att kritisera det.

  527. Alla frågor kan inte lösas
    genom en princip.

  528. Jag vill passa på
    att instämma i det du sa.

  529. Man kommer till en punkt när
    konstnärlig frihet är provocerande-

  530. -på ett sätt
    som kan vara en samhällsfara.

  531. Det finns gott om exempel
    i historien.

  532. Jag vet inte om vi är immuna
    mot det. Det kan komma tillbaka.

  533. Den konstnärliga friheten
    låter lite konstigt i mina öron.

  534. Vad är det?

  535. Historiskt sett har konstnärer inte
    varit särskilt fria.

  536. Det är först på 1800-talet
    man kan tala om detta.

  537. Innan var det beställningsverk.

  538. Vad är det för frihet
    vi pratar om egentligen?

  539. Varför ska konstnärer ha
    en specifik plats i vårt samhälle?

  540. Vem är konstnär?

  541. Ingen talar nog för detta,
    men det finns en tanke om-

  542. -att vi utforskar
    och tänjer på gränser.

  543. I det normala samtalet
    håller vi oss till konventioner.

  544. I konsten har vi möjlighet
    att utforska det här lite farliga.

  545. Knausgård kan skriva om Hitler
    i en roman-

  546. -som man inte kan göra
    i en debattartikel eller nåt sånt.

  547. Det anses vara möjligt-

  548. -given en viss syn på
    vad konsten kan utföra och vara.

  549. Det är nåt som vi människor emellan
    har bestämt på nåt sätt.

  550. Klockan tickar och vår tid är ute.

  551. Slutsatsen får bli som det står
    i gamla folkrörelseprotokoll.

  552. "Diskussionen fick utgöra svaret
    på frågan."

  553. -Tack så mycket.
    -Tack ska ni ha.

  554. Textning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Made by Sweden?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Debatt, Offentlighetsprincipen, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sveriges politik, Tryckfrihet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnen på Darknet

På sitt pojkrum tar 14-årige Toxic psykedeliska droger som han beställt på det mörka nätet, "Darknet". Han surfar med webbläsaren TOR för att vara anonym och nå gömda platser på nätet. Tillsammans med 16-årige V1tal (som jagas av FBI) och 17-årige Erik hackar han hemsidor och jävlas med privatpersoner och myndigheter.