Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Att skriva under hotDela
  1. Jag heter Ola Larsmo
    och är ordförande i Svenska PEN.

  2. Det här ämnet
    är centralt för vårt arbete.

  3. Vi vill skydda författare
    som använder det fria ordet-

  4. -för att berätta historier eller
    belysa sociala orättvisor och problem.

  5. Sveriges kulturminister
    Alice Bah Kuhnke ska inleda.

  6. -Välkommen.
    -Tack.

  7. Yttrandefriheten
    är kärnan i svensk kulturpolitik.

  8. Kulturen ska vara dynamisk,
    utmanande och oberoende-

  9. -en kraft som bygger på yttrandefrihet.

  10. Men på senare tid
    har vi sett alltför många exempel-

  11. -på hur yttrandefriheten för konstnärer
    och journalister begränsas i världen.

  12. Försök att tysta viktiga röster
    förekommer även i Sverige.

  13. Det är förstås oacceptabelt.

  14. Om röster tystas är det inte bara
    en tragedi på ett personligt plan-

  15. -i ett större perspektiv är det
    ett hot mot hållbara samhällen.

  16. En mångfald av röster behövs-

  17. -för att ställa nya frågor
    och komma med nya lösningar.

  18. Ett fritt och levande kulturliv är en
    förutsättning för en hållbar demokrati-

  19. -och vice versa.

  20. Att säkra demokratin och öka
    respekten för mänskliga rättigheter-

  21. -är en angelägenhet för oss alla.

  22. På många platser fråntas människor
    rätten till sin kultur och sitt språk.

  23. Därför är det viktigt
    att försvara yttrandefriheten-

  24. -även utanför vårt eget lands gränser.

  25. Ett sätt att skydda författare och
    konstnärer som inte får uttrycka sig-

  26. -är att verka för fler fristäder
    runtom i världen.

  27. I Sverige har Kulturrådet sen 2011-

  28. -regeringens uppdrag-

  29. -att verka för fler fristäder i Sverige
    för förföljda konstnärer-

  30. -inte bara för författare utan
    även för musiker och bildkonstnärer.

  31. Jag är mycket stolt
    över att Sverige har flest fristäder-

  32. -till skydd
    för hotade författare och konstnärer.

  33. Vi är världsbäst.

  34. Men det finns ett fortsatt behov
    av fler fristäder i världen-

  35. -för att skydda yttrandefriheten
    och den konstnärliga friheten.

  36. Det ger oss möjlighet
    att ta del av-

  37. -en mångfald uttryck
    för konstnärlighet och kreativitet-

  38. -när vi erbjuder detta skydd.

  39. När vi stärker yttrandefriheten
    och ger hotade konstnärer en fristad-

  40. -bidrar det till ett kulturklimat
    som berikar oss alla.

  41. Också i Sverige känner journalister,
    författare och konstnärer otrygghet.

  42. Forskning visar-

  43. -att en av fem författare i Sverige
    har utsatts för hot och trakasserier-

  44. -och en tredjedel av våra journalister
    har hotats de senaste tolv månaderna.

  45. För många av dem
    har det blivit en del av vardagen-

  46. -och det påverkar i viss mån
    beslut som de tar i sitt arbete.

  47. Det här är totalt oacceptabelt.

  48. En tystad röst
    är ett hot mot vår demokrati.

  49. Kampen mot hot som riktas
    mot konstnärer måste föras varje dag.

  50. Att prata om det här och verkligen
    försöka hitta en lösning är nödvändigt-

  51. -för att stärka den demokratiska
    dialogen för framtida generationer.

  52. År 2017, nästa år-

  53. -kommer regeringen att lansera
    ett handlingsprogram mot hot och hat.

  54. I ljuset av detta står det klart
    att vi inte gör tillräckligt i dag.

  55. Vi måste göra mer, och vi måste bli
    fler aktörer som gör mer.

  56. Det är uppenbart att mycket mer
    måste göras - här och globalt.

  57. Grunden i vårt demokratiska samhälle
    bygger på-

  58. -att vi medborgare tillsammans
    skapar den värld vi vill leva i.

  59. Tack.

  60. Jag vill ta upp två saker
    som du nämnde innan vi går vidare.

  61. Du nämnde
    ICORN:s program med fristäder.

  62. Alla i publiken
    är kanske inte bekanta med det-

  63. -men det är ett ytterst intressant sätt
    att försöka skydda författare.

  64. Stiftelsen ICORN, som har sitt säte
    i Stavanger i Norge, har under flera år-

  65. -sett till att författare som behöver
    skydd får komma till olika städer.

  66. De får bo där i ett eller två år. Två
    av våra gäster har erfarenhet av det.

  67. Det kan vara städer, kommuner
    eller till och med regioner.

  68. Vi är kreativa i Sverige,
    därför kan vi göra ännu mer.

  69. Som du nämnde är Sverige nu
    det land som har flest fristäder.

  70. Du nämnde också den ökande
    spridningen av hatåsikter i Sverige.

  71. Vi kanske ska upprepa siffran.

  72. En vetenskaplig studie har visat-

  73. -att cirka 20 % av
    alla svenska författare har upplevt hot.

  74. Ja, nu har vi siffror.
    Det hade vi inte för några år sen.

  75. En av våra myndigheter
    har tagit fram dem.

  76. Vi har också gett flera myndigheter
    olika uppdrag:

  77. Brå - Brottsförebyggande rådet -
    SKL och andra.

  78. De ska ta fram fakta, så att när vårt
    handlingsprogram lanseras nästa år-

  79. -kan vi ge uppdrag
    och förändra strukturerna-

  80. -för då ser vi de blinda fläckarna
    där vi inte har agerat.

  81. Vi måste agera,
    och vi måste se över lagen.

  82. De här tre grupperna som jag pratade
    om och som vi tydligt kan identifiera-

  83. -konstnärer, författare, journalister-

  84. -och även politiker,
    särskilt lokalpolitiker-

  85. -det är extra allvarligt
    när de blir hotade-

  86. -för de är summan av alla idéer, och de
    lägger fram idéer och diskuterar dem.

  87. Det är viktigt
    att de är fria att säga sin mening.

  88. Det har kommit nya siffror,
    och det här känner vi redan till-

  89. -att många personer,
    inte minst unga kvinnliga bloggare-

  90. -är...mycket...

  91. De hamnar också i skottlinjen
    för det här.

  92. I kommentarsfälten på deras bloggar-

  93. -hatet, sexismen och rasismen där
    är fruktansvärd och oacceptabel.

  94. Vi måste se hur vi kan skydda unga
    i ett land, speciellt unga kvinnor-

  95. -så att de inte blir tysta och slutar-

  96. -för att de inte har styrkan
    att fortsätta - det skulle ingen ha.

  97. Vi måste göra nåt.
    Det räcker inte att bara prata om det.

  98. Det krävs konkreta handlingar också.

  99. Utan tvekan.

  100. Innan mr Engida får ordet, vill jag säga
    att för en svensk i min generation-

  101. -var FN
    hoppets ledstjärna under kalla kriget.

  102. Speciellt Unesco
    var välkänt i Sverige.

  103. De flesta svenskar betraktar Unesco-

  104. -som FN:s främsta organ,
    om man ser till insatserna för världen.

  105. Jag vet att ni har många tankar-

  106. -om spridandet av hatåsikter
    och andra hot mot författare i världen.

  107. Vi vill gärna höra vad Unesco gör
    för hotade författare och journalister.

  108. Berätta vad ni arbetar med just nu.

  109. Tack så mycket.

  110. Fru minister, det är alltid ett nöje
    att besöka Sverige.

  111. Jag fick frågan i förväg,
    så jag gjorde några anteckningar.

  112. Det har sagts många gånger:
    yttrandefriheten i världen är hotad.

  113. Det är förmodligen en underdrift.

  114. Det är en enorm utmaning för alla oss
    som vill ha demokrati och fred-

  115. -och tolerans.

  116. Många av problemen hänger samman
    med censur, attacker, våld-

  117. -övervakning, trakasserier på nätet,
    och hatåsikter.

  118. Det är hinder för den grundläggande
    rätten att uttrycka sig-

  119. -och söka information, oavsett vilken.

  120. Hot förekommer inte bara i vissa
    länder eller regioner utan överallt-

  121. -så de måste bemötas
    av det internationella samfundet.

  122. Det fria ordet kan förstås missbrukas-

  123. -men det stora problemet
    är frånvaron av yttrandefrihet-

  124. -och kränkningar av yttrandefriheten
    i alltför många delar av världen.

  125. Var och en av oss
    har rätt att uttrycka sig-

  126. -och några som gör det-

  127. -är journalister, medieanställda,
    konstnärer och författare.

  128. Speciellt medierna möter svårigheter
    när de vill informera allmänheten.

  129. Var femte dag dödas en journalist-

  130. -för att han eller hon
    gör sitt jobb som journalist.

  131. Det är den yttersta formen av censur
    och tystar informationskällan för gott-

  132. -och slår mot själva kärnan i
    demokrati, fred och hållbar utveckling.

  133. Och ännu mer oroande: i nio fall av tio
    när journalister dödas-

  134. -blir de skyldiga aldrig gripna
    och ställda inför rätta.

  135. Det är oacceptabelt
    att de ska få gå fria.

  136. Sådan straffrihet
    kan ses som det största hindret-

  137. -för rätten att uttrycka sig
    utan rädsla eller repressalier.

  138. Det blir en våldsspiral, för gärnings-
    männen uppmuntras till nya attacker-

  139. -oavsett om de agerar
    på statens vägnar eller inte.

  140. Journalisterna får lida
    men även samhället.

  141. När lagen inte upprätthålls-

  142. -får det en otäck konsekvens:
    ett samhälle med självcensur.

  143. När folk fruktar för sina liv vågar de
    inte säga sin mening i viktiga frågor.

  144. Samhället blir tyst
    och information stoppas.

  145. Rädsla förhindrar
    framsteg och utveckling.

  146. Yttrandefriheten är en drivkraft-

  147. -för demokrati, öppen dialog
    och god samhällsstyrning.

  148. Om man inte främjar transparens,
    öppenhet och medborgardeltagande-

  149. -kan ingen klara
    dagens eller framtidens utmaningar.

  150. Säkerheten för journalister
    och dem som uttrycker sina åsikter-

  151. -är ytterst viktig för oss alla.

  152. Efter det ökande antalet
    dödade journalister-

  153. -har Unesco fått i uppdrag
    att samordna FN:s handlingsplan-

  154. -för att öka journalisters säkerhet
    och förhindra att förövare går fria.

  155. Vi har arbetat med det här sen 2012.

  156. De här komplexa frågorna
    är så omfattande-

  157. -så Unesco
    kan inte ensamt lösa problemen.

  158. FN:s handlingsplan samlar alla aktörer-

  159. -allt ifrån regeringar
    till FN-organ och civilsamhället-

  160. -för att de gemensamt
    ska komma fram till en policy.

  161. Det här samarbetet syftar till
    att skapa ett tryggt, fritt medieklimat-

  162. -som ska stärka fred, demokrati
    och utveckling över hela världen.

  163. Inom detta FN-ramverk
    samarbetar Unesco och Sverige-

  164. -i arbetet med att stärka lokala aktörer
    i till exempel arabregionen-

  165. -och man kartlägger yttrandefriheten
    och medieutvecklingen globalt.

  166. Vi måste vända på alla stenar och
    agera på alla nivåer inom alla områden.

  167. Endast då kan vi få yttrandefrihet
    för alla samhällsmedborgare.

  168. Dessutom
    har det internationella samfundet-

  169. -ett internationellt program för
    utveckling av kommunikation, IPDC-

  170. -ett multilateralt forum
    där FN-familjen främjar-

  171. -medieutveckling, säkerhet
    och yttrandefrihet i utvecklingsländer.

  172. Man finansierar projekt
    åt lokala medier och organisationer.

  173. Det ger lokalt kapacitetsbyggande
    på effektivast möjliga sätt.

  174. Sverige stödde även
    Unescos forskning om Internet-

  175. -inför vår konferens
    "CONNECTing the dots" förra året.

  176. Det ledde till ett dokument
    med riktlinjer för en Internetpolicy.

  177. Som jag sa i morse ska det vara fritt,
    tillgängligt och med flera aktörer.

  178. Jag uppmanar publiken att gå till
    vår webbplats och läsa dokumentet.

  179. Dokumentet ger en tydlig inblick
    i yttrandefriheten på nätet och utanför.

  180. De här principerna sammanfattas
    med bokstäverna ROAM-

  181. -vilket står för: rättigheter, öppenhet,
    tillgänglighet och flera aktörer.

  182. Det här måste förstärkas om Internet
    ska vara relevant för 2000-talet.

  183. De här internationella
    ansträngningarna visar vägen-

  184. -och ger oss ett ramverk som gör
    att nationella insatser kan samordnas.

  185. Det finns ett stort antal hot
    mot yttrandefriheten.

  186. En enda aktör eller en enda åtgärd
    kan inte bekämpa dessa hot.

  187. Alla aktörer måste
    sitta med vid förhandlingsbordet.

  188. I dag har vi med oss
    två framstående författare.

  189. De var tvungna att fly från sina länder
    på grund av det de skrev.

  190. Deras säkerhet hotades-

  191. -men tack vare olika organisationer
    kan de tala här - fritt och utan rädsla.

  192. Så här borde det vara överallt.
    Det här borde vara det normala.

  193. Yttrandefrihet är
    en grundläggande mänsklig rättighet-

  194. -och måste upprätthållas
    av alla, överallt och i alla lägen.

  195. En utmaning för yttrandefriheten
    är hat och hot-

  196. -men grundinställningen är
    att vi har yttrande- och åsiktsfrihet.

  197. Vi måste gemensamt
    bekämpa sådana saker-

  198. -men censur kommer inte
    att stoppa att hatåsikter sprids.

  199. Restriktiva lagar kan inte stoppa hat,
    men det kan kunskap.

  200. Det är vad Unesco förespråkar.

  201. Det blir en svår kamp, men jag tror
    att förnuftet kommer att segra.

  202. Hat och intolerans kommer att
    förpassas till soptunnan, hoppas jag.

  203. -Tack så mycket.
    -Tack.

  204. Jag vill fråga en sak.

  205. Hur ser Unesco på det förändrade
    samhällsklimatet i världen?

  206. Ni nämnde de många hoten
    mot författare och journalister.

  207. Vi har sett
    under de senaste femton åren-

  208. -att journalistyrket
    har blivit farligare.

  209. Vi har ett exempel på en känd svensk
    journalist som dödades ute på fältet.

  210. Vad har förändrats? Tidigare
    respekterades journalister i krigszoner-

  211. -till exempel under andra världskriget
    och Vietnamkriget.

  212. -Vad har förändrats internationellt?
    -Det finns många orsaker.

  213. Den främsta, om jag ska vara ärlig-

  214. -är att engagemanget hos våra politiska
    ledare inte är lika starkt som förut.

  215. FN:s förklaring om de allmänna
    mänskliga rättigheterna antogs 1948-

  216. -för nästan 70 år sen.

  217. Artikel 19 uttrycker tydligt rätten till
    yttrandefrihet och informationsfrihet.

  218. Vi har sett att många organisationer
    jobbar med demokrati- och fredsfrågor.

  219. Unesco bildades efter ett förödande
    krig - efter andra världskriget.

  220. Men under årens lopp
    har folk på nåt sätt...

  221. De som anser att journalister
    är neutrala ses tyvärr som fiender.

  222. Antingen är man statens fiende, eller
    fiende till dem som slåss mot staten.

  223. I båda fallen blir man en måltavla.

  224. Den organiserade brottsligheten
    vill inte ha undersökande journalistik-

  225. -som avslöjar korruption
    och ställer folk till svars.

  226. Internationellt sett
    har villkoren förändrats.

  227. Och vissa som tar demokratin för given
    verkar inte kämpa emot.

  228. Det här är inte en kamp
    enbart för Unesco utan för oss alla.

  229. Enskilt och gemensamt
    måste vi återigen stå upp-

  230. -för de grundläggande värderingarna
    som vi delar.

  231. Och allt som vi gör för
    hållbar utveckling, fred och så vidare-

  232. -måste bygga på grundläggande
    mänskliga fri- och rättigheter.

  233. Annars blir det värre
    innan det blir bättre.

  234. Jag är rädd för att det stämmer...
    - En kommentar.

  235. Det är viktigt att vi ser hela bilden,
    för det här är väldigt komplext.

  236. Just nu finns det...

  237. Vi är till exempel medvetna om
    den fruktansvärda situationen i Syrien.

  238. Vi trodde att man hade inlett en freds-
    process, men den respekteras inte.

  239. Vi ser så många regler brytas,
    som vi trodde att man skulle följa.

  240. Så vi kan inte bara fokusera på en sak.

  241. Vi måste använda hela verktygslådan
    och vara beslutsamma-

  242. -så därför
    har Sverige ökat sitt stöd till Unesco.

  243. Vi ser det som ett viktigt verktyg.

  244. Vi arbetar också inom EU-

  245. -och sen har vi vårt eget bistånd
    genom SIDA och Svenska institutet.

  246. Som vi ser det handlar det inte bara
    om Syrien och Iran-

  247. -utan om hela världen. Vi vill ha
    en fri värld med yttrandefrihet.

  248. Jag har träffat många svenskar
    som inte känner till det här.

  249. "Hur arbetar Unesco? Varför hör vi till
    dem som ger störst stöd till Unesco?"

  250. Jag berättar varför. Det är viktigt
    att vi är stolta över det-

  251. -och att vi pratar
    om vad vi svenskar gör i världen.

  252. Nu är vi med i FN:s säkerhetsråd
    också. Vi anstränger oss verkligen.

  253. Och i år firar vi ju dessutom att vår
    tryckfrihetsförordning fyller 250 år.

  254. Det är rätt tidpunkt
    att satsa på Unescos arbete.

  255. Om vi vänder oss till våra författare.
    - Parvin, jag har följt ditt skrivande.

  256. Du var redan en känd författare i Iran.
    Du skrev om kvinnors rättigheter.

  257. Du var i Malmö som en av ICORN:s
    fristadsförfattare under två år.

  258. Du har upplevt hur det är att skriva
    under hot. Man har försök tysta dig.

  259. Vill du berätta lite
    om dina upplevelser?

  260. Att arbeta i exempelvis...
    Jag ska förstås prata om yttrandefrihet-

  261. -men jag vill säga
    att vi kan se på det här på två sätt.

  262. Man kan ha ett globalt fokus när man
    pratar om yttrandefrihet, som vi hörde-

  263. -eller titta lokalt, exempelvis på Iran.

  264. I dag hänger de här två sakerna
    intimt samman. Till exempel...

  265. I Iran till exempel
    lever journalisterna under stort hot.

  266. Enligt reportrar utan gränser-

  267. -hamnar Iran på plats 169
    av 180 länder-

  268. -när de rankar pressfriheten.

  269. Så sent som förra veckan
    greps flera journalister-

  270. -efter att ha rapporterat
    om landets ekonomiska situation.

  271. Efter det nya avtalet
    om kärnkraftsprogrammet i Iran-

  272. -och efter att man har öppnat dörrarna
    för omvärlden och marknaden-

  273. -ser vi att de ekonomiska dörrarna
    har öppnats-

  274. -men andra dörrar förblir stängda:
    inga fångar har släppts.

  275. Fängelsedörrarna har inte öppnats.

  276. Och vi ser en tystnad i världen.

  277. Jag vill säga att de två aspekterna
    hänger intimt samman.

  278. ICORN arbetar lokalt med individer
    och med nätverk-

  279. -för att kommunicera
    och nå ut i världen-

  280. -och för att försvara yttrandefriheten.

  281. Vad beträffar länder, deras politik
    och deras politiska överenskommelser-

  282. -borde man ta upp yttrandefriheten
    i större utsträckning-

  283. -och ta reda på vad som händer.

  284. Å ena sidan skyddar vi journalister,
    å andra sidan tiger myndigheterna-

  285. -om vad som händer i olika länder,
    lokalt och regionalt.

  286. Så det du säger, Parvin, är alltså-

  287. -att när Iran välkomnades
    in i det internationella samfundet igen-

  288. -såg vi inte nåt stöd för yttrande-
    friheten i Iran. Undviker vi frågan?

  289. Ja, det tror jag.

  290. Därför är det som sagt
    viktigt att använda hela verktygslådan.

  291. Jag vet att-

  292. -Sveriges utrikesdepartement
    tittar på olika länders behov.

  293. Hur kan vi göra skillnad?

  294. I vissa länder
    stöttar vi det civila samhället.

  295. Det är ett stort mål när vi använder
    våra skattepengar i utvecklingsländer-

  296. -att se till att röster blir hörda.

  297. Ofta måste vi arbeta under radarn,
    så att regeringar inte ser vad vi gör-

  298. -men vi vet att vi gör strategiskt rätt.

  299. Det märks inte genast, men vi bygger
    upp länder, precis som vi gjorde här.

  300. Tänk bara på
    hur Sverige såg ut för 150 år sen!

  301. Genom att stärka det civila samhället
    blev vi ett av världens rikaste länder.

  302. Vi ska återvända till frågan
    om varför författare blir måltavlor.

  303. Det låter som en naiv fråga, men
    det är så tydligt ur PEN:s perspektiv:

  304. Efter en militärkupp eller
    när totalitära krafter växer sig starka-

  305. -blir författare alltid måltavlor.
    - Ni två har erfarenhet av det.

  306. Vad säger du, Parvin? Varför
    fick inte du skriva det du ville i Iran?

  307. Det handlar om ansvar.

  308. Om man känner ett ansvar
    för samhället man lever i-

  309. -måste man göra det man kan.

  310. Man kan agera eller skriva. Man kan
    förmedla sin reaktion på olika sätt.

  311. Det var alla de sakerna...

  312. Varje författare och journalist
    känner så, man vill inte sluta skriva.

  313. Man bär ett ansvar på sina axlar,
    så man kan inte gå med på att tiga.

  314. Det är en drivkraft
    som ger en energi att fortsätta arbeta.

  315. Man vet förstås att det finns ett hot-

  316. -så man försöker undvika det hotet.

  317. Jag arbetade under femton år
    i mitt land. Sen kom jag hit.

  318. När förtrycket ökade
    i samband med upproret efter valet-

  319. -tyckte jag att det var bäst
    att stanna här ett tag till.

  320. Det beror på vilken situation
    man befinner sig i.

  321. Det betyder inte att de har stoppat mig.

  322. När man byter kontext
    hamnar man längre bort-

  323. -men ens ansvar är oförändrat.

  324. Jag respekterar yttrandefriheten här
    och även i Iran.

  325. Jag tänker inte hejda mig bara för att
    jag till exempel inte är infödd svensk.

  326. Som ICORN:s fristadsförfattare
    i Malmö påverkade du Malmö.

  327. Du var synlig, du skrev krönikor
    och skapade utställningar.

  328. Du har verkligen bidragit med mycket
    till din nya hemstad, tycker jag.

  329. Housam, du kom nyligen hit som
    ICORN:s fristadsförfattare i Linköping.

  330. Du är precis ny här,
    men Parvin har varit två år i Malmö.

  331. Vad hoppas du kunna åstadkomma
    under dina två år här?

  332. Först av allt vill jag säga tack.

  333. Den här diskussionen
    som vi har här nu-

  334. -om vi var i Syrien
    skulle vi bli fängslade allihop-

  335. -till och med svenskarna. Tyvärr.

  336. Så det här är en jättebra möjlighet,
    bara att få diskutera.

  337. Även om det inte leder nån vart
    är det bra att få diskutera.

  338. När jag kom hit till Sverige
    fick jag frågan-

  339. -om jag ville vara osynlig eller inte.

  340. Jag sa: "Om jag ville vara osynlig
    hade jag stannat i mitt land."

  341. Jag flydde från mitt hemland
    för att kunna vara offentlig.

  342. Som Parvin sa måste man ta ansvar.
    Man skriver om vad som händer.

  343. Man avslöjar vägen mot diktatur-

  344. -i Mellanöstern.

  345. Situationen i Syrien
    är väldigt komplicerad.

  346. Alla har sina åsikter.

  347. Det började som en revolution-

  348. -och de första sex månaderna sa alla-

  349. -att det var en folklig revolution
    för fred och demokrati.

  350. Efter fem år ser vi hur det
    internationella samfundet ingriper.

  351. Vi vill vara en del
    av det internationella samfundet-

  352. -och det vill stå för
    det goda i världen.

  353. Men det är en del av vår värld.
    Det neutraliserar inte konflikten.

  354. Det har valt sida, som The Guardian
    rapporterade om för en månad sen.

  355. Du frågade om de två år
    som jag kommer att vara i Linköping.

  356. Jag vill berätta om vad som händer
    i Syrien för svenska folket.

  357. Som ministern sa-

  358. -finns det fortfarande människor som
    inte vet vad som händer i de länderna.

  359. De får nyheter om IS
    och andra terrorgrupper-

  360. -men de vet inte
    vad som händer där-

  361. -och varför det finns fundamentalister-

  362. -i ett land med
    så framstående kultur som Syrien.

  363. Vi fokuserar på utsidan,
    ingen intresserar sig för insidan.

  364. Ingen intresserar sig för vad som
    händer med ekonomin till exempel-

  365. -eller med länder
    som har intressen i Mellanöstern.

  366. Jag vill berätta det här
    för alla i Sverige.

  367. När jag möter folk på gatan
    vill jag diskutera det här.

  368. Jag känner ett ansvar.
    Det här är min uppgift i Sverige.

  369. Men jag är förstås här
    för min egen säkerhets skull.

  370. Min familj
    får fortfarande ta emot hot i Syrien.

  371. Varje gång det läcker information
    från säkerhetstjänsten-

  372. -står mitt namn överst på deras lista
    över efterlysta personer.

  373. Men jag vet inte
    var det kommer att sluta.

  374. Nu sitter vi här och pratar-

  375. -men till slut kommer man till en punkt
    då man måste skrida till handling.

  376. Men vilken sorts handlingar?
    Sådana här konferenser eller...?

  377. Hur världen ser ut
    kommer att förändras-

  378. -beroende på vad som händer
    i Mellanöstern. Världen vacklar just nu.

  379. Ja, vi har lärt oss att det som händer
    i Mellanöstern påverkar hela världen.

  380. Jag vill bara fråga dig...
    Du är poet till yrket.

  381. Varför är poesi farligt?
    Varför väckte din poesi missnöje?

  382. Det var inte bara det. Jag jobbade
    också som researcher och journalist-

  383. -och jag har också varit programledare
    på tv under de senaste åren.

  384. Jag jobbade inom många områden
    inom kultur och skrivande.

  385. Och när det gäller politik,
    även om man skriver poesi om det...

  386. Som jag sa tidigare, får man inte
    prata om det som kallas politik.

  387. Ordet "politik" i neutral betydelse
    är farligt att använda i Syrien.

  388. Så när man pratar om politik i Syrien
    säger folk ofta:

  389. "Väggarna har öron."

  390. Så om man pratar politik
    i sitt eget sovrum-

  391. -är man rädd för att säkerhetsstyrkorna
    ska gripa en.

  392. Det är en intressant sak med det här.

  393. Jag får ibland frågan:
    "Varför ska vi skydda författare?"

  394. Jag menar att författare har som yrke
    att klä människors tankar i ord.

  395. De hjälper folk att förstå samhället.
    Därför blir just författare måltavlor.

  396. Både minister Kuhnke och mr Engida
    vill kommentera.

  397. Det är så fantastiskt att ni är här.

  398. Och trots att jag skröt om
    att Sverige är världsbäst-

  399. -när det gäller att ge
    förföljda konstnärer en fristad-

  400. -så har vi ju bara
    nitton sådana fristäder.

  401. Vi har 290 kommuner, så jag ser
    möjligheter... Jag försöker passa på!

  402. Jag har träffat många av er
    i de här nitton fristäderna-

  403. -och även representanter och politiker
    från de här städerna.

  404. De berättar hur mycket
    ni har berikat deras kommun.

  405. När ni träffar skolelever, skriver
    i tidningen eller blir intervjuade...

  406. Det är förstås viktigt för er
    att få möjlighet att komma hit-

  407. -men det är också viktigt för Sverige.
    Vi växer. Vi blir mer upplysta.

  408. Det här är jättebra, så jag hoppas
    att ni skriver till era lokalpolitiker-

  409. -och föreslår att ni ska ta emot
    en konstnär i er kommun.

  410. Det är så bra att ni är här. Tack.

  411. Tack för de orden.

  412. Jag vill tacka Malmö, som gav mig
    möjlighet att göra många saker-

  413. -men jag har inte besökt
    alla Sveriges städer.

  414. Hela tiden tänkte jag-

  415. -att vi tänker på skydd som
    nåt man ger den som behöver det-

  416. -men när det gäller yttrandefrihet-

  417. -skyddar man sig själv
    när man ger nån annan skydd-

  418. -för man försöker lyssna på dem-

  419. -och förändra sitt samhälle
    så att många röster får höras.

  420. Man ser tydligare vad som händer
    i världen när världen kommer hit.

  421. Det är bra att veta hur man
    kan påverka andra länder i världen.

  422. Så jag tänker-

  423. -att ICORN:s nätverk
    med författare och olika orter-

  424. -hade en mycket stor effekt-

  425. -på det svenska samhället också.

  426. Så tack för att du tog upp det.

  427. Mr Engida?

  428. Det är viktigt att vi lär oss
    av erfarenheterna från Mellanöstern.

  429. Det är en fruktansvärd situation.

  430. Och det är uppenbart
    varför olika grupper attackerar-

  431. -till exempel poeter och journalister-

  432. -för de säger direkt eller indirekt
    sanningen till makthavarna.

  433. Det är sånt
    som diktatorer inte vill se och höra.

  434. De vill använda massmedierna
    för sina egna syften.

  435. Det här är inte bara deras problem.
    Det här är vårt problem.

  436. Ministern nämnde tidigare varför
    Sverige satsar så mycket på Unesco-

  437. -jämfört med stöd till annat.

  438. Det här ligger i Sveriges eget intresse.

  439. Man ser långsiktigt.

  440. Om George Orwell hade skrivit "1984"
    i Moskva under Stalins tid-

  441. -hade han blivit avrättad, utan tvivel.

  442. Många författare har avrättats
    i många andra länder-

  443. -för att de har visat sanningen-

  444. -nåt som diktatorer och även olika
    intressegrupper tycker är oacceptabelt.

  445. Problemet vi har just nu är inte bara
    motståndarna till demokrati-

  446. -auktoritära regimer
    och våldsamma grupper-

  447. -utan också
    att demokratiska länder tiger.

  448. Då förvärrar man oavsiktligt problemet.

  449. Vi lever i en värld-

  450. -där politiker och ekonomiska
    institutioner handlar kortsiktigt.

  451. Nästa val eller nästa kvartalsrapport
    blir det viktiga.

  452. Investeringar i ett hållbart,
    demokratiskt samhälle är långsiktiga.

  453. Man arbetar inom olika institutioner,
    och resultatet kan dröja 50 år.

  454. Man måste vara konsekvent.

  455. Om man inte gör så
    betraktar man demokrati-

  456. -som nåt trevligt, som dock går att
    undvara bara man inte själv drabbas.

  457. Den attityden måste bekämpas.

  458. Majoriteten kan inte tiga längre-

  459. -när det gäller diktaturer, hatåsikter
    och liknande runtom i världen.

  460. Ni har förstås helt rätt.

  461. Det är därför spridning av hatåsikter
    är ett hot mot demokratin-

  462. -för det undergräver möjligheten
    att prata om sånt här.

  463. Om man upplever rädsla
    fastän man bor i en demokrati-

  464. -har civilsamhället förändrats
    i grunden, och det är ett stort problem.

  465. Nu har vi bara några minuter kvar.

  466. En fråga som uppstår
    när jag hör er tala är den här:

  467. Alla de här problemen
    hänger förstås ihop.

  468. Vi lever
    i en alltmer internationell värld.

  469. Kan var och en säga nåt kort om vad
    vi kan bidra med i den här situationen-

  470. -som civilsamhälle, demokratisk stat
    eller som organisation, som PEN?

  471. Jag tycker att var och en av oss
    borde interagera mer med andra-

  472. -och verkligen ta tillfällena i akt.

  473. Det är mörka tider på många sätt
    i världen-

  474. -så vi måste bli mer modiga-

  475. -och lägga oss i när vi råkar höra
    ett samtal på bussen: "Vet du vad?"

  476. -Vara modiga och inte sitta tysta.
    -Säga vår mening.

  477. Säg din mening. Klockan är fem i tolv,
    så säg din mening var du än är.

  478. Mr Engida?

  479. Jag vill säga på Unescos vägnar-

  480. -att Unesco inte bara är en institution,
    ett byråkratiskt maskineri.

  481. Det tillhör samhället,
    var och en av oss.

  482. Vi står upp med kraft
    för yttrandefriheten-

  483. -och för journalisters rätt
    att göra sitt jobb utan att bli hotade.

  484. Jag uppmanar er att i likhet med
    Sveriges regering stödja vårt arbete.

  485. Och säg er mening, som ministern sa.
    Säg sanningen till makthavarna. Tack.

  486. Housam?

  487. Jag vill berätta om nåt som
    jag var med om för en månad sen.

  488. Jag besökte Milano
    och torget Piazza del Duomo.

  489. Vi satt där, och vi var kanske
    1 000 personer på torget.

  490. Plötsligt såg alla på Facebook
    eller Twitter vad som hade hänt i Nice-

  491. -tragedin som hade hänt där.

  492. Jag satt och tänkte
    på alla människor där.

  493. Plöstligt började de
    söka sig mot väggarna.

  494. Det var
    som om vi hade ett gemensamt språk.

  495. Man säger
    att musik är ett internationellt språk.

  496. Nu har rädslan för terrorism
    blivit vårt internationella språk.

  497. Vi måste bekämpa den här rädslan.

  498. Vi måste ta bort själva roten
    - terrorismen.

  499. Då kommer rädslan att försvinna.

  500. Helt rätt.

  501. Parvin, du får sista ordet. Berätta
    på 20 sekunder vad vi ska göra.

  502. Under åren som jag har varit i Sverige
    har jag sett att...

  503. Jag respekterar yttrandefriheten
    i Sverige, men jag ser att...

  504. Förut hörde vi bara "maktens röst"-

  505. -men nu blir det alltmer en mångfald
    av röster i samhället. Det är positivt.

  506. Att fler röster hörs är viktigt,
    och det är en del av yttrandefriheten.

  507. Utmärkta slutord.

  508. Tack, minister Kuhnke.
    - Tack, mr Engida.

  509. Tack, Housam. - Tack, Parvin.

  510. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att skriva under hot

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Författare, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Yttrandefrihet, Åsiktsfrihet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Köp dig glad

Varför har det blivit en livsstil att köpa nya saker? Vad gör det med oss? Blir vi gladare? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.