Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Universum - vackrare än någonsinDela
  1. Välkomna till seminariet
    "Universum - vackrare än någonsin."

  2. Jag välkomnar våra gäster, Christophe
    Galfard och Ulf Danielsson.

  3. Jag som är värd för det här seminariet
    heter Karin Bojs-

  4. -vetenskapsjournalist och författare
    till "Min europeiska familj".

  5. -Som vann ett pris i går.
    -Jag vann priset förra året.

  6. Den har precis översatts till tio språk,
    men i dag ska vi prata om er.

  7. Jag börjar med dig, Christophe.

  8. Du har skrivit boken
    "Universum i din hand"-

  9. -"The Universe in Your Hand".

  10. Där lovar du i början att inte nämna
    några matematiska formler, utom en.

  11. Du nämner en matematisk formel.

  12. Vilken är det, och varför?

  13. Det är "E=mc²".

  14. Det är som ett ord, inte en formel,
    i vår kultur och i våra hjärnor.

  15. Det räknas inte som en formel.

  16. Stephen Hawking skrev i inledningen
    till "Kosmos - en kort historik"-

  17. -att med varje ekvation
    får man hälften så många läsare.

  18. Om man inte räknar "E=mc²" som en
    formel får man inte hälften så många.

  19. -Då får du dubbelt så många läsare.
    -Ursäkta?

  20. Du skulle få dubbelt så många läsare.

  21. -Kanske det.
    -Albert Einstein skrev det.

  22. Kan du kortfattat förklara
    vad den formeln betyder?

  23. "E=mc²"? Ja, det är en av...

  24. Vi känner alla till den formeln.

  25. Det är världens mest kända formel.
    Det den säger är väldigt enkelt.

  26. På ena sidan har vi energi
    och på den andra har vi massa.

  27. Vi kan omvandla
    massa till energi och tvärtom.

  28. Det låter ju enkelt, men för hundra år
    sen var det ingen som visste det.

  29. Det förändrade många saker
    i 1900-talets historia efteråt.

  30. Du nämnde Albert Einstein-

  31. -och han är nog världens
    mest kända vetenskapsman.

  32. I populärkulturen är han
    den typiska vetenskapsmannen.

  33. Efter Ulf Danielsson.

  34. Nej, nej, nej... Jag skulle säga-

  35. -att världens näst mest kända
    vetenskapsman är Stephen Hawking.

  36. Du känner honom, och du också.
    Du var doktorand under honom.

  37. -Ja, det stämmer.
    -Hur började det?

  38. Hur jag började arbeta med honom?
    Det var för länge sen.

  39. Jag minns det fortfarande.
    Jag är inte så gammal.

  40. Inom den akademiska världen är det
    inte riktigt som för allmänheten.

  41. Att han är känd spelar ingen roll
    inom den akademiska världen.

  42. Man märker inte av det hela tiden.

  43. Det finns några få genier i vår värld.
    Det är inte bara han.

  44. Om jag inte har fel
    har din handledare fått Nobelpriset.

  45. -David Gross.
    -Han är också extremt duktig...

  46. ...men inte lika känd.

  47. Stephen Hawking är en av 1900-talets
    stora teoretiska fysiker.

  48. Men när jag gick
    på universitetet i Cambridge-

  49. -hade jag min slutexamen i matematik-

  50. -och som på alla universitet
    ser de på ens resultat-

  51. -och om man ligger bland de bästa
    får man automatiskt ett stipendium-

  52. -för att bli doktorand i Cambridge.

  53. Under två dagar får man sen träffa alla
    professorer man kanske vill jobba med.

  54. Det enda dåliga med det
    är att man träffar professorerna-

  55. -dagen efter den stora majbalen,
    där det dricks väldigt mycket.

  56. När man kommer har man baksmälla-

  57. -men sen träffar man alla professorer-

  58. -och Stephen frågade
    om jag ville jobba med honom.

  59. Det kan låta helt fantastiskt,
    men det är...

  60. Det är nån man väljer för att
    man vill jobba med samma ämne-

  61. -och för att man får en bra känsla.

  62. Jag fick möjligheten att jobba
    med honom i ungefär sju års tid.

  63. -Hur var det?
    -Hårt arbete.

  64. Mycket hårt arbete. Det måste ha varit
    samma för dig. Man har aldrig ledigt.

  65. -Jag vet inte om du hade ledigt?
    -Lite. Jag blev pappa under den tiden.

  66. -Det var möjligt att kombinera.
    -Jag blev inte pappa.

  67. Inte vad jag vet...

  68. Men jag jobbade hårt.

  69. Under väldigt lång tid. Men det var
    väldigt...tillfredsställande.

  70. Jag jobbade även
    med David Gross under en tid.

  71. Eller lyssnade på honom,
    snarare än jobbade med honom.

  72. När man får en chans att jobba
    med såna som Gross eller Hawking-

  73. -får man genast en möjlighet
    att träffa de bästa forskarna i världen.

  74. Det är en enorm fördel, för då
    får man lov att tänka på svåra problem-

  75. -riktigt svåra problem,
    de som ingen vet hur man ska lösa.

  76. Man sysslar inte bara med beräkningar
    som visar att man har förstått nåt-

  77. -utan man får tänka på det otänkbara.

  78. Det är svårt, men det är häftigt.

  79. -Du träffade också Stephen Hawking.
    -Jag fick bära hans rullstol.

  80. Han blev väldigt glad.
    Det var lite dramatiskt-

  81. -men vi kunde få honom på plats.

  82. -Och din handledare var David Gross.
    -Ja, just det.

  83. Det var en upplevelse på många sätt,
    precis som du säger-

  84. -att få jobba med såna människor.

  85. Ett av mina starkaste minnen
    är från hans kontor-

  86. -där jag hade hållit en ganska förvirrad
    presentation med många olika papper-

  87. -och efteråt sa han: "Om du inte kan
    hålla ordning på dina papper"-

  88. -"kan du inte räkna." Sen dess
    har jag ordning på mina papper.

  89. Jag träffade David Gross första gången
    som jag åkte till USA med Stephen.

  90. Han höll ett föredrag om svarta hål.
    Det var mitt första år som doktorand-

  91. -så jag kunde i princip ingenting.

  92. Han höll ett föredrag om svarta hål
    och efter föredraget-

  93. -kom David och Frank Wilzcek,
    också Nobelpristagare, och Ed Witten-

  94. -och följde med Stephen upp till ett
    litet rum för att fortsätta diskutera-

  95. -på ett lite djupare plan,
    men då hängde sig hans dator-

  96. -och alla vände sig till mig
    för att få svar på sina frågor.

  97. Jag har aldrig varit så kallsvettig.

  98. Vad hände när du var färdig doktor?

  99. Jag började skriva. Jag skrev en bok
    för barn, som finns på svenska.

  100. Den heter
    "George och universums hemlighet"-

  101. -och jag skrev den
    med Stephen och hans dotter.

  102. Det står "Hawking" stort på omslaget,
    vilket underlättar försäljningen.

  103. Den blev en stor succé,
    och det var det jag ville göra.

  104. Jag ville göra den kunskap
    som vi har om verkligheten-

  105. -till berättelser som alla kan förstå.

  106. Som jag ser det
    är det vi lär oss genom vetenskapen-

  107. -en berättelse som vi berättar
    för oss själva om verkligheten.

  108. Den berättelsen förändras.
    Den var inte likadan för hundra år sen.

  109. Den kommer inte
    att vara likadan om hundra år-

  110. -men i dag, för oss som lever i vår tid-

  111. -är det den bild vi har
    av vår verklighet.

  112. Man kan få en stor glädje
    och en stor förståelse av vårt samhälle-

  113. -utifrån det man vet i dag.

  114. Det känns bra att låta mysterierna vara
    där de verkligen finns.

  115. Det finns många saker som vi vet,
    och ännu fler som vi inte vet.

  116. Och ännu fler som vi inte vet
    att vi inte vet. Och så vidare.

  117. Att veta, i stora drag, utan att vara
    matematiker, var gränsen ligger-

  118. -och var de riktiga frågorna finns,
    det får en att må bra.

  119. Christophe är författare på heltid
    sen tio år tillbaka-

  120. -men du är professor i fysik
    vid Uppsala universitet.

  121. -Mer eller mindre, ja.
    -Du lyckas dessutom skriva böcker.

  122. -Hur klarar du det?
    -Jag försöker skriva sent på kvällen...

  123. ...när alla andra sover,
    eller på lunchen.

  124. Men om man skriver lite hela tiden,
    så blir det till slut en bok.

  125. Det är också
    ett sätt att organisera sina tankar.

  126. Även om man är
    professionell forskare-

  127. -innebär inte det att man inte behöver
    sina egna pedagogiska bilder-

  128. -och sina egna sätt
    att tänka på saker på ett enkelt sätt.

  129. En stor del av populariserandet
    är för att organisera mina egna tankar-

  130. -och skapa bilder av det som jag
    tänker på i mitt jobb som fysiker.

  131. Jag behöver de bilderna för mitt eget
    arbete, och jag kan visa dem för andra-

  132. -och berätta hur jag föreställer mig
    det som inte går att föreställa sig-

  133. -på grund av våra begränsade hjärnor,
    som utvecklades för helt andra saker-

  134. -än att tänka på elementarpartiklar
    eller vad som finns bortom universum.

  135. Vad är skillnaden mellan
    att lära ut fysik till studenter-

  136. -eller att skriva en sån här bok
    för oss som inte är utbildade fysiker?

  137. Till viss del är skillnaden
    förvånande liten.

  138. Ibland kan man förklara vissa
    av de här sakerna på samma sätt-

  139. -för en tioåring eller för en medlem
    av en vetenskapsakademi.

  140. Till viss del, när det gäller
    de konceptuella delarna.

  141. Den stora utmaningen
    när man pratar med människor-

  142. -som inte har en utbildning
    i fysik eller i matematik-

  143. -är att man måste
    lämna matematiken därhän-

  144. -och matematiken är
    ett väldigt kraftfullt språk-

  145. -som kan användas för att
    förklara idéer på ett precist sätt-

  146. -när det låter helt galet och oprecist
    när man bara använder ord.

  147. Ord kan lätt missförstås,
    men med hjälp av matematik-

  148. -kan koncept överföras
    och beskrivas på ett precist sätt.

  149. Å andra sidan tycker jag att man inte
    ska använda för mycket matematik.

  150. Om man kan säga nåt i vanliga termer-

  151. -och om man kan hitta ett språk som är
    precist, så ska man använda det.

  152. Det kan vara väldigt svårt,
    och då behöver man matematiken-

  153. -för att verkligen förklara idéerna.
    Det är skillnaden.

  154. Hur organiserar du din berättelse
    för en lekmannapublik, Christophe?

  155. Fast jag inte forskar längre
    håller jag med om det Ulf säger.

  156. För att försöka förklara nånting i ord-

  157. -krävs det att man har tydliga idéer.

  158. Med matematik är språket tydligt, men
    inte nödvändigtvis det man förstår.

  159. -Precis.
    -Med ord, om du inte förstår...

  160. ...kommer du själv att märka
    att du inte vet vad du pratar om.

  161. Det blir bara förvirrande. Man måste
    verkligen veta vad man vill prata om-

  162. -vad man vill säga
    och att man har förstått.

  163. Även om boken kommer ur
    tio års vetenskaplig forskning-

  164. -tog det två år att skriva ner det.

  165. Hur organiserade du din berättelse?

  166. Det är en resa för läsaren.

  167. Det är... Jag vill inte...

  168. Vi är ju en del av vårt universum.

  169. Det är inte bara nåt abstrakt
    som finns i våra tankar-

  170. -och som inte har med världen att göra.
    Fysikens mål är att beskriva-

  171. -så gott vi kan, den verkliga världen
    som finns omkring oss.

  172. För att kunna göra det är det läsaren
    som gör en resa i sina tankar-

  173. -ett tankeexperiment, en tankeresa-

  174. -där du färdas genom hela universum.

  175. Du kommer att få se
    varför stjärnor lyser.

  176. Du kommer att dyka ner i en stjärna.

  177. För att se vad ett svart hål är
    kommer du att falla ner i ett.

  178. För att se hur partiklarna
    som din kropp består av interagerar-

  179. -kommer du att krympa
    till en atoms storlek-

  180. -och upptäcka
    hur kvantvärlden fungerar.

  181. Det är en visuell resa,
    lite som en film-

  182. -in i universum,
    så som det ser ut för nån som jag.

  183. Sen har vi tanten.

  184. Som medelålders kvinna
    identifierade jag mig med henne.

  185. Varför är hon så otrevlig?

  186. Jag vet inte. Det bara kom.

  187. -Hon är väldigt irriterande.
    -Ja.

  188. Jag har ingen australisk tant själv, så
    jag tog mig lite konstnärliga friheter.

  189. Det finns riktiga personer i boken
    som interagerar med dig-

  190. -men poängen är
    att få en handgriplig känsla-

  191. -av den teoretiska förståelsen
    av vårt universum.

  192. Ett mänskligt förhållningssätt
    till nåt som är väldigt abstrakt.

  193. -Ja. Ska jag ge ett exempel?
    -Javisst.

  194. Har ni lagt märke till att ni inte
    flyger? Har ni lagt märke till det?

  195. Vem har inte lagt märke till det?
    Vi flyger inte.

  196. Det finns en anledning till det, som vi
    lärde oss av Einstein för hundra år sen.

  197. Det universum vi lever i har en
    struktur, och den interagerar med dig-

  198. -och med jorden, och med allt
    som finns, och den skapar tyngdkraft-

  199. -genom kurvor
    och krökningar och sånt.

  200. Jag går igenom det lite snabbt.
    Det andra ni kanske har märkt-

  201. -är att ni inte faller genom era stolar.

  202. Det finns nåt som gör att ni inte flyger
    och nåt som gör att ni inte faller.

  203. Ni flyger inte på grund av tyngdkraften
    och ni faller inte-

  204. -på grund av kvantfysiken. Atomerna
    och elektronerna inne i era kroppar-

  205. -vägrar att lämna sina platser,
    och detsamma gäller stolarna.

  206. De vill inte ge er
    sina elektroner och sina partiklar.

  207. Därför sitter ni fast. Ni kan inte flyga
    och ni kan inte gå genom väggar.

  208. Varför det är så
    är extremt djupgående och extremt...

  209. Det är inte omöjligt att förstå-

  210. -men det är i princip saker som vi bara
    har lärt oss de senaste hundra åren.

  211. Vi förstår inte alltihop än.

  212. Människor som Ulf försöker
    sammanföra de två teorierna-

  213. -och jag förstår
    om du inte sover om nätterna.

  214. Du börjar ganska lätt, med månen,
    men sen blir det mer och mer abstrakt.

  215. -I boken?
    -Ja. Det slutar med strängteori.

  216. Ja, det är abstrakt,
    men inte de andra delarna.

  217. Det är skillnad på om nåt är abstrakt
    och om nåt är svårt att förstå.

  218. Matematik kan låta väldigt abstrakt-

  219. -men jag pratar inte om
    matematiken som ligger bakom.

  220. Det finns inte mycket abstrakt i boken,
    men ibland är det väldigt svårt-

  221. -att ge upp det man tror
    om hur verkligheten ser ut.

  222. Det är det svåraste,
    både för forskare och för allmänheten.

  223. Att ge upp det man trodde var sant.

  224. Men jag vill påminna alla om en sak:

  225. Vi och våra kroppar är inte stora.
    Vi är inte särskilt små heller.

  226. Vi har en viss skala.

  227. Sen miljarder år tillbaka har
    evolutionen gett oss vissa redskap-

  228. -vissa sinnen
    för att känna av våra omgivningar.

  229. De här sinnena:
    syn, hörsel, känsel och så vidare-

  230. -de är små fönster mot verkligheten.

  231. De känner inte av allt. Genom dessa
    fönster bygger vi upp våra intuitioner-

  232. -som berättar för oss
    hur världen är beskaffad.

  233. Det vore väldigt pretentiöst att tro
    att våra fem små sinnen-

  234. -kan ge oss korrekta intuitioner
    om hela vårt enorma universum-

  235. -och om de pyttesmå atomerna.

  236. Det skulle helt enkelt vara fel.
    Naturlagar är olika för stort och smått.

  237. Man måste acceptera att naturlagarna
    kan te sig väldigt märkliga-

  238. -i jämförelse med våra vardagliga liv.

  239. I boken håller det på så.
    Vi går lugnt och försiktigt-

  240. -från det normala och vardagliga till
    de världar där andra fysiska lagar styr.

  241. Och den här...
    Nej, det här var den senaste.

  242. Det här är den gamla.
    Den är ett år gammal.

  243. Det är som en Bruce Springsteen-låt:

  244. "Mörkret vid tidens ände".

  245. Hur organiserade du...?

  246. Boken handlar egentligen
    om universums mörka sida.

  247. "Den mörka sidan" hade varit
    en mer "Star Wars"-aktig titel.

  248. Den handlar om den del av universum
    som vi inte känner till.

  249. Största delen av universum
    är faktiskt den "mörka sidan".

  250. Bara fem procent av universum består
    av sån materia som vi består av-

  251. -med neutroner och protoner och sånt.
    Resten är helt okänt.

  252. Det finns fem gånger så mycket
    mörk materia som vår materia-

  253. -och resten, 70 procent,
    är helt okänd mörk energi.

  254. Jag använder mig av en bild
    av en kopp kaffe-

  255. -där kaffet är
    den mörka energin i universum-

  256. -och sen finns där lite grädde,
    den mörka materian-

  257. -och en liten gnutta socker,
    som är den materia som vi består av.

  258. -Resten är okänt.
    -Innehåller även din bok mörk materia?

  259. Det är svårt att klara sig utan den-

  260. -när den utgör 95 procent
    av vårt universum.

  261. Åtminstone universum
    så som vi förstår det i dag.

  262. Sen finns det
    ett annat slags mörker i boken.

  263. Vårt universum är på sätt och vis
    också omringat av mörker, i tiden-

  264. -eftersom vårt universum
    verkar expandera in i ett mörker.

  265. -"Mörkret vid tidens ände."
    -En mörk framtid.

  266. Det tar miljarder år, även om
    upptäckten av den mörka energin-

  267. -innebär att det händer
    lite snabbare än vi trodde.

  268. Det finns också ett slags mörker
    innan vårt universum började.

  269. Vårt universum kom ur nånting. Det
    finns teorier som beskriver det mörkret-

  270. som återigen är fullt av mörk energi.

  271. En av de viktigaste budskapen i boken
    är att skapandet av vårt universum-

  272. -skulle kunna vara en ganska vanlig
    händelse, nåt som händer då och då-

  273. -och nåt som kan hända på olika vis.

  274. Många aspekter av vårt universum
    är som de är av en ren slump.

  275. Det kan finnas andra universum
    som ser annorlunda ut.

  276. Till och med vårt enorma universum,
    som kan få oss att känna oss så små-

  277. -är också litet i ett större perspektiv.

  278. Det kanske också ger ett slags tröst.

  279. Vi är en del av det här stora,
    men vi är lika viktiga som allt annat.

  280. Vad säger du om den här principen,
    att vi råkar befinna oss här-

  281. -med alla perfekta konstanter och
    perfekta omständigheter för just oss?

  282. Det är det som är... Allt det här berör-

  283. -ett ämne som kallas
    den antropiska principen.

  284. Antropisk betyder
    att det handlar om människan.

  285. Om man sysslar med strängteori
    inser man-

  286. -att det finns så väldigt många
    möjliga varianter av vårt universum-

  287. -att man blir helt knäpp. Det är
    nåt i stil med 10 upphöjt till 500.

  288. -Jättemånga.
    -Jag kan återkomma till det.

  289. Och...

  290. Det är lite för enkelt,
    tror jag, att försöka...

  291. Problemet... Förlåt. Jag börjar om igen.

  292. Problemet med den typen av tankar
    är att det blir lätt-

  293. -att det blir teleologiskt,
    att det är meningen att vi finns.

  294. Det betyder inte alls det.
    Det kan vara så...

  295. ...att av alla ofattbart många universum
    som kan existera med olika lagar...

  296. ...så hade vi inte varit de vi är utan
    de lagar som finns i vårt universum.

  297. Ur vårt perspektiv verkar de vara
    anpassade för att just vi ska finnas.

  298. Men vi vet inte hur det skulle vara...

  299. Vi kan vara det enda universum
    som finns. Det vet vi faktiskt inte.

  300. Jag tycker att det är så här...

  301. Man pratar om den antropiska
    principen och multiversum-

  302. -och att strängteorin
    leder till många olika universum-

  303. -även om man inte matematiskt har
    kunnat bevisa att nåt av dem existerar.

  304. -På det viset vet vi inte...
    -För att inte prata om observationer.

  305. Det finns åtminstone ett - detta.

  306. Visst, det finns många osäkerheter.

  307. Som jag ser det
    är allt det här mycket enklare.

  308. För mig handlar det här
    helt enkelt om geografi-

  309. -på det sättet
    att de första människorna på jorden-

  310. -som levde på ett litet område-

  311. -började fundera på vad som fanns
    på andra sidan kullen, de tog sig dit-

  312. -de kom fram till ett hav,
    de hittade nya kontinenter-

  313. -ett nytt land,
    som var annorlunda, med nya djur.

  314. De utforskade jorden och såg upp
    mot andra stjärnor och planeter.

  315. Universum växer hela tiden
    och blir mer och mer skiftande...

  316. -I våra tankar.
    -Nej, i verkligheten.

  317. Det som vi ser och utforskar
    med hjälp av vetenskapen.

  318. Den här tanken, att vi tror att våra
    grundläggande lagar inte kan ändras-

  319. -det är bara nästa naturliga steg.
    Det handlar bara om geografi.

  320. Vad finns på andra sidan
    den kosmologiska horisonten?

  321. Finns där nåt som ser helt annorlunda
    ut? Det är en väldigt naturlig tanke.

  322. Det är inte mer än så. Det handlar
    bara om geografi. Det är allt.

  323. -Håller du med?
    -Ja...

  324. Jag håller fullständigt med om
    den här demonstrationen.

  325. Det finns ingen anledning till-

  326. -att vi plötsligt skulle ha nått
    slutpunkten på all tänkbar kunskap.

  327. Vissa borde fundera över sånt här,
    och spekulera-

  328. -och se om vår nuvarande vetenskap
    kan utvecklas-

  329. -precis som folk åkte ut på havet
    utan att veta vad de skulle hitta.

  330. Vissa kom inte hem igen. Jag vet inte
    om jag kommer hem, rent teoretiskt.

  331. -Du ramlar av kanten.
    -Ni skriver båda om vetenskapshistoria.

  332. Ni nämner många
    som uppfann och upptäckte saker.

  333. Du nämner Edwin Hubble,
    som upptäckte rödförskjutningen-

  334. -men också en est, som jag inte
    kände till förut. Berätta om honom.

  335. -Eötvös? Vem...?
    -Ja.

  336. Om universums expansion?
    Det var det Ulf pratade om.

  337. På 1920-talet insåg vi-

  338. -att när man ser på galaxer långt borta
    ser man att alla rör sig bort från oss.

  339. Ju längre bort de är
    desto snabbare rör de sig bort.

  340. Vi kan tänka oss att jag sitter här
    och att ni är galaxerna-

  341. -och att ni alla rör er bort från mig.

  342. Den logiska slutledningen av det är att
    vi befinner oss i universums centrum.

  343. Det är ju häftigt.

  344. Det är den slutsats
    vi kunde ha kommit fram till-

  345. -om vi inte hade haft Einstein.

  346. Om det var första gången nån såg
    upp i himlen utan teoretisk kunskap-

  347. -och såg att alla galaxer rör sig bort,
    hade det varit den enda slutsatsen.

  348. Men sen Einstein vet vi
    att galaxerna själva inte rör sig.

  349. De rör sig inte alls.
    Det är inte de som rör sig bort-

  350. -utan det är avståndet mellan oss
    och de galaxerna som sträcks ut.

  351. Själva avståndet, okej?

  352. Om man ser det på det sättet
    kan vem som helst av er-

  353. -om avståndet sträcks ut,
    se att allt rör sig bort från er också.

  354. Det gäller inte bara mig, eller jorden,
    utan det gäller allt i hela universum.

  355. Allting rör sig bort från allt annat.
    Det är universums expansion.

  356. Det låter inte så komplicerat,
    men när man inser att avståndet-

  357. -faktiskt utgör universums struktur,
    det vi kallar rumtid-

  358. -och det som sträcks ut alltså är
    rumtiden, då blir det lite klurigare.

  359. Det är en rolig tanke. Det var sånt
    som vi insåg på 1920-talet-

  360. -tack vare Hubble.
    Människan, inte teleskopet.

  361. -Men det fanns fler än Edwin Hubble.
    -Ja, han var inte ensam.

  362. Du nämnde en estnisk man.
    Från Estland.

  363. Ja, men det var inte Eötvös.
    Jag minns inte var han kom från.

  364. -Vi får slå upp det.
    -Men vi har även Knut Lundmark.

  365. Absolut. Jag måste bara säga att
    det häftigaste med himlen är mörkret.

  366. Det som många kanske inte inser är
    att det man ser när man ser mörkret-

  367. -är slutet på universum,
    eller snarare dess början.

  368. Man ser så långt tillbaka att där
    inte finns nånting. Därför är det mörkt.

  369. Det är lite som du sa tidigare, som
    horisonten från ett skepp på havet.

  370. Vi har ett universum som vi kan se,
    det synliga universum-

  371. -från det första ljuset,
    som du pratade om, fram till i dag-

  372. -som skapar en horisont för universum,
    som när man är på ett skepp på havet.

  373. Det är precis samma sak. På ett skepp
    på havet ser man ingenting-

  374. -bara vågor, himmel
    och en cirkel, horisonten.

  375. Man kan tänka sig
    att man är mitt ute på havet.

  376. Men horisonten följer efter en.

  377. De större sakerna... En av de
    större saker som Ulf pratade om-

  378. -är att om man har
    en annan sjöman på ett annat skepp-

  379. -kan hans eller hennes horisont
    vara helt annan än din.

  380. Nån som sitter i en båt utanför
    Sveriges kust har inget gemensamt-

  381. -med nån som sitter i en båt
    utanför Australiens kust.

  382. Om man vill veta hur hela universum
    ser ut, och inte bara det vi ser-

  383. -så måste man lägga ihop
    alla sjömäns horisonter i hela världen.

  384. Om man gör det får man jorden,
    som är ändlig och rund.

  385. Om vi gör samma sak
    med horisonterna i universum...

  386. ...och lägger ihop horisonterna
    för alla utomjordingar överallt...

  387. -...så har vi ingen aning om vad vi får.
    -Men du säger också...

  388. ...att den här kosmologin
    inte bara handlar om kunskap.

  389. Det kan vara
    en livlina för mänskligheten.

  390. En livlina, en räddning,
    från planetens stora problem.

  391. -Kan du förklara det? Vad menar du?
    -Det är...

  392. Okej. Jag tar ett exempel från boken.

  393. Dinosaurierna levde på jorden
    i 160 miljoner år.

  394. Vi har varit här, om vi tar i
    ordentligt, i ungefär en miljon år.

  395. Antagligen mindre än så,
    men vi säger en miljon år.

  396. Dinosaurierna levde i 160 miljoner år.

  397. De skapade inte ett enda universitet.

  398. Man hittar inga dinosaurieuniversitet
    i de arkeologiska fynden.

  399. Sen kom en meteorit som dödade
    allihop, och kanske lite andra grejer.

  400. Om de hade sysslat med teoretisk fysik
    hade de kanske klarat av meteoriten.

  401. Jag hoppas att,
    om vi finns kvar om 100 miljoner år-

  402. -så vet vi hur man klarar sig från det.

  403. Okej. - Nå, Ulf...

  404. Och även i större skala.
    En dag kommer solen att dö.

  405. Jag är ledsen om ni inte visste det,
    men solen kommer att dö.

  406. Om vi inte kan hitta
    nån annanstans att bo...

  407. Det finns inget
    som kan överleva en sån explosion.

  408. Vi måste hitta nån annanstans.
    Man kan göra många andra saker-

  409. -men vetenskapen är det enda verktyg
    vi har, som det ser ut i dag-

  410. -som kan ge oss evigheten.

  411. -Det här är din tredje bok.
    -Det är min tredje bok, ja.

  412. Den handlar om universum,
    men den här, den är...

  413. Det är en helt ny bok,
    med nåt helt nytt för Ulf Danielsson.

  414. Jag blev lite förvånad, men också
    väldigt imponerad, när jag läste den.

  415. -Den handlar om jorden.
    -Ja, den handlar om jorden.

  416. På sätt och vis
    utnyttjar jag det kosmiska perspektivet.

  417. Jag har skrivit mycket och forskat
    mycket om stora existentiella frågor-

  418. -som är väldigt långt borta för många.

  419. Jag pratar om farliga mörka krafter,
    men de finns inte på riktigt-

  420. -för att de är så långt borta.
    Den här boken handlar om jorden.

  421. Det är nåt som vi är
    fullständigt beroende av.

  422. Det är en bok om jordens historia
    och om hur skör jorden är-

  423. -och om hur många tillfälligheter
    som har lett till vår egen existens här-

  424. -och livets utveckling.

  425. Historien sträcker sig ända tillbaka
    till när jorden föddes, kan man säga.

  426. Men den handlar också om vår egen
    situation och vad vi gör med jorden.

  427. -Global uppvärmning och klimatet.
    -Ja, den handlar om klimatet.

  428. -Det är en väldigt politisk bok.
    -Ja, det är det.

  429. Det är en politisk bok som utnyttjar
    det kosmiska perspektivet.

  430. Det är också en bok som
    skulle kunna ses som lite melankolisk-

  431. -eftersom den handlar om
    oss sköra, små människor på vår jord-

  432. -och det finns inga försäkringar om
    att vi kommer att överleva i framtiden.

  433. Den handlar mycket om det,
    men för mig finns det också...

  434. Fast den på det sättet
    är en väldigt allvarlig bok-

  435. -är den också underhållande,
    eftersom berättelsen är så intressant.

  436. Det är en väldigt farlig berättelse, men
    också en väldigt intressant berättelse.

  437. Det var ett rent nöje för mig-

  438. -att göra research och skriva boken,
    ur det här perspektivet.

  439. Den handlar om geofysik
    och om vindar och havsströmmar...

  440. Absolut. Allt det är fysik.
    Det är fysik som är grunden för allt.

  441. Jag försöker beskriva
    en naturvetenskaplig världsbild.

  442. Där finns anekdoter, men den handlar
    också om geografiskt utforskande-

  443. -inte av det som finns på andra sidan
    den kosmiska horisonten-

  444. -utan det som finns på andra sidan
    havet. Det spelar också en viktig roll.

  445. Du sa att vetenskapen, och i det borde
    vi väl också kunna räkna tekniken-

  446. -är det som kommer att rädda oss.

  447. Jag är optimistisk
    när det gäller tekniken.

  448. Antagligen kan vi,
    om vi får lite tid på oss...

  449. Vi kan nog göra vad som helst.
    Ingenting blir omöjligt.

  450. Problemet är inte vetenskapen
    och tekniken, utan vi själva-

  451. -och det faktum att vi fortfarande är
    som stenåldersmänniskorna i din bok.

  452. Vi är i princip
    samma människor som då.

  453. Vi har en otrolig förmåga
    att lära oss saker genom vetenskapen-

  454. -och göra alla
    fantastiska tekniska saker-

  455. -men vi är fortfarande så korkade-

  456. -att jag kommer att flyga
    tillbaka till Uppsala på lördag-

  457. -trots att jag har skrivit
    den här boken. Varför gör jag det?

  458. -Gör som jag. Jag red.
    -Jag har en massa undanflykter.

  459. Jag måste tillbaka till min familj,
    som inte klarar två timmar utan mig...

  460. -Det finns inga skepp.
    -Nej, men det finns tåg.

  461. -Och hästar.
    -Jag tog tåget hit.

  462. Till Göteborg?
    Naturligtvis. Det är ju självklart.

  463. Men jag tar inte tåget hem på lördag,
    av olika anledningar.

  464. Det visar på hur korkade vi alla är.

  465. Det är det som gör mig lite rädd.

  466. Varför började du skriva
    om de här sakerna nu?

  467. Jag har sett en tendens till
    att man glömmer bort såna här saker.

  468. Det finns också en sak som verkligen
    stör mig i den allmänna debatten-

  469. -och det är att man alltid får höra
    att man inte ska skrämma folk-

  470. -för då vill de inte göra nåt.

  471. Alltså måste man ljuga och inte berätta
    den skrämmande sanningen.

  472. Jag gillar inte sånt.
    En politiker kanske kan tänka så-

  473. -men jag vill verkligen skriva om
    sanningen och försöka hitta sanningen.

  474. Ja, vissa saker är skrämmande,
    men berättelsen är väldigt intressant.

  475. Själva glädjen i att veta kan ge styrka
    att faktiskt försöka förändra nåt.

  476. Som vetenskapsredaktör
    på DN har jag skrivit mycket om det-

  477. -under nästan 20 års tid.
    Jag började på 90-talet.

  478. Jag hade stora problem med så kallade
    "förnekare" eller "klimatskeptiker"-

  479. -som vägrade ta in budskapet.
    Tror du att du kan övertyga dem?

  480. Nej, men som tur är är de färre nu.
    Där har det skett en utveckling.

  481. Den stora majoriteten
    har accepterat det här-

  482. -och klimatöverenskommelsen
    i Paris förra året visar också på det.

  483. Det är bättre än du skriver i boken:
    Kina och USA har skrivit under.

  484. Ja, det gjorde de,
    men vad ska man göra nu?

  485. I ärlighetens namn
    händer ju egentligen ingenting.

  486. Det finns fortfarande en idé om att
    allt går att lösa med teknikens hjälp.

  487. Vi behöver inte göra nåt,
    eller förändra vårt levnadssätt.

  488. Det är det budskap vi får höra.
    Vi kan fortsätta som vanligt-

  489. -och på nåt sätt kommer grön teknik att
    lösa alla problem. Jag tror inte på det.

  490. Jag tror att vi måste
    förändra hur vi lever-

  491. -och jag tror att vi
    skulle bli lyckligare om vi gjorde det.

  492. Hur tror du att vetenskapsförfattare
    kan bidra i såna här brännande frågor?

  493. Jag har faktiskt skrivit en boktrilogi
    för barn om just det för några år sen.

  494. Jag åkte runt till skolor i hela Europa-

  495. -och förklarade
    vad klimatet innebär för barnen.

  496. Jag skrämde dem inte, för de har
    tillräckligt mycket att vara rädda för.

  497. Jag minns varför jag ville skriva
    om jorden och klimatet. Det var...

  498. Det är inte som din bok.
    Det är en roman-

  499. -med barn som bor ovan molnen
    och såna saker.

  500. Då var det för den förra...

  501. ...ICPC, vad det nu heter...

  502. Den där boken som de skriver
    om klimatet, FN:s bok...

  503. -IPCC-rapporten?
    -Ja, just det. IPCC-rapporten 2006.

  504. Jag minns att...

  505. ...löpsedlarna sa
    "Vi är förlorade." "Det här är slutet."

  506. -"Vi dödar jorden."
    -Löpsedlarna i Frankrike?

  507. Ja, i Frankrike. Kanske inte överallt,
    men i Frankrike var det så.

  508. Vuxna måste få höra det, men barn
    har inget sätt att ta sig förbi det.

  509. Det fastnar.
    Vuxna glömmer, men det gör inte barn.

  510. Jag ville skriva en bok som förklarade
    vad det betydde och vad vi borde göra.

  511. Det är oerhört viktigt.

  512. Vi hade en president i Frankrike
    tills för fyra år sen...

  513. Han var president, och förra veckan
    sa han nåt väldigt intelligent-

  514. -som visade
    hur smarta politiker kan vara.

  515. Han sa att jordens klimat
    har förändrats under fyra miljarder år-

  516. -så det har inget
    med mänskligheten att göra.

  517. Kommer din bok ut på franska?

  518. -Jag ska ge den till honom.
    -Jag hoppas det.

  519. Men det är inte bara en dyster historia,
    för trots att det här är allvarligt-

  520. -kan man ändå få en kick och en glädje
    av att faktiskt försöka göra nåt åt det-

  521. -att inte strunta i det, utan se
    sanningen och försöka göra nåt åt det.

  522. -Hur allt fungerar är så intressant.
    -Ja, det är det.

  523. Vi nämnde det här. Man kan inte dra
    gränser mellan olika slags kunskap-

  524. -och välja det man vill
    och kasta bort det man inte vill ha.

  525. De vetenskapliga framstegen
    inom mänsklig kunskap-

  526. -sker inom många olika ämnen-

  527. -från universums början till medicin-

  528. -till geologins historia och människans
    och livets historia på jorden-

  529. -och klimatförändringarna är en del
    av det. Det är saker som vi förstår.

  530. Det är väldigt svårt att göra specifika
    förutsägelser för specifika platser-

  531. -men det stora perspektivet,
    att solen ger oss energi-

  532. -och att jorden reflekterar viss energi,
    och om balansen fungerar är allt bra-

  533. -men om balansen rubbas
    så förändras klimatet, det är enkelt.

  534. En sjuåring kan förstå det,
    och det är det vi ser.

  535. Det kan vara
    väldigt vacker och enkel fysik.

  536. Det är ett utmärkt sätt
    att lära sig om grundläggande fysik-

  537. -och hur naturvetenskapen fungerar,
    hur hela jorden hänger ihop-

  538. -och hur olika slags kunskap
    tillsammans ger oss en bild av världen.

  539. Klimatet är ett utmärkt sätt
    att få allt det här på en gång.

  540. -Håller du med?
    -Absolut. Om man ser på jorden så...

  541. ...ser man växelverkan med rymden
    och det som finns under jordskorpan.

  542. Man får en bild av nåt större
    på en gång, bara genom klimatet.

  543. Som avslutning
    kan vi säga att universum är vackert-

  544. -och att vi och vår jord är en del
    av det, men en väldigt liten del.

  545. Tack alla ni som kom hit,
    och tack Ulf och Christophe.

  546. Tack.

  547. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Universum - vackrare än någonsin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Naturvetenskap, Universum
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Svarta hål, mörk materia och universums gåtor

Samtal om universums ursprung och framtid, om svarta hål och mörk materia. Det finns en stor okänd del av universum som vi inte har grepp om, menar Ulf Danielsson som är professor i teoretisk fysik. Han förutspår att vi står inför en revolution inom fysiken där bilden och betydelsen av den mörka materian så sakta börjar klarna. Övriga samtalsdeltagare är Marie Rådbo, astronom och författare, och Bengt Gustavsson, professor i astronomi. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 8 maj 2015 på Hagströmerbiblioteket i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

En ny sorts optik

Med centralt synfältsbortfall, skotom, förlorar man synen i den mittersta delen av näthinnan. Däremot finns det ofta synrester i de perifera delarna. Linda Lundström och hennes forskarlag på Tekniska högskolan i Stockholm testar nu hur man kan ta tillvara på detta och förbättra synen med hjälp av nya mätmetoder och specialslipade glasögon eller linser. Inspelat på Stockholm Waterfont den 4 maj 2019. Arrangör: Synskadades riksförbund.