Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Varför krigar människan?Dela
  1. Välkomna till det här seminariet:

  2. Att döda en människa
    - på spaning efter det första kriget.

  3. Välkomna, författarna till boken
    som vi ska prata om.

  4. Jag heter Karin Bojs. Jag är
    vetenskapsjournalist och författare.

  5. Jag har skrivit "Min europeiska familj -
    de senaste 54 000 åren".

  6. Den tangerar det som vi ska prata om.

  7. Först vill jag att ni presenterar er.

  8. Björn Hagberg heter jag.
    Jag är vetenskapsjournalist-

  9. -och utbildad arkeolog.
    Jag jobbar också med dokumentärfilm.

  10. Martin Widman,
    vetenskapsjournalist och filmare.

  11. Vi pluggade arkeologi båda två
    i vår egen forntid.

  12. Er bok handlar om krig. Först kanske vi
    ska ha en definition. Vad är krig?

  13. Det är fundamentalt om man ska förstå
    diskussionen. Vad är krig?

  14. Det är fundamentalt, så klart. Det finns
    en massa olika definitioner.

  15. Nationalencyklopedins definition säger-

  16. -att krig är militärt våld för
    att uppnå vissa givna, politiska mål.

  17. Den definitionen är ganska snäv-

  18. -och då kan vi inte leta efter krig
    särskilt långt tillbaka i historien.

  19. En militär organisation uppstod sent.

  20. Vi använder en definition
    av antropologen Raymond Kelly.

  21. Han säger att krig är två grupper
    som använder våld mot varandra.

  22. Man attackerar de andra
    som representant för sin grupp.

  23. Det är inte som individ
    man attackerar.

  24. Hämnd och sånt är borttaget.
    Det är avpersonifierat.

  25. Det finns ingen aggression mot
    individer, utan snarare mot gruppen.

  26. -Våld mellan grupper.
    -Precis. Det kan man säga.

  27. Om vi pratar om krig, vad har ni
    för personliga erfarenheter av krig?

  28. Inga alls, höll jag på att säga.

  29. Vi har varit förskonade från det.

  30. I det militära jagade jag ubåtar
    och hade skarpladdade vapen.

  31. -Jagade du ubåtar i lumpen?
    -Ja, på 80-talet.

  32. Då var det skarpladdade vapen och ett
    ganska högt adrenalinpåslag ibland.

  33. Det sprängdes minor, men dödligt våld
    har ingen av oss varit med om.

  34. -Vad har du för erfarenheter?
    -Jag är långt bort från det.

  35. Vi var tvungna att mönstra
    på vår tid, men jag vapenvägrade.

  36. Till slut gjorde jag vapenfri tjänst på
    en bondgård i Småland.

  37. Det var ganska långt ifrån krig.

  38. På era resor,
    har ni råkat ut för krig då?

  39. Vi har befunnit oss
    på gränsen till det.

  40. Vi har rest med två krigsfotografer:
    Simon Stanford och Tim Facey.

  41. Vi var vid gränsen till Syrien
    när inbördeskriget bröt ut.

  42. Vi skulle besöka
    en arkeologisk plats.

  43. Senare hörde arkeologer där
    kriget komma närmare och närmare-

  44. -men vi själva upplevde inte det.

  45. -Har du samma erfarenheter?
    -Ja.

  46. Er bok är en exposé
    av nåt tjog forskare-

  47. -som har olika syn på när det första
    kriget uppstod, och i förlängningen:

  48. Vad är människans sanna natur?
    Är vi medfött krigiska eller inte?

  49. Man kan dela upp forskarna
    i två poler-

  50. -för att renodla vad frågan handlar om.
    Ni skulle kunna beskriva...

  51. Martin, välj en av polerna
    och beskriv hur den ser på saken.

  52. Vi gör det inte i boken,
    men här kan vi använda två begrepp.

  53. Forskarna delas upp
    i hökar och duvor.

  54. -Jag väljer duvorna.
    -Jädrar!

  55. -Duvorna, vad står de för?
    -Att krig är en sentida uppfinning.

  56. Att krig har uppstått sent
    i historien-

  57. -och hänger ihop med samhälleliga
    förändringar vid en given punkt.

  58. Att det fanns en lång tid
    i människans historia utan krig.

  59. En tid med evig fred, kan man säga. Det
    är duvorna.

  60. -Då får du vara hökarna.
    -Hökarna...

  61. Det Martin säger är rent nonsens,
    för krig har alltid funnits.

  62. Det är anledningen till att vi
    kan samarbeta så bra som vi gör.

  63. Ska vi spåra kriget får vi gå
    till när vi skilde oss från aporna.

  64. Det är bara det att de arkeologiska
    bevisen för krig uppträder sent.

  65. Man kan ha ihjäl andra med en sten-

  66. -men det tolkar vi inte som vapen.
    Avsaknad av bevis är inte bevis.

  67. Martin, ge de bästa argumenten-

  68. -för att krig
    är en del av vår sanna natur.

  69. Okej...de bästa argumenten... Det finns
    mycket. Jag börjar i en ände.

  70. Ett bevis för det
    skulle kunna vara... Är jag hök nu?

  71. Du ska förklara
    hökarnas bästa argument.

  72. Till exempel...

  73. "Schimpanser krigar ju",
    säger forskare.

  74. Fram till 1974 trodde man att bara
    människan dödade andra av samma art-

  75. -men 1974
    såg man schimpanser göra det.

  76. Gruppvåld? Grupper av schimpanser
    dödar grupper av andra schimpanser?

  77. De vill komma åt deras territorier, för
    att det finns mer käk där.

  78. -Det är ett väldigt starkt argument.
    -Har du ett till?

  79. Om man tittar
    så långt den skrivna historien finns-

  80. -är den full av krig. Varför skulle det
    inte vara så längre tillbaka?

  81. Att det har uppstått tillsammans med det
    skrivna ordet verkar ju otroligt.

  82. -Det är väl ett starkt argument?
    -Vad är duvornas bästa argument?

  83. Varför skulle vi slå ihjäl andra?

  84. För att vi har det nedärvt i oss fattar
    du väl.

  85. Nu pratar vi om duvornas argument.
    Att krig inte är naturligt-

  86. -utan det är nåt som vi har lagt oss
    till med senare i vår historia.

  87. -Vad är argumenten för det?
    -Det finns inga bevis för det.

  88. Om man vill veta när geten
    domesticerades letar man efter det-

  89. -och då kan man hitta platsen
    där det hände.

  90. Här började man med keramik. Det
    första kriget var för 13 000 år sen.

  91. Innan dess, under 200 000 år,
    finns det inga spår av krig.

  92. Ni har även argument
    från modern psykologi-

  93. -och hur folk beter sig när de får order
    om att döda nån. Vad händer då?

  94. Man kan ta det, eller det som vi
    beskriver om slaget vid Gettysburg-

  95. -där tusentals soldater
    ställdes mot varandra-

  96. -men där 90 %
    inte avfyrade sina vapen.

  97. De bara lossades ladda om. Det finns
    en stark motvilja mot att döda.

  98. Tror man att det är så
    i andra krig också?

  99. Man vet att det är så i alla slag.

  100. I första och andra världskriget avfyrade
    75 % inte sina vapen.

  101. Det var ett problem
    främst för USA:s militär.

  102. De tvingades ändra utbildningen
    för att öka sin "killing rate".

  103. Det tog 50 000 kulor för att döda 1
    i Vietnamkriget.

  104. Folk som dödar folk
    mår ofta inte särskilt bra efteråt.

  105. -De mår ofta väldigt dåligt.
    -Det finns många såna beskrivningar.

  106. Motståndet mot att döda är starkt.
    Vi mår dåligt av att döda andra.

  107. Men med Rohypnol blir det lättare.

  108. Krig och droger hänger ganska
    tätt ihop i den kända historien.

  109. Med droger
    kommer man över motståndet.

  110. -Vi har en film.
    -Ja, vi kan köra den.

  111. Kan vi få hjälp med att dra i gång
    en liten snutt?

  112. Vart tog vår vän...? Där.

  113. Många tror att krig
    alltid har varit en del av vår historia-

  114. -för att det är så
    i den skrivna historien.

  115. Människan har krigat
    sedan en ganska lång tid tillbaka-

  116. -men frågan är
    om krig alltid har funnits.

  117. Bevisen tyder på att trots att krig
    har funnits länge så har det en början.

  118. Det fanns en tid före krig.

  119. Alla vill att människor ska vara snälla.
    Människor gillar inte krig.

  120. Alla skulle vara gladare
    om människan var fredlig till sin natur-

  121. -och om krig var nåt ovanligt
    som bara hände nån gång ibland.

  122. Det är en vacker tanke,
    men den är väldigt farlig.

  123. Människor konkurrerar och krigar
    med varandra. Det har vi alltid gjort.

  124. Det är bättre att inse hur det förflutna
    var, än att hitta på saker om det-

  125. -för det gör problemen
    mindre problematiska.

  126. Den ena uppfattningen är
    att människan är medfött blodtörstig-

  127. -och endast hålls tillbaka
    av sin kultur-

  128. -och att utan den skulle vi härja,
    våldta, döda och så vidare.

  129. Den andra uppfattningen är att vi är
    samarbetsvilliga och godhjärtade-

  130. -och att det är vår kultur som gör
    att vi utsätter varandra för grymheter.

  131. Uppfattningarna är diametralt motsatta.

  132. Det är mördarapan
    kontra den godhjärtade och ädle vilden.

  133. Om man har
    ett vetenskapsbaserat synsätt-

  134. -och om man pratar om nåt annat-

  135. -som till exempel
    när geten domesticerades-

  136. -då letar man efter bevis. Hittar man
    det kan man säga: "Då skedde det."

  137. Använd samma tillvägagångssätt
    för krig.

  138. När man hittar bevis kan man datera det.
    Om bevisen inte indikerar krig-

  139. -så fanns inte krig innan dess.

  140. -Det var några av forskarna i boken.
    -Brian Ferguson och Steven LeBlanc.

  141. De markerar
    diskussionens ytterflaggor.

  142. De står långt ifrån varann.
    Vi mötte dem två dagar efter varann.

  143. Det var komiskt, för de
    använde argument mot varandra som...

  144. De avfärdade varandra
    som okunniga idioter.

  145. En underhållande sak i boken
    var skildringen-

  146. -av lingvisten
    och psykologen Steven Pinker.

  147. Han är jätteberömd och säljer gigantiska
    upplagor av sina böcker-

  148. -och han har till och med
    varit med i "Skavlan" på SVT.

  149. Ni beslår honom
    med ett ganska stort antal fel.

  150. Berätta!

  151. Steven Pinker skriver i en av sina
    senaste böcker att stenåldern...

  152. ...var fruktansvärt våldsam.

  153. Den var helt dominerad av våld.
    Så läser man hans bok.

  154. Han menar att vi i dag lever
    i den fredligaste av alla tider.

  155. Det har aldrig varit bättre
    än vad det är i USA just i dag.

  156. Vi reagerade starkt på det.
    Inte bara vi, många reagerade starkt.

  157. När man målar upp forntiden
    som en brutal och våldsam anarki-

  158. -lyfter man fram att vår civilisation är
    mycket bättre än andra-

  159. -men man har fel,
    för de bevisen finns inte.

  160. Problematiskt med Pinker är-

  161. -att han gör en lista
    över gravplatser-

  162. -där det har påträffats spår
    av dödligt våld hos en del skelett-

  163. -för att visa
    att vi i dag lever fredligare.

  164. -Ni beslår honom med fel.
    -Inte vi, egentligen.

  165. Som forskare kan man ju ta de körsbär
    man vill för att stärka sin tes-

  166. -men man har undersökt över 4 000
    skelett som är äldre än 8 000 år.

  167. Där är det promille, inte procent. Det
    är den korrekta jämförelsen.

  168. Han har "körsbärsplockat"
    några specifika platser-

  169. -och även fuskat lite
    med den statistiken.

  170. Han har använt...
    Det blir sifferexercis.

  171. -Ni går ganska mycket in på det.
    -Absolut.

  172. Siffrorna är så viktiga
    i hans resonemang-

  173. -för han kommer fram till att ca 15 %
    under den äldre stenåldern-

  174. -dog av kollektiva aggressioner.
    Det är grunden för hans resonemang.

  175. De där siffrorna... Dels använder han
    samma gravfält flera gånger-

  176. -och han... Det finns flera fel.

  177. Han feldaterar vissa
    för att lägga dem längre bak i tiden.

  178. Det är ett sätt att skapa argument för
    att vi i dag lever fredligare.

  179. Att fixa argument för sina teser?

  180. Ja,
    och han är väldigt skicklig på det.

  181. Det är egentligen behjärtansvärt. Hans
    syfte är gott, egentligen.

  182. Han talar om att om vi sköter oss
    och lägger band på oss blir allt bra.

  183. Varför har han blivit
    så himla populär?

  184. Han är karismatisk, och det är väl en
    sympatisk tanke att det är bättre nu.

  185. Tanken är lättsåld. Han är karismatisk,
    och han skriver bra.

  186. Sen är det så, tror jag...

  187. När man påstår saker om det förflutna
    och jämför det med vår egen tid-

  188. -är det väldigt lätt
    att ta det till sig-

  189. -även om de idéerna är påhittade eller
    vad det nu är.

  190. Han driver en tes, och Brian Ferguson
    driver en tes åt andra hållet.

  191. Vi har tittat på teserna
    mot varandra-

  192. -och sett att det inte är det ena eller
    det andra-

  193. -snarare hamnar man väl mittemellan.

  194. Är det nån forskare som har gjort
    ett särskilt starkt intryck på er?

  195. Brian Ferguson
    har gjort stort intryck på oss.

  196. Han var först i inslaget.

  197. Han har kämpat i hela sitt liv
    mot den här bilden.

  198. Han vänder sig mot
    att man använder schimpanser-

  199. -som argument
    för att vi har varit krigiska.

  200. Man kan titta på bonobon i stället. Den
    är vi lika genetiskt lik-

  201. -men där förekommer det inte
    över huvud taget.

  202. Det kanske är schimpansen
    som är den konstiga kusinen.

  203. Han för fram motsidans argument.

  204. I USA är det nog skillnad
    mot i Sverige.

  205. Jag tror att nästan varje amerikan tror
    att krig ligger i vår natur.

  206. Här i Sverige är nog
    vår instinktiva syn lite annorlunda.

  207. "Det var nog härligt förr,
    och vi slogs inte."

  208. En annan som gjorde starkt intryck var
    paleontologen Phillip Tobias.

  209. Han har tyvärr gått bort. Han var med i
    hela den här diskussionen.

  210. Det är jädrigt intressant,
    för hans mentor, Raymond Dart-

  211. -gjorde ett betydelsefullt fynd i början
    av 1900-talet - Taung-barnet.

  212. Det visade
    att människan utvecklades i Afrika.

  213. Han upptäckte skador på Taung-barnet,
    som hittades i en gruva.

  214. Han ansåg att barnet hade mördats
    och att det visade vår natur.

  215. Att när schimpansen och människan
    skildes åt dominerade våldet.

  216. Han myntade begreppet "killer ape".

  217. Han såg de här förmänniskorna
    som mördarapor.

  218. Men Phillip Tobias, som vi träffade-

  219. -upptäckte att skadorna, som hans
    mentor sa var våld, var nåt annat.

  220. En noggrann analys
    av skelettet visade-

  221. -att det var skador från en örn.
    En örn hade tagit Taung-barnet-

  222. -och släppt ner det i grottan.
    Han hade inte alls slagits ihjäl.

  223. Ni har rest runt mycket. Är det några
    platser som har gjort starkt intryck?

  224. -Nashville.
    -Nej.

  225. Välj var sin.

  226. -Börja du.
    -Det är så många, men...

  227. Göbekli Tepe är en fantastisk plats.

  228. Det ligger i sydöstra Turkiet,
    precis på gränsen till Syrien-

  229. -och är ett av de äldsta templen
    i världen. Det är 10 000 år gammalt-

  230. -och från när vi går från att vara
    samlare och jägare till jordbrukare.

  231. De som byggde templet
    var fortfarande samlare och jägare.

  232. De lämnade efter sig
    kolossala stenfigurer.

  233. Det är första gången som det händer.
    Platsen var fantastisk!

  234. Jag vet inte vad det var,
    men man blev överväldigad av känslan.

  235. Och så var det små figurer
    i stenstatyerna.

  236. Och koppar.

  237. Tyska arkeologer anser sig ha hittat
    världens äldsta spår av ölbryggning.

  238. Det är lite si och så med bevisen.

  239. Det är typiskt att det är tyskar
    som hittar tidiga bevis för öl.

  240. Det var en fantastisk plats.

  241. Det ligger nära staden Diyarbakir-

  242. -och Utrikesdepartementet
    avråder svenskar från att åka dit.

  243. -Tyvärr.
    -Nu kommer man inte dit, tyvärr.

  244. -Och du?
    -Jag håller med Martin.

  245. Ta en plats till.

  246. Jeriko. - Beskriv du,
    för du har varit där mer än jag.

  247. Jeriko är också häftigt.

  248. Jeriko är en spännande plats i dag.

  249. Det är omgärdat av mycket politik
    och hemskheter-

  250. -men där finns en av de äldsta...

  251. ...försvarsanläggningarna i världen.

  252. -"The tower of Jericho."
    -Och Josua rev dem med trumpeter.

  253. Arkeologer letade först
    efter den bibliska historien-

  254. -men en brittisk arkeolog,
    Kathleen Kenyon, grävde vidare-

  255. -och hittade urgamla lämningar.
    Murar fanns där för 10 000 år sen-

  256. -men de revs inte av Josua,
    utan av nån annan anledning.

  257. Vissa hävdar att det är det äldsta
    beviset för en försvarsanläggning.

  258. För 10 000 år sen började man bygga
    murar. Varför? För att det var krig.

  259. -Kanske.
    -Eller nåt.

  260. Jag är mest avundsjuk på era resor
    i Jordanien, till sädeslagren.

  261. -Berätta om dem.
    -De syns inte så mycket.

  262. Vi gillar
    att åka till arkeologiska platser-

  263. -men när man kommer dit...
    Bilden är så uppblåst.

  264. -Det är små stenmurar.
    -Men vad representerar de?

  265. De representerar en av de största
    förändringarna i människans historia.

  266. Det var sädeslager,
    som i dag är små murar.

  267. Det var okänt till för 11 000 år sen.

  268. -Äldre än Jeriko.
    -Mycket äldre.

  269. Det visar på de stora förändringarna,
    som vi uppehåller oss mycket vid.

  270. När man pratar om krig,
    och när duvorna säger-

  271. -att människan uppfann kriget
    vid nån tidpunkt, hamnar vi...

  272. Vi kommer dit.

  273. Om vi pratar om individer
    som har gjort intryck-

  274. -blev jag förtjust i de ryska dörr-
    vakterna som ni pratade med i USA.

  275. Ni började snacka med dem nån kväll
    när ni var ute och festade.

  276. Ryssarna verkade skärpta, och de sa:
    "Letar ni efter det första kriget?"

  277. "Frågan är naiv och felaktig ställd.
    Människor har alltid slagits."

  278. "I takt med samhälls- och teknik-
    utveckling har krigen utvecklats."

  279. -Ni avfärdar dem.
    -Nej, vi avfärdar dem inte.

  280. Anledningen till att vi beskriver dem i
    boken är att det är en vanlig bild-

  281. -om man nu
    över huvud taget har funderat på det-

  282. -att det började småskaligt
    och sen har vuxit vidare.

  283. Att vi inte kom på krig, utan att det är
    en förlängning av våld.

  284. Slagsmål på gatan som blir
    mer organiserat är det de ser som...

  285. -De jobbar ju som vakter.
    -Vi har brottats med: Är frågan naiv?

  286. Det kanske den är, men det är
    en intensiv debatt i forskarvärlden.

  287. Vi har beskrivit debatten,
    och ni har ägnat åratal åt-

  288. -att söka upp företrädare
    för olika åsikter, men var landar ni?

  289. Vad är svaret på frågan, enligt er? När
    började vi kriga?

  290. -Vi säger för 13 000 år sen.
    -För 13 000 år sen.

  291. Sen går det några tusen år,
    och så ser vi nåt nytt spår av krig-

  292. -och sen, nånstans för 7 000-8 000 år
    sen, blir det mer vanligt.

  293. Så det förekommer enstaka krig
    för 15 000 år sen.

  294. Frånvaro av bevis
    är inte bevis för att det inte fanns.

  295. Jag säger inte att det här är rätt, men
    det är vår åsikt.

  296. Du säger att det fanns enstaka krig för
    15 000 år sen.

  297. När blev de en del av vår livsstil?

  298. Det är svårt, men man kan säga...
    - Sa du 7 000 år?

  299. Åtminstone i Europa.
    Det konstiga är att...

  300. Det har inte med jordbruket att göra.

  301. Det blir vanligare när jordbruket
    sprider sig upp genom Europa.

  302. Jordbruket kallas för neolitikum. Efter
    Europas neolitiska revolution-

  303. -blir massgravar med spår av våld
    mycket vanligare.

  304. I Mellanösterns tidiga jordbruks-
    kulturer finns det noll spår av våld.

  305. Det är märkligt.

  306. Samtidigt finns det i tiden
    före neolitikum, mesolitikum...

  307. Vi kanske kan använda
    "bondestenålder"-

  308. -som föregicks av "jägarstenålder"
    i Europa.

  309. Det fanns nåt mellan bondestenålder och
    jägarstenålder i Europa:

  310. Mesolitikum. Då blir de mer bofasta, och
    det blir mer människor i Europa.

  311. I de samhällena uppstår det mer våld.

  312. -Redan under jägarstenåldern?
    -Ja, det finns representerat där.

  313. Det viktiga...

  314. Filosofen i filmen sa: "Det är den ädla
    vilden 'versus the killer ape'."

  315. Den bilden låser debatten,
    för så enkelt är det inte.

  316. Man kan tro att kriget har en början
    utan att hävda att vilden var ädel.

  317. Man behöver inte falla i den fällan.

  318. Det viktiga är att det finns en tid före
    krigen. Det tror vi.

  319. Men inget av det här går att bevisa.

  320. Det är lite av poängen med boken, att
    eftersom det inte går att bevisa...

  321. Ni skriver i inledningen till boken att
    ni har gjort filmer-

  322. -som kanske var lite väl romantiska. Vad
    var romantiskt med dem?

  323. -Med våra filmer?
    -Ja, ni skriver det.

  324. Det är lätt att... Jag vet inte om man
    ska kalla dem "väl romantiska".

  325. -Ni gör det i boken.
    -Gör vi det? Det var inte meningen.

  326. Vi kan tycka att det är lätt att...

  327. Den romantiska bilden är väldigt lätt
    att ta till sig, faktiskt.

  328. Den kan vara sann, men det kanske är
    lätt att gå för långt åt det hållet.

  329. Det har alltid funnits dårar. Det har
    alltid funnits onda människor.

  330. -Men det är en annan fråga.
    -Frågan är hur mycket makt de får.

  331. Det är ju det som händer
    för 10 000 år sen.

  332. Vi har svårt att tänka oss att när det
    var få människor på jordklotet...

  333. Det var en halv miljon människor
    på hela jordklotet för 20 000 år sen.

  334. Om små grupper mötte varandra-

  335. -är det svårt att se att de då tänkte
    "Vi dödar dem" som första tanke.

  336. I boken refererar ni till åtminstone ett
    tjugotal forskare.

  337. Jag har under 2000-talet sällan sett-

  338. -en så total övervikt av män.
    Även i tacket är det bara män.

  339. Det är en kvinnlig forskare,
    och hon avverkas på några få rader.

  340. Varför har ni gjort ett så mansdominerat
    urval av forskare-

  341. -och även dem som ni tackar?

  342. Vi är så klart medvetna om det.
    Vi numrerar dem till och med.

  343. -Vi säger att det är den fjortonde...
    -Då har man inte nått slutet.

  344. -Ett 20-tal uppskattar jag det till.
    -Ja, och det är besvärande.

  345. Det är besvärande av flera skäl.

  346. Krig har historiskt varit en nästan
    uteslutande manlig gren, vad vi vet-

  347. -och forskningen om krig likaså.

  348. Vi har låtit oss ledas
    genom den här boken-

  349. -av forskare som hänvisar till andra
    forskare, och då har det blivit så.

  350. -Det är kanske olyckligt, men...
    -Det är så det ser ut.

  351. Jag hörde ett avsnitt
    på National Public Radio häromdagen-

  352. -om en utgrävning vid Turkanasjön. Det
    var också jägarstenålder.

  353. Det var Marta Mirazón Lahr.
    Hon verkar vara en av de mest aktiva.

  354. En del av gubbarna som ni pratar om är
    ju totala teoretiker.

  355. Marta gräver.
    Varför är inte hon med i boken?

  356. Det skulle hon ha varit. Boken
    var klar när den nyheten släpptes.

  357. Vi fick med det precis i slutet.

  358. Vi kände inte till henne,
    helt enkelt.

  359. Sarah Mathew, som är med, hon kommer
    in och förklarar hur det ligger till.

  360. Hon har ett annat perspektiv
    på krigets utveckling.

  361. -Hon står för förklaringen.
    -Det är inte riktigt tydligt.

  362. Hon är med väldigt lite. Det är inte så
    att vi landar i hennes...

  363. -I stort sett, tycker jag.
    -Ni har ytterligare en film att visa.

  364. Vi använder begreppet
    "den neolitiska revolutionen"-

  365. -och det handlar om
    jordbruksrevolutionen, helt enkelt.

  366. Det är bra att ha det med sig.
    - Varsågod, rulla filmen!

  367. I krig är vanligtvis inte
    de enskilda soldaterna motiverade-

  368. -att utföra de här handlingarna,
    utan det är de som vill att vi ska döda-

  369. -som måste övertyga oss om
    att det är en bra och ädel sak att göra-

  370. -och att det är vår moraliska plikt
    att göra det, att det är Guds vilja.

  371. En del av det är
    att förhärliga slaktandet.

  372. Om det är nödvändigt i krig
    tyder det på-

  373. -att krig har sitt ursprung
    i den neolitiska revolutionen.

  374. Vi började inte kriga
    för att vi blev jordbrukare.

  375. Den som påstår det
    har inte koll på fakta.

  376. Det är svårt att kringgå uppfattningen-

  377. -att krig är ett resultat
    av konkurrens om knappa resurser.

  378. Vår intelligens gör att vi konkurrerar
    genom att kriga, åtminstone delvis.

  379. Om det här har hållit på
    tillräckligt länge-

  380. -har då de beteenden som gör oss bra
    på krig ingått i det naturliga urvalet?

  381. Svaret på den frågan
    misstänker jag är ja.

  382. Män verkar ha varit bra på att kriga så
    långt tillbaka som bevisen sträcker sig.

  383. Om man vill kalla
    den modellen för "mördarapan"-

  384. -så kan man det.

  385. Jag är darwinist.
    Jag tror starkt på evolutionen.

  386. Frågan är vilken evolution man tror på.

  387. Min ståndpunkt är inte
    att vi är benägna att hålla fred.

  388. Jag tror att människan har utvecklats
    till att bli samarbetsvillig.

  389. Vi är flexibla. Vi är plastiska.

  390. Vi är inte medfött för eller emot krig,
    utan vi lär oss det ena eller det andra.

  391. -Vad var det vi såg?
    -Tre gubbar som konstaterar att...

  392. Återigen hamnar Steven LeBlanc
    och Brian Ferguson på olika sidor.

  393. Den ena hävdar att det har skett
    en selektion genom evolutionen-

  394. -så att vi
    har nedärvda krigiska drag i oss-

  395. -psykologiska mekanismer
    som gör att vi går i krig.

  396. Den andre, Brian Ferguson,
    tror också på evolutionen-

  397. -men han menar att vi är plastiska-

  398. -att vi förändrar oss.
    Det är Sarah Mathew inne på också.

  399. Att vi har en förmåga
    att göra som andra-

  400. -snarare än
    att vi har ett nedärvt beteende.

  401. Vi har definitivt ett nedärvt beteende
    att hålla ihop i grupper.

  402. Men grupplojaliteten
    kan kanske förstärkas-

  403. -om det finns nåt annat
    att definiera sin grupp emot.

  404. Att vi krigar vet ju alla,
    men är det natur eller kultur?

  405. Ni nämner jordbruket som... - Även om
    du säger att det inte är så enkelt.

  406. Jordbruket används
    som en vattendelare.

  407. Snarare är det
    när vi börjar bli bofasta-

  408. -kanske redan när vi börjar bära med oss
    kärl, som gör oss mindre mobila-

  409. -som den här typen av egendomstänk
    börjar infinna sig.

  410. Det är där nånstans, i den processen.

  411. Det som händer när vi blir bofasta
    används av båda sidor.

  412. Duvorna säger
    att det är då krigen uppstår-

  413. -medan den andra sidan säger
    att vi blir bofasta för att...

  414. Det är krig. Vi måste försvara oss.

  415. I Steven Pinkers värld är det i och med
    jordbruket som krigen minskar.

  416. -Jordbruket är en viktig skiljelinje.
    -De säger ofta rakt motsatta saker.

  417. "Människan uppfann krig", men hökarna
    säger "Människan uppfann fred".

  418. Jordbruket tog redan från början
    två grenar-

  419. -som vi kan kalla Kain och Abel.

  420. Jag har skrivit om det här genom
    att följa folkvandringar och gener-

  421. -och jag har sett att man kan se
    uppdelningen i herdekulturer-

  422. -i hög grad nomadiska herdekulturer, och
    i såna som gräver i jorden-

  423. -precis som Kain och Abel i Bibeln.
    Menar inte antropologer-

  424. -att herdekulturer tenderar
    att vara mer patriarkaliska-

  425. -och mer krigiska och våldsamma
    än grävande kulturer?

  426. Jo, så är det,
    och det är en intressant teori.

  427. Jag vet inte om det går att bevisa. Det
    går delvis in på antropologi-

  428. -och att jämföra
    nu levande herdekulturer.

  429. Det är lika dubbelt där.
    Det finns två sidor där också.

  430. Det är svårt med jämförande studier. Jag
    har själv läst etnoarkeologi.

  431. En professor använde antropologi
    för att förklara forntiden-

  432. -men det finns en fälla där:
    att de själva inte har nån historia.

  433. Att så som de lever i dag
    har de levt sen urminnes tider.

  434. Det tror jag är
    en felaktig uppfattning.

  435. Under 1980-talet... Det var väl
    lite senare ni läste arkeologi-

  436. -men strax innan ni läste det
    fanns det en guru på Berkeley i USA.

  437. Hon var från Litauen, men var professor
    i arkeologi på Berkeley.

  438. Marija Gimbutas. Hon drev hårt
    att jägarna var fredliga-

  439. -och att bönderna var fredliga,
    men sen kom de s.k. kurgankulturerna-

  440. -alltså indoeuropéerna,
    det som i dag kallas jamnakulturen.

  441. Med dem blev det
    en helt annan våldsamhet.

  442. Det är Marija Gimbutas stora tes,
    som hon har drivit.

  443. Hon har fått rätt på många punkter, vad
    gäller jamnakulturen.

  444. -Lärde de andra människor att kriga?
    -De utsatte dem för krig.

  445. -Beteendet, menar jag.
    -Hur ser ni på det?

  446. Jag känner faktiskt inte till det, men
    det låter möjligen intressant.

  447. Det visar återigen
    att krig är en kulturell händelse.

  448. Frågan är varför de började
    en gång i tiden.

  449. Det finns vissa bevis-

  450. -från bondestenåldern i Europa
    där byar har massakrerats.

  451. Talheim är mest känd. 34 individer blev
    slaktade på ett grymt sätt.

  452. När började det bli vanligare?

  453. Vissa arkeologer säger
    att det börjar för ca 5 000 år sen.

  454. -Det stämmer med Marija Gimbutas.
    -Ja.

  455. Då ser vi för första gången special-
    iserade individer med vapenslag.

  456. Det är under bronsåldern. Då är kriget
    ungefär 5 000 år gammalt.

  457. Specialiseringen
    med renodlade soldater gjorde-

  458. -att det inte drabbade så många.

  459. Det var våldsamt,
    men bara för vissa grupper.

  460. Fast några av fyndplatserna visar att
    hela byar har blivit massakrerade.

  461. -Ja, men det är lite tidigare.
    -Små barn...

  462. Jebel Sahaba
    är det äldsta beviset som vi kan se.

  463. -De var jägare.
    -Ja.

  464. -Hade de keramik?
    -Det finns lite spår av det där.

  465. -Det tyder på att de var bofasta.
    -Inte helt bofasta, tror jag.

  466. Likadant är det i Kenya.

  467. Där har man också hittat keramik.
    I Nataruk.

  468. Allt hänger egentligen samman med...
    Istiden tar slut för 17 000 år sen.

  469. Det blir varmare,
    och människorna blir fler.

  470. De blir bofasta,
    och allt händer i det här skiftet.

  471. Ja, fast skiftet är 12 000 år långt.

  472. Ja, men Homo sapiens historia
    är oändligt mycket längre.

  473. Men visst är det många tusen år.

  474. Hur länge arbetade ni med boken?

  475. Det finns två svar på det.
    Filmen gjordes 2011.

  476. 2012.

  477. -Hade ni redan gjort researchen då?
    -Nej.

  478. Vi gjorde filmen först, och vi kände att
    det inte var tillräckligt-

  479. -så vi fortsatte.

  480. Ett svar är fem år, men rent konkret
    kanske det är ett år.

  481. Det som är så spännande är
    att den här diskussionen är urgammal.

  482. Den har pågått till och från, och de
    senaste tio åren är det en topp igen.

  483. -Den är intensiv just nu.
    -Det kom en bok för ett tag sen.

  484. -Det är en hökrepresentant.
    -Vad är det för bok?

  485. -Ian Morris bok...
    -"War! What is it good for?"

  486. Där slår man fast den i vår värld
    hårresande konklusionen-

  487. -att det var otroligt krigiskt.

  488. Er tes är
    att människan inte är född krigisk-

  489. -utan vi utvecklar det i samband med att
    vi blir bofasta.

  490. Det utvecklades i samband
    med samhälleliga förändringar.

  491. -Skiljer sig den från dörrvakternas?
    -Kanske inte så mycket.

  492. Jo, vi tror inte att det har nåt
    med medfödda mekanismer att göra.

  493. -Man måste knapra Rohypnol.
    -Precis.

  494. Då avrundar vi. Tack för att ni kom!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför krigar människan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Konfliktteori, Krig, Känslor, Psykologi, Våld
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nåt måste göras - teckenspråkstolkat

Bli en av dom

Portalen försöker hitta sätt för nyanlända och svenskar att mötas. För det finns ett tydligt samband mellan personliga relationer och hur snabbt det går att ta sig ut på arbetsmarknaden. Bostadsbolaget Hyresbostäder, som driver Portalen, sponsrar flera föreningar i Norrköping. Tomas försöker få hjälp från några föreningar för att få integrationen att ske på ett mer naturligt sätt. Majd och Carole vill utveckla sin svenska men tycker att det är svårt att lära känna svenskar. Poeten Selma har svårt med språket och tycker att det begränsar henne. David går på en fotbollsmatch och känner delaktighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Rädslor

Berätta vad du inte vågar! Vad är det som gör att vi räds att göra eller säga saker? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss