Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : När vi var ungaDela
  1. Välkomna till seminariet
    "När vi var unga"-

  2. -där vi ska tala om att växa upp
    i varsin ände av folkhems-Sverige.

  3. Här har jag författaren
    och journalisten Jan Guillou.

  4. Din roman "Äkta amerikanska jeans"
    kom nyligen ut på Piratförlaget-

  5. -och är den sjätte delen i roman-
    sviten "Det stora århundradet".

  6. Och välkommen, Johan Ripås.
    Du är SVT: s Afrika-korrespondent-

  7. -och nu även romanförfattare.
    Din debutroman "Forever young"-

  8. -har även den nyligen kommit ut
    på Piratförlaget.

  9. Själv heter jag Görrel Espelund
    och är journalist.

  10. När seminariet är slut kommer
    både Jan och Johan att finnas-

  11. -nedanför rulltrapporna
    och signera böcker.

  12. Ni har ju skrivit om årtionden
    då ni växte upp.

  13. Johan, mitten av 80-talet ungefär.
    I boken möter vi John och Anton-

  14. -som tillbringar
    en sista barndomssommar ihop.

  15. Och hos Jan är vi nu på 50-talet
    i "Det stora århundradet"-

  16. -och får följa Eric Lauritzen,
    barnbarn till Oscar Lauritzen-

  17. -för er som har följt hela sviten.
    Vi får följa Eric från 1953-

  18. -till Ingemar Johanssons
    VM-titel i boxning, 1959.

  19. Jan, du skriver om
    "det aningslösa 50-talet"-

  20. -början av folkhemsbygget,
    de nya förändringarna på gång.

  21. Kan du sätta ramen lite,
    för den tid vi befinner oss i?

  22. Alltså, 50-talet är för stort
    för att man ska kunna skriva-

  23. -någon sorts
    heltäckande berättelse.

  24. Det är viktiga krig från början
    till slut: Koreakriget-

  25. -invasionen i Ungern, Suez-kriget,
    det är oljekriser, kalla kriget-

  26. -Sputnik,
    fruktan för atombomben...

  27. Ja, man kan hålla på så där.

  28. Samtidigt ömsar ju Sverige kulturellt
    skinn, på 50-talet.

  29. Före andra världskriget var vi
    germaniserade - tyskorienterade-

  30. -dessvärre även
    när det gäller vin.

  31. Efter andra världskriget
    blir vi amerikaniserade-

  32. -och jag är då
    ett exempel på detta.

  33. Att skriva "arbetande berättaren"-
    stil skulle bli för mycket.

  34. Därför har jag för första gången
    använt jag-formen för att berätta-

  35. -ur ett barns och en tonårings
    perspektiv om de här sakerna.

  36. Då blir naiviteten tillåten
    på ett annat sätt, och jag kan-

  37. -åka snålskjuts på läsarnas
    egna kunskaper och fantasier.

  38. Du är ju också ett exempel på
    den första tonårsgenerationen.

  39. Ja, första gången jag hörde ordet
    "tonåring" förstod jag det inte.

  40. Jag trodde
    att det hade med vikten att göra.

  41. Så nytt var det här. Det är bara en
    översättning från engelska-

  42. -men på 50-talet kommer tonåringar
    till, som begrepp.

  43. Tidigare började man arbeta
    om man slutade skolan vid 12-13-

  44. -det fanns ingen ledighetstid fram
    till 19, då man tog studenten.

  45. Här kommer en hel generation
    att forslas in i läroverken-

  46. -och bli sysslolösa,
    i någon sorts mening-

  47. -och är alltså ett nytt begrepp.
    Tonåringar och en tonårsmarknad-

  48. -uppstår nu, med rockskivor,
    jeans och allt möjligt.

  49. Och sen har vi någonting
    som knyter samman era årtionden.

  50. Jan, du skriver ganska tydligt
    om hotet från atombomben.

  51. Vi återkommer snart
    till 80-talets atombombhot.

  52. Men de stora hoten på 50-talet var
    atombomben och kommunisterna.

  53. -Förlåt?
    -Kommunisterna, "sossarna".

  54. Ja, och på 80-talet hade de
    tagit slut, vill jag minnas.

  55. Hotet från atombomben är ständigt
    närvarande även i din bok, Johan.

  56. Kan du sätta ramen för 80-talet? Var
    befinner vi oss då?

  57. Folkhemsbygget monteras ned... Vad
    är det för en epok vi talar om?

  58. I skolan berättade man att jag växte
    upp i världens bästa land.

  59. Vi hade de bästa skolorna, bäst
    jämställdhet, vi var bäst på allt.

  60. Men samtidigt fanns ju
    den här atombomben, på nåt sätt.

  61. I skolan vek vi tranor för flickan
    som skadats i Hiroshima.

  62. Och låten "Forever Young"
    handlar egentligen om atombomben.

  63. Så det fanns på nåt sätt
    som ett paraply-

  64. -över vår perfekta värld,
    som vi levde i.

  65. John och Eric växer upp geografiskt
    nära varandra.

  66. Eric bor ju de första åren
    i Saltsjöbaden.

  67. Och du sätter John ganska nära,
    men bara geografiskt.

  68. Ja, bara Baggensfjärden skiljer
    Saltis från Nacka.

  69. Jag var nog i Saltis
    tre-fyra gånger som barn-

  70. -och "sossarna" som Jan
    skriver om, det var min morsa.

  71. Jan skriver att de vanliga
    människorna bodde i Saltis.

  72. För mig var de vanliga människorna
    det socialdemokratiska bältet.

  73. Min mamma gick alltid och röstade på
    Carlsson-Persson-Palme.

  74. Det var två helt olika världar, men
    otroligt nära varandra.

  75. En gång var jag i Saltis,
    för pappas kusin hyrde in sig-

  76. -i Grünewaldska villans torn, där jag
    tittade på hans små apparater.

  77. -Ja, det var grannarna.
    -Jaså.

  78. Mats, men det var nog några år efter
    att du stack.

  79. -Var du över på andra sidan?
    -Nej.

  80. Alltså, det...

  81. Det fanns ju uppenbarligen sossar-

  82. -och det jag inte visste var-

  83. -att det var socialdemokratisk
    majoritet i Saltis.

  84. Men de bodde på andra sidan
    järnvägen, där jag aldrig var.

  85. I Neglinge. Problemet var
    att det låg en biograf där-

  86. -fast den låg alltså
    på fel sida om klassgränsen.

  87. Så egentligen fick vi inte
    gå på matiné-

  88. -för då måste man gå 100 m
    in på Neglinge och över järnvägen.

  89. Det gjorde vi ändå, men återvände
    snabbt till Saltsjöbaden efteråt.

  90. -Men där bodde tydligen sossarna!
    -Det var där de fanns.

  91. Vi tittar närmre på böckerna.
    Sommaren du beskriver, Johan-

  92. -där möter vi John och Anton, 12 år.
    Det är sista barndomssommaren.

  93. Kan du berätta lite om vad de gör?
    Vad händer?

  94. De här ungarna,
    någonstans kring 11-12 år-

  95. -växte som sagt upp
    i en på ytan skyddad värld.

  96. Allting fanns där.
    Men båda killarna växer upp med...

  97. Den ene har en svårt alkoholiserad
    styvfar, som är ett svin-

  98. -och den andre har en högutbildad
    pappa, men är lämnad vind för våg.

  99. Så de här ungarna lär sig världen
    själva. De får ta reda på...

  100. Jag har ju lite bakgrund till
    det här. Min kompis var driftig-

  101. -och han fick tag i en lott-ring,
    som man sålde lotter från.

  102. Då åkte vi in till stan själva,
    i tioårsåldern, sålde lotterna-

  103. -till pensionärer och spelade upp
    pengarna på Solvalla.

  104. -Och det är sant.
    -Nu till "Äkta amerikanska jeans".

  105. Hela titeln känns ju som att det där
    var den stora tonårsdrömmen...

  106. -...att få de amerikanska jeansen.
    -Jag var först i klassen...

  107. -Vilket år?
    -...med att ha amerikanska jeans.

  108. De var av märket Lee och inköpta i
    gränsstaden Flensburg, på en resa-

  109. -som är vanligare nu.
    Problemet med de här jeansen-

  110. -var att kvaliteten var för bra.

  111. Hur man än tvättade dem,
    så var de fortfarande mörkblå.

  112. Jag försökte allt för att få fram en
    riktig Dean och Presley-lyster-

  113. -och till sist tog jag till
    sandpapper och stålborste

  114. -för att riktigt misshandla
    de här alldeles för bra jeansen.

  115. Då började det äntligen likna nåt,
    men samtidigt blev de lite sköra-

  116. -så snart blev det dags
    att åka till Flensburg igen.

  117. Är du märkestrogen?
    Har du fortfarande Lee-jeans?

  118. -Nej.
    -Men USA-jeansen...

  119. ...du pratade tidigare
    om amerikaniseringen av Sverige-

  120. -hur var synen på den amerikanska
    kulturen som spred sig-

  121. -över Sverige på 50-talet?
    Jämför äldre med yngre.

  122. Vi som amerikaniserades
    var ju vidöppna-

  123. -och positivt intresserade
    av allt amerikanskt.

  124. Men det var inte
    den äldre generationen.

  125. Rock 'n' roll kommer först
    till Stockholm på det sättet-

  126. -att det är en intro-låt till filmen
    "Vänd dem inte ryggen".

  127. Där framförs "Rock around
    the clock" med Bill Haley.

  128. Och den introduktionslåten
    blev då den stora magneten-

  129. -och på ledarsidorna började man
    diskutera att förbjuda sån musik-

  130. -för den ansågs
    väldigt skadlig för ungdomen.

  131. Det lyckades inte,
    men man gick dit för att höra-

  132. -en helt ny sorts musik,
    som var en fantastisk upplevelse.

  133. Jag hade bara hört klassisk och
    folkmusik i hela mitt liv, so far.

  134. Men nu kommer det, och vuxen-
    världen är väldigt misstänksam.

  135. -Varför det?
    -Det kom ju filmer...

  136. ...med Tommy Steele och Elvis. Tommy
    Steele är-

  137. -en välartad engelsman
    som talar korrekt engelska.

  138. Det var mycket noga. Jag talar
    fortfarande med brittisk accent-

  139. -för det var jätteförbjudet
    att låta som en amerikan.

  140. Elvis är nåt helt annat. Båda
    filmerna är lika oskuldsfulla-

  141. -rockstjärnan drar en ballad
    och handlingen är rätt fånig.

  142. Men Elvis var barnförbjuden,
    det var inte Tommy Steele.

  143. Så vuxenvärlden och sossarna anade
    att det var nåt lurt här!

  144. Coca cola var också förbjudet.

  145. Och... Jag har alltså smugglat
    coca cola.

  146. Jag hade norska förbindelser
    och har suttit på Svinesundsbron-

  147. -med dunkande hjärta,
    eller i baksätet-

  148. -och ett sexpack coca cola
    djupt förtullat där.

  149. Jag har roat mig med
    att inte riktigt kolla-

  150. -det är en bra story här -
    varför det var förbjudet.

  151. Men jag kan tänka mig att ett mycket
    stort amerikanskt företag-

  152. -ett av världens största, vill då
    exportera coca cola till Sverige-

  153. -och får då ett brev "from the
    Livsmedelsverket in Sweden":

  154. "And we would like to find out what
    contents you have"-

  155. -"in your soft drink
    by the name of coca cola."

  156. Och då får de väl svaret: "You want
    the recipe for coca cola?!"

  157. "You must be fucking mad!"
    Man utlämnar ju inte receptet-

  158. -till coca cola, som bekant.
    Det tog fram till 1960-

  159. -innan man löst de här typiskt
    svenska byråkratiska problemen.

  160. Om vi går 30 år fram i tiden,
    upp till 80-talet, Johan-

  161. -då har ju USA blivit
    samhällsfienden.

  162. I din bok och uppväxtsvärld
    så var ju det mest otänkbara-

  163. -att bli moderat
    eller egen företagare-

  164. -för då var man ju
    USA:s förlängda arm i folkhemmet.

  165. -Berätta om förhållandet till USA.
    -Ja, jag minns...

  166. Konsum och Metro
    låg bredvid varandra-

  167. -och på Metro handlade
    de suspekta egenföretagarna-

  168. -blåskinnen. Vi gick på Konsum
    och samlade in vagnar-

  169. -med mamma på helgerna.
    Men USA var på nåt sätt de-

  170. -som man beundrade,
    precis som vi gör i dag.

  171. Men jag hejade alltid på Sovjet-
    unionen i hockeyns "superfemma"-

  172. -för jag var rädd att de skulle åka
    till Sibirien om de förlorade.

  173. Men USA var på nåt sätt
    den här storebrorsan-

  174. -som var vulgär och jättetjock,
    men mäktig...

  175. -...och som man var imponerad av.
    -Och lite rädd för?

  176. Ja, verkligen.
    Och politiskt helt fel.

  177. Det var ju långt ifrån... Palme
    och USA var ju som hund och katt-

  178. -kanske lite tidigare då, men...
    Så var USA för mig i alla fall.

  179. Vi hörde lite om musiken
    som kom på 50-talet-

  180. -men även på 80-talet betydde ju
    musiken jättemycket i er uppväxt.

  181. Ja, precis. Rocken tog kål på
    folkparken och dragspelsmusiken-

  182. -men sen kom synthen... Alla
    ungdomsgenerationer vill väl ha-

  183. -sitt uttryck,
    som vuxenvärlden inte förstår.

  184. Synthmusiken var en sån sak som
    verkligen bröt mot 70-talsrocken-

  185. -där männen hade skägg och såg
    extremt heterosexuella ut.

  186. Sen kom synthen, där de var
    klädda lite så här, svart-

  187. -de var androgyna och man
    visste inte var man hade dem.

  188. Föräldrarna tyckte det var otäckt.
    När jag var 10 hade jag rakat hår-

  189. -och orange hår som stod rakt upp.
    En gång mötte jag min syrra-

  190. -och tog en påse med smink av henne,
    för hon bar på för mycket.

  191. Hemma slängde jag den på golvet,
    mamma hittade den och trodde:

  192. "Han har blivit homofil."
    Men det var vårt uttryck.

  193. Jag lämnade rockmusiken
    på 70-talet-

  194. -därför att jag återgick
    till klassisk musik-

  195. -därför att jag uppfattade rocken
    som ett sätt-

  196. -att epatera den tidigare
    generationen.

  197. Mormor blev vansinnig på
    "den där amerikanska musiken".

  198. Kul, men när tonårsupproret är över
    behövs inte rocken längre-

  199. -trodde jag - en strategisk
    felbedömning jag blivit retad för.

  200. Bland annat är det svårt
    att vara med i "På spåret"-

  201. -om man saknar
    den viktigaste bildningsdelen.

  202. Sånt kan straffa sig! Men musik...
    mycket idrott i din bok.

  203. -Musik...?
    -Mycket idrott i din bok.

  204. Men mycket lite politik! Det känns
    som att idrotten var viktigare.

  205. I läroverket hade jag
    sex timmar gymnastik i veckan.

  206. Och jag vägde i genomsnitt, jämfört
    med skolbarn senare-

  207. -fyra-fem kilo mindre.

  208. Idrotten var oerhört väsentlig
    i utbildningen av små gossar-

  209. -och kul för dem av oss som tyckte
    det var roligt med idrott.

  210. Fruktansvärt för de som var
    ointresserade av saken...

  211. ...de blivande kulturredaktörerna.

  212. Det är de
    som nu recenserar mina böcker-

  213. -och då vet de
    att jag var en av de som valde...

  214. ...och de här blev valda sist!

  215. Men har en utdragen möjlighet
    att hämnas denna oförrätt.

  216. Jag förstod inte då hur hemskt
    det måste vara att bli vald sist-

  217. -men när man tänker igenom det som
    vuxen kan det inte ha varit kul.

  218. Så det finns en baksida
    med idrottskulten.

  219. Men samtidigt var vi inte
    lika feta som skolbarn sen-

  220. -och utbildningen var också bättre
    i den meningen att-

  221. -det var en disciplin som dagens
    skolbarn inte kan föreställa sig.

  222. Vi var 36 gossar
    i klassen i läroverket.

  223. När magistern står alla i givakt
    och han säger "God morgon, sitt."

  224. Först när man får en fråga
    ställer man sig upp, och svarar-

  225. -eller rodnar när man inte kan
    och någon annan får frågan.

  226. Om man säger nåt till nån annan blir
    det anmärkning: "prat".

  227. Tre anmärkningar -
    sänkt ordningsbetyg.

  228. Man får inte missa morgonbönen.
    Kristendomen var väsentlig då.

  229. Jag har alltså läst mer kristendom
    i skolan än engelska.

  230. Det ni! Och det visar sig
    på det sättet att-

  231. -de som är bara några år yngre
    har en helt annan världsbild.

  232. Göran Persson är fem år yngre
    än jag - det skulle man inte tro.

  233. Och när han i nåt val
    skulle flirta med de kristna-

  234. -sa han att han hade tänkt sig
    att bli präst.

  235. Wow! Det är en grej
    för kyrkans tidning att liksom...

  236. De kristna reportrarna kommer
    ju nu, det här är deras grej-

  237. -och ber honom beskriva
    sin kristendom. Då säger Persson-

  238. -att "För det första finns det
    inga teologiska svårigheter."

  239. "För det andra står jag i direkt
    kommunikation med Gud."

  240. Då faller jag ihop
    i skrattkonvulsioner-

  241. -för var Persson
    nu har bekänt sig till är islam.

  242. Det här är Mohammeds två första
    reformationspunkter:

  243. Ta bort alla komplikationer.
    Det hade blivit så många-

  244. -att bara specialister
    kunde hålla reda på religionen.

  245. Det andra är: Var och en
    står i direkt kontakt med Gud.

  246. Och när Persson presenterar grunden
    i Mohammeds reformation-

  247. -fattar inte ens reportrarna
    från kyrkans tidning-

  248. -medan alla muslimer i Sverige
    skriker av skratt.

  249. Vi tar det här med skrivandet...
    Du läste väl mindre religion?

  250. Gud hade precis lämnat Sverige
    när jag växte upp.

  251. -Men vi tar tillbaka romanen...
    -Du har alltså läst mer engelska?

  252. Det där med att bli journalist
    och skriva en roman-

  253. -det var inte
    något självklart för dig.

  254. Det fanns andra ambitioner
    när du skulle välja yrke.

  255. På gymnasiet läste jag elektriker
    för att komma ifrån skolan-

  256. -men mina bästa ämnen var faktiskt
    svenska och engelska.

  257. Men du undrar hur det kommer sig
    att jag skrev en bok.

  258. Jag jobbar som Afrika-korre
    åt SVT-

  259. -så boken är skriven
    i 22 olika afrikanska länder.

  260. För mig var det,
    att börja skriva fiktion-

  261. -det hade jag i mig på nåt sätt att
    det var trams och onödigt.

  262. Att vara journalist är
    nåt hederligt och äkta-

  263. -man kan förklara varför man
    gör det: du får lön varje månad.

  264. Och du har en uppgift
    som passar bra.

  265. Jag växte upp med Aftonbladet och
    Razzel på tv - det var vår kultur.

  266. Och eventuellt någon Elvis-skiva.

  267. Så det tog lång tid för mig
    att våga ta sånt där på allvar.

  268. Men när jag satt där i Burundi,
    medan militärkuppen pågick-

  269. -så kändes det här ganska futtigt.
    Man blir lite modig-

  270. -Sverige känns så långt bort,
    så då vågar jag skriva.

  271. Men det var inte den här boken
    du hade tänkt skriva från början.

  272. Nej, den är skriven två gånger.
    Först skrev jag-

  273. -en mer personlig bok. Mina föräldrar
    dog inom 11 månader.

  274. Min mamma dog i ALS
    som är en riktigt otäck sjukdom-

  275. -tre månader
    innan min dotter föddes.

  276. Hon kom så här nära min dotter när
    hon kände på magen-

  277. -men sen försvann hon bort
    just då, i en tid då jag ville...

  278. Tonåringen vill fly familjen,
    vid 20-30 gör man karriär-

  279. -och sen tittar man tillbaka,
    men mina föräldrar försvann just då.

  280. Så jag skrev en bok om
    hur jag upplevde den processen.

  281. Den var väl på väg ut
    och skulle justeras lite-

  282. -men då förstod jag inte
    varför jag skulle ge ut den.

  283. Och då blir det
    en barndomsskildring i stället.

  284. Ja, jag tog ut 20 sidor
    ur den boken och satte mig ned-

  285. -och jag hade läst om att Guillou
    skriver...kvantitet-

  286. -alltså att du sätter dig ned
    och skriver tio sidor.

  287. Det kopierade jag, och skrev
    fem sidor. Varje dag kl. 04.46.

  288. Och till slut hade jag 300 sidor
    roman, som kortades ned.

  289. Vi pratar ju om hur det är
    att skriva om sin uppväxt.

  290. Du har varit ganska fri när
    du försökt hitta de tidstypiska-

  291. -färgerna och dokumenten.
    Hur har du jobbat?

  292. Jag får ju dras med mina minnen,
    jag har inget val.

  293. Antingen kan man gå den vägen
    att man gör massiv research-

  294. -och kallar det...ger det
    någon typ av dokumentär stämpel.

  295. Men jag utgick från hur jag kände,
    tänkte och upplevde världen.

  296. Alla upplevde inte världen
    på det sättet jag gjorde-

  297. -men så... Därför är det ju
    en roman, en fiktiv roman.

  298. Jan, hur har du jobbat med minnen?
    Det här är första romanen-

  299. -i sviten om nittonhundratalet
    där du har kommit i fatt.

  300. Du är med själv, med egna minnen.
    Har det varit annorlunda.

  301. Man skulle kunna tro att det blir
    lättare att skildra en tid-

  302. -där man själv har varit med,
    än t.ex. 1910-talet.

  303. Men för mig, och jag tror
    även för andra, är det tvärtom.

  304. Det beror nog på att 10-
    och 20-talen är färdigforskade.

  305. All dålig forskning har sjunkit undan
    och kvar finns en filé-

  306. -av kunskap. Och vi är ju
    specialister på att läsa in saker.

  307. Så det går att läsa in 1920-talet
    ganska geschwint-

  308. -men 50-talet är inte färdigskrivet
    på det sättet.

  309. Egna minnen är huller om buller
    och kanske inte representativa.

  310. Men anledningen till att jag gav
    det hela ett barnperspektiv-

  311. -var att annars hade det blivit Ken
    Follett av saken - åt skogen.

  312. Att se tillbaka ger ofta
    ett nostalgiskt skimmer-

  313. -man sorterar väl ut det
    som man tycker är ganska okej.

  314. Man har en cliché-bild. Är det
    för att vi har dåligt minne?

  315. Att man får liksom en nostalgi över
    det som har varit.

  316. Nostalgi kan ju vara kul, som
    det här med coca cola-smugglingen-

  317. -det är en liten darling-detalj.

  318. Men också är ju sättet att tänka
    och vara - och utbildningen-

  319. -för nu kommer den utbildnings-
    explosion som gör oss till-

  320. -skapar världens bästa skola
    i Sverige.

  321. Men det var ju en ordning där som man
    inte kan föreställa sig i dag.

  322. Och det fanns skumma ting
    i den här undervisningen.

  323. Jag var väldigt intresserad
    av historia-

  324. -och jag kunde stormaktstidens
    samtliga fältslag utantill-

  325. -från väderlek
    till vad befälhavarna hette-

  326. -antalet förluster på ömse sidor,
    och sånt där-

  327. -som ett rinnande vatten, från tidigt
    1600-tal till Karl XII.

  328. Men jag hade aldrig hört
    ordet "Auschwitz"-

  329. -och visste inte vad "jude" var,
    annat än i begreppet "kuljude".

  330. Det är inte ett skällsord, utan
    en person - vanligtvis en gosse-

  331. -som är väldigt skicklig på
    att spela kula. Det är allt.

  332. Det finns ingenting nedsättande
    i detta.

  333. Judar var ett historiskt begrepp
    - de som ville att Jesus skulle dö-

  334. -men har försvunnit ur historien,
    som Greker och Assyrier-

  335. -eller vikingar, för den delen.

  336. Sen hade jag en klasskamrat
    som hette Goldman.

  337. I dag associerar man Goldman
    som ett judiskt namn-

  338. -men det fanns alltså inte. Han blev
    mobbad, inte av etniska skäl-

  339. -utan för att han hade utstående
    öron. Jag var gängledare-

  340. -och deltog först i mobbningen.
    Sen gick det för långt.

  341. Då fridlyste jag Goldman
    "Ge fan i Goldman"-

  342. -så att han klarar sig undan.
    En lördag - vi gick i skolan då-

  343. -sa han att mamma och pappa
    har bjudit hem mig på te.

  344. Å ena sidan var jag en tuff kille,
    jag dricker inte te på lördagar.

  345. Å andra sidan har jag vad vi kan
    kalla en borgerlig bakgrund-

  346. -så man säger inte nej
    till en invitation från vuxna.

  347. Att föräldrarna bröt
    var inget konstigt-

  348. -för det gjorde de
    i min släkt också.

  349. Men sen tackade de mig som om
    jag skulle ha försvarat judar-

  350. -och då fattade jag inte
    vad de talade om.

  351. Då berättar pappa Chaim
    den judiska historien för mig-

  352. -och det är fruktansvärt,
    på flera sätt.

  353. På slutet går vi via Auschwitz
    och de vita bussarna in i Sverige-

  354. -och jag känner mig så lurad.
    Jag går med bomull i huvudet-

  355. -hem genom Stockholm, och
    känner mig lurad och skakad av-

  356. -att veta allt om 30-åriga kriget-

  357. -men inte ha hört
    namnet "Auschwitz".

  358. När jag frågar historieläraren
    om denna anomali-

  359. -svarar han att den här besvärliga
    parentesen i Europas historia-

  360. -kommer senare i undervisningen.

  361. Vi skulle nog skyddas från kunskap,
    men då blev vi bedragna.

  362. Johan, känner du igen att det finns
    nåt man inte pratade om-

  363. -på 80-talet?
    Då var man kanske lite mer öppen?

  364. Nej, verkligen inte Auschwitz.

  365. Det läste vi om varje vecka
    i skolan, nästan.

  366. Men det här med cliché
    och uppväxtminnen-

  367. -hur känsligt är det att skriva
    fiktion om sin uppväxt?

  368. Hur reagerar folk i närheten?

  369. Ja, den här killen
    som är med i boken, Anton-

  370. -vi tappade kontakten för 25 år sen
    och har inte hörts sen dess.

  371. -Så han är verklig?
    -Ja, han är nästan verklig.

  372. Men när jag skrev på social media
    att jag skrivit den här boken-

  373. -så ploppade det upp
    ett litet meddelande från Anton:

  374. "Tja, såg att du hade
    skrivit en bok."

  375. Min bok slutar med -
    jag avslöjar bara en rad-

  376. -att jag ska gå och trycka
    den här boken i handen på honom.

  377. I början av augusti var jag
    i Sverige, på en kurs på SVT-

  378. -och då träffade jag Anton. Han
    hade dopmottagning för sin dotter-

  379. -och hade flyttat tillbaka
    till våra barndomskvarter.

  380. Han har blivit besatt av att köpa
    tillbaka sitt barndomshem-

  381. -som en hämnd mot sina föräldrar,
    som han knappt har kontakt med.

  382. Jag gick in på dopmottagningen,
    nu för några veckor sen-

  383. -och såg den här lilla pojken,
    40 år gammal-

  384. -med mage, och tryckte boken
    i handen på honom.

  385. Han är ingen mångordig kille,
    men han har läst den två gånger-

  386. -och det betyder
    att han gillar den.

  387. Träffade du den olyckliga kärleken
    något mer, då?

  388. Nej... Där är det nog
    lite mer symboliskt, tror jag.

  389. -Vi håller den lite så...
    -Lite så där...

  390. -Ni får läsa.
    -Men du skriver mycket om...

  391. ...om pojkarnas sökande
    efter identitet.

  392. Även Eric Lauritzen
    söker ju sin identitet-

  393. -men det är ju mer
    ett detektivarbete.

  394. Ja, och det är ju lite speciellt,
    alltså.

  395. Skilsmässor var
    fruktansvärt skamligt.

  396. Jag var ett skilsmässobarn,
    vilket var exklusivt-

  397. -det var bara två i klassen
    som var skilsmässobarn.

  398. Det ansågs utgöra
    ett så pass stort problem-

  399. -att man hade ögonen på oss.
    När jag åkte fast för snatteri-

  400. -kunde jag skylla på
    att jag var skilsmässobarn.

  401. Därmed var liksom saken förklarad.
    Och...

  402. Här är skillnaden - överklassen
    åker fast när de snattar.

  403. Och tvingas gå tillbaka
    och lämna igen chokladkakan-

  404. -och be om ursäkt
    och lova att aldrig göra om det.

  405. Det du!

  406. Men sökandet efter identitet...
    Ni är lite vilsna i sista sommaren-

  407. "Forever young".
    Du har pratat om att-

  408. -man liksom inte riktigt visste vad
    man skulle bli-

  409. -och det fanns ett sökande
    som ni påbörjade den sommaren.

  410. Ja, det fanns ett färdigt koncept
    för vad en vuxen var.

  411. Alla föräldrar där jag växte upp
    upplevde jag som identiska.

  412. Och ibland bytte de mellan
    familjerna, som i vår familj.

  413. Den där identiteten
    var så otroligt främmande-

  414. -så väldigt långt ifrån mig själv-

  415. -att gå ut och kratta,
    skotta, hämta posten-

  416. -och sen gå på surströmmingsskiva,
    kräftskiva, och allt det där.

  417. Först i vuxen ålder tänker jag:
    Identitet - vem behöver det?

  418. Jag kan skratta åt såna här
    finanspersoner som jag känner.

  419. De har liksom alla epitet
    för att vara ett koncept.

  420. Jag vet liksom inte
    varför man behöver det.

  421. Jag hade en ganska given identitet
    redan från 15-årsåldern.

  422. Jag skulle bli författare -
    men en fin författare.

  423. En sån som inte har läsare, alltså.

  424. Skräcken var att bli
    som en Olle Hedberg-

  425. -den tidens svenska borgerliga roman
    och bestseller-författare.

  426. Han hade fruktansvärda upplagor,
    kanske en tiondel av mina i dag.

  427. Skräcken var att bli sån,
    eller en Sigge Stark-

  428. -som är en sorts
    engelsk herrgårdsroman-stil.

  429. Man ska skriva obegripligt,
    det är grejen.

  430. Och nyskapande. De här
    föreställningarna är samma i dag-

  431. -men redan som liten tonåring
    på 50-talet kan man på nåt sätt-

  432. -ta åt sig det här att författare
    med stora upplagor är dåliga-

  433. -och det får man absolut inte bli.

  434. Problemet har levt kvar.
    Jag träffade P.C. Jersild, en vän-

  435. -och kollega. Han tyckte att hans
    "Babels Hus" hade sålt för mycket.

  436. Han riskerade nu att inte längre
    tas på allvar i författarkretsar-

  437. -och ville sänka sina upplagor.
    "Det är enkelt", sa jag-

  438. "Nobba Månadens bok,
    så är ju problemet löst!"

  439. Då gjorde han det,
    och blev fin igen.

  440. Men om vi pratar om identitet - Eric,
    i din bok...

  441. -...är ju mycket lik dig själv.
    -Vad?

  442. Eric Lauritzen och du är ju väldigt
    lika, inspirerat av dig.

  443. Det är ett enkelt sätt att skriva,
    att använda egna erfarenheter.

  444. Men nyfiken som jag är,
    undrar jag ju-

  445. -på vilket sätt är ni mest lika
    och på vad skiljer ni er åt?

  446. -Det kan jag inte svara på.
    -Det vet du inte?

  447. När man lever sig in i sina minnen
    och skriver ned dem-

  448. -så uppstår falska minnen.
    Jag kan inte skilja på-

  449. -vad som är tillfixat
    för att passa storyn-

  450. -och vad som är äkta. Sånt
    som t.ex. är förbundet med smärta-

  451. -det minns man.

  452. Det här med att förtränga minnen
    av smärta-

  453. -det är ett modernt,
    fnoskigt påfund. Det gör man inte.

  454. Ingen som har varit i Auschwitz
    glömmer hur det var där.

  455. Det finns två berättarperspektiv
    i era böcker. Först dig, Johan.

  456. Du skriver om barnet,
    och sen även om den vuxna-

  457. -som går tillbaka till sin
    barndomssommar och det där huset.

  458. Det finns liksom ett avtal mellan
    den här pojken och den vuxne.

  459. Varför har du valt att skildra
    två tidsåldrar, två perspektiv?

  460. Jag tror att dels har Sverige
    förändrats så mycket.

  461. I dag är min barndomstrakt nästan
    mer lik saltsjöbaden.

  462. Den har genomgått en klassresa.
    Ett hus där kostar 7-8 miljoner.

  463. Min pappa ägde ett hus i Kummelnäs
    och han hade ju inga pengar-

  464. -utan det fanns en blandning där.
    Den förändringen har konsekvenser-

  465. -för samhället,
    och även för en själv.

  466. Jag tyckte det var intressant
    att se dels på Sverige-

  467. -på den här tiden och försöka förstå
    vad som har hänt.

  468. I boken skriver jag att Sverige
    var precis lika rasistiskt-

  469. -när jag växte upp. Min styvfar
    sa "skivad neger" om blodpudding.

  470. Så snackade vi,
    "ytlänningar" och så.

  471. Men jag tror att Sverigedemokrater
    och sånt har att göra med-

  472. -någonstans under 90-talet,
    när sossarna förlorade-

  473. -när Socialdemokraterna
    slutade vara Sverige-

  474. -då plötsligt såg många människor
    ett annat alternativ.

  475. Många i mina föräldrars generation
    var missnöjda-

  476. -med sossarna,
    men man röstade ändå på dem.

  477. Men den förändringen har skett,
    det har skiktats ut-

  478. -det har blivit
    olika grupper i Sverige.

  479. I Saltsjöbaden bor nu medelklassen.

  480. Ja, för till och med jag
    har ju bott där!

  481. Du nämner
    att Sverige har förändrats-

  482. -men du skrev i Afrika för att det
    var enklare att få perspektiv.

  483. Ja, efter fem år i Afrika
    känns Sverige som utomlands.

  484. Mina barn är ju
    helt uppväxta i Afrika och så-

  485. -så jag tycker att jag börjar kunna
    se Sverige utifrån.

  486. Man börjar se grova linjer
    och drag i hur Sverige funkar.

  487. Afrika har stor betydelse
    även i "Det stora århundradet".

  488. Ja, Afrika är skälet till att jag
    över huvud taget kunde ge mig in-

  489. -i den här romansviten.
    Det förefaller som-

  490. -ett storhetsvansinnigt projekt-

  491. -men att ha lyckats hittills
    betyder inte att det ordnar sig.

  492. Det kan gå för mig
    som för Ken Follett.

  493. Men utan Afrika hade jag aldrig
    kommit i gång. En svårighet-

  494. -när man ska ge sig på 1900-talet-

  495. -är första världskriget. Hur ska man
    kunna skriva om skyttegravar-

  496. -i Flandern en gång till?
    Å ena sidan.

  497. Å andra sidan kan man inte gå runt
    det kriget. Det såg olösligt ut-

  498. -tills det slog mig: "Tänk om man
    flyttar det kriget till Afrika!"

  499. Det pågick ju där också.
    Tyska Östafrika - Tanzania-

  500. -versus brittiska Östafrika - Kenya.

  501. Det är 1:a världskriget i
    miniatyr, med samma komponenter.

  502. Ibland får de stridande konstiga
    meddelanden med stor försening-

  503. -från Europa, där man nämner platser
    de aldrig hört talas om-

  504. -som Verdun och Marne.

  505. Då har jag ju berättat
    blixtsnabbt om skyttegravarna.

  506. Och så en sak till. Då hade jag jagat
    i Afrika i tio år-

  507. -mestadels i Tanzania,
    alltså tyska Östafrika.

  508. Jag vet ju då allt gratis!
    Allt om tzetze-flugorna-

  509. -allt om det vilda livet,
    om de korta och långa regnen-

  510. -om savannen, om skogarna,
    elefanterna, lejonen - allt!

  511. Jag behöver bara lyfta av kikarsiktet
    från geväret-

  512. -så är jag där för 100 år sen.

  513. Plötsligt blev Afrika räddningen-

  514. -för att över huvud taget
    ge sig in i detta dårfinksprojekt.

  515. Och i den här boken skildras
    avkoloniseringen på det sättet-

  516. -morfar tar med sig lille Eric
    på en resa till "Tanganika"-

  517. -och passerar då Mombasa i Kenya,
    där Mau Mau-upproret har börjat.

  518. Så fick jag med avkoloniseringen
    gratis i en pojkberättelse!

  519. Vi har ju också två perspektiv
    i din bok.

  520. Mellan de här...skildringen
    av Eric som barn-

  521. -så finns även en brevväxling mellan
    den unge mannen Eric-

  522. -och hans tant Johanne.
    Han sitter och skriver-

  523. -på sin barndomstid
    och får hennes kommentarer.

  524. Jo, det finns ju saker
    barnet inte kan berätta-

  525. -t.ex. om Sveriges
    litterära klimat på 50-talet.

  526. Jag har ett meta-skikt där
    berättelsen påstås vara skriven-

  527. -av ett 24-årigt
    före detta litterärt geni-

  528. -som har skrivit fransk
    imitationstext - fin litteratur-

  529. -men som nu, 1968,
    måste överge den hopplösa stilen.

  530. Han diskuterar de problemen
    då och då med en "tante"-

  531. -som är "Blå stjärnan" från
    en tidigare bok - en recensent-

  532. -och jag har snott citat från
    en äkta recensent från den tiden.

  533. Underbart.
    Det är dags för oss att avsluta.

  534. Tack för att ni kom. Författarna
    finns nedanför rulltrappan.

  535. Jag har ingenting emot att sälja
    många böcker!

  536. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.btistudios.se

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När vi var unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Svenska självbiografiska romaner
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Science fiction och realism

Är science fiction motsatsen till realism eller är det egentligen samma sak? Serietecknarna Kim W. Andersson och Maria Fröhlich samtalar om varför det är så spännande att skriva om rymden och hur man slår igenom på den amerikanska serietidningsmarknaden. Moderator: Daniel Löf. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Läsare är vi allihopa

Poetry slam och livemusik från scenen i Kista bibliotek i Stockholm. Biblioteket är utsett till världens bästa bibliotek och jobbar medvetet med att fånga in nya läsare med hjälp av lokala författare och poeter. En av dessa är Sabrina Ibenjellal, svensk mästare i poetry slam, som framför två dikter och berättar hur hon gjort för att ta makten över orden. Vi möter också Ulf Stenberg, teaterman, som berättar om sin personliga läsresa. Han sökte spänning i den undre världen, men kom sedan på att han skulle bli skådespelare och läste då för första gången en litterär text. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.