Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Tre decennier med Horace EngdahlDela
  1. Tack alla som har kommit hit.

  2. Jag heter Sinziana Ravini och är
    konst- och litteraturkritiker-

  3. -för Göteborgsposten
    och Dagens Nyheter.

  4. Och så är jag chefredaktör
    för Paletten.

  5. Det är väldigt roligt
    att ha dig här, Horace.

  6. Jag har hört mig för och bett folk
    ge mig tips på frågor att ställa-

  7. -och det skiljer sig åt
    vad män och kvinnor har sagt.

  8. Männen säger
    att jag inte kommer åt dig.

  9. Att du jonglerar med
    dina personligheter och ideologier.

  10. Medan kvinnor har sagt:
    "Försök få honom att gråta."

  11. I mina vilda fantasier
    har jag såklart...

  12. Jag skulle vilja få dig att gråta,
    men det blir nog svårt.

  13. När jag har tänkt på samtalet
    har jag haft flera olika begär.

  14. Nu när jag har läst
    dina samlade verk...

  15. Det är bara en man till
    vars verk jag har läst i sin helhet.

  16. -Vem är det?
    -Goethe.

  17. -Du är verkligen i hög klass.
    -En lite mer tidsödande uppgift.

  18. Ja, men du har kommit
    en bra bit på vägen.

  19. En uppgift jag avundas dig.

  20. I och med att jag skrev en avhandling
    om Goethe för många år sen-

  21. -så ska vi gå in på honom lite.

  22. Jag hade egentligen velat tala om
    författare du inte har skrivit om.

  23. Och det är en hel del,
    i alla fall på kvinnosidan.

  24. Men upplägget är så
    att jag kommer att komma med en tes-

  25. -som du får gå emot eller inte,
    med en gång eller senare.

  26. -Ska jag sätta i gång?
    -Kör.

  27. Efter att ha läst
    både den romantiska texten igen...

  28. Den var viktig för mig när jag skrev
    min mycket antiakademiska avhandling.

  29. Sen har jag tagit mig igenom dina
    böcker fram till "Den sista grisen".

  30. Romantiken har ju alltid
    idealiserat kvinnan.

  31. Och man har haft svårt för
    det kvinnliga mötet.

  32. Kvinnans kött och blod-

  33. -för att inte tala om
    kvinnans inre känsloliv.

  34. Goethe led av för tidig utlösning,
    om man ska tro Charlotte von Stein.

  35. Den teorin umgås vi med nuförtiden.

  36. Han hade svårt
    med det faktiska mötet.

  37. Thomas Mann var inte bättre själv-

  38. -när han försökte hämnas Charlotte
    genom "Lotte i Weimar".

  39. Ja, det gör han ju grundligt.

  40. I dagens fattning av Goethes problem
    med för tidig utlösning...

  41. Ursäkta att vi blir så detaljerade.

  42. Men han anses ha övervunnit problemet
    när han träffade Christiane Vulpius.

  43. -Ja, det stämmer.
    -Därför blev han så förälskad.

  44. Han gifte sig med henne så småningom.

  45. När fransmännen invaderat Weimar-

  46. -efter den preussiska arméns nederlag
    vid Jena och Auerstädt 1806-

  47. -räddade hon Goethe och hindrade
    grenadjärer från att döda honom.

  48. Napoleon fick veta det
    och visste vem Goethe var.

  49. Han beundrade
    "Den unge Werthers lidanden"-

  50. -men som han hade
    kritiska synpunkter på.

  51. Han lät inkvartera en marskalk hos
    Goethe, så att det inte upprepades.

  52. Han ville inte slå ihjäl Tysklands
    största diktare, trots allt.

  53. Den franske marskalken blev förvånad-

  54. -när han insåg att Goethe
    inte var gift med husets härskarinna.

  55. Goethe förklarade att det berodde
    på stora sociala skillnader.

  56. "Som adlig kan jag inte gifta mig med
    vem som helst i ett feodalt land."

  57. "Dumheter", sa marskalken, som var
    en produkt av franska revolutionen.

  58. Då gifte han sig med henne.
    Tack vare franska revolutionen.

  59. -Det är väldigt romantiskt.
    -Ja, det tycker jag.

  60. Om nu romantikerna
    hade svårt för kvinnan-

  61. -så har även
    "Den sista grisen" det.

  62. Måste en romantiker
    bli en gris i slutändan-

  63. -eftersom kärleksobjektet är okänt
    och måste förbli okänt.

  64. Det är min tes.

  65. Ja... Gud. Jag önskar att jag vore
    expert på mig själv, som du är.

  66. Romantiken spelar stor roll
    i allt jag skrivit.

  67. Min första bok
    handlar om den svenska romantiken.

  68. Men då såg jag mig inte
    som romantiker-

  69. -utan som nån som från en avlägsen
    punkt överblickade romantiken-

  70. -och dyrkade upp den romantiska
    poesin och visade dess inre.

  71. Hur hjulen och kuggarna grep
    i varandra, hävstängerna gick-

  72. -och hur kedjorna var förbundna.
    Hur en romantisk dikt fungerar.

  73. Men jag blev smittad på ett sätt
    av att hålla på med materialet.

  74. Jag kom väl i nån mån
    att bli en romantiker.

  75. Det ser man nog i mina böcker.
    Det låter hemskt att säga-

  76. -men ganska långt fram står det
    relativt lite om kvinnor i dem.

  77. Kvinnan finns som idé och adressat-

  78. -som en asymptotisk punkt
    mot vilken poesin är på färd.

  79. Men som konkret person och social
    realitet finns hon inte mycket.

  80. Och jag har inte skrivit om särskilt
    många kvinnliga författarskap.

  81. Men med fragmenten tränger hon in-

  82. -för då tränger
    den personliga erfarenheten in.

  83. I "Grisen" är hon ju där.
    Över hela scenen, kan man säga.

  84. Om inte kvinnan fanns, skulle grisen
    inte ens veta att han var en gris.

  85. Du menar
    att det inte är självutnämnt?

  86. Vissa beteckningar är lika bra
    att använda själv först.

  87. Det var ett sätt att parera kritiken
    som komma skulle.

  88. Ja, sen finns det kritiker
    som upprepar ens egen anklagelse.

  89. Då har man inte
    gjort sig förtjänt av sitt arvode.

  90. Men för att stanna kvar lite
    i "Grisen"...

  91. Vi ska gå igenom
    dina arbeten kronologiskt.

  92. Men skulle du säga
    att kvinnorna är en vit fläck-

  93. -och om det i så fall är ett problem
    och ett problem du skulle vilja lösa?

  94. Eller vill du som Zizek säger
    "Enjoy your symptom"?

  95. Jag kan inte säga
    att det var ett problem i början.

  96. Om vi går ifrån
    den romantiska texten.

  97. Ett par år senare gav jag ut
    antologin "Minnets svanar"-

  98. -där jag försökte sammanställa de
    bästa dikterna i svenska romantiken.

  99. Utan litteraturhistoriska hänsyn
    eller hänsyn till representativitet.

  100. Det var dikterna
    som var bäst att läsa.

  101. Jag försåg dem med kommenterande
    miniessäer eller rapsodier-

  102. -som interfolierar
    de här dikturvalen.

  103. Det börjar, precis som i "Den
    romantiska texten", i 1700-talet.

  104. Du har Lidner, Thorild och Kellgren.
    Sen kommer 1800-talsförfattarna.

  105. Om man tittar i den boken...

  106. Lägg märke till att den kom ut 1988
    och då bråkade ännu ingen om det.

  107. Den har bara manliga författare.

  108. Hade jag gett ut en sån bok i dag
    hade jag som du fått åka till Paris.

  109. Jag hade inte kunnat vara kvar här.
    Det går inte att göra så i dag.

  110. -Jag blev inte landsförvisad...
    -Jag försökte få med en kvinnlig.

  111. Det finns en del kvinnliga lyriker
    i det tidiga svenska 1800-talet.

  112. Bland annat en som skrev
    under pseudonymen Sofrosyne.

  113. Jag läste igenom alla hennes dikter
    och hittade en som var nästan bra.

  114. Jag tog med den
    för att visa min samvetsgrannhet.

  115. Hon har lånat det metriska schemat av
    Atterbom och inte gjort mycket själv.

  116. -Hon var postmodernist.
    -Ja, på ett sätt.

  117. Så ser boken ut, och jag kan nog
    försvara det än i dag-

  118. -för så såg poesin
    och litteraturen ut.

  119. Det fanns en kvinnlig prosalitteratur
    här och var som dög till mer än så.

  120. Men poesin var en manlig affär.

  121. Men det var inget problem 1988,
    bara ett faktum.

  122. -Vilket var faktumet?
    -I "Den romantiska texten"...

  123. ...avhandlas manliga författare.

  124. När kvinnor nämns
    är det Felicia i "Lycksalighetens ö".

  125. De är romantiska myter.

  126. Vad ska man säga om det?
    Det var en annan tidsålder.

  127. Vi som haft oturen att överleva
    till den nuvarande var ändå med då.

  128. Vi fick skriva det vi ville skriva.

  129. Jag tyckte att man i recensioner
    skulle vara vänlig mot er-

  130. -eftersom ni är
    ett utrotningshotat släkte.

  131. Alltså den självgode
    och välbildade mannen.

  132. Den självgode mannen blir självgod-

  133. -när man rör sig in i en epok där
    historien tecknas på ett annat sätt-

  134. -och där det plötsligt uppstår
    en tvåstämmighet av det enstämmiga.

  135. Då också sambandet
    mellan de litterära strömningar-

  136. -där kvinnan har huvudrollen och de
    där männen har den syns tydligare.

  137. Det betyder ju inte att den bok
    man skrev innan detta var synligt-

  138. -därigenom blir
    en manschauvinistisk bok.

  139. Den skrevs utifrån
    sin förståelsehorisont.

  140. Och den skrevs
    utifrån den bildning som var min.

  141. Den skulle inte gå att skriva
    på det sättet i dag.

  142. Men mycket kan inte skrivas som vi en
    gång skrev det av andra skäl också.

  143. Vi kan inte gå uppströms
    i vår egen verksamhet.

  144. Om den här boken försvann skulle jag
    aldrig kunna skriva den igen.

  145. Det gäller nästan alla böckerna.

  146. Men boken sågs
    som en rebellisk handling.

  147. Du har gudskelov
    inga teoretiska tvångströjor.

  148. Inget ursäktande på flera sidor
    som man ska göra i dag.

  149. Ange metod, teori, o.s.v.
    Det är väldigt befriande.

  150. Betraktade du dig som en "bad guy"
    då? Var det strategi för dig?

  151. Man måste leva sig in i att det inte
    var så förtvivlat långt efter 1968.

  152. 1968 är i dag en tidpunkt
    och en historisk händelse-

  153. -som förefaller lika avlägsen
    som westfaliska freden.

  154. Men då var revoltandan från -68
    levande på universiteten-

  155. -och i de kretsar jag tillhörde.

  156. Vi revolterade mot den akademiska
    vetenskapen för att kunna skriva-

  157. -så att det bättre motsvarade
    litteraturens beskrivningsanspråk.

  158. Vi gjorde detta mycket
    utanför systemet.

  159. Den här boken tillkom
    utan nån handledning.

  160. -Du hade ingen "doktorvater"?
    -Jag fick det på disputationsdagen.

  161. Jag var tvungen att ha det.
    Professor Kjell Espmark ställde upp.

  162. Men tillkomsten av boken
    var inte akademisk.

  163. Den skulle inte ha kunnat skrivas
    på universitetet.

  164. Den skulle inte vara en avhandling,
    utan publiceras som en essäbok.

  165. Och Bonniers gav ut den
    på ett skönlitteraturkontrakt.

  166. -En eloge till Bonniers för det.
    -Min redaktör Hans Isaksson fuskade.

  167. Bakom ryggen på mig
    kopierade han manuset-

  168. -och skickade det till Kjell Espmark
    som då var litteraturprofessor-

  169. -på Stockholms universitet.

  170. Kjell Espmark ringde mig
    och sa att han hade läst manuset-

  171. -och tänkte verka för att det skulle
    läggas fram som en doktorsavhandling.

  172. Jag lät mig övertalas att göra det-

  173. -och skrev postskriptumet som finns
    i boken. En slags metoddeklaration.

  174. Men boken var först menad att vara
    mitt avsked till universitetet.

  175. Jag skulle visa
    att jag inte behövde dem.

  176. Så uppfattades nog boken
    när den kom ut, hösten 1986.

  177. Som ett alternativ till den
    etablerade universitetsvetenskapen.

  178. På många ställen i det akademiska
    Sverige varnade man för boken-

  179. -och sa åt studenterna
    att de inte fick arbeta så.

  180. Då hade de inte en chans där.

  181. Tio år senare var den
    obligatorisk läsning på grundnivån.

  182. Så den blev en del
    av den akademiska vetenskapen-

  183. -fast motvilligt, så att säga.

  184. Men när man läser boken
    känner man en lycka över-

  185. -att inte behöva snegla
    på professorerna-

  186. -eller på egendomliga krav på-

  187. -att hela tiden redovisa förhållandet
    till föregångare som inte betytt nåt.

  188. Men som av nån anledning
    behöver en vördnadsfull bugning.

  189. Man kan syssla med den frågeställning
    som faktiskt upptar en.

  190. Man kan strunta i redovisandet.

  191. Men du höll på med "close reading"
    som är ganska välbevandrat.

  192. Det är ett slags strukturellt studium
    och jag försöker skapa en typologi-

  193. -och använder hjälpmedel
    för att visa den romantiska texten.

  194. Det viktiga är inte
    att jag tolkar dikter.

  195. Hur definierar du
    den romantiska texten?

  196. Det viktiga är att komma åt
    och beskriva det litterära systemet.

  197. Jag beskriver också
    det föregående systemet.

  198. Det klassiska systemet:
    repertoardiktning.

  199. Det var en intressant erfarenhet
    att gå in i och förstå det systemet-

  200. -vilket jag inte hade gjort förut.

  201. Det är det i boken
    som behåller sin relevans.

  202. Insikten om vad som hände
    när den nya generationen kom.

  203. För att gå in på dina teorier,
    så hävdar du att jaget är en fiktion.

  204. Att romantiken måste uppfinnas
    och att varje tid har sin romantik.

  205. Hur ser du nu på boken i förhållande
    till den postmoderna debatten?

  206. När Lars O. Ericsson
    importerade den idén.

  207. Du nämner inte postmodernismen-

  208. -även om den såklart
    redan existerade på kontinenten.

  209. Varför vände du
    teoribildningen ryggen?

  210. Du hade kunnat positionera dig
    internationellt med avhandlingen.

  211. Den är påverkad av
    en internationell strömning-

  212. -men inte postmodernismen,
    utan poststrukturalismen.

  213. Diskussionen om jaget bär förstås
    spår av läsning av Roland Barthes-

  214. -Jacques Derrida och andra
    internationella auktoriteter.

  215. Men jag spinner egentligen
    inte vidare på deras tema.

  216. Det jag som jag rekonstruerar-

  217. -är en storhet som uppstår
    inom det poetiska skapandet-

  218. -som är, vad kan man säga...?

  219. Vi måste föreställa oss den reali-
    teten för att kunna begripa dikten.

  220. Det jaget finns inte
    före dessa texter.

  221. Det uppstår genom sättet att tala,
    genom att hitta ett tilltal.

  222. Det absoluta duet som romantiken
    finner bortom existerande mottagare.

  223. Det som är den totala förståelsen
    och den totala föreningen också.

  224. När man väl har definierat
    den kommunikativa situationen-

  225. -är också det här jaget begripligt.

  226. Den egenskap hos detta jag
    som intresserade mig mest-

  227. -är det jag försöker komma åt
    med hjälp av två hemmagjorda begrepp-

  228. -nämligen den levande
    och den döda blicken.

  229. Ett jag som är instabilt.

  230. I vissa ögonblick upplever det
    världen som meningsfull och skön-

  231. -och genomstrålad av ett högre ljus,
    där jaget själv finner en mening.

  232. Men i nästa ögonblick
    som kall, död, asklik.

  233. En...stum materia-

  234. -som jaget står inför i ett tillstånd
    av melankoli, eller depression.

  235. Melankoli passar bättre här.

  236. Dessa två tillstånd
    finns i dikten långt före romantiken.

  237. Men i den romantiska dikten
    växlar de hela tiden.

  238. Man går från den ena polen
    till den andra-

  239. -på ett ofta svårkontrollerbart sätt.
    Plötsligt i den ena, sen i den andra.

  240. Denna växling är det romantiska.

  241. Detta instabila jag som kastas
    mellan avgrund och himmel-

  242. -och är beroende av detta.

  243. Som inte kan finna sin himmel
    genom avgrunden och vice versa.

  244. Det har inget
    med det postmoderna jaget att göra.

  245. Nej, men har det att göra med Fausts
    dilemma att förstå världsalltet?

  246. Via makrokosmos försöker han förstå
    det men inser att han inte kan det.

  247. Bilden och hans kunskap är begränsade
    och han ger upp-

  248. -men så tar Mefisto med honom
    in i sinnenas värld.

  249. Finns detta växelspel
    som man ser hos tyskarna-

  250. -även i den svenska romantiken?

  251. För jag betraktar dem som mindre
    komplexa jämfört med Goethe. Ursäkta.

  252. Goethe är svår att tävla med
    och särskilt när det gäller Faust.

  253. I varje fall det färdiga verket.

  254. När det blev färdigt var nästan
    den svenska romantiken förbi.

  255. Men Goethes ungdomslyrik
    spelade en väldigt stor roll.

  256. Den klippte bort de fjättrar
    som omgav framförallt versen-

  257. -på det sena 1700-talet.

  258. Man läser Schiller mycket också.
    Det där spelar en roll-

  259. -men de viktigaste källorna till
    den svenska romantiken är inhemska.

  260. De är gustavianska.

  261. Svenska romantiken är en fortsättning
    på den gustavianska guldåldern-

  262. -och det gjorde jag tydligt i boken.

  263. Det har blivit ännu tydligare för mig
    när jag sysslat mer med 1700-talet-

  264. -och med perioden i början på
    den gustavianska guldåldern-

  265. -som är före Gustavs trontillträde.

  266. Tankebyggarna Creutz, Gyllenborg,
    Nordenflycht och de.

  267. Om man ska göra det enkelt
    kan man säga-

  268. -att den gustavianska konstvärlden
    och skönhetsvärlden-

  269. -står i nära förbindelse
    med realiteterna.

  270. Med landskapet, jordbruket,
    det arbetande folket-

  271. -parkanläggningarna, moral
    och politik och såna saker.

  272. Dessa aspekter är sammanvävda.

  273. Så är det i en värld där man tror
    att problemen går att lösa.

  274. Det trodde man
    i den gustavianska världen-

  275. -men inte i den romantiska världen.

  276. Schiller skiljer mellan den naiva
    och den sentimentala diktaren.

  277. Det var 1808-1809. Sen drabbades
    Sverige av en chock av nederlaget.

  278. Vårt statsskick vältes över ända.

  279. Vi reducerades till en utfattig
    smånation i Europas periferi.

  280. Då måste man lyfta in
    den här visionen i ett inre rum-

  281. -och utgår ifrån
    att problemen inte kan lösas.

  282. Det är som ett hus med röta som man
    inte orkar med och målar över.

  283. Man försöker leva med den
    och förgyller upp den.

  284. Det är en elak bild av romantiken.

  285. Det är en klassicistisk romantik
    i Sverige.

  286. Tyskarna hade både det
    och Sturm und Drang.

  287. När jag har läst ditt författarskap
    ser jag att du gått en omvänd väg.

  288. Från klassicismen med en väldigt
    klassicerande stil när du skrivit.

  289. Redan i "Den romantiska texten"
    finns fantastiska aforismer.

  290. Jag älskar den här om tragedin...

  291. Du försöker definiera tragedin.

  292. "Fantasins tragedi
    är att den inte räcker till"-

  293. -"för att beröva jaget
    realitetskänslan."

  294. Men du har förflyttat dig från
    klassicismen till Sturm und Drang-

  295. -där man brottas med olika saker
    men även erkänner demonen inom sig.

  296. Jag tänkte på Hoffmanns "Djävuls-
    elixiret" när jag läste "Grisen".

  297. Den sista grisen
    är i mina ögon en dubbelgångare.

  298. Ditt andra sämre jag.

  299. Där finns även Dostojevskijs
    "Anteckningar från ett källarhål"-

  300. -i den självhatande mansgrisen.

  301. I "Djävulselixiret"
    finns en dubbelgångare.

  302. Det är farligt att ha och leder
    alltid till olycka i litteraturen.

  303. I "Den sista grisen" upplever du
    att det finns en dubbelgångare.

  304. Att jag har en dubbelgångare.

  305. När Jan Håfström målade porträttet-

  306. -som nu finns
    i Nedre Manilla hos Bonniers-

  307. -så sa han att han ville
    ta fram min varulvsnatur.

  308. Det pryder omslaget
    på "Den sista grisen".

  309. Han hade fått idén
    efter att ha läst boken.

  310. Det är sant att det finns
    en dubbelgångare i boken.

  311. Det är väl egentligen den
    som är den sista grisen.

  312. Och den finns.

  313. Om man ska ställa
    en psykoanalytisk fråga-

  314. -som egentligen täcker både filosofin
    och litteraturen, och allt.

  315. Finns det nåt i ditt skrivande
    som du inte förstår?

  316. Ja, jag ska ge ett konkret exempel.

  317. Det tror jag inte att du har läst.

  318. Jag gjorde en översättning
    som kom ut 1978-

  319. -av den tjeckiske filosofen Karel
    Kosiks "Det konkretas dialektik".

  320. Det var ett betydelsefullt arbete för
    Pragvåren. Dess teoretiska underlag.

  321. Kosik var en teoretisk marxist
    och avancerad filosof.

  322. I boken försöker han åstadkomma
    en syntes-

  323. -mellan framförallt den unge Marx
    och Heidegger-

  324. -för att göra marxismen
    till en existensfilosofi-

  325. -som kunde hantera den enskilde,
    vilket inte klassisk marxism kan.

  326. Det är en märkvärdig och svår bok
    och jag fick uppfinna en ny svenska.

  327. Den kom ut på ett vänsterförlag.

  328. Jag fick skriva ett förord för att
    förklara varför jag gjorde så-

  329. -och hur den dialektiska diskussionen
    hade sett ut före Kosik.

  330. Utanför de ortodoxa marxisterna,
    de tyska, men även de franska.

  331. Jag la ner ett enormt arbete på
    att skriva ett mycket långt förord-

  332. -framförallt om
    hur erfarenhetsbegreppet förändras.

  333. Den unge Marcuse
    var en viktig person.

  334. Sen hände saker, så de där idéerna
    kom på långt avstånd från mig-

  335. -och jag tog fram boken igen
    först på 2000-talet.

  336. Ulf Linde hade hört talas om den
    och var fascinerad av Kosik.

  337. Han ville läsa förordet,
    så jag kopierade upp det till honom.

  338. Då passade jag på att läsa förordet.

  339. Jag hade inte läst det
    på 25 år i alla fall.

  340. -Och jag förstod det inte.
    -Förstod du inte vad du skrev?

  341. Det rörde sig på en abstraktionsnivå
    jag inte längre kunde bemästra.

  342. Jag förstod inte riktigt
    hur jag hade tänkt.

  343. Man är väldigt studentikos som ung
    och vill imponera på andra.

  344. Min lärare från konstvetenskapen sa
    att hon inte förstod vad jag skrev.

  345. Sen hamnade jag i Akademien-

  346. -och då sa Ulf Linde:
    "Det är det bästa du har skrivit."

  347. Han förstod det inte heller.
    Men nu smiter du undan.

  348. Min fråga var vad du inte förstår
    i ditt arbete i dag.

  349. Finns det en vit fläck,
    förutom kvinnorna?

  350. Min uppfattning är pessimistisk
    på den punkten.

  351. Jag tror inte att det är särskilt
    möjligt att förstå sig själv.

  352. Man kan skriva
    och då få korn på nåt hos sig själv.

  353. Det man har skrivit
    måste man erkänna.

  354. Det kommer nånstans ifrån.

  355. På det sättet kan man komma underfund
    med saker som rör sig i en själv.

  356. Ser man sig själv i spegeln möter man
    en blick, men den är inte riktig.

  357. När jag möter din blick
    är du en annan människa än jag.

  358. Du uttrycker nåt och det sker nåt
    när du tittar på mig-

  359. -men jag vet inte vad.

  360. Men när jag ser min egen blick vet
    jag exakt vad som händer där bakom.

  361. Det är det som händer i mitt eget
    huvud. Då är den blicken död.

  362. Det tänkte E.T.A. Hoffmann mycket på.

  363. I spegeln ser jag mig själv som död.

  364. Vi är så vana vid det,
    så vi reagerar inte för det.

  365. Man ser en vålnad
    när man ser sig själv.

  366. Vi ser en vålnad
    och kommer inte längre.

  367. Men om du blickar inåt och inte
    behövde möta dig själv via spegeln?

  368. Det har du rätt i,
    avseende skrivandet.

  369. Fragmenten tillkommer ofrivilligt.
    De talar plötsligt i mitt huvud.

  370. -De kommer hela, precis som de står.
    -Det undermedvetna.

  371. Jag måste skriva ner dem fort
    för att de inte ska försvinna.

  372. Som regel ändrar jag väldigt lite
    i dem innan de publiceras.

  373. Då har jag sagt att den som skriver
    fragmenten inte är jag, utan han.

  374. Jag kan inte sätta mig och säga
    att jag ska skriva fragment.

  375. Det kan jag inte,
    utan de måste komma på det här viset.

  376. Då ser jag att nån där nere
    kan skriva, men han lyder inte mig.

  377. När jag behöver honom
    kommer han aldrig.

  378. Han kommer när jag står i duschen
    eller promenerar, när som helst.

  379. Men på nåt sätt
    måste han ju vara släkt med mig.

  380. Så på nåt sätt säger han väl mig
    nånting om mig själv.

  381. -Men du vet inte vad.
    -Eller varför och hur sant det är.

  382. Jag tycker ändå
    att du är för hård mot dig själv.

  383. Det här med
    "zwei Seelen leben in meiner Brust"-

  384. -finns i hela "Den sista grisen".

  385. Och i tidigare fragment
    lyckas du med nåt-

  386. -som varken Chamfort
    eller La Rochefoucauld gör-

  387. -nämligen att göra sig elak på
    både sin egen och andras bekostnad.

  388. Nej, de är elaka på andras bekostnad.

  389. Men det här är det svenska sättet.

  390. -Så det finns nåt Lutherskt hos dig.
    -Man ska vara en av de fördömda.

  391. Jag tar tillbaka det. Luther
    var glad, han har bara feltolkats.

  392. Han skrev ju dryckessånger
    och behandlade påvar som åsnor.

  393. "Wer nicht liebt Wein, Weib
    und Gesang"-

  394. -"der bleibt ein Narr sein
    Leben lang."

  395. Det var det psykoanalytiska
    perspektivet. Jag kanske återvänder.

  396. Gud, vad tiden går!
    Politiskt perspektiv.

  397. Du skriver inte mycket
    om samtida författare.

  398. Nån förklarade att du kan
    men inte får skriva om det-

  399. -eftersom du sitter
    i den Svenska Akademien.

  400. Du är kanske
    den viktigaste personligheten där.

  401. Ibland undrar jag om inte du
    bestämmer vem som får Nobelpriset-

  402. -eftersom jag tror att det är
    retoriken som vinner i det rummet.

  403. På 70-talet fick vi ju lära oss-

  404. -att det är en slags politik
    även att avstå från politik.

  405. En politisk neutralitet är också
    en slags aktion, och så vidare.

  406. Ingen är oskyldig, med andra ord.

  407. På den yttersta dagen
    hamnar vi alla i fängelse.

  408. Det var den tidens mentalitet.
    Sen kom man bort ifrån det-

  409. -och erkänner att det kan finnas
    ett icke-politiskt förhållningssätt.

  410. Det är nog viktigt
    att ha en sån uppfattning.

  411. För Goethe var den viktig.

  412. Han försvarar på sätt och vis
    den opolitiska människan.

  413. Det har varit viktigt för mig.

  414. Det låter hemskt, men jag beskriver
    mig nog som politisk nihilist.

  415. Jag tar ställning och röstar och kan
    ibland bli engagerad en kort stund.

  416. Men egentligen
    bryr jag mig inte det minsta.

  417. Politiken kan inte åstadkomma nåt.

  418. Men kulturpolitiken, då?

  419. Vore jag du
    hade jag varit mer som Sartre-

  420. -och försöka kämpa för vissa saker.
    Ha smakfejder.

  421. Jag var anställd
    på Dagens Nyheter i många år.

  422. Då försökte redaktionen få mig
    att göra precis det.

  423. Men jag kände mig inte tilltalad.

  424. Jag tyckte inte att jag hörde hemma
    och ville vara i den där tiden.

  425. Varför skulle jag illfänas med
    människor som var helt vilsegångna?

  426. På universitetet upplevde jag att
    min generation var helt vilsegången.

  427. -Du ville inte rädda dem?
    -De var inte värda det.

  428. Är de så dumma och går på det,
    kan de ha det.

  429. Jag hade mest en dialog med några få
    väldigt gamla professorer-

  430. -som bildningsmässigt representerade
    1800-talet mer än 1900-talet.

  431. Men känner du inte
    att du vill förföra folket ibland?

  432. Jag var ju med
    och startade tidskriften Kris.

  433. Dess underrubrik var
    "Kritik, estetik, politik".

  434. Bara det att ge ut tidskriften
    var ett slags politiskt ingrepp.

  435. Den bidrog till
    en omsvängning i kulturstämningen-

  436. -som fick nån slags
    politiska konsekvenser.

  437. Men läser man våra ledare
    och artiklar-

  438. -svär vi oss ändå fria
    från tvånget att...

  439. Vad ska vi säga...?

  440. ...att inrangera oss i
    de existerande politiska rörelserna.

  441. Vi bedrev politik
    helt på vårt eget sätt.

  442. Vilka konsekvenser man drar av det,
    får var och en svara för.

  443. Det är fortfarande min hållning
    i hög grad.

  444. Det finns på ett sätt
    politiska satser i "Grisen".

  445. De får ta det för vad det är.

  446. Det är en slags yttring
    som jag inte ber nån följa.

  447. Låt oss gå in i frågan
    via Cioran, som sa:

  448. När man är gammal väljer fienderna
    en, när man är ung kan man välja dem.

  449. -Det är felaktigt.
    -Vilka är dina fienden?

  450. Om du fick bestämma
    eller har nån du ser som fiende?

  451. Politik kan vara
    att skaffa sig kontrahenter.

  452. Jag har aldrig varit
    så intresserad av det.

  453. Jag har väl haft några fiender,
    men framförallt vedersakare-

  454. -och såna som har försökt
    rycka ner mig ur sadeln.

  455. Det får man räkna med i kulturlivet
    och har inte lämnat större spår.

  456. Jag är ingen antagonistisk person.

  457. Jag kommer tyvärr inte ihåg
    mina fiender.

  458. De har inte betytt så mycket.

  459. Om vi bottnar nu
    i "Den sista grisen".

  460. Vi hinner tyvärr inte säga
    så mycket om fragmenten.

  461. Men där har du väl försökt skaffa dig
    fienden på kvinnosidan?

  462. Jag gör en snabb högläsning.

  463. "I en ung mans sinne finns ett
    innersta rum med plats för en sak."

  464. "Att vänta sig nåt annat. Att fordra
    nåt annat nånsin vore dårskap."

  465. "I en ung kvinnas sinne
    finns ett innersta rum."

  466. "Hon är inte själv där, utan
    väntar på att någon ska fylla det."

  467. "Ingen kvinna kan bli sublim
    genom utsvävningar såsom en man."

  468. "Förhållandet är det motsatta
    för mannen."

  469. "Han framhåller intensiteten och
    tygellösheten i erotiska relationer"-

  470. -"och det ödesbundna
    i hela förloppet."

  471. "Penetrationen är ett evigt nederlag
    för kvinnan och en seger för mannen."

  472. "Sedan kan man stapla teorier
    till himlen."

  473. Det här första om rummen-

  474. -är också ett fragment
    som jag skrev precis som det står.

  475. Jag upplever det som en slags myt.

  476. En myt som ska beskriva det manliga
    och kvinnliga i en urtypisk form.

  477. Jag uppfattar den som banalt sann.

  478. Det gör inte alla,
    men alla behöver inte göra det.

  479. Det är ett destillat
    av de män och kvinnor jag träffat.

  480. Många kvinnor har sagt
    att de också tror att det är riktigt.

  481. Har du stött på "la femme fatale"
    inom litteraturen?

  482. Där finns många kvinnor som kommit
    segrande ur sina sexuella relationer.

  483. Det är som om du stänger porten till
    en hel del av världslitteraturen.

  484. Från Inanna-kulten, "la femme vitale"
    till "la femme fatal".

  485. Du verkar inte vilja förföra kvinnan
    eller tala till oss.

  486. Vill du inte bli älskad
    av kvinnor också-

  487. -och inte bara
    av såna som Stig Larsson?

  488. De intellektuella
    som du har ett tajt utbyte med.

  489. Vill du inte ha det med oss också?

  490. Menar du då att en sån författare
    skulle tala mer om kvinnorna-

  491. -att han skulle tala mer väl
    om kvinnor-

  492. -eller att en sån författare-

  493. -skulle vara noggrannare med att
    betona att han inte förstår kvinnor?

  494. Kanske det sista.
    Freud var ärlig med sin okunskap.

  495. Han sa att kvinnan
    var en mörk kontinent.

  496. Men du skriver
    som om du visste vad kvinnan var.

  497. Men "Den sista grisen"
    är nog ett stadium på vägen.

  498. Det är inte min sista bok.

  499. Den är resultatet av vissa händelser
    i mitt liv-

  500. -som satt i gång många av fragmenten,
    även om de inte berättar om dem.

  501. Nu har det hänt andra saker
    i mitt liv.

  502. Jag är väl närmare
    den ståndpunkt du vill åt...

  503. När jag ser på det jag varit med om-

  504. -och det gäller hela mitt liv, i den
    mån som kvinnor har funnits i det-

  505. -så förstår jag egentligen
    mindre och mindre.

  506. Då närmar du dig "docta ignorantia"-

  507. -och Fausts insikt
    om kunskapens begränsning.

  508. Att umgås med sin okunskap
    kräver en viss form av transparens.

  509. Men den kan vara flera saker.
    En likgiltig okunskap är ointressant.

  510. Men en okunskap som den Goethe har,
    i "Faust" i allra högsta grad-

  511. -medger att det jag inte förstår
    har varit avgörande i livet.

  512. Även i civilisationens liv.

  513. Då blir det intressant, men samtidigt
    kan det lätt förlama en.

  514. Var ska man börja
    och var ska man sluta?

  515. Som poet kan Goethe lämna oss
    med vackra bilder.

  516. Så får vi göra vad vi vill av dem.

  517. Men jag skriver ju en slags
    reflekterande, analytisk litteratur-

  518. -och då måste jag bidra
    till förståelsen.

  519. Jag är inte säker på att jag
    kan göra det på det här stadiet.

  520. Är "Den sista grisen"
    en ingång till en roman?

  521. -Det skulle kunna vara det.
    -Resan mot "das Ewig-Weibliche"?

  522. Jag prövade att sätta mig och
    skriva en roman och kom 50-60 sidor-

  523. -men upptäckte att jag måste göra
    vissa saker för att skriva en roman.

  524. Det mest påfallande jag skulle vara
    tvungen att göra för att få en roman-

  525. -och inte en beskrivning
    av min verklighet-

  526. -var att beskriva verkligheten
    sån den inte är.

  527. Inte i nån trivial mening-

  528. -utan att jag skulle behöva
    beskriva verkligheten-

  529. -som mycket intressantare
    än den i verkligheten är.

  530. -Och det tog emot att göra det.
    -Varför?

  531. Därför att det kändes billigt.
    Det kändes som att...

  532. Det kändes inställsamt.

  533. Jag lockar ut läsaren i fantasier
    om ett liv som inte finns.

  534. Men om jag skulle berätta
    precis som det var-

  535. -skulle läsaren
    finna det för tråkigt.

  536. Hade jag ljugit tillräckligt hade
    läsaren uppfattat det som verkligt-

  537. -även verkligare än verkligheten.

  538. Man måste vilja bedra
    med den transformationen.

  539. Det går inte att skriva
    berättande prosa annars.

  540. Man kan bedra för att leda in läsaren
    i en djupare sanning eller insikt.

  541. Men vill man inte bedra
    blir det ingenting av.

  542. Har du bedragit oss med "Grisen"?

  543. Jag tycker inte det.
    Jag är nog för sanningsenlig.

  544. Andra tar ställning... Fråga Sven
    Lindqvist vad han tycker om fiktion.

  545. Så den är sann?
    Du har inte iscensatt...

  546. ...en manschauvinistisk diskurs?

  547. Nej, men jag har skrivit
    några få berättelser.

  548. I "Stilen och lyckan"
    finns "En skåphistoria".

  549. Det är en allegori om tolkning.

  550. Den är en fiktionstext på ett sätt.

  551. Men en intellektuell,
    spekulativ fiktionstext.

  552. Det är ett skåp som är huvudperson.
    Den typen av texter kan jag skriva.

  553. Men du vill ha en roman
    där man får veta hur det går.

  554. En fortsättning på "Den sista
    grisen". Vad som hänt med honom.

  555. Men jag har svårt
    att få ihop din världsbild.

  556. Du har ju ändrat världsbilder
    några gånger.

  557. Du innehåller flera människor,
    flera epoker.

  558. Vilken världsbild befinner du dig i
    just nu och vad står på spel i den?

  559. Den världsbild jag har i dag
    är nog betydligt...

  560. Vad ska man säga...?

  561. Det är en betydligt mer...

  562. Vad ska jag använda för ord?

  563. På sätt och vis är det
    en mer religiös världsbild.

  564. Läser man mig från början kan man
    inte se att författaren är kristen.

  565. Inget gör det nödvändigt att den
    som skrivit böckerna tror på Gud.

  566. Men i dag kan du nog inte ta bort
    det momentet från mig.

  567. Vad är det för sorts religiositet?
    "Spinotistisk", att Gud är allt?

  568. Spinoza är
    en viktig författare för mig-

  569. -men jag är nog en ganska naiv
    kristen, skulle jag säga.

  570. -Naiv kristen?
    -Väldigt bunden till det liturgiska.

  571. Och till Bibeln
    och dess texttraditioner.

  572. Jag definierar mig nog inte längre
    genom en filosofisk världsbild.

  573. Jag kan säga det rent konkret.

  574. Jag har en stor filosofisamling hemma
    som jag aldrig rör.

  575. Känner du till Quentin Meillassoux
    som skrivit om Mallarmé-

  576. -som påstod att vissa försöker
    uppfinna kristendomen utan Jesus?

  577. Om Gud inte finns och världen är
    absurd, så skulle Gud kunna komma.

  578. Via absurdismen slutar han hos Gud-

  579. -som ett evenemang
    som skulle kunna komma.

  580. Hos Mallarmé finns
    en slags negativ teologi.

  581. Men jag är nog inte så sofistikerad,
    utan barnsligare.

  582. Teologi är mig främmande egentligen.

  583. Det Tegnér sa om teologi
    är på pricken:

  584. "En dödskalle stjälpt över en lilja."

  585. Jag vill inte ägna mig åt det
    och tycker inte att jag behöver det.

  586. Det gör att det finns ett stort gap
    mellan den filosofiska författaren-

  587. -som finns i mina böcker på 80-talet-

  588. -och som kanske kulminerar
    i "Stilen och lyckan"-

  589. -och den författare som finns i dag.

  590. I "Den sista grisen" citerar jag
    nattvardsritualen direkt.

  591. Det la jag faktiskt inte märke till.
    Varför gjorde du det?

  592. Det var det jag hörde inom mig då.

  593. Jaha. Så det finns
    ett hopp om räddning för honom?

  594. Javisst, det finns nåd.

  595. Fantastiskt.
    Det tycker jag att vi slutar med.

  596. Tack. Det var underbart
    att få prata med dig.

  597. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tre decennier med Horace Engdahl

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Engdahl, Horace, 1948-, Författare, Kulturell verksamhet, Kulturliv
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Same same men olika

Nils-Jovnna är 12 år och renskötare. Han går i sexan i sameskolan i Kiruna där man både talar samiska och svenska. Han vet att det hänger på honom och andra unga samer att föra samiskan vidare. Alla barn har rätt till sitt ursprung och sitt språk men hur är det att veta om att kulturen man kommer från är hotad och kan försvinna?