Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Mitt fosterland var en äppelkärnaDela
  1. Varmt välkomna. Det var fint att se
    att ni har orkat upp så här tidigt.

  2. Och välkomna, Herta Müller
    och Elisabeth Poignant.

  3. Elisabeth ska tolka,
    så det kommer att viskas lite.

  4. Jag hoppas att ni har överseende
    med det. Vi ska göra så gott vi kan.

  5. Och nu har jag Herta Müllers bok
    i min väska-

  6. -men jag vill redan nu tala om att
    "Mitt fosterland var en äppelkärna"-

  7. -är den bok som vi ska tala om.

  8. Den säljs nedanför trappan,
    och hon kommer att signera den.

  9. Det får ni inte glömma.
    Jag rekommenderar den livligt.

  10. Den är översatt hemskt fint
    av Madeleine Gustafsson.

  11. Det är en intervjubok
    som Herta Müller har skrivit-

  12. -tillsammans med Angelika Klammer.

  13. De har arbetat tillsammans och
    skickat manus och frågor mellan sig.

  14. Det har blivit en skriftlig bok.

  15. Det är inte en "pratad" intervjubok.

  16. Den innehåller fantastiska nycklar
    till Herta Müllers författarskap.

  17. Så den är bra att börja med.

  18. Då får ni många intressanta ingångar,
    där det är både liv och verk.

  19. Ni känner säkert till en del
    om Herta Müller. Hon är född 1953-

  20. -en bra årgång - och växte upp
    i en tysktalande by i Rumänien.

  21. Hon levde i väldigt stor fattigdom-

  22. -och har beskrivit det i sina böcker,
    men väldigt tydligt i den här.

  23. Det var i en av vår tids värsta
    förtryckarregimer under Ceausescu.

  24. Men Ceausescu ansågs vara
    ganska självständig gentemot Sovjet.

  25. Så han hade en speciell ställning.

  26. Man visste inte riktigt
    vad han utsatte folket för.

  27. Så sent som 1980 fick han
    serafimerorden i Sverige.

  28. Man lyckades inte ta tillbaka den.

  29. Och 1987 tvingades Herta Müller
    i landsflykt. Hon flydde till Berlin.

  30. Där har hon bott sedan dess.

  31. "Mitt fosterland är en äppelkärna"
    är en intervjubok, alltså.

  32. Jag förklarade vad det är för bok,
    men vill fråga:

  33. Hur gick det till när du gjorde den,
    och hur känner du inför boken?

  34. Ska vi släppa in Elisabeth?

  35. Det viktigaste att tänka på är
    att det var en fråga som kom utifrån.

  36. Man önskade att jag skulle uttala mig
    om mina böcker och min biografi-

  37. -alltså samspelet mellan litteratur
    och biografi - självbiografi.

  38. Man skulle också med Goldschmidts ord
    kunna säga att det är "autofiktion".

  39. Genom att mina upplevelser ska gjutas
    in i ett språk, förvandlas de.

  40. Språket har sina egna lagar och
    regler, som man måste hålla sig till.

  41. Uppgiften var alltså att gjuta det
    som har ägt rum in i ett språk.

  42. För mig var det inte alltid angenämt
    att konfronteras med alltihop igen.

  43. Men det var också en möjlighet
    för mig att bearbeta det-

  44. -och framställa det på ett nytt sätt.

  45. Du talar mycket om hårdheten
    och tystnaden i ditt hem-

  46. -och önskar att du inte hade behövt
    arbeta så mycket, utan fått leka mer.

  47. Hur såg dagarna ut,
    och hur manövrerade du psykiskt?

  48. Psykiskt klarar man inte av det alls.

  49. Som barn upplever man vissa saker,
    bara. Man reflekterar inte.

  50. Man står inte ut,
    men kan inte göra något åt det.

  51. Det var mycket ensamhet.

  52. Jag fick jobba väldigt mycket,
    både i huset och på åkern-

  53. -till exempel
    på de stora socialistiska majsfälten.

  54. Visserligen arbetade man tillsammans,
    men det var ju så stort.

  55. Man stod mitt på ett fält
    och jobbade. Någon gång var det rast.

  56. Och i slutet av raden, vid utkanten,
    skulle man kanske få något att äta.

  57. Ensamhet, förtvivlan, kroppsarbete
    - tungt kroppsarbete på åkern.

  58. Alla bönder vet att det är jobbigt.

  59. Det är en stekande sol på Balkan,
    upp till 40 grader - hett och torrt.

  60. Jag blev ledsen dessa dagar
    - mer och mer mot kvällen.

  61. Jag bad inte på morgonen, men på
    kvällen bad jag att det skulle regna.

  62. Men det hjälpte oftast inte.

  63. När debuten "Flackland" kom ut 1982-

  64. -var boken stilistiskt vanställd och
    innehållsligt förkrympt, berättar du.

  65. Redaktören - det var ju censur - var
    skolad i stalinismens stilmönster.

  66. När hans strök ett ord i boken
    sa han att det skulle utrotas.

  67. Herta kände sig nästan likgiltig
    inför boken efter allt utrotande.

  68. Men vad tänkte du?
    Hur hanterade du denna behandling?

  69. Elisabeth?

  70. Man visste ju att censuren fanns. Det
    fanns ideologiska skäl att censurera.

  71. Man censurerade bort
    så kallade "triggar-ord"-

  72. -som väckte fel stämning
    eller associationer.

  73. En totalitär regim
    är så att säga pryd i sin censur.

  74. Det var kälkborgerligt, och det
    var förbjudet att vara pessimistisk.

  75. Ja, vad blir då kvar? Erotik var
    förbjudet. Det kallades pornografi.

  76. Och alla lektorerna,
    som arbetade med bokutgivningen-

  77. -gjorde så gott de kunde med
    att klämma in dig i de här facken.

  78. Min bok "Flackland"
    var inne fyra år på förlaget-

  79. -censurerades eller bearbetades
    av lektorer fyra gånger om.

  80. För när en hade bearbetat den,
    råkade denna utvandra till Väst.

  81. Och nästa var tvungen att visa
    att han var ideologiskt rättrogen.

  82. Så jag blev likgiltig.

  83. Jag jobbade som översättare
    på en fabrik.

  84. Elisabeth.

  85. Jag tjänade pengar på att göra
    översättningar angående maskiner-

  86. -som kom från Tyskland och Schweiz.

  87. Jag var tvungen att översätta saker
    om hydrauliska pressar-

  88. -fast jag inte kunde något om det.

  89. Men jag måste förse arbetarna
    i fabriken med instruktioner.

  90. Det var mitt yrke. Jag räknade
    inte alls mig själv som författare.

  91. De som var författare då var statligt
    erkända, så kallade författare-

  92. -som fick hjälp med att distribuera
    och trycka sina böcker.

  93. De fick priser
    och var godkända av staten.

  94. Jag räknades inte som författare,
    knappt ens av mig själv.

  95. Jag var trött efter de fyra åren,
    och ledsen att det blev som det blev.

  96. "Jag skrev för att finna fotfäste
    i livets elände"-

  97. -säger Herta Müller i boken.

  98. Tänker du så fortfarande?

  99. Elisabeth, ska vi släppa in dig?

  100. Ja... Delvis är det ju så här:

  101. Att definiera arbete
    eller att ha sitt yrke i att skriva-

  102. -ger så klart en hållpunkt.

  103. Över huvud taget är det ju så
    att definitionen av ett yrke...

  104. Om man gör det så måste det i längden
    överensstämma med ens inre impulser-

  105. -för att man ska stå ut i livet.

  106. Det finns ju de som arbetar med saker
    som de inte kan förbinda sig med.

  107. Skrivandet ger mig fortfarande
    ett fotfäste-

  108. -och ett sätt att hantera världen.

  109. Ibland undrar jag hur det hade varit
    om jag inte hade skrivit.

  110. Hade jag då gått sönder,
    malts sönder av dessa omständigheter?

  111. Eller hur hade det blivit?

  112. Ändå tror jag inte att litteraturen
    läker - att man skriver för att läka.

  113. Man måste ju konfronteras
    med allt igen.

  114. Men det ger en nyckel till världen-

  115. -och en blick som skapar samband.

  116. Elisabeth, ska vi...?

  117. Språket är ju något helt konstgjort-

  118. -men det man bygger med språket
    måste vara trovärdigt-

  119. -förankrat i verkligheten
    och upplevt.

  120. Så upplever språket sig självt.

  121. Och skönheten... Det glänser
    när saker och ting går ihop.

  122. Det finns ingen poesi, till exempel.

  123. Det finns enbart ett vanligt språk.

  124. När jag komponerar ord, som ännu inte
    känner varandra, uppstår något nytt.

  125. Och den överensstämmelsen glänser då.

  126. Beträffande diktatorn, Ceausescu-

  127. -finns det en beskrivning
    av vad man gör med tidningspapper-

  128. -och att man måste riva sönder det-

  129. -så att inte Ceausescus bild
    förekommer som toalettpapper.

  130. Berätta gärna
    om bruket av tidningspapper.

  131. Jag måste berätta en lite tokig sak.

  132. Min morfar prenumererade
    på en stor tidning-

  133. -och jag älskade
    att äta tidningspapper.

  134. Det smakade petroleum och lite beskt
    och pikant, och jag älskade det.

  135. Så när brevbäraren kom med tidningen-

  136. -såg man till att inte jag hann före
    och åt upp tidningen-

  137. -för jag älskade just de sidor
    som det fanns mycket trycksvärta på.

  138. Det var nog mycket giftigt.

  139. Det var ju en svårt tid,
    särskilt de senare Ceausescu-åren.

  140. Det fanns inget toalettpapper.
    Alla baslivsmedel var ransonerade.

  141. Man fick bara köpa dem där man bodde,
    och måste legitimera sig-

  142. -för att få ut sakerna mot kuponger.

  143. Jag jobbade ett tag i skolan,
    innan jag kastades ut igen-

  144. -och där fick barnen klippa sönder
    tidningarna till toalettpapper-

  145. -som skulle placeras på toaletterna.

  146. Men de fick aldrig klippa
    i Ceausescus porträtt.

  147. Det var ganska svårt, för det var
    så många bilder av honom i tidningen.

  148. Ingen pratade om det, men det var så
    tokigt de sista åren under Ceausescu.

  149. Det var helt urspårat.

  150. Inom kirurgin, alltså på sjukhus,
    använde man rester från sockfabriken-

  151. -till förband och så vidare.

  152. Den enskilda människan räknades inte
    och var inget värd.

  153. Det var grundinställningen
    i en diktatur.

  154. Du gick till jobbet varje morgon,
    trots mobbning.

  155. Mycket är beskrivet av trakasserierna
    som Herta utsattes för på sitt jobb-

  156. -alltså fabriken. Men hon gick dit
    och satte sig i trappan.

  157. Ett slag var mobbningen sådan att
    någon hade tagit hennes skrivbord.

  158. Hon skulle bli avskedad om hon inte
    gick dit, så hon satte sig i trappan.

  159. Jag undrar hur hon kunde göra så.

  160. Hur kunde du upprätthålla en sådan
    distans? Var fick du styrkan ifrån?

  161. Vass i repliken var hon också.

  162. Det var helt uppenbart att de
    ville kasta ut mig från fabriken-

  163. -på grund av att jag vägrade
    att bli angivare-

  164. -och spionera
    på de andra fabriksarbetarna.

  165. Så gott som varje morgon blev jag
    redan vid porten tillsagd-

  166. -att gå till direktören, parti-
    sekreteraren eller personalchefen-

  167. -eller till alla tre. När jag kom dit
    blev jag utskälld och utpressad.

  168. Jag anmodades att söka annat jobb.

  169. Men då slog det över för mig.
    Jag retade dem:

  170. "Jag älskar det här arbetet och vill
    vara kvar till min pensionering."

  171. Jag blev väldigt cynisk.

  172. Fantastiskt. Du blev inte knäckt,
    och det är... Ja, Elisabeth.

  173. Jag ville i grund och botten
    pressa dem-

  174. -att äntligen ange det rätta skälet
    till varför de ville avskeda mig.

  175. Inte säga att jag gjorde ett dåligt
    arbete utan helt enkelt erkänna:

  176. "Vi lever i en diktatur. Hemliga
    polisen vill inte ha dig här."

  177. Och vara ärliga,
    inom ramen för den här frågan.

  178. Då skulle jag ha sagt upp mig direkt-

  179. -men inte
    på de här lögnaktiga grunderna.

  180. Det var detta som gjorde
    att hon orkade.

  181. Ja, just det. Att jag orkade
    var också för att jag roade mig-

  182. -på ett envist sätt med att iaktta
    direktörens skjortfärg varje dag.

  183. Det gick efter en viss regel: först
    rosa, sen grön, gul och vit skjorta-

  184. -dagarna i följd.

  185. Jag nämnde det också, och han
    noterade det som en iakttagelse.

  186. Allt det ägnade jag mig åt-

  187. -för att skapa någon sorts jämvikt
    eller symmetri mellan oss.

  188. Jag var själv i Rumänien
    när jag var femton. Vi är lika gamla.

  189. Det var 1969 på en skidresa.

  190. Vi ungdomar var förföljda hela tiden.

  191. Vi fick fantastisk mat,
    medan vi såg att andra svalt-

  192. -och skuggades hela tiden
    av män i mörka rockar.

  193. Och på hotellet
    blev vår packning genomsökt.

  194. För oss var det väldigt märkligt
    - en sorts paranoia i samhället.

  195. Och jag tänkte fråga om Herta såg på
    det med löje eller bara med rädsla-

  196. -men jag förstår att hon hade
    en väldigt tydlig distans till dem-

  197. -och kunde skratta åt det
    på något vis.

  198. Nej, det var aldrig löjeväckande.

  199. Det var alldeles för allvarligt.

  200. Ni var utlänningar
    och kunde lämna landet.

  201. Hos mig var det i lägenheten. En stol
    kunde flyttas från rummet till köket.

  202. En tavla låg på sängen,
    trots att spiken satt kvar på väggen.

  203. Jag hade en rävpäls som matta.
    Den klipptes sönder.

  204. Först svansen, nästa gång en fot,
    sen nästa, och till slut huvudet.

  205. Jag tänkte: "Så länge de klipper
    i räven kanske de inte tar mig."

  206. Det var alltså ingen paranoia,
    utan en reaktion på verkligheten.

  207. Folk kände folk som hade råkat ut för
    saker, om de inte själva hade det.

  208. De flesta var opolitiska.

  209. Arbetarna i fabriken
    blev plötsligt hämtade-

  210. -och beskyllda för att jobba för CIA-

  211. -trots att de inte visste
    vad CIA var.

  212. Det påminner om Turkiet i dag,
    en snöbollseffekt.

  213. Man måste kriminalisera allt fler
    för att upprätthålla trycket.

  214. Ångest är huvudredskapet
    i en diktatur.

  215. Nazismen...

  216. Din morbror anmälde sig frivilligt
    till SS-

  217. -och i din mormors bönbok
    hittade du en bild av honom-

  218. -där han låg på en vit duk på
    en tom åker, söndertrasad av en mina.

  219. Din mormor brände hans böcker, och du
    sänkte hans dragspel i brunnen.

  220. Och din far var också nazist,
    liksom många andra män i din by.

  221. Jag vill fråga Herta om hon
    kunde förstå hur de kunde bli det-

  222. -och hur hon förhöll sig till det.

  223. Vi har inte mycket tid kvar.

  224. Förstå varför de har blivit nazister?

  225. Jag kan förklara det, men jag tycker
    likväl att det är hemskt.

  226. Därav min parallell till Turkiet.
    Diktaturer installerar sig stegvis-

  227. -som i Ryssland, där det steg
    för steg installeras en diktatur.

  228. Min far var sjutton år, och Rumänien
    var en fascistisk diktatur-

  229. -under Antonescu,
    och var på Hitlers sida.

  230. Ansluter sig en tysk minoritet då
    till den rumänska eller tyska armén?

  231. Självklart till den tyska.

  232. Han sökte äventyr och var en ung,
    dum bonde som ville ut i världen.

  233. Så var det med morbrodern också.

  234. De visste inte vad de gav sig in på.

  235. För mig var detta en varning.

  236. Jag visste att man absolut inte
    får kompromissa med en diktatur.

  237. Om man vill bli något i en diktatur-

  238. -måste man gå en väg
    som kommer att skada andra människor.

  239. Om jag förebrår min far,
    visste jag från början-

  240. -att inte det minsta samarbete
    med en diktatur gäller för mig.

  241. Det var väldigt roligt
    att ni kom hit. Tack.

  242. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mitt fosterland var en äppelkärna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Författare, Litteraturvetenskap, Müller, Herta, 1953-, Tysk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

LR eller IRL?

Hur pratar vi med varandra på nätet och via sms? Vad skiljer mormors sms från kompisens och vilken är den bästa förkortningen? Beata Jungselius forskar om hur vi pratar med varandra på nätet och berättar om hur tecken och emojis används. Richard jobbar med att nå hemmasittare och berättar om varför chatt kan vara det bästa sättet att nå de onåbara. När vissa elever vägrar att gå till skolan eller ens prata med någon vuxen rycker han in. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.