Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Gammal är äldstDela
  1. "'Kan du vara hygglig
    och berätta nu?'"

  2. "'Alltså läget i huvet mitt
    så att vi fattar.'"

  3. "'På svenska.'"

  4. "Läkaren, som var från Ungern,
    log snett men tog inte illa vid sig."

  5. "Han tog fram ett par röntgenbilder
    och monterade dem mot en ljusskärm."

  6. "'Där har ni tumören',
    sa han och pekade."

  7. "På bilden såg den ut
    som en exotisk blomma."

  8. "'Men så vacker', viskade hustrun
    medan tårarna rann."

  9. "'Jo', sa doktorn,
    'jo, det är sant.'"

  10. "'Som en sån där liten giftgroda', sa
    mannen och stirrade in i sitt huvud."

  11. "Det blev stilla i rummet
    en lång stund."

  12. "Så ringde det i doktorns telefon.
    Han fick den att tystna."

  13. "På fönsterblecket satt en mås
    och glodde på de tre människorna."

  14. "'Jag kunde höra allt som sades.'"

  15. "'Det går att operera,
    men den ligger illa till.'"

  16. "'Ja, det har jag hört', sa hustrun.
    Hennes röst lät som en sågklinga."

  17. "'Vad kan ni göra, då? Vad KAN ni
    göra? Finns det inget ni kan göra?'"

  18. "'Grodan är ju så liten.
    Se till att ta död på den.'"

  19. "'Vänd inte bort blicken
    utan svara mig.'"

  20. "'Nog måste det finnas nåt att göra.
    Det är ju ändå 2015.'"

  21. "'Eller måste vi åka till Kina eller
    nånstans, där de vet hur man gör?'"

  22. "Doktorn strök sig över pannan
    och andades in för att svara"-

  23. -"men mannen hade rest sig, lutade
    sig ner mot sin kvinna och sa:"

  24. "'Jag måste gå och pinka.
    Lyssna på doktorn nu så länge.'"

  25. "'Klart det finns grejer
    man kan göra.'"

  26. "Han nickade åt doktorn med
    ett uppmuntrande leende och gick ut."

  27. "När Hon kom ut på parkeringen satt
    det en lapp under vindrutetorkaren."

  28. "Det var ett kvitto från Ica: 'Oroa
    dig inte. Åk hem så kommer jag.'"

  29. "Undertecknat 'Orfeus'."

  30. "Hon tänkte där hon stod:"

  31. "Han ska dö.
    Han ska dö. Han ska dö. Han ska dö."

  32. "Han ska dö. Han ska dö."

  33. "Han ska dö. Han ska dö."

  34. "'Det är klart man kan göra nåt',
    sa han och stack."

  35. "Och så denna jävla doktor!"

  36. "Jag fattar att han sitter
    i den sitsen varje dag."

  37. "Han måste tala om att nån ska dö.
    Snart."

  38. "O Jesus, han ska dö snart.
    Bli borta. Hela tiden.

  39. "Aldrig mer hans snarkningar
    i mitt öra."

  40. "Aldrig mer: 'Vänd dig, din drög!'"

  41. "Älskade drög, du får snarka.
    Jag vill inte att det ska bli tyst."

  42. "Satans jävlar! Vad ska vi med detta
    liv till om vi inte får leva det?"

  43. "En gråsparv är man i natten."

  44. "Flyger, flaxar, flämtar från mörkret
    genom lägerelden, in i mörkret igen."

  45. "Några försvinnande ansikten
    i skenet, och så pffft."

  46. "Vi hade börjat lära känna varandra."

  47. "Kramat varandra i 34 år, men nu
    hade vi börjat lära känna varandra."

  48. "Innanför huden."

  49. "Det låter inte bra efter lång tid,
    men det har funnits mycket annat.

  50. "Man har trott sig känna den andre"-

  51. -"och det har man förstås på ett sätt
    men inte på ett annat."

  52. "Många kommer nog inte hälften
    så långt som vi. I bottenkännarskap."

  53. "Det doftar unket av ruttna rosor."

  54. "Sluta nu - inte mer, inte mer."

  55. "Mamma, jag vill inte leva. Längre."

  56. Välkomna hit
    till denna vackra lördagsmorgon-

  57. -och ett samtal om livets mysterier.

  58. Det där
    att vi föds, finns till och dör.

  59. Här är tre författare
    vars böcker handlar om just det.

  60. Sven Wollter med boken
    "Hon, han och döden".

  61. Agneta Klingspor med
    "Går det åt helvete ska jag ändå dö".

  62. Och Birgitta Boucht
    med "Dånet i ett ensamt öra".

  63. Vi börjar
    med det som alla backar för.

  64. Vi ska försöka att inte backa,
    inte fly, utan tala ordentligt.

  65. Vi börjar med döden.
    - Vad har du lärt dig om döden, Sven?

  66. Ingenting. Det finns ingenting
    att lära sig om döden.

  67. Alla människor har sin död. Man
    kan inte lära sig av nån annans död.

  68. Man kan lära sig att behandla sorgen.

  69. Det lärde jag mig
    långt innan jag skrev boken.

  70. Jag försöker skriva en bok om kärlek-

  71. -och om att kärleken
    kan vara intill sista andetaget.

  72. Att döden är det ofrånkomliga slutet
    på kärlek, hat och allt annat-

  73. -det vet vi ju.
    Det behöver inte läras ut.

  74. -Är det svar på din fråga?
    -Det är alltid svaret.

  75. Döden är framträdande i era böcker.

  76. Åldrandet i din bok, Agneta. - Och
    döden är påtaglig i din, Birgitta.

  77. Jag tänker
    att det inte går att tänka på döden-

  78. -eftersom döden
    är nånting borta bara.

  79. Nånting som försvinner
    kan man inte riktigt tänka på.

  80. Jag filosoferar inte över döden,
    den är bara där som en punkt.

  81. Du förskjuter den. Det låter så.

  82. Nej, det gör jag inte!
    Men det är en punkt.

  83. Jag har skrivit om döden i varje bok
    men kommer aldrig att begripa den-

  84. -eftersom jag har aldrig har upplevt
    den. Jag har sett min mamma vara död.

  85. Jag såg henne när hon låg där
    som lik, men då var hon ju inte där.

  86. Då var jag tvungen att ta på döden,
    så jag tryckte ett finger på pannan.

  87. Det var som att trycka fingret
    mot ett bord, det var ingenting där.

  88. Det var ett bord.

  89. Jag tycker att det viktigaste är
    att man lär sig tala om döden.

  90. Jag kommer från en familj där det var
    helt förbjudet att nämna ordet "död".

  91. Jag var i medelåldern
    när jag förstod-

  92. -att tre av mina farbröder
    hade begått självmord-

  93. -och att min farfar hade dött för
    egen hand när min pappa var femton.

  94. Och allt det här
    hade totalt gömts bort-

  95. -och kanske glömts bort.

  96. Jag fann det faktiskt
    så obegripligt hemskt-

  97. -att nånting som drabbar oss alla
    förr eller senare-

  98. -är omöjligt att tala om.

  99. När jag var tolv
    började jag skriva den här boken.

  100. Nu finns bara första kapitlet kvar.

  101. Den handlade om en gammal, gammal
    kvinna som bodde i Åbo i Finland.

  102. Hon gick längs med Aura ås stränder
    och planerade sitt självmord.

  103. Det var alltså min bild
    av hur döden var-

  104. -att man själv tog livet av sig
    i stort sett.

  105. Det kändes lite anspråksfullt-

  106. -att tolka
    en 80-årig kvinnas känslor-

  107. -så jag skrev om en flicka
    som tog livet av sig.

  108. Det här har följt mig hela tiden-

  109. -det nästan lite bisarra intresset
    för död.

  110. Jag tycker därför
    att ju mer man pratar om det...

  111. Om man är rädd för döden, likgiltig
    eller rädd för att anhöriga ska dö-

  112. -så ska man säga det-

  113. -och den som tar emot det budskapet
    ska också våga svara-

  114. -så att man kan inleda en dialog...

  115. Som ju finns i din bok, Sven,
    mellan Hon och Han och måsen.

  116. Nu är jag glad över
    att jag har skrivit den här boken-

  117. -för den handlar om det
    som alltid har sysselsatt mig-

  118. -under många år.

  119. Talar vi för lite om döden?

  120. Ja, antagligen.
    I vårt moderna samhälle-

  121. -ska allt sånt obehagligt
    skjutas bort.

  122. Vi ska vara lyckliga, vinna en miljon
    på lotto och hoppa hit och dit.

  123. Vi ska inte tänka på
    att saker och ting kan gå åt helvete.

  124. Bara vart fjärde år, när politiken
    håller på att gå åt helvete-

  125. -pratar vi om obehagliga saker.

  126. Det finns ett slags "lycko-terrorism"
    i vårt land - och över hela världen-

  127. -så det moderna samhället
    vill inte prata om det.

  128. Det beror naturligtvis också på
    att döden skjuts bort rent praktiskt.

  129. Förr i tiden, i bondesamhället, var
    döden närvarande i allra högsta grad.

  130. När nån dog på vintern
    ställdes liket i en lada-

  131. -för att hålla sig tills man
    kunde spetta upp en grav åt den döda.

  132. Den var i högsta grad närvarande.
    Barn, alla...

  133. Alla såg den döde.

  134. Alla tittade på den döde
    innan locket skruvades på.

  135. Det var svårt för små barn.

  136. Men det kanske också var bra.
    - Vad tror du?

  137. Det är ju lika naturligt att dö
    som att födas.

  138. -Det är samma sak, fast tvärtom.
    -Exakt!

  139. Kristina Lugn skriver i en pjäs
    som jag hade glädjen att spela:

  140. "Vi lever i parentesen
    mellan evigheten och evigheten."

  141. "Mesta tiden är vi ju faktiskt döda."

  142. Ordet "evighet" är ju obegripligt,
    som du också antydde.

  143. Man kan säga "evighet",
    men man vet ju inte vad det är.

  144. När du nämnde hur det var förr-

  145. -tänker jag på Uddevalla
    där jag bodde i 20 år, som barn.

  146. När klockorna ringde rusade vi ungar
    ut på Kungstorget i Uddevalla.

  147. Vi ställde upp oss,
    för nu kom det ett begravningståg.

  148. Det gick människor efter tåget
    som snyftade och hade sorg.

  149. De var liksom klädda i detta svarta.

  150. Och så likbilen, begravningsbilen.

  151. Genom fönstret
    såg man kistan och blommorna.

  152. Det var oerhört spännande! Vi blev
    tagna. Det var ett stort ögonblick.

  153. Sen lekte vi igen.

  154. De var en del av min barndom
    - begravningstågen.

  155. Jag tänker på det som du sa
    om evigheten.

  156. Vi vet inget om evigheten, men
    vi vet heller ingenting om döden.

  157. Det var det som gjorde mig så upprymd
    när jag skrev den här boken.

  158. Jag tänkte att här kan jag använda
    all den fantasi jag råkar bära på.

  159. Jag kan beskriva hur jag tror att
    det känns att ligga på sin dödsbädd-

  160. -och bli uppsökt av levande och döda
    och ännu icke födda.

  161. Det är ett stort galleri av människor
    och individer.

  162. Jag får bre på hur mycket som helst-

  163. -för ingen kan säga att så går det
    inte till, att det där är fel.

  164. I vår bild av döden-

  165. -tror jag att var och en
    är sin egen expert helt enkelt.

  166. -Vill du få veta nånting om döden?
    -Jag skulle inte ha nåt emot det.

  167. Vi kan aldrig få veta nåt om döden
    bara om döendet.

  168. Just det.

  169. Det är väl inte bra att veta nånting
    om döden? Vad ska vi med det till?

  170. Du har skrivit om döden,
    och jag har skrivit om den.

  171. -Nej, jag har skrivit om livet!
    -Det är en tolkningsfråga.

  172. -Livet i dödens närhet.
    -Det är en tolkningsfråga!

  173. Jag tycker inte
    att vi har nåt att lära om döden-

  174. -men mycket att lära om döendet.

  175. Det ena hänger kanske ihop med det
    andra - efter döendet kommer döden.

  176. Du har din version av döendet,
    och jag har min version av döden-

  177. -och det är okej, tycker jag.
    Alla har olika bilder av det.

  178. -Tror du på Gud?
    -På vem?

  179. Den här boken kom till
    för att jag fick en mening i huvudet.

  180. Jag skrev ner den. "Jag hoppas
    Gud tar emot mig med ett skratt."

  181. Det förvånade mig, för jag har
    aldrig egentligen varit troende-

  182. -och jag har försökt undvika att
    definiera mitt förhållande till Gud.

  183. Plötsligt ville jag bli mottagen
    av en skrattande gud.

  184. Det vill jag gärna, och sen får
    Gud ta sig vilket uttryck som helst-

  185. -men jag blir gärna mottagen
    med ett skratt.

  186. Döendet och döden-

  187. -och nu ska vi backa lite
    och tala om kroppen-

  188. -för på vägen till döendet,
    alla fall för oss lite äldre-

  189. -kommer relationen till kroppen.
    - Det har du skrivit om, Agneta.

  190. "Jag sätter mig tillrätta
    i min åldrande kropp."

  191. "Här ska jag vara en tid."

  192. "'Hush, little baby',
    säger jag tröstande."

  193. "Det blir en svår tid, en lika stor
    omställning som puberteten."

  194. "Fast tvärtom."

  195. "Lämnandets tid är inne."

  196. "Denna osäkerhet i kroppen."

  197. "Nej, inte yrsel
    utan en diffus osäkerhet"-

  198. -"suddig
    och jämnt fördelad i hela kroppen."

  199. "En försvagning
    som hon inte kan sätta fingret på"-

  200. -"trots att hon går en timme
    varje dag året runt."

  201. "Hon är stark och går raskt.
    Ändå denna försvagning."

  202. "Som ett brus, ett slags andning."

  203. "Från döden en svag pust."

  204. "Åldrandet är som ett öppet sår
    utan läkning. Inget att göra åt."

  205. "Ibland tröstar hon ålders-såret
    och smetar färg i håret."

  206. "Tar bort lite grått här och var,
    duttar på."

  207. "Men snart ska hon sluta med det.
    Låta det vita ta över."

  208. "Hon vill egentligen sluta med allt"-

  209. -"och stå som en gammal stubbe
    i skogen."

  210. Vad har du lärt dig om kroppen,
    Agneta?

  211. Den är ju vid liv, så den kan jag
    lära mig nåt av, och det är ju...

  212. Som jag skrev, finns det en märklig
    försvagning som jag inte kan ta på-

  213. -trots att jag går en timme
    varje dag, eller fru M gör det.

  214. Fru M märker också
    sånt som en ledstång.

  215. Det fanns en tid utan ledstång,
    och nu finns det en tid med ledstång.

  216. Det är två olika tider så att säga.

  217. Nu håller hon i en ledstång
    när hon går nerför trappan.

  218. Och det var ju nåt nytt.

  219. Man kan säga
    att det är nya saker hela tiden.

  220. Fru M ser sig i spegeln och säger:
    "Vad fan är det där?!"

  221. Det händer nåt nytt i ansiktet.

  222. Det är det jag menar med "pubertet".
    Många nya saker händer med kroppen-

  223. -fast tvärtom.

  224. Varje åldersrynka och häng och släng
    är på nåt sätt ett dödstecken.

  225. Det är ett förfall,
    och det kommer vi inte undan.

  226. Nej, det är det inte.
    Det är utveckling.

  227. Nej, nej!

  228. Du har aldrig varit vackrare än nu.
    Jag menar det.

  229. Livet har ristat sig i din kropp
    och ditt ansikte, och det är skönhet.

  230. De här blanka annonserna, oftast
    med kvinnor men också med gubbar-

  231. -med kroppar
    preparerade med svettdroppar-

  232. -de är vidriga.

  233. Nu är det så här med döendet...

  234. Jag får ont axeln,
    jag får ofta ont i en höft-

  235. -ibland får jag yrsel på gatan.

  236. Allt det är positiva saker.
    Varför det?

  237. Jo, eftersom jag kan observera detta,
    så lever jag.

  238. Om jag inte hade kunnat
    observera detta, hade jag varit död.

  239. Vad glad för allt som händer med dig.

  240. Att du ser det är det bästa beviset
    på att du lever, observerar, tänker.

  241. Så tänk inte att det är dåligt.

  242. Jag tänker inte så, men processen
    säger varje dag: "Nu händer nåt!"

  243. Den började ju redan
    när du var bebis.

  244. Vi börjar tänka på döden
    vid olika åldrar.

  245. Jag hoppade över ett ställe.

  246. Det handlade om
    att man är pinfärsk så att säga.

  247. -"Pinfärsk"?
    -Ja, man är ju pinfärsk. Här är det.

  248. "'Jag ska gå sönder', tänker fru M,
    'och skrumpna ihop till ett flarn.'"

  249. "Allt det som var pinfärskt på henne
    ska försvinna."

  250. "När hon var pinfärsk
    tänkte hon inte på det."

  251. "Hon hade slät hy och sprang runt med
    släta knän och uppstudsiga bröst"-

  252. -"utan att njuta av det, som
    om hon skulle vara sån hela livet."

  253. "Som om åldrandet inte fanns!"

  254. Så levde man.

  255. Det är ju så dags att ångra
    att man inte njöt när man var ung.

  256. Det kan man lämna bakom sig.
    Gjort är gjort.

  257. Det som irriterar mig
    med synen på åldrande-

  258. -är att man ser det som en sjukdom:

  259. Att åldrande människor som får
    yrsel på gatan och andra svårigheter-

  260. -måste medicineras mot det
    eller liksom...

  261. Jag tycker snarare att man
    kanske ska få vara som man är.

  262. Lite glömsk och så.

  263. När man har glömt nåt ska man inte
    behöva säga nånting lustigt om det:

  264. "Ja, ja,
    jag håller väl på att bli dement."

  265. Åldrande är en livsfas helt enkelt.

  266. Det är väl det som Sven också säger-

  267. -att man får vara glad att man lever
    och upplever denna livsfas.

  268. Vi måste ju komma ihåg att åldrandet
    ter sig olika för alla människor.

  269. Efter ett bekvämt liv
    som statsminister-

  270. -kan du få statsrådspension och
    kvittera ut 140 000 spänn i månaden.

  271. Då kan du leva ett behagligt liv.

  272. Det är en jävla skillnad mot
    arbetare på asbestfabriken i Malmö.

  273. Då har du stendammslunga vid 65-

  274. -och blir kvävd till döds
    de få år som du har kvar.

  275. Det är inte riktigt rättvist
    i vår tillvaro-

  276. -och det bör vi tänka på
    om vi försöker generalisera.

  277. Jag tycker för övrigt att vi alla
    ska säga nej till höjd pensionsålder.

  278. Detta handlade om kroppen.

  279. Det som är väldigt påtagligt i de här
    tre böckerna är också minnen.

  280. Personerna i böckerna
    minns på ett livfullt sätt.

  281. Birgitta, ska du läsa en bit för oss?

  282. Ja, det kan jag göra.

  283. Boken handlar om en 89-årig kvinna
    som heter Tessa och är på sjukhus.

  284. Hon har ett nattvak
    som heter Lillemor.

  285. "Den gamla kvinnan är vaken trots att
    man kan tro att hon är i djup dvala."

  286. "Hon har drömt
    om en gammal man med lockigt hår."

  287. "Han står i ett vägskäl
    och berättar sitt livs historia."

  288. "En ung man
    ligger i sin säng och lyssnar."

  289. "Han vet att det är
    sitt eget livs historia han hör"-

  290. -"om att ständigt fly
    och aldrig kunna försvinna."

  291. "Tills han kommer till den punkt där
    det enda han vill är att förbli där."

  292. "Den gamla undrar vad som ska hända
    med hennes historier när hon dött."

  293. "Hon är full av sanna, förskönade,
    vackra, onda, oväntade berättelser."

  294. "Det myllrar av ansikten,
    ord, minnen, drömmar"-

  295. -"i hennes uråldriga kropp."

  296. "Tiden är något vi inbillar oss,
    tänker hon."

  297. "Så snart vi glömt den
    upphör den att finnas till."

  298. "Då finns bara ett förlängt nu,
    samma ögonblick på nytt och på nytt."

  299. "Det ska man ta vara på, krypa in i."

  300. "Hon är ensam.
    Hon vill hålla nån i handen."

  301. "Hon längtar efter sin pappa
    med de vackra händerna."

  302. "Hon har alltid valt sina män
    efter deras händer."

  303. "Men ingen av dem är här nu,
    inte heller pappa."

  304. "Dock vet hon att det finns en flicka
    som heter Lillemor i rummet."

  305. "Hon vet inte varifrån hon dök upp."

  306. "'Ta ner stängslet.
    Jag är inte ett djur.'"

  307. "'Kom närmare mig.
    Sträck ut handen.'"

  308. "'Smek mig över ansiktet.'"

  309. "'Fukta mina läppar.'"

  310. "'När jag inte andas längre ska du
    sluta mina ögon och tända ett ljus.'"

  311. "'Du får inte lämna mig.
    Jag vill inte dö ensam.'"

  312. "'Det är ensamt att dö och
    allra värst om ingen märker det.'"

  313. "Lillemor
    gör som hon har blivit tillsagd."

  314. "Hon sitter nära den gamla,
    smeker henne, värmer henne."

  315. "Hon drar upp filten. 'Jag gör
    så gott jag kan', tänker hon."

  316. "Hon börjar nynna tyst och stilla.
    'Sov du lilla videung'."

  317. "Den gamla öppnar ögonen
    och ser på henne."

  318. "'Tack', viskar hon, 'tack.'"

  319. "'Du ska inte gråta över mig,
    du ska vara stolt över dig själv.'"

  320. "Tessa, 89 år,
    borttappad och glömd av livet"-

  321. -"försöker en sista gång sätta
    sig upp i sängen. Det misslyckas."

  322. "Hon rosslar,
    och huvudet faller bakåt."

  323. "'Tänk att detta händer också mig',
    mumlar hon."

  324. "'Att jag dör.
    Det hade jag inte väntat mig.'"

  325. "'Jag hoppas
    Gud tar emot mig med ett skratt.'"

  326. I din bok - och i din
    - och på vissa sidor i Agnetas bok-

  327. -träder det fram människor
    som har funnits i personernas liv-

  328. -eller inte. Tiden blandas.

  329. Dåtiden, nutiden och en påhittad tid
    blir en.

  330. Det är spännande. Berätta om det!

  331. Jag kan säga nåt kort.

  332. I boken finns ett erotiskt minne, en
    scen som upprepas genom hela boken.

  333. Den ville jag verkligen ha med.

  334. Jag ändrade lite på den,
    men det är samma scen hela tiden.

  335. De två har älskat, de är nakna,
    hon fick mens mitt i älskandet.

  336. Han tar bort blodet, de står på
    terrassen, sen går de ner i vattnet.

  337. Den scenen återkommer. Det är
    nåt slags protest mot döden.

  338. Så stor är erotiken och sexualiteten.

  339. Minnen är ju som en stafett-

  340. -som varje tidevarv lämnar över
    till nästa, efter att ha fått den.

  341. Allt sedan människorna stod
    uppe vid klipporna mot havet-

  342. -uppe i Tanumshede
    och ristade in bilder av sina liv...

  343. Där var bilder av hur de skötte
    boskapen, hur de älskade med varann-

  344. -och hur de gick ut till havs.

  345. Man har hittat en 40 000 år gammal
    flöjt, som ännu går att spela på.

  346. Minnen från forna tider
    är fruktansvärt viktiga för oss-

  347. -när vi ska bygga våra liv
    och utveckla dem.

  348. Minnena som vi själva kan lämna,
    till våra barn i första hand-

  349. -men också genom att
    skriva, måla eller musicera-

  350. -det är ju det
    som gör livet värt att leva.

  351. Jag tror att vi som sitter här
    är de enda varelserna i universum-

  352. -som förmår att verbalt uttrycka
    våra liv och våra minnen-

  353. -och vidarebefordra dem till andra,
    som kan behandla dem på sitt sätt.

  354. Minnena är fantastiska!

  355. Det var en fantastisk definition
    av oss här i salen-

  356. -att vi är de enda individerna
    i universum-

  357. -som kan förmedla sina minnen.

  358. Du har din urscen, och min är-

  359. -att Tessa som ung flicka
    blev diagnostiserad med en sjukdom.

  360. Enligt läkaren visste man inte
    om den var dödlig eller inte.

  361. Hon frågade: "När är min tid ute?"

  362. Han tittade på sin klocka: "Ja, det
    är nog nu." Det hade gått en timme.

  363. Genom hela livet
    hade hon haft känslan av-

  364. -att hon får inadekvata svar
    på sina frågor.

  365. Hon kommer alltid tillbaka till att
    det finns en sjukdom i hennes kropp-

  366. -och att den kanske
    kommer att ta livet av henne-

  367. -vilket den ju gör.
    Vid 89 års ålder ger hon upp.

  368. Det tycker jag kanske att jag...

  369. Jag tycker själv att det finns
    vissa minnen som är så ingjutna-

  370. -att man inte
    kan frigöra sig från dem.

  371. Jag har ett minne, som inte handlar
    så mycket om döden utan om sorg.

  372. Eftersom vi inte
    fick tala om döden i min familj-

  373. -så fick vi inte gå på begravningar.
    Det var inget för barn, tyckte mamma.

  374. När jag var sjutton år dog min pappa.

  375. Då kunde hon ju inte hindra oss
    från att gå på begravning.

  376. Jag och min bror och min syster
    fick vara med på begravningen.

  377. Men vi skulle lova att inte gråta.

  378. Hon delade ut vita små piller.

  379. Jag vägrade att ta pillret. Hon sa:
    "Kom ihåg att du inte får gråta."

  380. Det är ett minne
    som är hemskt för mig-

  381. -för jag tycker ju själv
    att det mest renande som finns-

  382. -är att man får gråta ut sin sorg
    och gråta ut sin glädje.

  383. Hela kroppen blir involverad, och det
    sprutar ut vatten ur ögonen på en.

  384. Men det fick man då inte.

  385. Vi är kanske fortfarande
    väldigt ovana vid-

  386. -att förhålla oss till sorg i livet.

  387. Det ska ju verkligen...täckas över.

  388. Jag har tänkt att kanske författare
    har som en av sina stora uppgifter-

  389. -att ställa de här frågorna
    direkt till en läsare:

  390. Hur förhåller du dig till de här
    sakerna? Hur mår du egentligen?

  391. Hur skulle du vilja att livet
    skulle gestalta sig för dig?

  392. Det som är starkt i era böcker
    är att de är väldigt känslostarka.

  393. Ni uttrycker starka känslor
    av glädje, sexualitet-

  394. -sorg och aggressivitet.

  395. Det finns en bild av att åldras-

  396. -att det går stilla
    och blir tristare och tyngre.

  397. Den bilden får man inte i era böcker.
    Här finns ju passion!

  398. En del av den passionen är alla
    figurerna. - Älskaren i din bok.

  399. Lasse Gullin och alla möjliga.
    - Och de små pojkarna i din bok.

  400. Det finns så mycket passion
    i böckerna, trots allvarliga ämnen.

  401. Men passionen
    tar ju inte slut med åren.

  402. Är det nån som tror att passionen
    tar slut med åren? Det gör den inte.

  403. Den lever vidare.

  404. Torbjörn Tännsjö diskuterar-

  405. -hur medvetenheten om döden
    skapar en förhöjd livskänsla.

  406. Det är den förhöjda livskänslan
    som är grunden till vår kultur.

  407. Medvetenhet om döden är grunden till
    vår fantasi och empati - allt detta.

  408. Vi är varelser
    som kan prata med varann-

  409. -om livets flöde, födelse och död.
    Och vi kan fantisera.

  410. Alltsammans har med medvetenheten
    om döden att göra, enligt mig.

  411. -Vad tänker du, Agneta?
    -Jag tänker ingenting just nu!

  412. Jag är helt tom i huvudet.
    Det är väl en liten död kanske.

  413. -Det finns mycket passion i din bok.
    -Ja.

  414. Jag tog medvetet in
    den erotiska scenen-

  415. -som jag håller upp som ett slags
    svärd eller nåt liknande mot döden.

  416. Fru M för en kamp med sig själv
    och sina minnen.

  417. Hon ska rensa ut och göra saker.

  418. Det är kraft i en hennes protest.

  419. Det måste det vara,
    annars blir det inte kul att läsa.

  420. Helt enkelt.

  421. Jag tänker så här om passion-

  422. -att för min del handlar det om
    att skriva och att fortsätta skriva.

  423. Man ska fråga varann om allt möjligt,
    men en fråga avskyr jag verkligen.

  424. Det är när folk frågar mig:

  425. "När tänker du sluta skriva?
    Nu behöver du ju inte skriva längre."

  426. Det känns som en dödsdom.

  427. Det är säkert inte avsett så,
    men det känns så här:

  428. "Nu är du så gammal att du kan
    hålla käften. Du har väl sagt ditt."

  429. Det känner jag passionerat,
    och jag håller fram den insikten-

  430. -att den dag jag vill sluta skriva
    eller över huvud taget uttrycka mig-

  431. -den dagen kan jag lika gärna dö.

  432. Du sitter där uppe
    på klippan i Tanumshede.

  433. -Du knackar in dina erfarenheter.
    -Absolut!

  434. Jag tror
    att vi har ett fullständigt...

  435. ...ett oerhört behov av att bekräfta
    det liv vi lever på olika sätt.

  436. Du skriver, andra målar,
    andra berättar för sina barn.

  437. Det gör oss till människor, och
    så har det alltid varit, tror jag.

  438. Det skiljer oss från andra varelser.

  439. Jag sa efter den här boken: "Jag
    skiter i det. Det blir inga fler."

  440. Det är provokativt när en författare
    som hållit på länge säger det.

  441. Det är som om jag skulle gå och dö!

  442. Jag har en massa annat! Jag går runt
    och njuter och tittar på maskar.

  443. -Fru M säger i din bok...
    -Vad sa du?

  444. Fru M säger att hon skriver för att
    det enda som finns kvar sen är orden.

  445. "Inget utrymme blir tomt efter mig,
    men det som finns kvar är orden."

  446. Det är ju det enda som finns kvar-

  447. -men jag menar
    att tillvaron är väldigt rik ändå.

  448. Man behöver inte harva med ord.

  449. Det är inte det enda som finns kvar.
    Samtalen med närstående är viktigast.

  450. Ja, minnena av en själv lever ju
    i människorna som lever kvar.

  451. Det är det viktiga. Böckerna murknar.

  452. Ja, de ligger på nåt bibliotek.

  453. Det är ditt liv som går igen
    i andra människor.

  454. Det här temat är tydligt i din bok:
    idén om hur barnet föddes fram-

  455. -och hur man som döende
    kan gå tillbaka.

  456. "Plantera sig i sin fru" skriver du.

  457. Det är det som ger mitt liv
    den djupaste meningen faktiskt.

  458. Just gemenskapen,
    närvaron i andra människors liv-

  459. -inte bara mina barn
    utan också arbetskamrater-

  460. -alla dem man har mött,
    vars väg man har korsat-

  461. -eller de flyktiga minnena som
    man vidarebefordrar, och så vidare.

  462. Min bok är full av minnesbilder
    som jag har snott från alla håll.

  463. Men jag har ändrat dem.

  464. Min förlagschef sa att man får
    sno grejer, bara man gör det begåvat-

  465. -så det har jag gjort.

  466. Gratulerar. Det är ju bra att
    man snor. Det är förskräckligt bra.

  467. Den här diskussionen visar att det är
    individuellt hur man förhåller sig-

  468. -till skrivandet, livet,
    sexualiteten, minnena och alltihop.

  469. Det som är bra med litteratur
    är ju att den är tillåtande.

  470. Det finns ingen mall för den perfekta
    boken eller den perfekta författaren.

  471. Men jag vet att jag blev lite...

  472. Vad ska jag säga? Jag blev lite
    upprörd av nåt en kollega sa.

  473. För ganska länge sen sa hon:

  474. "Nu har jag uppnått pensionsåldern.
    Nu har jag rätt att sluta skriva."

  475. Hon slutade skriva. Då tänkte jag:
    "Jösses! Varför ger man upp?"

  476. Men nu förstår jag
    att det var hennes val.

  477. Vi vandrar alla på våra egna stigar.

  478. Och möts ibland - som här med er.

  479. Tre passionerade sätt
    att förhålla sig till livet-

  480. -och till de stora frågorna:

  481. Hur kommer det sig att vi är här?

  482. Vad betyder det att leva
    några korta decennier?

  483. Och så den där döden,
    som är ett av de stora mysterierna.

  484. -Tack så mycket för det här samtalet.
    -Tack.

  485. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gammal är äldst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ann Lagerström möter tre författare som alla skrivit om hur det är att åldras och närma sig det oundvikliga slutet. Sven Wollter romandebuterar vid 82 års ålder med "Hon, han och döden". I Birgitta Bouchts bok "Dånet i ett ensamt öra" får vi möta Tessa som ligger på sitt yttersta. "Går det åt helvete skall jag ändå dö" är titeln på författaren Agneta Klingspors bok. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Ordfront förlag, Bokförlaget Atlas och Schildts & Söderströms.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Boucht, Birgitta, 1940-, Klingspor, Agneta, 1946-, Litteraturvetenskap, Wollter, Sven, 1934-, Åldrandet, Åldrandet i litteraturen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Feminism, radiomagi och sci-fi

Jessica Abel och Matt Madden är ett hyllat amerikanskt serietidningspar och Abels serie om hur man skapar radio är redan en modern klassiker. Samtalet med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, rör sig från hur man skapar konst som ett par, till feminism och science fiction. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Politikerspråk

Politiken har sitt eget språk och sin egen retorik. Men varför är det så många som har svårt att hänga med i det som politiker säger? Är det inte de folkvaldas skyldighet att uttrycka sig både i tal och skrift så att medborgarna förstår? Sveriges yngsta minister någonsin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, svarar. Vi följer med till ett möte med lokalpolitiker i Angered och försöker hänga med i vad som sägs. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på TV4, berättar hur han lyckas förklara de mest komplicerade politiska händelserna så att folk faktiskt förstår. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.