Titta

Döva barns språkutveckling

Döva barns språkutveckling

Om Döva barns språkutveckling

Om cochleaimplantat och hur man kan stötta döva barn i språkutvecklingen. Vi träffar föräldrar, barn och forskare som berättar om cochleaimplantat, om tvåspråkighet, teckenspråkets väsen och språkets betydelse för den kognitiva utvecklingen. Hur kan hörande föräldrar lära av döva föräldrar för att bäst främja sina döva barns språkutveckling?

Till första programmet

Döva barns språkutveckling : Lär av döva föräldrarDela
  1. När hörande föräldrar får veta
    att barnet har en hörselnedsättning-

  2. -blir de ställda och vet inte riktigt
    hur de ska bete sig.

  3. Och eftersom man inte har
    erfarenhet av-

  4. -och sällan har träffat
    personer med hörselnedsättning-

  5. -har man inte kunskap om strategier-

  6. -för hur man kan möta sitt barn.

  7. Dessutom är man inställd på signaler-

  8. -som barnen producerar med ljud.

  9. Vi är fördisponerade att göra
    på det sättet och reagera på det.

  10. Det gör att man inte är lika
    uppmärksam som döva föräldrar-

  11. -på barnets mimik, rörelser,
    blickkontakter och så vidare.

  12. Döva föräldrar svarar på det
    som interaktion redan från början.

  13. Hörande föräldrar gör det
    genom att prata med sitt barn.

  14. "Nu ser jag att du vill det och det."

  15. Men man agerar inte,
    och det måste man om barnet är dövt.

  16. Då behöver man agera
    på ett annat sätt.

  17. Vända sig mot barnet, förflytta
    barnet, kommentera, visa på saker...

  18. Man vet inte
    att när man lägger barnet på golvet-

  19. -så är det avskärmat från omgivningen
    på ett annat sätt än hörande barn.

  20. Döva föräldrar
    använder andra strategier.

  21. De lägger aldrig barnet på golvet
    utan att själva sitta där.

  22. De lägger hellre barnet på bordet
    och sitter runt det och pratar.

  23. De sätter till exempel babysittern
    på bordet-

  24. -så att de har kontakt med barnet
    och kan se vad barnet gör.

  25. Då kan de ta chansen att kommentera
    när barnet blir intresserat av nåt.

  26. I och med att de har teckenspråk
    kommenterar de visuellt-

  27. -genom att använda en manuell taktik.

  28. På det viset får barnen
    mycket mer språklig input-

  29. -under den första spädbarnstiden än
    vad döva barn i hörande familjer får-

  30. -om inte föräldrarna
    lär sig strategierna.

  31. Det vi kan lära av döva föräldrar
    är att förutsätta att barnen förstår.

  32. De har sina tecken och sin mimik-

  33. -och sitt sätt att anpassa sig
    till sitt lilla barn.

  34. Där kan vi lära av hur de gör.

  35. Jag hoppas att hörande föräldrar-

  36. -kan lära av döva föräldrars
    sätt att vara.

  37. En sak de alltid gör är att se till
    att ha kontakt med varann visuellt.

  38. Man har tidigare trott att det
    bara kan ske om man tittar på varann.

  39. Om mamma och barnet tittar på varann.

  40. I det projekt som jag har drivit
    ser man att det inte alltid behövs.

  41. Man kan mötas
    i den intersubjektiva interaktionen-

  42. -även om man inte tittar
    på varann helt.

  43. När föräldrarna känner
    att barnet är med-

  44. -kan man även titta
    lite förbi varann.

  45. Det viktiga är att barnet har
    möjlighet att se exempelvis mamma.

  46. Man får hålla barnet
    på ett sätt som möjliggör det.

  47. De lägger aldrig barnet på axeln.

  48. De håller barnet med huvudet här och
    med fötterna över armen och pratar.

  49. Man har det i famnen och tecknar.

  50. Man pratar med andra människor
    och med barnet samtidigt.

  51. När föräldrarna tittar på sitt barn-

  52. -upplever man att de
    har känslan av att förstå varann.

  53. Det behöver inte vara så
    att de förstår varann.

  54. Det kan vara så att ett barn som bara
    är en vecka inte förstår nåt alls.

  55. Men i och med att föräldrarna
    vet och ser att barnet är med-

  56. -så uppstår en känsla av samförstånd
    som gör att barnet triggas i gång-

  57. -och utvecklar sitt sätt
    att möta människor-

  58. -och därmed utvecklar sitt språk
    och sitt tänkande.

  59. Om man som hörande förälder enbart
    är inriktad på tal finns en risk-

  60. -att man inte förväntar sig
    ett gensvar från barnet-

  61. -och därmed inte skapar möjligheten
    till interaktion, samtal-

  62. -och känslomässiga möten.

  63. Risken är också att man tror,
    eller får information om-

  64. -att man ska jobba mycket med
    lyssnande när de sen är opererade-

  65. -och därför inte möter barnet
    lika mycket visuellt.

  66. Man kommer inte i gång med den inter-
    aktion som kan ske på andra sätt-

  67. -innan barnet kommer i gång
    med sitt talspråk.

  68. För att inte förlora tid-

  69. -behöver man lära av döva föräldrar
    hur de gör.

  70. Man behöver få tips av dem
    så att interaktionen kan fortsätta-

  71. -med alla medel man har: prat,
    tecken, mimik, lek, pantomim...

  72. Alla medel som finns är viktiga.

  73. I mina data har jag de första tecknen
    som kan komma redan vid sex...

  74. Jag har videosekvenser på sex
    månaders bebisar som tecknar "hund".

  75. Eftersom det är ett lätt tecken
    att utföra-

  76. -och lättare än att säga "vovve"
    med munnen-

  77. -kommer de tecknen snabbt och tidigt.

  78. Det signalerar kompetens hos barnet.

  79. Jag har tänkt mycket på-

  80. -att hörande föräldrar inte vet
    vilka kompetenta små bebisar de har!

  81. Alla barn har den kompetensen-

  82. -men döva barn i döva familjer
    har en chans att visa det-

  83. -eftersom nån hugger tag i tecknet:

  84. "Han tecknade hund!"

  85. Vi hörande upptäcker inte det förrän
    barnen börjar uttala det med sin mun.

  86. Då har de förmodligen
    förstått och kunnat det länge.

  87. Den kompetens som barn har
    är så fascinerande.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lär av döva föräldrar

Avsnitt 2 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Fysiska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn till döva föräldrar, Döva barn, Föräldrar till döva barn, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Språkutveckling
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Döva barns språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Vår dotter Johanna är döv

Avsnitt 1 av 9

När Anna-Karin och Daniel fick veta att deras dotter Johanna var döv fick de många råd om vad de skulle göra med sitt barn. Ingen gav rådet att börja med teckenspråk direkt eftersom hon ändå skulle opereras med cochleaimplantat och sedan tränas i tal. Föräldrarna tyckte att det kändes konstigt att inte kunna kommunicera med Johanna och började därför med teckenspråk. Nu är familjen delvis teckenspråkig och kommunicerar alltid på två språk. Vi träffar familjen i deras hem och följer med Johanna i skolan och på fritidsaktiviteter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Lär av döva föräldrar

Avsnitt 2 av 9

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Avsnitt 3 av 9

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Språk föder språk

Avsnitt 4 av 9

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Avsnitt 5 av 9

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Avsnitt 6 av 9

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Tvåspråkighet som tillgång

Avsnitt 7 av 9

Krister Schönström är lektor i svenska som andraspråk för döva och talar om hur viktig föräldrarnas attityd till dövhet är. Tvåspråkighet leder till att språken utvecklas i olika takt men man kan växla mellan språken efter behov. Krister Schönström berättar om egna erfarenheter och att teckenspråket lett till att han känner sig mer fullständig som människa. Hans föräldrar har aldrig tyckt synd om honom för att han inte hör.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk är komplicerat

Avsnitt 8 av 9

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Dövidentitet och hörselnormen

Avsnitt 9 av 9

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Adhd i vardagen

Psykologen Jonas Larsson presenterar boken "Adhd i vardagen". Den är tänkt att fungera som ett stöd för personer som i sin vardag är i kontakt med personer med adhd. Medverkar i presentationen gör också psykologen David Söderman. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolattacken i Trollhättan

Den 22 oktober 2015 gick 21-åriga Anton till angrepp på personal och elever på grundskolan Kronan i Trollhättan - den skolattack i Sveriges historia som krävt flest dödsoffer. Hur tänker och lever skolans elever efter en sådan händelse? Vi träffar Boshra som berättar om sorgen efter de som dog och om hur det var att hålla sig gömd under ett bord i ett hörn av klassrummet när attentatsmannen mördade. 17-åriga Hanyia bor granne med skolan och har varit elev där. Hon tänker ofta på händelsen och har en idé om hur man kan förebygga att något liknande händer igen.