Titta

Döva barns språkutveckling

Döva barns språkutveckling

Om Döva barns språkutveckling

Om cochleaimplantat och hur man kan stötta döva barn i språkutvecklingen. Vi träffar föräldrar, barn och forskare som berättar om cochleaimplantat, om tvåspråkighet, teckenspråkets väsen och språkets betydelse för den kognitiva utvecklingen. Hur kan hörande föräldrar lära av döva föräldrar för att bäst främja sina döva barns språkutveckling?

Till första programmet

Döva barns språkutveckling : Teckenspråk nu, sen eller aldrigDela
  1. När man får veta
    att ett barn är dövt-

  2. -"uppstår ett pedagogiskt problem",
    som en kollega sa för länge sen.

  3. På ett sätt har den personen rätt.

  4. Problemet är egentligen hur man bäst
    ska lära föräldrarna teckenspråk.

  5. Det är inte självklart att man som
    hörande förälder i den situationen-

  6. -närmar sig teckenspråk, eller ens
    har goda möjligheter att göra det.

  7. Man får ibland höra från läkare att
    det inte är bråttom med teckenspråk.

  8. Det kan nog kännas betryggande
    under en tid:

  9. "Det här behöver vi inte satsa på."

  10. Men om man ser det
    ur barnets synvinkel...

  11. Med en hörselnedsättning
    eller hörselskada...

  12. Även om man har ett cochleaimplantat
    har man ändå en hörselnedsättning-

  13. -och en hörselskada.

  14. Då uppfattar man inte ljud på samma
    sätt som vi. Det är arbetsamt.

  15. Ur barnets synvinkel är det
    många gånger ganska tufft.

  16. Det kan exempelvis vara en
    bråkig miljö i skolan eller på dagis.

  17. De är inte tysta, behagliga miljöer,
    så det är arbetsamt.

  18. Många säger att de stänger av
    implantatet mot slutet av dagen-

  19. -för att det är väldigt jobbigt.

  20. Det är förfärligt svårt
    för oss som har full hörsel-

  21. -att sätta oss in i hur det är
    att inte ha det.

  22. Vi kan inte föreställa oss
    hur det skadade hörselsinnet-

  23. -uppfattar talat språk
    och hur andra ljud förstärks.

  24. Vi kan inte sluta öronen
    på samma sätt som vi kan blunda-

  25. -när vi försöker sätta oss in i
    hur det skulle vara att vara blind.

  26. Vi kan inte göra oss döva
    på samma sätt-

  27. -och därför är det svårt
    att sätta sig in i det.

  28. Om man inte hör alls-

  29. -som när man har cochleaimplantat
    och inte har det på sig-

  30. -är man helt hänvisad
    till den visuella informationen.

  31. Då är det bara det som funkar.

  32. Det är inte besvärligt
    om det finns ett språk i omgivningen-

  33. -som man lätt kan ta till sig.
    Då märks inte det.

  34. Men många vuxna hörselskadade-

  35. -och även personer med CI-

  36. -säger att det kan vara slitsamt att
    använda sig av det här hjälpmedlet.

  37. Naturligtvis är det fantastiskt
    i många situationer!

  38. Men det är också jobbigt.

  39. Många pratar om huvudvärk.

  40. Den som inte har den fullgoda hörseln
    ligger i ett slags underläge-

  41. -även i ett samtal
    med bara två personer.

  42. Man kanske får anstränga sig
    för att komplettera med munavläsning.

  43. Gruppdiskussioner är besvärliga-

  44. -eftersom man måste uppfatta
    vem som talar-

  45. -så att man hinner börja ta stöd
    av munavläsning.

  46. I bråkiga miljöer som restauranger
    med bakgrundsmusik...

  47. Det finns mycket som är tröttande,
    helt enkelt.

  48. Om man använder teckenspråk
    i de här situationerna-

  49. -hör man nästan inte
    ljuden runtomkring.

  50. Man går in
    i den visuella kommunikationen-

  51. -så pass mycket
    att ljud i omgivningen försvinner.

  52. I dag finns det en hel del ungdomar-

  53. -som har vuxit upp med hörselskador-

  54. -och som har lärt sig teckenspråk
    i de äldre tonåren.

  55. Många av dem-

  56. -hade velat lära sig tidigare.

  57. Några motiverar det med-

  58. -att de nu vet hur det är
    att sitta i ett avslappnat samtal-

  59. -där det inte är besvärligt
    och där man är med på lika villkor.

  60. Allt som sägs
    är fullständigt klart och åtkomligt.

  61. Men det finns också andra skäl
    till att de har lärt sig teckenspråk-

  62. -till exempel
    att kunna läsa på högskola.

  63. Där har de hörseltekniska hjälpmedlen
    inte alltid räckt.

  64. Med teckenspråk kan man utnyttja
    teckenspråkstolkning.

  65. Det har gjort det möjligt för dem
    att läsa en högre utbildning.

  66. Det kan ha varit drivkraften som
    fick dem att närma sig teckenspråk.

  67. Men då har de retroaktivt funderat
    över vad de har gått miste om.

  68. Jag hör ibland att föräldrar menar
    att man inte ska välja åt barnen.

  69. Men det är ju det man gör
    om man inte ger sitt barn chans-

  70. -att vara i en teckenspråkig miljö
    eller få börja lära sig tecken.

  71. Barnen har bara möjlighet att välja
    om de får tillgång till båda språken-

  72. -gärna så tidigt som möjligt.

  73. Då vet de sen vad de vill ha.

  74. Jag har aldrig hört
    nån hörande förälder säga-

  75. -att de har ångrat att de har börjat
    använda teckenspråk till sitt barn.

  76. Men jag har hört många vittnesmål
    om motsatsen.

  77. När barnen är vuxna
    och har närmat sig teckenspråk-

  78. -har föräldrarna insett att det var
    tråkigt att de inte gjorde det då.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Avsnitt 3 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Fysiska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva barn, Kokleaimplantat, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Teckenspråk, Tvåspråkighet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Döva barns språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Vår dotter Johanna är döv

Avsnitt 1 av 9

När Anna-Karin och Daniel fick veta att deras dotter Johanna var döv fick de många råd om vad de skulle göra med sitt barn. Ingen gav rådet att börja med teckenspråk direkt eftersom hon ändå skulle opereras med cochleaimplantat och sedan tränas i tal. Föräldrarna tyckte att det kändes konstigt att inte kunna kommunicera med Johanna och började därför med teckenspråk. Nu är familjen delvis teckenspråkig och kommunicerar alltid på två språk. Vi träffar familjen i deras hem och följer med Johanna i skolan och på fritidsaktiviteter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Lär av döva föräldrar

Avsnitt 2 av 9

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Avsnitt 3 av 9

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Språk föder språk

Avsnitt 4 av 9

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Avsnitt 5 av 9

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Avsnitt 6 av 9

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Tvåspråkighet som tillgång

Avsnitt 7 av 9

Krister Schönström är lektor i svenska som andraspråk för döva och talar om hur viktig föräldrarnas attityd till dövhet är. Tvåspråkighet leder till att språken utvecklas i olika takt men man kan växla mellan språken efter behov. Krister Schönström berättar om egna erfarenheter och att teckenspråket lett till att han känner sig mer fullständig som människa. Hans föräldrar har aldrig tyckt synd om honom för att han inte hör.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk är komplicerat

Avsnitt 8 av 9

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Dövidentitet och hörselnormen

Avsnitt 9 av 9

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mediedagarna 2014

Lyssna på minoriteten

Ledarskapsutvecklaren Myrna Lewis menar att besluten blir bättre om man tar hänsyn till allas röster i en grupp. Att låta alla i en grupp komma till tals är en tillgång snarare än ett problem. Moderator: Martin Sande. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat den 7 mars. Arrangör: Preera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Rockys osynliga skada

När Rocky är nio år ramlar hon och slår sig i huvudet. Händelsen förändrar hennes liv helt. Hon blir ett av de barn som varje år drabbas av förvärvad hjärnskada och idag lider hon av hjärntrötthet. Med en bristande förståelse från Rockys omgivning har kampen för att återgå till livet varit lång och inte förrän fem och ett halvt år efter skadan kunde hon återgå till sina studier.

Fråga oss