Titta

Döva barns språkutveckling

Döva barns språkutveckling

Om Döva barns språkutveckling

Om cochleaimplantat och hur man kan stötta döva barn i språkutvecklingen. Vi träffar föräldrar, barn och forskare som berättar om cochleaimplantat, om tvåspråkighet, teckenspråkets väsen och språkets betydelse för den kognitiva utvecklingen. Hur kan hörande föräldrar lära av döva föräldrar för att bäst främja sina döva barns språkutveckling?

Till första programmet

Döva barns språkutveckling : En läkares perspektiv på CIDela
  1. I dag när man kan få tillbaka hörseln
    med hjälp av ett cochleaimplantat-

  2. -är det vad de flesta
    hörande föräldrar önskar.

  3. Men man kan inte säga
    att barnet blir normalhörande.

  4. Ett barn med cochleaimplantat
    har en hörselnedsättning-

  5. -och behöver väldigt mycket stöd
    i sin språkutveckling.

  6. Det är både läkares
    och andra yrkeskategoriers uppgift-

  7. -att förmedla den informationen
    till föräldrarna.

  8. Så man kan inte säga att man blir
    hörande för att man får ett CI?

  9. Man blir hörande
    men inte normalhörande.

  10. Ett cochleaimplantat kan
    på ett fantastiskt sätt återställa-

  11. -eller skapa så mycket
    hörselinformation till hjärnan-

  12. -genom att omvandla ljud
    till signaler-

  13. -att hjärnan får nog med information
    för att utveckla ett talspråk.

  14. Det är fantastiskt, för om man skulle
    lyssna på hur det låter med CI-

  15. -så låter det annorlunda
    än den vanliga hörseln.

  16. Det är hjärnans förmåga
    att tolka den information-

  17. -som kommer via ett CI.

  18. Men att säga att man hör normalt
    är att överdriva.

  19. Det kan också vara olika.
    För en del blir resultatet bra.

  20. För andra fungerar det inte lika bra.

  21. Hörande föräldrar till ett dövt barn
    vill gärna kommunicera med sitt barn.

  22. Kommunikationen... Vi säger
    att man ska prata med sitt barn.

  23. Även om vår diagnos är
    att barnet sannolikt är dövt-

  24. -så vet vi inte efter den första
    mätningen om barnet är helt dövt.

  25. Det kan finnas hörsel
    i låga frekvenser.

  26. Så fortsätt att prata,
    för talet är inte bara rösten.

  27. Även munrörelser och ansiktsuttryck
    är kommunikation.

  28. Man kan även lära sig
    att använda en del tecken-

  29. -som man kan fortsätta att använda.

  30. Föräldrarna kan ju inga tecken innan.
    De måste lära sig vissa tecken.

  31. Det kan man självklart göra.

  32. Barnet förstår ju inte heller
    tecknen från början.

  33. Men det är nåt som vi informerar om.

  34. Man får möjlighet
    att börja lära sig tecken tidigt.

  35. Det finns teckenundervisning
    i enklare tecken, babytecken-

  36. -för föräldrar till de små barnen.

  37. Inställningen till
    om man ska vänta med teckenspråk-

  38. -eller börja med det tidigt
    har förändrats över tid.

  39. Specialpedagogerna har varit
    väldigt duktiga på teckenspråk.

  40. Det var det enda alternativet
    för döva barn.

  41. Även om CI fanns kom det ofta senare.

  42. I dag dröjer det
    upp till sex till tolv månader-

  43. -för ett friskt barn att få ett CI.

  44. Under den tiden
    kan man naturligtvis använda tecken.

  45. Det finns inget som säger
    att man borde vänta med det.

  46. För det är ju så att alla språk-

  47. -är lättare att ta in tidigt
    än senare-

  48. -även om man kan lära sig teckenspråk
    sen också.

  49. Det handlar mycket om föräldrar
    som har fått ett dövt barn-

  50. -och som har bestämt sig
    för att satsa på cochleaimplantat.

  51. De får råd om hur de ska stödja
    den utvecklingen:

  52. Hur de ska stötta barnets hörförmåga,
    ljudstimulering, talutveckling...

  53. Då är frågan
    hur mycket man mäktar med.

  54. Kan man också lära sig tecken
    och teckenspråk?

  55. En del föräldrar lär sig teckenspråk
    och använder det-

  56. -tills de ser att barnet verkligen
    hör och kan kommunicera via tal.

  57. Nu fokuserar du på föräldrarna,
    men vad är bäst för barnet?

  58. Barnen är döva
    och har cochleaimplantat.

  59. Om det fungerar bra
    hör de ganska bra med det.

  60. De fungerar i en hörande värld,
    men de har fortfarande hörselproblem.

  61. Jag tror att det är en tillgång för
    barnen att kunna lite teckenspråk.

  62. Det kan användas i situationer
    då det är svårt att höra.

  63. Man kan använda det i familjen
    när man till exempel badar.

  64. Nu finns det cochleaimplantat
    som tål vatten.

  65. Men det kan ju ha funnits situationer
    då man inte har sin hörsel på-

  66. -utan är beroende av visuellt stöd.

  67. Man kan ju även ha en teckentolk-

  68. -eller nån som stöder kommunikationen
    om man har teckenspråk.

  69. Jag tänker att det är
    en sorts trygghet-

  70. -att ha det att falla tillbaka på
    i flera situationer.

  71. Det är ju faktiskt inte alltid
    man hör så bra-

  72. -även om det fungerar bra
    när man är i små grupper.

  73. Så att barnen får komma i kontakt
    med teckenspråk-

  74. -och möjlighet
    att lära sig teckenspråk är bra.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

En läkares perspektiv på CI

Avsnitt 5 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Fysiska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva barn, Kokleaimplantat, Medicin, Otologi, Otorinolarynologi, Språkutveckling, Öron
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Döva barns språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Vår dotter Johanna är döv

Avsnitt 1 av 9

När Anna-Karin och Daniel fick veta att deras dotter Johanna var döv fick de många råd om vad de skulle göra med sitt barn. Ingen gav rådet att börja med teckenspråk direkt eftersom hon ändå skulle opereras med cochleaimplantat och sedan tränas i tal. Föräldrarna tyckte att det kändes konstigt att inte kunna kommunicera med Johanna och började därför med teckenspråk. Nu är familjen delvis teckenspråkig och kommunicerar alltid på två språk. Vi träffar familjen i deras hem och följer med Johanna i skolan och på fritidsaktiviteter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Lär av döva föräldrar

Avsnitt 2 av 9

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Avsnitt 3 av 9

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Språk föder språk

Avsnitt 4 av 9

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Avsnitt 5 av 9

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Avsnitt 6 av 9

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Tvåspråkighet som tillgång

Avsnitt 7 av 9

Krister Schönström är lektor i svenska som andraspråk för döva och talar om hur viktig föräldrarnas attityd till dövhet är. Tvåspråkighet leder till att språken utvecklas i olika takt men man kan växla mellan språken efter behov. Krister Schönström berättar om egna erfarenheter och att teckenspråket lett till att han känner sig mer fullständig som människa. Hans föräldrar har aldrig tyckt synd om honom för att han inte hör.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk är komplicerat

Avsnitt 8 av 9

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Dövidentitet och hörselnormen

Avsnitt 9 av 9

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Pojken, pappan och drogerna

Det var när William flyttade till en större stad som han första gången slogs av tanken att röka på. Uppflugen i en trädkoja tillsammans med två andra röker han sin första joint. Snart kommer han in i det och tar droger dagligen. Hur kan man som förälder upptäcka att ens barn använder droger och vad gör man när ens värsta misstankar är ett faktum? Och hur känns det att bli upptäckt? Föräldrar, polis, drogbehandlare och socialarbetare ger sin bild av mötet med unga som missbrukar.