Titta

Döva barns språkutveckling

Döva barns språkutveckling

Om Döva barns språkutveckling

Om cochleaimplantat och hur man kan stötta döva barn i språkutvecklingen. Vi träffar föräldrar, barn och forskare som berättar om cochleaimplantat, om tvåspråkighet, teckenspråkets väsen och språkets betydelse för den kognitiva utvecklingen. Hur kan hörande föräldrar lära av döva föräldrar för att bäst främja sina döva barns språkutveckling?

Till första programmet

Döva barns språkutveckling : CI-barn, hörapparater och teckenspråketDela
  1. När ett barn får ett CI-implantat
    tänker man ofta:

  2. "Bra, nu har barnet fått
    en fullgod hörsel."

  3. "Nu är vi som vanligt. Engagerade
    föräldrar och allt som krävs."

  4. En del barn får
    så gott som fullgod hörsel.

  5. Men den hörseln kanske inte
    räcker till i alla sammanhang.

  6. Vi vet inte vad resultatet blir
    av en operation.

  7. Det handlar mycket
    om förutsättningar:

  8. Stimulans, träning,
    vilket stöd man får som familj.

  9. Och alla har inte
    de bästa förutsättningarna.

  10. I det sammanhanget...

  11. Du har
    en väldigt avancerad hörapparat.

  12. Vi vet från elever - barn och vuxna -
    som har traditionell hörapparat-

  13. -att de inte fungerar perfekt
    i sammanhang med många människor-

  14. -eller i skramliga bakgrunder.

  15. Vi lever ju i ett ljudsamhälle med
    en massa bakgrundsljud, som musik.

  16. Går man på restaurang är det kakel
    som ekar, så det är komplicerat.

  17. Det kräver en extra insats
    av alla som har hörapparat.

  18. Oavsett om den är avancerad,
    som ett cochleaimplantat-

  19. -eller om det är en i och för sig
    avancerad traditionell hörapparat.

  20. Många som har hörselskador
    och använder hörapparat-

  21. -som vuxna vittnar om vilka
    möjligheter det hade gett dem-

  22. -om de fått teckenspråk från början.
    Då kan de välja i olika situationer-

  23. -när de orkar lyssna och när de
    väljer en miljö där man kan teckna.

  24. I utbildningssammanhang eller i
    sociala sammanhang har man ett val.

  25. Tar du av dig
    ditt cochleaimplantat...

  26. När man badar, ska gå och lägga sig
    eller sitter i en bil som skramlar-

  27. -så tar man av sig cochleaimplantatet
    och då är man de facto döv.

  28. Jag kan inte se varför det inte
    skulle vara bra att få flera språk.

  29. Då är det bra med teckenspråk,
    för då har du ett alternativ.

  30. Eller om cochleaimplantatet
    går sönder, vilket händer.

  31. Det är ändå en teknisk apparat.

  32. Vi vet att teknik går sönder
    och strular ibland.

  33. Det är aldrig tungt
    att bära ett språk.

  34. Vi skulle aldrig säga: "Stackare,
    ska du behöva lära dig engelska?"

  35. Eller: "Den stackaren
    har tre språk att ta till!"

  36. Varför inte lära sig teckenspråk-

  37. -och ha det som en tillgång
    att plocka fram när man behöver?

  38. Teckenspråket är visuellt,
    det uppfattas med synen.

  39. Det gör att kan man säga
    flera saker samtidigt.

  40. En mening
    blir nästan som ett fotografi.

  41. Man kan lägga en hand här,
    man kan göra nåt med ansiktet-

  42. -och man kan nicka
    och använda axlarna.

  43. Det blir som ett fotografi.
    Det finns en samtidighet.

  44. På ett talat språk kan man
    inte säga flera ord samtidigt.

  45. Det uppfattar inte hörseln.

  46. Svenska är sekventiellt.

  47. Orden går in i...
    Vi uppfattar orden i olika sekvenser.

  48. Teckenspråket är lite samtidigt.

  49. Det är en olikhet.
    En annan olikhet är-

  50. -att i teckenspråk kan du använda
    rummet framför dig.

  51. Ett tecken kan betyda flera saker.

  52. Man tänker ofta
    att teckenspråk är händer.

  53. Det är sant, men många komponenter
    finns i ansiktet.

  54. Ett tecken kan betyda flera saker
    beroende på vad som sker i ansiktet.

  55. Så är det inte
    i ett skrivet eller talat språk.

  56. Man kan ändra tonfall i tal, men
    skrivna ord betyder det de betyder.

  57. Det är en skillnad.

  58. Eftersom ett teckenspråk är visuellt
    kan man ta roller.

  59. I ett samtal kan man ta olika roller.

  60. Man kan t.ex. vrida på kroppen
    eller ändra blickriktning.

  61. Jag kan titta ner om jag som vuxen
    pratar med en liten person.

  62. Jag behöver inte säga att det här
    är en vuxen. Det har man bestämt.

  63. Sen kan man använda blickriktningar.
    Då svarar den lilla personen.

  64. Man behöver inte säga: "Först sa
    den lilla, sen svarade den stora."

  65. När man har bestämt rollerna
    så kan man ta dem.

  66. En undersökning visar-

  67. -att lärare ibland stänger av
    hörseltekniken eller slingan-

  68. -för de här eleverna.

  69. Man har säkert goda intentioner,
    att alla ska ha det tyst och lugnt-

  70. -och det gäller kanske specifikt
    det här barnet.

  71. Men då har man, kanske starkt
    uttryckt, begått ett övergrepp.

  72. Det är i all välmening.
    Men vem är en lärare att bestämma-

  73. -när ett barn ska välja
    att höra eller inte?

  74. Men det får man betrakta som
    olycksfall i arbetet - hoppas jag.

  75. Vi skulle ju aldrig sätta på
    en elev hörselkåpor och säga:

  76. "Nu stänger vi av ljudet för dig,
    för nu behöver du koncentrera dig."

  77. Det skulle också vara ett övergrepp,
    anser jag.

  78. Vi måste skapa ljudmiljöer-

  79. -och kanske se till
    att man har en skolmiljö-

  80. -där barn tar hänsyn och pratar
    om vikten av att det ska vara tyst.

  81. Men det är inget som man som vuxen
    eller som pedagog ska styra över.

  82. Textning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Avsnitt 6 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Fysiska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva barn, Kokleaimplantat, Medicin, Otologi, Otorinolarynologi, Teckenspråk, Öron
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Döva barns språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Vår dotter Johanna är döv

Avsnitt 1 av 9

När Anna-Karin och Daniel fick veta att deras dotter Johanna var döv fick de många råd om vad de skulle göra med sitt barn. Ingen gav rådet att börja med teckenspråk direkt eftersom hon ändå skulle opereras med cochleaimplantat och sedan tränas i tal. Föräldrarna tyckte att det kändes konstigt att inte kunna kommunicera med Johanna och började därför med teckenspråk. Nu är familjen delvis teckenspråkig och kommunicerar alltid på två språk. Vi träffar familjen i deras hem och följer med Johanna i skolan och på fritidsaktiviteter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Lär av döva föräldrar

Avsnitt 2 av 9

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Avsnitt 3 av 9

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Språk föder språk

Avsnitt 4 av 9

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Avsnitt 5 av 9

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Avsnitt 6 av 9

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Tvåspråkighet som tillgång

Avsnitt 7 av 9

Krister Schönström är lektor i svenska som andraspråk för döva och talar om hur viktig föräldrarnas attityd till dövhet är. Tvåspråkighet leder till att språken utvecklas i olika takt men man kan växla mellan språken efter behov. Krister Schönström berättar om egna erfarenheter och att teckenspråket lett till att han känner sig mer fullständig som människa. Hans föräldrar har aldrig tyckt synd om honom för att han inte hör.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk är komplicerat

Avsnitt 8 av 9

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Dövidentitet och hörselnormen

Avsnitt 9 av 9

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om oss

Mitt barn är mobbat

Trots att mobbning är förbjudet enligt lagen får många unga inte rätt hjälp. När skolan sviker kan det få konsekvenser för hela familjer. Möt Mia och hennes dotter Julia som har tagit det stora beslutet att flytta från sitt hus eftersom Julia blivit mobbad i en skola som inte har lyckats lösa problemet. Möt också Vicktoria vars son blev mobbad framför hennes ögon. Barn- och elevombuden Caroline Dyrefors Grufman och Stephan Andersson berättar om vad skollagen säger om mobbning och hur vuxna skulle reagera på de kränkningar många barn får stå ut med.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag är smartare än läraren

11-åriga Hanna läser flera böcker i veckan. Hon kallar böckerna för "stoppknappar", för att när hon läser är det som att hennes hjärna tar en paus från alla intryck runt omkring henne. Hanna är särbegåvad. Det innebär att hon har en extremt snabb inlärningsförmåga. Hon ligger därför långt före sina jämnåriga kompisar i skolan i de flesta ämnena. Hanna säger att det är både en förbannelse och en gåva att vara särbegåvad. I skolan har det tagit flera år och ett par skolbyten att hitta undervisning på rätt nivå.