Titta

UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Om UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Föreläsningar om vad det innebär att vara ryggmärgsskadad. Exempel på frågor som berörs är sexualitet, graviditet, föräldraskap, kost och hälsa. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Till första programmet

UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada : Vara gravid, få barn och ha ryggmärgsskadaDela
  1. Tack för att jag fick komma idag.
    Mitt namn är Karin Pettersson-

  2. -och är överläkare inom
    förlossningsvård på Karolinska.

  3. Jag jobbar i Huddinge och Solna och
    mest med komplicerade graviditeter.

  4. Idag ska vi prata om
    ställningstagande före graviditet-

  5. -graviditeten och födandet i samband
    med en kvinna med spinalskada.

  6. Vad vet vi om detta?
    Hur ser möjligheten ut-

  7. -att bli gravid med spinalskada?

  8. Direkt efter att skadan inträffat
    förlorar nästan hälften-

  9. -eller mer än så sin menstruation.
    Men det är ett övergående fenomen.

  10. Perioden av amennorré, som
    betyder utebliven mens, går över-

  11. -av sig själv inom närmaste året.

  12. När den kommer tillbaka
    börjar äggstockarna fungera-

  13. -och då kan man bli gravid igen.

  14. När menstruationen har kommit igång
    har man varken svårare eller lättare-

  15. -att bli gravid jämfört med
    innan man fick spinalskadan.

  16. Tittar man på hårda data
    som vi följer upp-

  17. -som förlorad graviditet,
    missfall, spontanabort-

  18. -eller att barnet dör i magen så är
    inte det vanligare i den här gruppen-

  19. -jämfört med kvinnor generellt
    i samhället.

  20. Efter att ha jobbat med kvinnor
    med spinalskada i nästan 20 år-

  21. -har jag blivit allt mer övertygad
    om en sak som är bra:

  22. Att kvinnan kommer för bedömning
    till en kunnig förlossningsläkare-

  23. -för samtal tidigt i graviditeten
    eller om möjligt före graviditeten.

  24. Då kan man planera det ihop.

  25. Det finns specialistmödravård
    på alla sjukhus runtom i landet.

  26. Förlossningsläkaren kan då
    kontakta expertis om den inte kan.

  27. Vad innehåller då
    den där rådgivningen?

  28. Dels står en hel del kvinnor
    på medicinering-

  29. -på grund av sin spinalskada.

  30. Då vill vi se medicinlistan och kolla
    om medicinbyte måste göras.

  31. Finns det någon medicin som måste
    sättas ut innan kvinnan blir gravid?

  32. Finns det medicin som måste sättas in
    före eller i början av graviditet?

  33. En typisk sak är kvinnor
    med problem med spasticitet.

  34. Där finns en del läkemedel där vi
    inte har tillräckligt kunskap-

  35. -för att säkert ta den
    under graviditet.

  36. Och det finns andra läkemedel
    där vi allt mer vågar godkänna.

  37. Vid första besöket
    går vi även igenom urinvägar.

  38. Tappar kvinnan själv sin urinblåsa?

  39. Upprepade urinvägsinfektioner?
    Har kvinnan haft uppåtstigande-

  40. -alltså infektioner i njurarna?

  41. Måste vi ta hänsyn till vissa saker
    när kvinnan nu är gravid?

  42. Risken för urinvägsinfektion
    under graviditet-

  43. -oavsett om man har spinalskada
    eller inte är klart förhöjd.

  44. Risken blir större ju längre
    graviditeten går.

  45. Det är stor skillnad. Hälften med
    spinalskada får urinvägsinfektion.

  46. Ungefär 8 % av kvinnor som inte har
    spinalskada får urinvägsinfektion.

  47. Det är svårt med symtomen.

  48. De kan vara svåra att känna igen
    hos en spinalskadad kvinna.

  49. Det svider när man kissar.
    Många tappar ju sig själva.

  50. Det är även många kvinnor som tycker
    det är svårt i sen graviditet.

  51. När barnet trycker mot urinblåsan
    kan det vara svårt att bedöma.

  52. Då tar man regelbundet prover
    på urinen-

  53. -så man vet att man inte
    har urinvägsinfektion.

  54. Vi pratar om tarmar.
    Hur fungerar de i vanliga fall?

  55. Finns förstoppningsproblematik?
    Tar kvinnan läkemedel för det?

  56. Då räknar vi med mer problem allt
    eftersom graviditeten fortskrider.

  57. När livmodern växer trycker den
    undan tarmen.

  58. Då behöver vi förslag på
    hur vi löser det på bästa sätt.

  59. Tar kvinnan medicin mot smärta
    så tittar vi över det.

  60. Är det smärtlindring
    som fostret tolererar?

  61. Då finns det ju ingen anledning
    att byta läkemedel.

  62. Vill man byta ska man göra det
    tidigt i graviditeten.

  63. DVT betyder djup ventrombos.

  64. Det finns ingen period i en ung
    eller fertil kvinnas liv när risk-

  65. -för blodpropp är större än i sen
    graviditet eller efter förlossning.

  66. Det pratar vi mycket om. Ska blod-
    förtunnande sprutor sättas in tidigt?

  67. Det finns det sällan skäl till. Ska
    det sättas in sent eller inte alls-

  68. -eller bara efter förlossning?
    Den planen lägger vi upp tillsammans.

  69. Det styrs av om graviditeten
    blir okomplicerad-

  70. -hur mycket man måste sitta i stol
    och hur orörlig man är mot slutet.

  71. Det blir en individuell bedömning.

  72. Sen har vi annan medicinering.
    T.ex. mot depression och migrän.

  73. Det är en bedömning som görs med
    alla kvinnor i början av graviditet.

  74. Ska man fortsätta med läkemedlet
    eller byta mot nåt annat?

  75. Vi pratar skadenivå
    och var den normala känseln finns.

  76. Finns det områden med nedsatt känsel
    och ingen känsel alls?

  77. Det kommer att styra många saker
    som jag ska prata om längre fram.

  78. Till exempel förmågan
    att känna värkar beroende på-

  79. -hur hög skadan är
    och hur mycket lungorna påverkas.

  80. Om spinalskadan har uppstått-

  81. -samtidigt med en bäckenfraktur
    eller fraktur på flera ryggkotor-

  82. -så vill jag veta om det finns
    metallinstrument i ryggen-

  83. -eller om det finns ärr
    efter såna instrument.

  84. Man kan läsa
    gamla operationsberättelser.

  85. Det kan styra om man kan lägga
    ryggbedövning under förlossningen.

  86. Vi pratar lungfunktion
    och de höga skadorna.

  87. När barnet växer i magen
    kommer det att trycka på lungorna.

  88. Det gör det hos alla kvinnor, men
    sitter man i stol med en hög skada-

  89. -så kan lungfunktionen
    påverkas tidigare.

  90. Då behöver man en plan då det finns
    ökat risk för lunginflammation.

  91. Sen pratar man
    om autonom dysreflexi.

  92. Det handlar framför allt om kvinnor
    med skador ovanför T6.

  93. Jag kommer tillbaka till det
    med bild.

  94. Nu har vi en kvinna som är gravid
    och nu kommer alla utmaningar-

  95. -som ni delar med många
    av kvinnor som är gående.

  96. Men en del saker bör vi tänka på.

  97. I princip alla kvinnor
    behöver extra järn under graviditet.

  98. Man får helt fysiologiskt
    en hemoglobinsänkning.

  99. De flesta kvinnor äter järn
    i tablettform.

  100. Har man problem med förstoppning
    till följd av sin skada-

  101. -och lägger på två järntabletter
    om dagen så ber man om problem.

  102. Det löser vi oftast med 1-3 sprutor
    med järn under graviditeten.

  103. Då kommer vi undan det problemet.

  104. Vi pratar om urinvägarna.

  105. Hur ofta tappar sig kvinnan,
    hur är det med urinvägsinfektioner?

  106. Jag brukar lägga upp en plan
    på provtagning var sjätte vecka.

  107. Vi pratar tarm, vätska, diet.

  108. Man kan försöka röra på sig lite
    för att hålla igång tarmen.

  109. Även medicinering vid behov.

  110. Vi pratar om det
    som skyddar mot blodpropp.

  111. Det är inte bara spruta utan även
    stödstrumpa och passiv träning.

  112. Lågmolekylärt heparin är alltså
    blodförtunnande spruta som man tar.

  113. Vi pratar trycksårsprevention.

  114. Under en graviditet går
    i princip alla kvinnor upp i vikt.

  115. 10, 20 och ibland oturligt nog 40 kg.
    Man blir större över hela kroppen.

  116. Behöver man byta stol
    för att inte få trycksår?

  117. Kan man massera och få hjälp
    att byta läge i sängen-

  118. -för att undvika trycksår
    under graviditet och förlossning?

  119. Vi pratar lite om hjälpmedel
    när barnet är fött.

  120. Där är inte vanliga sjukvården
    experter.

  121. Jag tycker det är de kvinnor som
    tidigare fött barn med spinalskada.

  122. Höj- och sänkbara skötbord
    och hur amningskudden ska ligga.

  123. Jag går inte in på det så mycket.
    Mest för att jag inte kan.

  124. Vi pratade om autonom dysreflexi
    som mest gäller högre skador.

  125. Det här är viktigt att veta om
    under graviditet.

  126. Kvinnor med spinalskada som har
    en benägenhet till detta vet om det.

  127. Däremot kanske inte sjukvården
    vet om det.

  128. Vad händer i kroppen?
    Blodtrycket stiger plötsligt.

  129. Det blir obalans
    mellan olika nervsystem.

  130. Kvinnan kan då drabbas av huvudvärk,
    svettningar, rodnader i ansiktet-

  131. -rodnad ovan skadenivån,
    ångest, nästäppa, illamående-

  132. -andningsproblem, bröstsmärta,
    låg hjärtfrekvens.

  133. Det kan även bli påverkan
    på fostrets hjärtljud.

  134. Det kan bli så allvarligt att barnet
    inte överlever i livmodern.

  135. Vad ska vi göra om det händer?

  136. Det mest typiska tillfället skulle
    vara under själva förlossningen.

  137. Då görs vanliga åtgärder som personer
    med spinalskada är vana vid-

  138. -när de får autonom dysreflexi:
    höja huvudänden, lätta tajta kläder.

  139. Men det har man ju sällan
    när man föder barn.

  140. Vi försöker också ta bort
    de utlösande orsakerna.

  141. Här ser man att det inte sällan är
    sånt som inträffar under förlossning.

  142. Full urinblåsa. Är man mitt i värk-
    arbete och personalen inte är med-

  143. -så kanske man som blivande
    mamma inte tänker på-

  144. -att urinblåsan ska tappas.
    Full tarm kan förekomma.

  145. Cervixpalpation är den undersökning
    som barnmorskor och läkare gör-

  146. -för att bedöma hur långt
    förlossningen har kommit.

  147. Den kanske görs 3-10 gånger
    under en förlossning.

  148. Men det är lätt att avbryta en sån
    undersökning om det här händer.

  149. Kontraktioner, alltså värkar.
    Själva grejen med förlossning är-

  150. -att få effektiva
    och kraftiga värkar.

  151. Vad gör vi förutom
    att försöka ta bort orsaken?

  152. Dels behöver vi sänka blodtrycket
    så kvinnan inte får komplikationer.

  153. Sen kan man mycket väl
    lägga ryggbedövning-

  154. -för att hemma obalansen
    som uppstår.

  155. Därför ska alla kvinnor,
    även de med hög skada-

  156. -så vi inte tror hon behöver
    bedövning för smärtans skull-

  157. -ändå prata igenom bedövning med
    narkosläkare om det skulle behövas.

  158. Då kan man få ryggbedövning för det
    här skälet, inte för smärtans skull.

  159. Sen kommer den här frågan
    som alla frågar:

  160. Hur vet jag
    att förlossningen startar?

  161. Väldigt många kvinnor utan
    spinalskada ställer också den frågan.

  162. Men det kanske blir mer ett dilemma
    för kvinnor med skadan.

  163. Om inte sjukvården lägger sig i-

  164. -föder inte kvinnor med spinalskada
    tidigare än andra kvinnor.

  165. De föder inte fler för tidigt födda.
    Det påverkar inte starten.

  166. Möjligheten att känna värkar beror
    förstås mycket på skadenivå.

  167. Kvinnor som har skada över T10
    kommer uppleva värkarna-

  168. -som bukobehag
    och inte riktiga värkar.

  169. Efter att ha träffat många med
    spinalskada som fött barn tycker jag-

  170. -att upplevelserna är olika och det
    är inte bara kopplat till skadenivå.

  171. En del beskriver att de känner
    genom symtom eller med händer-

  172. -hur buken blir spänd
    och det är ett bra sätt.

  173. Det är så barnmorskor känner på
    en kvinna med ryggmärgsbedövning.

  174. En del får ont i ryggen
    och en del får ökad spasticitet-

  175. -som signal på
    att förlossningen är på gång.

  176. En del får autonom dysreflexi.

  177. En del får påtaglig smärta
    precis ovanför skadenivån-

  178. -utan att uppleva smärta längre ner.

  179. En del andas annorlunda
    och det gäller bland alla kvinnor.

  180. En del får rodnad i ansikte
    och det gäller också alla kvinnor.

  181. Män kan se hur deras kvinnor ändrar
    hudfärg lite när värkarbetet börjar.

  182. Ibland får man problem med
    urinblåsan och blodtrycket stiger.

  183. Vi har även ett annat vanligt symtom
    och det är att vattnet går.

  184. Det kan vara svårt
    att känna att vattnet går.

  185. Däremot ser man ju
    att det rinner ut med benen.

  186. Förutom att man ska ha träffat
    en förlossningsläkare-

  187. -ska man ha pratat bedövning
    med en narkosläkare.

  188. "Vad ska jag ha för bedövning?"
    "Går det att lägga ryggbedövning?"

  189. Om det inte går kan man diskutera
    annan smärtlindring med mig.

  190. Det finns en uppsjö
    av annan smärtlindring att ge-

  191. -även om inget är lika effektivt
    som ryggbedövning.

  192. Majoriteten
    med spinalskada kan föda vaginalt.

  193. Det är egentligen bara om det finns
    andra komplikationer och sjukdomar-

  194. -som komplicerar graviditeten,
    men budskapet hos mig är-

  195. -att du kan föda vaginalt
    om inget speciellt inträffar.

  196. Vi skriver i många artiklar att sug-
    klocka kan bli nödvändig mot slutet.

  197. Tanken är att kvinnan inte riktigt
    vet hur hon ska lägga krystvärkar.

  198. I praktiken behövs det
    väldigt sällan.

  199. Livmodern gör ett enormt jobb
    och vi behöver sällan hjälpa till.

  200. Annars finns den möjligheten.

  201. Igångsättning av förlossning?
    Det gäller alla.

  202. Risken för akut kejsarsnitt ökar
    med tre gånger-

  203. -om man sätter igång en förlossning
    än om den startar spontant.

  204. Därför är vi ganska stränga med det.
    Det blir mycket tid på sjukhus-

  205. -och mycket tid i säng vilket medför
    risk för blodpropp och trycksår.

  206. Det ska bara ske vid komplikation
    vid förlossning eller graviditet.

  207. Till exempel vid förhöjt blodtryck.

  208. Idag har vi tillräckligt mycket data
    för att säga-

  209. -att kejsarsnitt görs på samma in-
    dikationer som på kvinnor utan skada.

  210. Det finns en uppsjö av skäl
    till kejsarsnitt-

  211. -och de är samma
    som för kvinnor med spinalskada.

  212. Några ord om amning.

  213. Mer forskning visar att vissa spinal-
    skador medför svårighet att amma.

  214. Det lär vara mer uttalat
    om det är en högre skada.

  215. Idag tror man att det handlar
    om triggning av mjölkproduktion.

  216. Men det kan finnas många faktorer.

  217. Vi behöver vara lite behjälpliga
    så positionen för barnet-

  218. -vid mammans bröst blir bra
    när man sitter i stol.

  219. Det ska bli optimala förutsättningar
    för amningssituationen.

  220. Sammanfattningsvis:

  221. Rådgivning hos kunnig förlossnings-
    läkare innan eller i tidigt stadie.

  222. Om det inte finns någon sådan
    i landstinget man tillhör-

  223. -så finns hemsidan Mamma, pappa,
    lam. Läkaren får ringa nån-

  224. -som kan lite mer i frågan.

  225. Bedömning av narkosläkare innan
    så man är väl förberedd på-

  226. -vilken smärtlindring som är aktuell.

  227. Majoriteten
    kan föda vaginalt utan problem.

  228. Blivande föräldrar råder jag
    att vända sig till nätverk-

  229. -med föräldrar med spinalskada.
    Där finns mycket kunskap att hämta.

  230. Tack.

  231. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vara gravid, få barn och ha ryggmärgsskada

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur vet jag när det är dags att föda? Detta är den vanligaste frågan bland kvinnor med ryggmärgsskada, berättar överläkaren Karin Petterson som specialiserat sig på komplicerade graviditeter. Oftast har kvinnan inte svårare att bli gravid efter en spinalskada, men det behövs noggrann planering för att kvinnan ska känna sig trygg. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Allmän medicin, Föräldrar med funktionsnedsättning, Gravida kvinnor, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Personer med funktionsnedsättning, Ryggmärgsskador, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Vad är en ryggmärgsskada?

Att leva med en ryggmärgsskada behöver idag inte innebära ett liv med sämre livskvalitet, menar Richard Levi, professor i rehabiliteringsmedicin. 80 procent av dem som drabbas är män i aktiv ålder och de allra flesta är motiverade och villiga att starta sin rehabilitering direkt efter olyckan, berättar Levi. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Mamma pappa lam

Erika Nilsson, projektsamordnare på Stiftelsen Spinalis, berättar om hur det är att leva med en ryggmärgsskada och samtidigt vara förälder. När hon själv drabbades fanns det inte så mycket information om hur det fungerar att vara gravid och ryggmärgsskadad och sedan ta hand om barn. Sedan dess har mycket hänt. Erika Nilsson är själv en av initiativtagarna till den digitala mötesplatsen Mamma pappa lam. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Tips och tricks för småbarnsförädrar i rullstol

Anna Oredsson, projektansvarig på Stiftelsen Spinalis, var med om en bilolycka som förändrade hennes liv radikalt. Hon drabbades av en ryggmärgsskada och förlorade sin identitet. Idag är hon mamma till två barn och en av initiativtagarna till projektet Mamma pappa lam. Projektet syftar till att stötta kvinnor som vill leva ett aktivt liv med barn och rullstol. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Vara gravid, få barn och ha ryggmärgsskada

Hur vet jag när det är dags att föda? Detta är den vanligaste frågan bland kvinnor med ryggmärgsskada, berättar överläkaren Karin Petterson som specialiserat sig på komplicerade graviditeter. Oftast har kvinnan inte svårare att bli gravid efter en spinalskada, men det behövs noggrann planering för att kvinnan ska känna sig trygg. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Hälsa och livsstil för ett liv i rullstol

Som vårdgivare är det viktigt att vara lite av coach när det gäller information om kost och vikt, berättar hälsopedagogen Anna-Carin Lagerström. Idag kan man räkna med ett långt liv trots en allvarlig ryggmärgsskada. Vi har blivit duktiga på att medicinskt ta hand om de skador som uppstått. Nu är det dags att också prioritera livsstilsfrågorna, menar hon. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Förebygga och läka trycksår

Undersköterskan Madeleine Stenius och arbetsterapeuten Carin Bergfeldt har specialiserat sig på trycksår som är en vanlig komplikation för patienter med ryggmärgsskada. Ofta går den här typen av sår att förebygga om man griper in i ett tidigt skede, berättar de. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Sex och ryggmärgsskada

Sverige ligger långt fram och är kanske det land i världen som har flest barn till ryggmärgsskadade, berättar läkaren Claes Hultling som själv sitter i rullstol efter en skada i sin ungdom. Lusten och åtrån finns ofta kvar efter en ryggmärgsskada, men själva förmågan att genomföra ett samlag kan vara problematisk. Förutom avancerad teknik behövs det också tillit och förtroende i förhållandet om allt ska fungera. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss