Titta

UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Om UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Föreläsningar om vad det innebär att vara ryggmärgsskadad. Exempel på frågor som berörs är sexualitet, graviditet, föräldraskap, kost och hälsa. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Till första programmet

UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada : Förebygga och läka trycksårDela
  1. Jag är Madde Stenius, undersköterska
    och utbildningsansvarig.

  2. Carin Bergfeldt, arbetsterapeut.

  3. Vi jobbar på Rehab Station Stockholm-

  4. -där vi framför allt träffar personer
    med ryggmärgsskador.

  5. Vi ska prata om att förebygga
    och läka trycksår vid ryggmärgsskada-

  6. -för det är en vanlig komplikation
    i den här patientgruppen.

  7. Trycksår kan oftast undvikas
    eller stoppas i ett tidigt skede-

  8. -men då måste man veta
    att man har ett problem.

  9. Man måste titta om man har
    några märken eller förändringar-

  10. -och sen måste man reagera
    och göra nåt.

  11. Man kanske inte kan göra nåt själv,
    men då måste man ta hjälp.

  12. Det kan handla om att förflytta sig
    eller om att få till en toalettrutin.

  13. Det är viktigt att ta till vara
    all expertis som finns-

  14. -inom det här området.

  15. Trycksår får man
    där man har benutskott.

  16. Om man belastar benet ökar trycket,
    och då får man en vävnadsskada.

  17. Det spelar ingen roll om man har
    ett högt tryck en kort tid-

  18. -eller ett lägre tryck en lång tid.
    Båda är lika illa.

  19. Därför är det viktigt
    att man kontrollerar sin hudkostym.

  20. Man kan titta om man ser rodnad
    på kroppen där benen finns.

  21. Det kan vara på höfter,
    sittben eller fötter.

  22. Titta på det röda märket
    och gör ett trycktest.

  23. Tryck med ett finger på området.

  24. Om det vitnar
    när man tar bort fingret-

  25. -är det bara
    en naturlig reaktion i huden.

  26. Men om det blir rött
    har man ett trycksår i kategori 1.

  27. Då är hela överhuden skadad.

  28. Många tror inte att det är ett sår-

  29. -men om man lär sig
    att det är en skada-

  30. -och avlastar och letar
    efter vad som har orsakat den-

  31. -kanske det stannar vid
    ett rött märke.

  32. Men om man inte gör nåt åt det
    blir det snabbt djupare.

  33. Man kategoriserar trycksår från 1-4.

  34. Vid 4 är man nere i ben och muskler.

  35. Ett trycksår är ett ovalt märke
    ovanför ett benutskott.

  36. Det är rosa på oss som är blekhyade
    och mörkare på dem som är mörkhyade.

  37. Det är viktigt att lära sig
    att det här är riktigt farligt.

  38. Vilka är det då som får trycksår?
    De flesta har hört att det är äldre.

  39. Det är också det.

  40. Man kanske har sämre matlust
    och svårare att äta-

  41. -och huden blir mindre elastisk
    hos äldre. Allt det här påverkar.

  42. Och man kanske har andra sjukdomar.

  43. Det drabbar också dem som är döende.

  44. När organen slutar fungera är man
    mer utsatt för att få trycksår.

  45. Man ska inte tro att det är vanvård-

  46. -som vi kan se rubriker om
    i tidningarna.

  47. Det här kan ske, och då gäller det
    att lindra smärtan så gott det går.

  48. Barn drabbas också. Det kan vara för
    tidigt födda. Slangar kan ge tryck.

  49. De har ett stort och tungt huvud,
    så de får ofta trycksår på huvudet.

  50. Det drabbar barn
    med funktionsnedsättning-

  51. -för de har sämre rörelseförmåga,
    eller ingen känsel eller kontroll.

  52. Inom akutvården och under operationer
    blir vi också utsatta för trycksår.

  53. Alla kan drabbas av det-

  54. -men man är mer utsatt
    om man har en förlamning.

  55. Vi jobbar med neurologiskt skadade.

  56. Det kan vara MS, hjärnskador
    eller att man har blivit amputerad-

  57. -som gör att man får trycksår, men vi
    jobbar mycket med ryggmärgsskadade.

  58. De är väldigt utsatta. 95 % får nån
    gång trycksår i kategori 3 eller 4-

  59. -d.v.s. djupa trycksår. 100 %
    av de ryggmärgsskadade får trycksår-

  60. -men det kan då vara det röda märket.

  61. Därför utbildar vi patienter,
    för att de ska slippa eländet.

  62. Så här snygga rumpor har de flesta.
    Bulliga, fina skinkor.

  63. Vi har 26-28 mm muskler i rumpan-

  64. -men när man får en ryggmärgsskada
    eller blir förlamad av nån orsak-

  65. -förtvinar musklerna,
    så man har bara 5-7 mm muskler kvar.

  66. Man får också en skeletturkalkning
    som gör att sittbenen blir vassare.

  67. Då får man alltså ett tryck inifrån
    benet och utifrån underlaget.

  68. Så det är inte så konstigt
    att man får trycksår.

  69. Det är viktigt att ha bra hjälpmedel,
    bra dynor, och att ändra läge ofta.

  70. Nu ska jag visa en rumpa
    som har trycksår.

  71. Det kan vara otäckt för dem
    som tycker att det är obehagligt.

  72. Det kan se ut så här. Ni ser
    att det inte är mycket muskler kvar.

  73. Analöppningen blir framträdande-

  74. -så att inte ha bra toalettrutiner
    kan bidra till att man får trycksår-

  75. -för en fuktig hud blir skörare och
    mindre motståndskraftig mot tryck-

  76. -och avföringsläckage är frätande.

  77. Det gäller att ta tag
    i den biten också.

  78. Ni ser att det är nåt gult i mitten
    på det stora såret. Det är benet.

  79. Det är inte mycket att vinka på
    innan man är ända inne vid benet.

  80. Här ska jag lägga på ett förband
    1 cm utanför såret och tejpa det-

  81. -och patienten ska kunna gå på toa.
    Det är ganska svåra omläggningar.

  82. Man gör även hasande förflyttningar,
    och då ska förbandet sitta kvar.

  83. Vi vill inte att ni ska hamna här.
    Stoppa det vid det röda märket.

  84. Barn drabbas. När man kommer uppåt
    40 år blir huden mindre elastisk.

  85. Äldre och de som opereras drabbas.
    Så ni är risk-risk-riskpatienter.

  86. Men inom sjukvården tror man-

  87. -att det är undernärda och folk
    över 65 som är riskpatienter-

  88. -så sjukvården missar att förebygga
    trycksår hos många ryggmärgsskadade.

  89. Det är viktigt att man själv vet
    att man behöver extra resurser-

  90. -och kan uppmana personalen om det.

  91. Det är mycket att tänka på
    hos rullstolsburna personer.

  92. Jobbar man med sår kanske man bara
    tittar på vilket förband man ska ta-

  93. -men det blir inte bra. Man måste se
    på förflyttningar, sittställningar-

  94. -och vad som funkar
    för just den personen.

  95. Det finns inte ett färdigt koncept,
    utan det måste personanpassas.

  96. Utvecklingen går framåt, som ni ser.

  97. Det är inte så längesen
    som folk satt i såna där korgstolar.

  98. Utveckling sker också
    inom sårvärlden.

  99. Det händer jättemycket, men tyvärr
    fortsätter folk med gamla metoder.

  100. Man ska inte lufta, massera
    eller lägga om sår varje dag.

  101. Då får vi ingen sårläkning.

  102. Vi måste få uppdaterad personal
    som jobbar med det här-

  103. -vilket sjukvården inte kräver i dag,
    tyvärr.

  104. Hur kan vi då förebygga trycksår?
    Vi måste jobba med dem som drabbas.

  105. Ni som sitter i rullstol måste veta
    att ni ska ändra läge.

  106. Vi har börjat
    med patientutbildningar.

  107. Vi har information som ska vara
    lättbegriplig. Ni behöver inte ha...

  108. ...pluggat en massa...

  109. ...för att förstå
    vad som är bra och vad som är dåligt.

  110. Jag har gjort filmen
    "Trycksårsskolan".

  111. Den visar vi för våra patienter.

  112. Vad är trycksår?
    Hur kan jag undvika det?

  113. Jag har också gjort en folder
    som finns på vår hemsida.

  114. Den visar vad man kan göra
    och vad man ska tänka på.

  115. Sen finns också min bok
    "Trycksår - med livet som insats".

  116. Den handlar om förebyggande
    och behandlande insatser-

  117. -och riktar sig
    till patienter och personal.

  118. Vi visar också
    hur man ska kolla sin rumpa-

  119. -och vi visar
    de personanpassade hjälpmedlen.

  120. Vi vill att våra patienter ska
    medverka och förstå vad man ska göra.

  121. "De blir jättejobbiga patienter",
    tycker många inom sjukvården.

  122. Men det är bra att man vet hur man
    ska behandlas när de inte vet det.

  123. Det är viktigt att man kan sig själv.

  124. Vi som personal får inte ta
    ifrågasättandet personligt-

  125. -för det handlar ju om patientens
    liv, inte om mig som person.

  126. Det är en viktig del.

  127. Tidigare jobbade jag med sårvård.
    Vi vårdade såren under hela 80-talet.

  128. De växte eller stod still.

  129. Inte ett sår läkte förrän i slutet
    på 80-talet när vi ändrade metoder.

  130. Såren skulle inte läggas om dagligen.
    Vi skulle inte spola ur dem-

  131. -för det tar 12-48 timmar för ett sår
    att nå rätt temperatur för att läka-

  132. -om man har luftat det.

  133. Nu ser vi sår läka som vi
    tidigare inte trodde kunde läka.

  134. Man måste jobba
    med en aktiv sårbehandling-

  135. -och då handlar det om helheten.

  136. Sen får man aldrig glömma
    att det sitter en person på såret.

  137. Den personen är naken och utlämnad
    där den ligger med rumpan i vädret.

  138. Vi måste sköta det professionellt.

  139. Alla törs inte se sårfoton,
    för det är ganska otäcka bilder.

  140. Jag brukar rita av såret
    och visa patienten hur stort det är.

  141. "Det här är det vi ser,
    men det finns fickor under huden."

  142. Benet holkar ur sårvävnaden,
    och då blir det stora fickor under.

  143. Jag brukar streckrita deras djup för
    att visa patienten hur stora de är.

  144. Då kan man få med sig folk på att
    avlasta, som är fruktansvärt jobbigt.

  145. Men det är också bra att se bilder,
    och det törs folk göra efter ett tag.

  146. Jag ritar regelbundet
    för att visa att det händer nåt.

  147. När man har djupa sår får man bara
    sitta upp i 30 minuter 3 gånger/dag-

  148. -för man måste avlasta området.
    Det är jättejobbigt.

  149. Man kan använda en sminkspegel,
    eller mobilen för att fota rumpan.

  150. Det är bra att se själv,
    för olika personer säger olika saker.

  151. "Vad fint!" eller "Vad hemskt!"

  152. Det är viktigt att själv veta
    vad som är vad-

  153. -och att helst inte ha för många
    som håller på med såret.

  154. Många får smärta i trycksår.

  155. Ryggmärgsskadade har sällan smärta-

  156. -utan de kan få mer spasticitet
    i stället.

  157. Det löses ut av att man har ont
    fast man inte känner det.

  158. Då behöver man smärtbehandling.
    Man måste få värktabletter.

  159. På andra patientgrupper används
    VAS-skalan för att bedöma smärta.

  160. Om man har över 3 på den skalan
    ska man smärtlindra.

  161. Det som jag kan se att man får smärta
    av är förband som fastnar.

  162. Ofta är det det som man behöver
    anpassa för att smärtan ska minska.

  163. Det handlar jättemycket om
    hur man sitter.

  164. Vi vet att vår patientgrupp
    sitter mycket och länge.

  165. Man får inte sitta
    på för hårda material.

  166. Man måste ha en avlastande dyna.

  167. Det ser olika ut. Olika personer
    behöver olika typer av dynor.

  168. Mycket beror på ens balans, och om
    man kan flytta fram i sin rullstol.

  169. Det finns dynor som har luft, gelé
    eller annat tryckfördelande material.

  170. Sen är det det här med lägesändring.
    Det måste vi också ha med oss.

  171. Ibland när vi föreläser om det här
    börjar folk att flytta på sig.

  172. Det är svårt att ändra läge-

  173. -särskilt om man har en ny skada.
    Man blir sittande i en position.

  174. Det är bra att prova att luta sig
    framåt, kanske vid ett bord-

  175. -men också att flytta sig
    och sätta sig i en fåtölj.

  176. Det är bra för att fördela trycket.

  177. Om man sitter i en elrullstol
    kan man ändra läge där.

  178. Normalt brukar man säga att man
    ändrar läge var sjunde sekund.

  179. Det är inga stora lägesförändringar.
    Man kanske lutar sig framåt.

  180. I rullstol ändrar man inte läge-

  181. -men man kanske kan ändra läge
    en gång i kvarten åtminstone.

  182. Det är inga jätteförändringar,
    utan man ändrar lite hit eller dit.

  183. Det är jätteviktigt-

  184. -för vi vet att avlastning är A och O
    för att läka trycksår.

  185. Vi gör också tryckmätningar på vissa.

  186. Då lägger vi en tryckmätningsmatta
    på dynan under patienten-

  187. -och då kan man se en bild av
    hur trycket är fördelat under rumpan.

  188. Där kan man också se
    att om man lutar sig framåt-

  189. -så försvinner trycket på rumpan.

  190. Man ser också
    hur stor del som är belastad.

  191. Om man har en högre fotbåge blir det
    väldigt mycket tryck på sittbenen.

  192. Man blir mer spetsig.

  193. Har man en dyna
    som fördelar trycket även på låren-

  194. -får man en bättre tryckfördelning.
    Det här är bra att titta på.

  195. Sen måste ju rullstolen vara anpassad
    efter den person som sitter i den.

  196. Här ser ni
    två av våra rehab-instruktörer.

  197. På en resa
    kom inte deras rullstolar fram-

  198. -så de fick ta stora kryssramstolar.
    De passade inte särskilt bra.

  199. De här killarna är jätteaktiva
    i vanliga fall-

  200. -men i de här stolarna
    blev de strandade.

  201. Det är viktigt att vi som personal
    ser till att patienten får rätt stol.

  202. Den hoppade...

  203. Sittställningen påverkar
    ens aktivitet-

  204. -och om man kan göra saker,
    men också hur trycket fördelas.

  205. Om jag alltid faller åt sidan kommer
    jag att få ökat tryck på vissa delar.

  206. Att tappa balansen, så att jag
    hela tiden måste hålla i mig-

  207. -är inte heller bra.

  208. Man kanske behöver polstra
    på vissa ställen där det trycker.

  209. Om man drabbas av nåt annat
    och kanske behöver en skena-

  210. -eller om man bryter sig och gipsas-

  211. -behöver det polstras mycket-

  212. -för annars får man ökat tryck
    och kan få sår på kuppen.

  213. Vi har sett personer
    med skenor på benen efter frakturer-

  214. -som har fått sår.
    Det blir väldigt långdraget.

  215. Att vara medveten om att man måste
    polstra extra är viktigt.

  216. När man använder sig av korsett-

  217. -kan lattorna glida ur sitt läge
    och trycka extra.

  218. Var uppmärksamma.

  219. Man ska både sitta och ligga rätt.

  220. Vid sårläkning
    är det väldigt mycket tid-

  221. -som man ägnar åt att vara i sängen.

  222. Man behöver ändra läge i sängen.
    Man behöver vända sig.

  223. Det finns inga regler som säger att
    man ska vända sig efter en viss tid-

  224. -utan man måste se på personen.

  225. Är det en person
    som ändrar läge själv-

  226. -behöver vi kanske inte vända på den,
    men om personen äter sömnmedicin-

  227. -blir den stillaliggande
    och behöver vändas oftare.

  228. Vilken madrass ligger personen på?

  229. Har den en skumgummimadrass eller
    en madrass som är tryckfördelande?

  230. Det kan vara en madrass
    som har luft eller liknande.

  231. När luftmadrassen kom sa man att man
    inte behövde vända sig. Det är fel.

  232. Man behöver vända sig, men inte lika
    ofta som på en skumgummimadrass.

  233. Man ska ligga i 30 graders sidoläge.

  234. Då vinklar man benen lite åt sidan
    och ligger mer på mjukdelarna.

  235. När man lägger sig helt på sidan
    belastar man axeln, höften och foten-

  236. -och då kan man få ökat tryck där.
    Att vinkla sig lite är det bästa-

  237. -för att förebygga
    och avlasta trycksår.

  238. Sen finns ett problem som man främst
    ser hos personer som är nyskadade.

  239. Hur många kuddar behöver man i sängen
    egentligen? Många känner igen sig.

  240. Folk brukar säga att de måste åka
    och köpa kuddar för att de ska sova.

  241. Det är inte riktigt så. Man klarar
    sig rätt bra med ett täcke.

  242. Man måste kanske lägga nåt mellan
    knäna för att inte få tryck där.

  243. Man kan peta in täcket
    eller ha nån kudde-

  244. -men det är mysigare att ha en annan
    person i sängen än sju kuddar.

  245. Om man har svårt att ligga på sidan
    kan man lägga saker under madrassen-

  246. -som gör att man tippar lite
    så att trycket fördelas annorlunda.

  247. Man måste vara extra uppmärksam
    om man har en fotände på sängen.

  248. Om man glider ner i sängen och
    trycker med fötterna mot sänggaveln-

  249. -kan man få sår under fötterna. Där
    kan det vara bra att lägga en kudde-

  250. -eller så lägger man sig
    högt upp i sängen.

  251. Halvsittande ser vi inom vården,
    där det finns justerbara sängar.

  252. Man halvsitter på sjukhus, för det
    händer kanske inte så mycket där.

  253. Vid tryckavlastning är man mycket
    i sängen, och man halvsitter-

  254. -och då ökar trycket på svanskotan.

  255. Det är en jättestor risk. Där ser vi
    att man får sår när man är i sängen.

  256. Att halvsitta
    är en ganska dålig position.

  257. Då måste man ändra läge ofta-

  258. -så att man inte ligger
    på samma punkt hela tiden.

  259. Sen finns det ett gäng hjälpmedel.

  260. Vi har dynor, men också hjälpmedel
    om man ska göra förflyttningar.

  261. Ibland kanske man behöver mer glid
    för att det ska gå lättare-

  262. -så att man inte fastnar
    på glidbrädan.

  263. Jag tog med ett sånt här glid...
    Det här är ett riktigt halt material.

  264. Den här segelduken glider man bra på.
    Den kan vara bra att använda-

  265. -för att lära sig att förflytta sig,
    men också om man har blivit svagare.

  266. Om man inte kan lyfta sig som förr
    är de här materialen jättebra.

  267. Ibland kan vi behöva göra
    så att det inte glider så mycket.

  268. Man pratar om skjuv. "Skjuvkrafter"
    är att huden krullar ihop sig.

  269. Hudlagren nöts mot varandra.
    Det kan också göra att man får sår.

  270. Då behöver man nåt
    för att inte glida.

  271. Man behöver nåt som stoppar,
    så att man inte glider ner-

  272. -och får skjuv på sin svanskota.

  273. Man måste se över det här.
    Mer eller mindre glid.

  274. Fotsår är inte helt ovanligt.

  275. Skavsår, som man kan få
    när man har nya skor, är trycksår.

  276. Skavsår brukar inte bli
    så allvarliga-

  277. -men det är rätt vanligt att vi får
    en blåsa som kanske spricker.

  278. Vi måste titta på våra fötter.

  279. Om man har mycket spasticitet,
    och benen rycker-

  280. -blir det mer friktion mot hälen.

  281. Man kanske behöver
    nåt tryckavlastande.

  282. Man kan t.ex. ha ett äkta fårskinn,
    som är förebyggande-

  283. -men ibland behövs
    nåt tryckavlastande.

  284. Då finns det såna här "stövlar"
    med luft i-

  285. -så att foten ligger stabilt.

  286. Här är det luftkuddar,
    så att jag inte sätter ner hälen.

  287. Den här är bra, för den har ett
    antihalkmaterial, om man kan stå upp.

  288. Då halkar man inte om man ställer sig
    upp, om man inte har tagit av den.

  289. Vi är rätt bra
    på det här med madrasser och dynor-

  290. -men många som har en ryggmärgsskada
    sitter ganska länge på toaletten.

  291. Där behövs nåt mjukt. Om man sitter
    en timme på toaletten blir det hårt.

  292. Om man har suttit ett tag känns det
    som om man har en ring i rumpan.

  293. Det finns mjukdynor till toaletten.

  294. Det kan vara bra att ha
    för att få det lite mjukare.

  295. Om man sitter på en duschpall behöver
    man faktiskt ha nåt mjukare där.

  296. Det här är en dyna
    som har luft i sig.

  297. Den är enkel att ta med sig.
    Den tar inte så mycket plats.

  298. Det här är en riktig favorit. Den
    använder vi om man ska ut och resa.

  299. Den är lätt att ta med sig på flyget
    och i bilen. Den är smidig att ha...

  300. ...för man behöver polstra
    lite överallt.

  301. Man ska tänka på vad man äter. Det är
    extra viktigt när man har trycksår-

  302. -för väldigt mycket protein
    läcker ut ur såret.

  303. Man behöver ha vitaminer, och även
    arginin som främjar kärlbildningen.

  304. Det finns många olika näringsdrycker
    som innehåller protein-

  305. -men det finns bara en
    som är framtagen just för sårläkning.

  306. Den heter Cubitan. Cubitan innehåller
    just det här arginintillskottet.

  307. Tre flaskor om dagen
    rekommenderar man-

  308. -när man har ett trycksår
    i kategori 3 eller 4.

  309. Ryggmärgsskadade vill oftast inte ha
    en massa näringsdrycker-

  310. -för de är rädda att gå upp i vikt
    när de ska avlasta.

  311. Här är det jättesvårt
    att hitta en gyllene medelväg-

  312. -för som ryggmärgsskadad
    gör man av med mycket mindre energi-

  313. -än andra.

  314. Därför vill man ha
    ett minskat energiintag-

  315. -men när man läker ett sår-

  316. -behöver man
    lite mer energi och protein-

  317. -för att det läcker ut
    så mycket protein.

  318. Om man är vegetarian är det inte lätt
    att få i sig så mycket protein-

  319. -som man behöver ha vid sårläkning.
    Då är Cubitan väldigt viktigt.

  320. Det gäller också
    att ha bra toarutiner.

  321. Vi jobbar väldigt mycket med att få
    in rutiner för alla ryggmärgsskadade-

  322. -men det är också viktigt
    vid trycksår.

  323. Jag har skrivit en bok
    om just det här problemområdet.

  324. Vanligtvis förväxlas fuktskador-

  325. -eller inkontinensrelaterade
    hudproblem-

  326. -som det kallas på fint språk...

  327. En spricka mellan skinkorna
    är inget trycksår-

  328. -utan det är en fuktskada.

  329. Om nån ska hjälpa
    en som har en spricka...

  330. Om nån ska rätta till en
    på en duschstol eller i sängen-

  331. -kan det lätt bli så här...
    En fuktig hud går lätt sönder.

  332. En fuktskada kan se ut så här...

  333. Det är oregelbundna kanter på såret,
    och det sitter i ett hudveck.

  334. Man kan få det mellan tårna och
    i rumpan. De kallas för spegelsår.

  335. De blir inte djupa, om de inte infek-
    teras eller kombineras med trycksår.

  336. Det är lätt att man får en kombinerad
    skada med skjuvet, som Carin nämnde.

  337. Man skjuvar huden när man flyttar upp
    sig i sängen eller åker ner i stolen.

  338. Det gör att det här blir ett problem.

  339. Nu...

  340. Ska vi pausa, eller?

  341. -Ska jag ta den sidan från början?
    -Ja, du kan backa tjugo sekunder.

  342. Det är vanligt att man förväxlar
    trycksår med fuktskador.

  343. En fuktskada
    uppstår vanligtvis i hudveck.

  344. Det kan bero på inkontinens
    eller på att huden är fuktig.

  345. En spricka mellan skinkorna
    är en fuktskada och inget trycksår.

  346. Om man ska hjälpa nån
    som sitter på t.ex. en duschstol-

  347. -att flytta sig-

  348. -så dras skinkorna lätt isär,
    och det orsakar en sån här skada.

  349. Vanligtvis har en fuktskada
    luddiga och oregelbundna kanter.

  350. Trycksår har mer ovala kanter.
    De här hamnar i hudveck-

  351. -och kallas för spegelsår,
    för de ser likadana ut på båda sidor.

  352. De blir inte djupa, om de inte infek-
    teras eller kombineras med trycksår.

  353. Om man har kognitiv påverkan och även
    känselbortfall eller förlamning-

  354. -har man lättare att få sår, eftersom
    man inte riktigt har koll på tid.

  355. Man kanske sitter i duschen
    väldigt länge.

  356. Man kanske inte tänker på
    att man ska avlasta i rätt tid-

  357. -och använda hjälpmedel på rätt sätt.

  358. Vi måste tänka på nära och kära.
    De glöms ofta bort av sjukvården.

  359. Vi tycker att patienten kan läka
    hemma, men det drabbar familjen hårt.

  360. Det är fruktansvärt jobbigt
    för den som ligger i sängen.

  361. Den känner sig onyttig-

  362. -och det blir en extra belastning
    för de andra i familjen.

  363. Det här påverkar förhållanden
    ganska mycket.

  364. Vi måste försöka hjälpa till med den
    här biten så att äktenskapen håller.

  365. Man måste sätta guldkant på vardagen
    och ha nåt kul att se fram emot-

  366. -så att livet fortfarande är värt att
    leva, fast man får ligga där länge.

  367. Det gäller att få stöd när allt
    känns nattsvart, så att man orkar.

  368. Man måste få hjälp från kompisar,
    personal och alla runtomkring.

  369. Ibland måste man fuska för att orka.

  370. Man kanske måste åka
    på den där konserten-

  371. -för att orka avlasta
    i en månad till.

  372. Om såret har funnits
    från vinter till vår-

  373. -kanske vi måste slänga ut en livboj
    för att rädda liv.

  374. Vi kanske kan göra en lambåoperation
    om såret inte har läkt-

  375. -för att man ska få tillbaka sin
    livskvalitet. Folk dör av trycksår-

  376. -så det gäller att sätta in resurser
    så tidigt som möjligt.

  377. Vi vill att alla ska ha ett bra liv,
    men man måste tänka efter före-

  378. -för att slippa hamna i det elände
    som det är att få trycksår.

  379. Det som fungerar för en fungerar inte
    för alla. Vi måste se till individen.

  380. Vad gäller för den?
    Hur funkar det att sitta för den?

  381. Livet ska funka
    när man lämnar sjukhuset.

  382. Det är här och nu som gäller.

  383. Tack för uppmärksamheten! Tänk på att
    små förändringar gör stor skillnad!

  384. Det är bättre att göra nånting
    än ingenting. Tack för oss!

  385. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förebygga och läka trycksår

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Undersköterskan Madeleine Stenius och arbetsterapeuten Carin Bergfeldt har specialiserat sig på trycksår som är en vanlig komplikation för patienter med ryggmärgsskada. Ofta går den här typen av sår att förebygga om man griper in i ett tidigt skede, berättar de. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Hjärta, Kardiologi, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Ryggmärgsskador, Trycksår
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Vad är en ryggmärgsskada?

Att leva med en ryggmärgsskada behöver idag inte innebära ett liv med sämre livskvalitet, menar Richard Levi, professor i rehabiliteringsmedicin. 80 procent av dem som drabbas är män i aktiv ålder och de allra flesta är motiverade och villiga att starta sin rehabilitering direkt efter olyckan, berättar Levi. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Mamma pappa lam

Erika Nilsson, projektsamordnare på Stiftelsen Spinalis, berättar om hur det är att leva med en ryggmärgsskada och samtidigt vara förälder. När hon själv drabbades fanns det inte så mycket information om hur det fungerar att vara gravid och ryggmärgsskadad och sedan ta hand om barn. Sedan dess har mycket hänt. Erika Nilsson är själv en av initiativtagarna till den digitala mötesplatsen Mamma pappa lam. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Tips och tricks för småbarnsförädrar i rullstol

Anna Oredsson, projektansvarig på Stiftelsen Spinalis, var med om en bilolycka som förändrade hennes liv radikalt. Hon drabbades av en ryggmärgsskada och förlorade sin identitet. Idag är hon mamma till två barn och en av initiativtagarna till projektet Mamma pappa lam. Projektet syftar till att stötta kvinnor som vill leva ett aktivt liv med barn och rullstol. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Vara gravid, få barn och ha ryggmärgsskada

Hur vet jag när det är dags att föda? Detta är den vanligaste frågan bland kvinnor med ryggmärgsskada, berättar överläkaren Karin Petterson som specialiserat sig på komplicerade graviditeter. Oftast har kvinnan inte svårare att bli gravid efter en spinalskada, men det behövs noggrann planering för att kvinnan ska känna sig trygg. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Hälsa och livsstil för ett liv i rullstol

Som vårdgivare är det viktigt att vara lite av coach när det gäller information om kost och vikt, berättar hälsopedagogen Anna-Carin Lagerström. Idag kan man räkna med ett långt liv trots en allvarlig ryggmärgsskada. Vi har blivit duktiga på att medicinskt ta hand om de skador som uppstått. Nu är det dags att också prioritera livsstilsfrågorna, menar hon. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Förebygga och läka trycksår

Undersköterskan Madeleine Stenius och arbetsterapeuten Carin Bergfeldt har specialiserat sig på trycksår som är en vanlig komplikation för patienter med ryggmärgsskada. Ofta går den här typen av sår att förebygga om man griper in i ett tidigt skede, berättar de. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Sex och ryggmärgsskada

Sverige ligger långt fram och är kanske det land i världen som har flest barn till ryggmärgsskadade, berättar läkaren Claes Hultling som själv sitter i rullstol efter en skada i sin ungdom. Lusten och åtrån finns ofta kvar efter en ryggmärgsskada, men själva förmågan att genomföra ett samlag kan vara problematisk. Förutom avancerad teknik behövs det också tillit och förtroende i förhållandet om allt ska fungera. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Teknik

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss