Titta

UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Om UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Föreläsningar om vad det innebär att vara ryggmärgsskadad. Exempel på frågor som berörs är sexualitet, graviditet, föräldraskap, kost och hälsa. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Till första programmet

UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada: Vad är en ryggmärgsskada?Dela
  1. Det känns stort att komma tillbaka
    till Frösundavik efter ett antal år.

  2. Jag har varit professor i Umeå
    som ni vet-

  3. -och sen i februari
    är jag i Linköping.

  4. Jag håller på med ryggmärgsskadevård
    och ryggmärgsskadeforskning.

  5. Jag är hedrad över att få komma och
    prata om vad en ryggmärgsskada är.

  6. Jag börjar med-

  7. -att tala om vad jag ska prata om
    de resterande 44 minuterna.

  8. Jag ska berätta det,
    och sen berättar jag en gång till.

  9. Vad är en ryggmärgsskada?

  10. Svaret är att ryggmärgen är en del
    av det centrala nervsystemet-

  11. -som består av hjärnan
    och ryggmärgen.

  12. Enkelt uttryckt är ryggmärgen
    en penntjock sladd-

  13. -som är 42-45 cm lång hos en vuxen
    människa, och förbinder hjärnan-

  14. -med resten av kroppen.

  15. All ingående och utgående trafik
    från hjärnan går via ryggmärgen-

  16. -med undantag för kranialnerver,
    som går till ögon, öron och mun.

  17. De går direkt,
    men allt annat gör det.

  18. Känsel, motorik, reflexer-

  19. -som gör att vi kan sköta blåsa
    och tarm, och sexualfunktionen.

  20. Det är inte bara en sladd, utan
    en filial till hjärnan kan man säga.

  21. Ryggmärgen hos lägre djur
    har ganska avancerade funktioner.

  22. Ni har kanske sett bilder, när
    en höna eller en kyckling halshuggs.

  23. De kan springa omkring en stund
    utan huvud.

  24. Det beror på kopplingsstationer
    i ryggmärgen-

  25. -som gör att man kan genomföra
    rörelser utan hjärnans inblandning.

  26. Förutom att förbinda hjärnan
    och kroppen-

  27. -har ryggmärgen en egen funktion,
    som ett slags minihjärna.

  28. Hos människan är den funktionen
    underordnad, men en del symptom-

  29. -som uppstår efter en ryggmärgsskada
    beror på att ryggmärgen-

  30. -får ett eget liv,
    och agerar utan kontroll av hjärnan.

  31. En ryggmärgsskada är en skada på den
    här sladden som förbinder hjärnan-

  32. -med resten av kroppen.
    Och varför uppstår då en skada-

  33. -på ryggmärgen? Svaret är
    att alla orsaker som finns till-

  34. -att man kan få en hjärnskada,
    är också orsaker till en skada.

  35. Vi tänker ofta på traumatiska skador,
    skador som beror på olycksfall-

  36. -på yttre våld, och där dominerar
    fallolyckor, trafikolyckor-

  37. -dykolyckor och andra aktiviteter
    när det gäller trauma.

  38. Men det finns andra orsaker,
    som kan drabba ryggmärgen.

  39. Till exempel autoimmuna sjukdomar,
    som ger en inflammation-

  40. -som till exempel vid sjukdomen MS.
    Då är det inte ovanligt-

  41. -att ryggmärgen
    får påhälsning av sjukdomen.

  42. Och hos 20 % av MS-patienterna-

  43. -är det övervägande ryggmärgssymptom.
    De blir väldigt lika en person-

  44. -med en traumatisk ryggmärgsskada-

  45. -och får en förlamning beroende på
    var skadan sitter. Antingen i benen-

  46. -en paraplegi, eller i både
    armar och ben, en tetraplegi.

  47. I tillägg till det, ger en sjukdom
    som MS många symptom från hjärnan-

  48. -och synnerverna.

  49. Men vad som helst som drabbar hjärnan
    kan också drabba ryggmärgen.

  50. Man kan få tumörer i ryggen,
    som kan skada ryggmärgen.

  51. De kan vara
    både elakartade och godartade.

  52. Det kan vara primära tumörer,
    som uppstår i ryggmärgen-

  53. -och tumörer som sprider sig
    från andra delar av kroppen.

  54. De kan också ge en ryggmärgsskada.
    Man kan få stroke i ryggmärgen-

  55. -precis som man kan få i hjärnan.
    Det kan både röra sig-

  56. -om infarkter, alltså blodproppar,
    men också om blödningar-

  57. -som ger en para- eller tetraplegi.

  58. Listan på möjliga orsaker
    är väldigt lång.

  59. Till den kan vi lägga
    medfödda sjukdomar-

  60. -eller missbildningar i ryggmärgen.
    Den vanligaste, som ändå är ovanlig-

  61. -är ryggmärgsbråck, eller spina
    bifida, eller lipomyelomeningocele-

  62. -där man föds med en mer eller
    mindre omfattande ryggmärgsskada.

  63. Ibland har de patienterna en bulle
    med nervvävnad på ryggsidan-

  64. -som måste opereras akut,
    för att de ska överleva.

  65. De patienterna
    har då en ryggmärgspåverkan-

  66. -men många har dessutom andra
    missbildningar, som drabbar hjärnan.

  67. Det är en sak, som vi kommer att
    prata om när det gäller konsekvenser.

  68. Ett plus ett blir inte två. Har man
    en ryggmärgsskada och en hjärnskada-

  69. -blir den sammanlagda konsekvensen
    mycket värre-

  70. -än bara summan
    av var och en för sig.

  71. Det krävs så mycket
    av en ryggmärgsskadad person-

  72. -för att hålla sig frisk,
    så har man kognitiva problem-

  73. -det vill säga svårigheter med minne
    och intellektuella funktioner-

  74. -kan det vara svårt
    att hålla allt i huvudet-

  75. -som vi andra människor
    inte ens behöver tänka på.

  76. När man ska tömma sin blåsa
    eller tarm, eller hur man sitter-

  77. -risken för trycksår. Det ställer
    stora krav på nån med ryggmärgsskada.

  78. Har man en kombinationsskada
    eller ett kombinationshandikapp-

  79. -har man en besvärligare situation.

  80. Många hanterar det utmärkt,
    men det är en extra utmaning.

  81. När det gäller
    de traumatiska skadorna-

  82. -om man ser på vilka som drabbas,
    är det ett tillstånd-

  83. -som har en definierad högriskgrupp
    och en definierad högrisksituation.

  84. De här traumafallen... Traditionellt
    sett... Om man för 20-30 år sen-

  85. -skulle förklara en typisk person,
    som drabbas av en traumatisk skada-

  86. -skulle man säga att det var en man,
    för 80 % drabbar män-

  87. -och att han var yngre. Det här med
    ung är nåt som ändrar sig i livet.

  88. Hur länge är man ung?
    I det här sammanhanget-

  89. -mellan 18 och 35 år.

  90. En mycket aktiv, ung man, som
    har lite för mycket testosteron-

  91. -i förhållande till sin utveckling
    av frontalloberna, gör dumma saker.

  92. Sånt som är kul att göra,
    att köra motorcykel-

  93. -och dyka på grunt vatten
    och allmänt röja omkring i tillvaron.

  94. Det har hänt saker som gör att
    den här bilden har luckrats upp.

  95. Det är nämligen så att 40-talisterna,
    de som är pensionärer i dag-

  96. -är den första generationen
    gamlingar, som vägrar att bete sig-

  97. -som gamlingar borde göra,
    eller har gjort ska jag säga.

  98. Många 40-talister köper sig
    en Harley, börjar med hängflygning-

  99. -eller mountainbike eller nåt annat.

  100. Det har medfört att en äldre grupp
    drabbas av ryggmärgsskador.

  101. Sen lever människor längre
    i största allmänhet i dag.

  102. När man kommer upp i 70-
    80-årsåldern, normalt åldrande-

  103. -får man sämre balans.
    Det har inneburit att fallolyckor-

  104. -har blivit en ledande orsak
    och har kört om trafikolyckor-

  105. -som orsak till traumatiska skador.
    Nu finns det två ålderspucklar.

  106. En är fortfarande relativt sett unga-

  107. -men har inte en genomsnittsålder
    på 25-30 år, utan på över 40 år.

  108. Men i medicinska sammanhang
    är man ung.

  109. Den andra puckeln är gamla, 70+,
    som har fallolyckor i stället.

  110. Internationellt, ser det olika ut
    beroende på vilket land man är i.

  111. I Västvärlden finns också
    stora skillnader. Om man tar USA-

  112. -kan i vissa delar uppåt 20 %
    av de traumatiska ryggmärgsskadorna-

  113. -bero på skottskador.
    Det är gudskelov ovanligt i Sverige.

  114. Tittar man till exempel i Afrika, har
    man fallolyckor av ett annat slag.

  115. Man ramlar till exempel av ett tak.

  116. Många sover på tak
    för att det är varmt.

  117. Eller så ramlar man av en åsna.

  118. Plus att de har andra sjukdomar,
    som kan ge en ryggmärgsskada.

  119. Till exempel TBC, som är en allt
    vanligare sjukdom även i vårt land-

  120. -på grund av inflyttning. I Afrika
    är TBC en ledande orsak till-

  121. -att kotpelaren brakar ihop
    och patienten får en förlamning.

  122. Men grovt sett är det fortfarande
    ett tillstånd som drabbar många-

  123. -som har livet framför sig.

  124. Det gör att det är en sån
    stor rehabiliteringsutmaning.

  125. Det är bland annat
    därför seminariet finns.

  126. Det är så mycket som händer i en
    människas liv från 20 till 30 år-

  127. -tills man lägger näsan i vädret
    permanent.

  128. Beroende på var man befinner sig
    kommer skadan-

  129. -att erbjuda olika utmaningar. Även
    om vi inte kan bota ryggmärgsskador-

  130. -finns det mycket man kan göra för
    att minska negativa konsekvenser.

  131. Jag ska snabba på min genomgång,
    för annars blir den 45 minuter.

  132. "Konsekvenserna".

  133. Enkelt uttryckt drabbas
    alla funktioner i kroppen.

  134. Alla funktioner nedanför skadenivån
    kommer att påverkas.

  135. Det är enklare än att räkna upp alla
    funktioner, men ska man ge exempel-

  136. -är det motoriken. Man får ett
    förlamningstillstånd i de delar-

  137. -som är nedanför skadenivån.
    Skadenivån kan sitta i halsryggen-

  138. -bröstryggen eller ländryggen,
    eller nedanför själva ryggmärgen.

  139. Jag ska strax rita upp det.
    Det som heter cauda equina.

  140. Förlamningen är mer eller mindre
    omfattande, antingen i benen-

  141. -eller både i armar och ben.

  142. Sen känseln. Känsel finns av
    olika slag. Det finns ytlig känsel-

  143. -beröringskänsel,
    smärt- och temperaturkänsel-

  144. -det finns djupkänsel, som gör
    att vi vet hur våra leder är böjda-

  145. -i vilket läge våra armar och ben
    befinner sig.

  146. Även känseln påverkas, och ibland är
    den helt borta nedanför skadenivån.

  147. Sen har vi blåsa och tarm.
    De styrs dels från hjärnan-

  148. -men också
    från spetsen på ryggmärgen.

  149. Det är i höjd
    med den första ländkotan.

  150. Det är viktigt att komma ihåg
    att ryggmärgen slutar här.

  151. Och nedanför finns
    den här nervbunten, cauda equina.

  152. Får man en skada längst ner
    eller nedanför ryggmärgen-

  153. -kommer blåsa och tarm att påverkas.

  154. Det innebär tömningssvårigheter
    och inkontinens.

  155. Det gäller både för blåsa och tarm.

  156. Utöver det påverkas
    ofta sexualfunktionen.

  157. Det är en konsekvens av att man
    har nedsatt känsel i underlivet-

  158. -och att man har en förlamning som
    gör det svårare att genomföra samlag-

  159. -och andra sexuella aktiviteter.

  160. Men också för att reflexstyrningen
    av underlivet påverkas.

  161. Det ger mer tydliga avtryck
    hos en man än hos en kvinna.

  162. Eftersom 80 % av traumatiskt
    ryggmärgsskadade är män-

  163. -har det varit fokus på hur
    den manliga sexualiteten påverkas.

  164. Försämrad förmåga till erektion,
    det kallas erektil dysfunktion-

  165. -men också svårigheter
    att få utlösning, anejakulation.

  166. Anejakulation är
    att man har svårt att få utlösning.

  167. Dessutom påverkas av olika skäl,
    som vi delvis inte känner till-

  168. -även kvaliteten på sperman.
    Tillsammans gör de här sakerna-

  169. -att fertiliteten, möjligheten att
    bli förälder utan särskilda åtgärder-

  170. -är väldigt dålig. Ungefär 85-90 %
    av de ryggmärgsskadade männen-

  171. -kan inte få barn, om de inte
    får hjälp. Nu finns sån hjälp.

  172. Det kommer
    att diskuteras senare i dag.

  173. Det här är att skrapa på ytan.
    Det är väldigt mycket som händer.

  174. Ryggmärgen är tjock som den här
    pennan, och skadan är en skiva-

  175. -som är 1 cm tjock
    av den här sladden.

  176. Konsekvenserna är enorma
    i förhållande till skadans storlek.

  177. Det beror på att det är
    impulstrafiken. Huvudkabeln går av.

  178. Sista frågan är "Vad kan man göra?"-

  179. -och det är också temat
    för andra föreläsare i dag.

  180. Jag som professor
    i rehabiliteringsmedicin-

  181. -som inte bara handlar
    om ryggmärgsskador-

  182. -tycker ändå att ryggmärgsskador
    är en utmärkt modell.

  183. Hur man hanterar rehabiliteringen
    av ryggmärgsskadade säger mycket om-

  184. -hur man borde hantera
    rehabiliteringen av andra sjukdomar.

  185. Både neurologiska,
    men även ortopediska skador.

  186. Det här är ett slags lackmustest
    på kvaliteten på sjukvården om-

  187. -vad som händer med personer
    som drabbas.

  188. I sämsta fall-

  189. -dör 80 % av de som får
    en ryggmärgsskada inom två år-

  190. -och många inom kortare tid.
    Fram till mitten av 1900-talet-

  191. -överlevde folk inte. Det berodde
    på tre huvudsakliga faktorer:

  192. Det var trycksår
    och det var urinvägsproblem.

  193. Det tredje var luftvägsinfektioner.
    Det tog kål på nästan alla-

  194. -utom de som hade inkompletta skador.

  195. Det fanns ingen erfarenhet av hur
    man skulle göra med rehabiliteringen.

  196. I och med andra världskriget och
    i och med att de stridande makterna-

  197. -speciellt England och USA, insåg
    att folk inte är beredda att strida-

  198. -om de kommer att lämnas att dö
    om de skadas.

  199. Man utvecklade spinalvården och
    centrerade den till ett fåtal centra-

  200. -eftersom det är
    ett sällsynt tillstånd.

  201. Ett sånt ställe man centraliserade
    till var Stoke Mandeville i England.

  202. Där höll vår förfader
    när det gäller modern vård-

  203. -sir Ludwig Guttman till.

  204. Han insåg att komplikationerna
    som tog livet av folk-

  205. -alltså urinvägsproblem och trycksår,
    gick att förebygga.

  206. Han eliminerade i stort sett
    de här problemen på sin avdelning.

  207. I dag skulle det kännas omöjligt.

  208. Han hade två team
    som jobbade 24 timmar om dygnet.

  209. De hade 120-130 patienter, och
    ett team stoppade in en urinkateter-

  210. -i varje patient sex gånger per dygn.

  211. De dukade upp som öppen hjärtkirurgi-

  212. -tömde ut urinen och gick till nästa.
    De roterade.

  213. De andra var mer
    som hamburgervändare.

  214. De vände på patienterna varannan
    timme för att undvika trycksår.

  215. Med de två enkla åtgärderna
    överlevde patienterna.

  216. Han var smartare än så. Han inrättade
    Paralympics. Han insåg att idrott-

  217. -är en bra väg till rehabilitering.

  218. Det handlar om att få motivation, och
    det får man genom spännande saker.

  219. Och på köpet får man kanske
    en hälsosammare livsstil.

  220. När man tittar på rehabilitering,
    tittar man på-

  221. -hur hela rehabiliteringstänket
    har ändrats.

  222. Vad har hänt efter Guttman?
    Det viktigaste är-

  223. -att patienten själv
    har fått en mer central ställning.

  224. På pappret
    gäller det hela sjukvården.

  225. Från början var patienten passiv
    i alla avseenden i hela sjukvården-

  226. -även inom rehabilitering. Men
    inom rehabilitering funkar inte det.

  227. Det går inte att söva ner nån,
    rehabilitera dem och sen väcka dem.

  228. Det är ett jobb som oundvikligen
    personen själv måste göra.

  229. Ska man byta en höft, är man glad
    om patienten sover under tiden-

  230. -och inte har synpunkter
    på behandlingen.

  231. Men det går inte med rehabilitering.

  232. En viktig faktor har varit det
    man på engelska kallar "empowerment".

  233. "Bemyndigande" är ett dåligt ord
    på svenska.

  234. Folk får möjlighet
    att ta ansvar för sitt liv.

  235. De flesta är ju i allmänhet vana vid
    att ta ansvar för sitt eget liv.

  236. Det gäller även vid rehabilitering.
    Det är ett grupparbete.

  237. Det är många vårdgivare inblandade-

  238. -men också patienten själv
    är i högsta grad inblandad.

  239. Min gamla pappa, som har ägnat
    hela sitt liv åt stressforskning-

  240. -har gett mig en del visdomsord,
    som jag först nu i mogen ålder-

  241. -börjar förstå är viktiga. Jag tyckte
    att de var så...självklara.

  242. "Det är inte hur man har det,
    utan hur man tar det."

  243. Det betyder att livskvalitet,
    vad man tycker om sitt liv-

  244. -är nåt som är subjektivt.
    Ingen annan kan tala om-

  245. -att man borde-

  246. -vara lycklig. Det funkar inte.

  247. Det är ett förhållningssätt
    man har själv.

  248. Det man kan se är
    att livskvaliteten har väldigt lite-

  249. -med objektiva faktorer att göra.

  250. Jag har funderat på hur det
    kommer sig att man kan må så bra-

  251. -fast man har ett funktionshinder,
    kanske till och med bättre.

  252. Det är en spekulation, men jag tror
    att det beror på att de flesta-

  253. -är så dåliga på att rigga sina liv-

  254. -att när man får en skada
    har man redan innan dess-

  255. -suboptimerat sitt liv.
    Man gör fel grejer.

  256. När man får den här smällen, har man
    en potential att göra förändringar.

  257. Alla som jobbar med ryggmärgsskador
    har exempel på patienter-

  258. -som till exempel har satt sig
    i skolbänken, slutat missbruka-

  259. -eller som har bildat familj,
    om man inte har gjort det tidigare.

  260. De har styrt upp sitt liv,
    och som en konsekvens upplever de-

  261. -att livet är bättre,
    trots funktionshinder.

  262. När vi ägnar den här dagen åt
    att prata om alla helvetets problem-

  263. -är det viktigt att tänka på att
    problem är till för att övervinnas.

  264. Man måste vara medveten om
    sårbarheten efter en ryggmärgsskada.

  265. Men man ska vara medveten om att
    det finns en överväldigande evidens-

  266. -eller erfarenhet av hur många,
    som trots det här har ett bra liv.

  267. Det är det som får oss att vara
    motiverade. Vi vet att det är så.

  268. Men vi har inte alltid trovärdighet.

  269. Om jag går in med uppfälld rockkrage
    till en nyskadad patient-

  270. -som kunde ha varit min son-

  271. -och säger att det kommer att gå bra,
    att vi inte kan laga ryggmärgen-

  272. -men att det kommer att bli bra ändå,
    är ju trovärdigheten noll.

  273. De kommer att kasta saker på mig
    eller be mig dra åt helvete.

  274. Men om det kommer en annan
    medmänniska, som själv har skadan-

  275. -som har levt med den ett tag
    och är ett levande bevis på det-

  276. -har det en större trovärdighet.

  277. Därför behöver vi i våra team
    jobba tillsammans-

  278. -med personer
    som har funktionshinder.

  279. Okej, så att...det är de här.

  280. Om vi går tillbaka lite grand,
    eftersom jag har en stund kvar...

  281. Jag lägger det här.

  282. Om vi ska titta på hur det ser ut-

  283. -så har vi nåt som kallas
    det centrala nervsystemet.

  284. Det centrala nervsystemet
    är skilt från det perifera.

  285. Man kan tänka sig att det är
    som en stam på ett träd.

  286. Här har vi ryggmärgen,
    och här har vi hjärnan.

  287. De bildar det centrala nervsystemet.

  288. Från den här stammen
    utgår det nervrötter-

  289. -som grenarna på en julgran ungefär.
    Inte bara ungefär, utan precis så.

  290. Det är ett det perifera nervsystemet.

  291. Det perifera nervsystemet
    sitter instucket i det centrala.

  292. Som en elkontakt,
    som är instoppad i ett vägguttag.

  293. De här nervrötterna sitter inpluggade
    på varje nivå i ryggmärgen-

  294. -i det centrala nervsystemet.
    När man vill vifta på pekfingret-

  295. -går det en impuls
    från den motoriska hjärnbarken-

  296. -ner genom hjärnan, och korsar över
    till andra sidan. Det är märkligt.

  297. För att vifta på vänster pekfinger
    måste högra sidan aktiveras.

  298. Impulsen korsar över här
    i hjärnstammen-

  299. -och sen kopplas den vidare
    i det perifera nervsystemet-

  300. -i en nervtråd, som går ut i fingret.
    Och så kan man vifta på det.

  301. Så ser det ut i grova drag.
    De här perifera nerverna-

  302. -slutar med nåt
    som kallas en motorändplatta.

  303. Det är en omkoppling till muskeln,
    vilken det nu än är-

  304. -som ska dra ihop sig.

  305. Skillnaden mellan nervsystemen
    är att-

  306. -om man skär av, skadar en nerv
    i det perifera nervsystemet-

  307. -har den en förmåga att växa ut igen.

  308. Den växer med en hastighet
    av 1 mm per dygn.

  309. Om man slår handen genom en ruta,
    och skär av en nerv i överarmen-

  310. -kan det vara så att den förlamning
    som uppstår, gradvis försvinner-

  311. -i och med att nervtråden växer ut.

  312. Men den stora utmaningen
    med centrala nervsystemet är-

  313. -att det bara händer
    i liten omfattning.

  314. Det är inte helt avstängt. Om det var
    det, skulle man inte minnas saker-

  315. -eller lära sig saker. Men i princip
    kan inte centrala nervsystemet-

  316. -läka sig självt
    genom att nybilda celler.

  317. Det är ett problem
    vid ryggmärgsskador-

  318. -och vid traumatiska hjärnskador,
    stroke och massor av sjukdomar-

  319. -som drabbar centrala nervsystemet.

  320. Den stora forskningsutmaningen
    har hela tiden varit-

  321. -hur man startar den här bildningen
    av nervceller igen-

  322. -på ett kontrollerat sätt.

  323. Man börjar ju sitt liv
    som ett befruktat ägg-

  324. -och om man jämför sig med ett ägg-

  325. -måste det ju ha skett
    en massiv tillväxt av nerver-

  326. -från det att man var en liten plupp,
    till den man är nu.

  327. Det har funkat nån gång.
    Under fosterlivet och barndomen-

  328. -har ju nervsystemet utvecklats
    och bildat nya nervceller.

  329. Men sen stängs det av,
    och då är forskningsutmaningen-

  330. -hur man sätter på systemet igen.

  331. Man vill inte sätta på det hur
    som helst, för då blir det tumörer.

  332. Det är viktigt
    att känna till skillnaden.

  333. Om man tittar på en skiva
    av ryggmärgen...

  334. ...ungefär som man skivar
    en falukorv, och tittar på en skiva-

  335. -ser man att det ser ut
    som ett H i tvärsnittet.

  336. Det här H:et består av grå substans.

  337. Centrala nervsystemet
    består av grå och vit substans.

  338. I hjärnan sitter den gråa substansen
    som skalet på en apelsin-

  339. -och kallas för hjärnbarken.
    Den vita substansen ligger innanför.

  340. Men i ryggmärgen är det tvärtom.

  341. Den gråa ligger i mitten,
    den vita runt om.

  342. Den gråa substansen
    består av cellernas cellkroppar.

  343. Varje nerv har en cellkropp
    och ett utskott, som kallas axon.

  344. Alla cellkroppar ligger inpackade
    i den gråa substansen.

  345. Den vita substansen är som E4:an,
    motorvägen med nervbanor-

  346. -som går från hjärnan
    och ut i kroppen och tillbaka.

  347. Så ser anatomin ut.

  348. Det är så att på varje sån här nivå
    i ryggmärgen-

  349. -för varje nervpar som finns här,
    finns det en...krets-

  350. -en utåtgående motorisk nerv,
    som går till en muskel.

  351. Sen går en känselnerv tillbaka
    till samma område. En reflexbåge.

  352. Det gör att en del funktioner-

  353. -kan skötas på ryggmärgsnivå. Man
    säger att man gör nåt med ryggmärgen.

  354. Till exempel att gå. Jag gillar att
    läsa, och är speciell på det sättet-

  355. -att jag går och läser böcker. Det
    funkar, för jag behöver inte tänka-

  356. -att jag ska sätta ena foten framför
    den andra, utan det programmet-

  357. -finns här nere,
    inte bara hos kycklingar.

  358. Men det används inte så ofta.

  359. Samma sak om man slår på knät
    och benet rycker till.

  360. Det är inget viljemässigt,
    utan det sker på ryggmärgsnivå.

  361. När man får en skada,
    till exempel här-

  362. -kommer den bortre delen
    av ryggmärgen att bli frånkopplad-

  363. -från hjärnan, och då börjar
    reflexerna leva sitt eget liv.

  364. Det gör att många ryggmärgsskadade
    får spastisitet.

  365. Det är att man blir spänd i musklerna
    och de rycker-

  366. -trots att de är förlamade.
    Man kan inte styra muskeln-

  367. -men petar man på patienten eller
    på sig själv eller gör en rörelse-

  368. -utlöser man en sån här reflex.
    Det är en indikation på-

  369. -att ryggmärgen inte bara är
    en sladd, utan har en egen förmåga-

  370. -att bearbeta information.

  371. Så ser det ut, och vad som sen
    skadar ryggmärgen här-

  372. -kan vara vad som helst. Man tror ju
    att den är som en elsladd-

  373. -men på ett sätt är den inte det.
    En ryggmärg-

  374. -är som en extremt välkokad sparris
    i konsistensen.

  375. Trycker man på en välkokad sparris,
    blir det mos av den.

  376. Så är det med ryggmärgen också.
    Den är känslig för tryck-

  377. -och för alla
    sorters skadeverkningar.

  378. Det var lite tillägg om vad
    en ryggmärgsskada är för nånting-

  379. -och varför den uppstår. När det
    gäller de traumatiska skadorna-

  380. -är det övervägande män-

  381. -och yngre män som drabbas, även
    om 40-talistpuckeln har uppstått.

  382. Det är inte bara de som kör Harley...

  383. De som kör Harley är ofta
    ganska försiktiga förare-

  384. -jämfört med de som kör
    de här japanska maskinerna.

  385. Jag ska inte dissa 40-talisterna.
    Jag tror att det på ett sätt är bra-

  386. -att man vägrar bli gammal.
    När det gäller andra sjukdomar-

  387. -som kan drabba ryggmärgen, är det
    en jämnare fördelning mellan könen.

  388. Om man tittar på den totala gruppen-

  389. -är skillnaden mellan män
    och kvinnor mindre.

  390. Om man tar MS, som traditionellt
    inte räknas till ryggmärgsskador-

  391. -är det två
    till tre gånger vanligare-

  392. -att kvinnor får MS
    än att män får det.

  393. Det beror på vilken orsak det är.

  394. Konsekvenser...

  395. När det gäller konsekvenser kommer
    andra föreläsare att diskutera det.

  396. Jag brukar gilla att rita det här
    isberget när det gäller konsekvenser.

  397. Det handlar om vilka
    förutfattade meningar man kan ha om-

  398. -vad som händer efter en sån skada,
    vad som spelar roll.

  399. Här uppe är det som är uppenbart.

  400. Det som är uppenbart i de flesta fall
    är ju rullstolen.

  401. Förlamningen är uppenbar,
    och därför vet nästan alla människor-

  402. -att en ryggmärgsskadad person
    har en förlamning.

  403. Lite närmare vattenytan kommer det
    faktum att man har nedsatt känsel-

  404. -som också
    är en väldigt viktig faktor.

  405. Det som händer här nere är det
    som är osynligt för alla andra.

  406. Om man frågar en person, och det
    finns många här jag kan fråga...

  407. Ni får rätta mig om jag har fel, men
    om man frågar nån med ryggmärgsskada-

  408. -om de kan göra en "shit list"...
    Ni vet vad en "hit list" är för nåt.

  409. En "shit list" är det man tycker
    är värst med det man lever med.

  410. Jag skulle tro att mycket av det
    hamnar här nere.

  411. Vad skulle det kunna vara?

  412. Smärta...

  413. ...är ett sånt exempel. Vi vet
    att två tredjedelar av alla personer-

  414. -med ryggmärgsskada, också får stå
    ut med att leva med kronisk smärta.

  415. Den kan vara för att man belastar
    för mycket på axlar och sånt här-

  416. -men också smärta som beror
    på själva skadan i nervsystemet.

  417. Den är svårare att behandla
    och upplevs som mycket jobbigare.

  418. Det här är nånting
    som väldigt få kan hantera.

  419. De säger inte: "Jag har jätteont, men
    jag mår bra ändå." Det är svårare.

  420. Förlamningen däremot brukar så
    småningom hamna väldigt långt ner.

  421. "Om du skulle få ändra nånting i
    din situation, vad skulle det vara?"

  422. Det är ganska få som säger att
    de skulle vilja gå igen efter tio år.

  423. De säger att de skulle
    vilja slippa ha så ont som de har.

  424. Det är ett av de viktigaste områdena,
    där vi har problem med behandling.

  425. En annan sak är just spastisitet.

  426. Det är en ofrivillig muskelspänning,
    och den behöver inte vara en nackdel.

  427. Det finns vissa fördelar med det.

  428. En del som har inkompletta skador
    skulle inte kunna gå-

  429. -om de inte stagades upp
    av spastisiteten.

  430. Men får man för mycket spastisitet,
    stör det mycket i livet.

  431. Där har vi
    effektiva behandlingsmetoder.

  432. Framför allt i Linköping har
    man varit tidig med Baklofenpumpar.

  433. Man opererar in en pump
    och en behållare med Baklofen-

  434. -ett läkemedel mot spastisitet.

  435. Det ges direkt in i ryggkanalen,
    och så kan man ta bort-

  436. -vilken spastisitet som helst.
    Ytterligare här är inkontinens...

  437. ...förstås. Inkontinens och
    svårigheter att tömma blåsa och tarm.

  438. Förstoppning är ett stort problem-

  439. -och man tillbringar mycket tid med
    att tömma tarmen.

  440. En del använder flera dagar varje
    vecka till att sitta på toaletten.

  441. Det kan vara mycket hindrande.
    En annan sak är läckagen-

  442. -och det gäller i synnerhet
    tarmläckage.

  443. Det är en socialt jobbig situation.

  444. Det kan i princip
    hända när som helst.

  445. Det är viktigt att rehabiliteringen
    görs så att patienten lär sig-

  446. -att tömma blåsa och tarm
    på ett regelmässigt sätt.

  447. Det finns annat
    som vi inte hinner prata om.

  448. Men grundtanken är...
    Vad har vi mer? Depression.

  449. Det är skillnad mellan depression
    som psykiatriskt tillstånd, och sorg-

  450. -som är ett normalt tillstånd.

  451. Att man sörjer efter en skada
    måste anses som normalt.

  452. Det ska inte behandlas annat än
    att man måste bearbeta situationen.

  453. Men depression är ett
    potentiellt livshotande tillstånd-

  454. -och är underdiagnosticerat. Det
    finns en ökad risk för depression-

  455. -efter en ryggmärgsskada.
    Det måste också kommas ihåg.

  456. Listan kan göras längre,
    men poängen är-

  457. -att för att kunna få en bra vård,
    måste man också som ryggmärgsskadad-

  458. -vara beredd att berätta allt
    som besvärar en-

  459. -och att man prioriterar-

  460. -vad som är en begränsande faktor
    och vad som bara är irriterande.

  461. Mycket av våra årskontroller
    handlar om att försöka hålla det här-

  462. -under kontroll. Det här brukar
    inte vara det stora problemet.

  463. Ja, jag närmar mig avrundningen nu.
    Det är bara ett par minuter kvar.

  464. Jag hoppas att jag har gett
    nåt slags överblick över-

  465. -ett av de mest utmanande tillstånd
    som sjukvården har-

  466. -för att inte tala om den
    som drabbas. Mycket står på spel.

  467. Det är anatomiskt sett
    en liten skada-

  468. -som leder till permanenta bortfall.

  469. Men man är fortfarande
    en intakt person, som är med-

  470. -och upplever saker,
    och som har potential-

  471. -att kunna göra väldigt mycket
    av livet ändå.

  472. En av de viktigaste upplevelserna
    för mig som läkare-

  473. -har varit att vänja mig vid
    att ha patienter som ställer krav-

  474. -som ryggmärgsskadade ofta gör
    för att de kan.

  475. Och vi måste ha en ödmjukhet inför-

  476. -att vi fortfarande inte kan
    erbjuda den optimala behandlingen.

  477. Men vi har krav
    att göra så gott vi kan-

  478. -och att för våra patienter ge den
    bästa vård som finns tillgänglig.

  479. Det måste vara en målsättning,
    och det vet jag att Rehab Station-

  480. -alltid har haft som sin målsättning.
    Tack så mycket.

  481. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad är en ryggmärgsskada?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att leva med en ryggmärgsskada behöver idag inte innebära ett liv med sämre livskvalitet, menar Richard Levi, professor i rehabiliteringsmedicin. 80 procent av dem som drabbas är män i aktiv ålder och de allra flesta är motiverade och villiga att starta sin rehabilitering direkt efter olyckan, berättar Levi. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Allmän medicin, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Personer med funktionsnedsättning, Ryggmärgsskador
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Vad är en ryggmärgsskada?

Att leva med en ryggmärgsskada behöver idag inte innebära ett liv med sämre livskvalitet, menar Richard Levi, professor i rehabiliteringsmedicin. 80 procent av dem som drabbas är män i aktiv ålder och de allra flesta är motiverade och villiga att starta sin rehabilitering direkt efter olyckan, berättar Levi. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Mamma pappa lam

Erika Nilsson, projektsamordnare på Stiftelsen Spinalis, berättar om hur det är att leva med en ryggmärgsskada och samtidigt vara förälder. När hon själv drabbades fanns det inte så mycket information om hur det fungerar att vara gravid och ryggmärgsskadad och sedan ta hand om barn. Sedan dess har mycket hänt. Erika Nilsson är själv en av initiativtagarna till den digitala mötesplatsen Mamma pappa lam. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Tips och tricks för småbarnsförädrar i rullstol

Anna Oredsson, projektansvarig på Stiftelsen Spinalis, var med om en bilolycka som förändrade hennes liv radikalt. Hon drabbades av en ryggmärgsskada och förlorade sin identitet. Idag är hon mamma till två barn och en av initiativtagarna till projektet Mamma pappa lam. Projektet syftar till att stötta kvinnor som vill leva ett aktivt liv med barn och rullstol. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Vara gravid, få barn och ha ryggmärgsskada

Hur vet jag när det är dags att föda? Detta är den vanligaste frågan bland kvinnor med ryggmärgsskada, berättar överläkaren Karin Petterson som specialiserat sig på komplicerade graviditeter. Oftast har kvinnan inte svårare att bli gravid efter en spinalskada, men det behövs noggrann planering för att kvinnan ska känna sig trygg. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Hälsa och livsstil för ett liv i rullstol

Som vårdgivare är det viktigt att vara lite av coach när det gäller information om kost och vikt, berättar hälsopedagogen Anna-Carin Lagerström. Idag kan man räkna med ett långt liv trots en allvarlig ryggmärgsskada. Vi har blivit duktiga på att medicinskt ta hand om de skador som uppstått. Nu är det dags att också prioritera livsstilsfrågorna, menar hon. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Förebygga och läka trycksår

Undersköterskan Madeleine Stenius och arbetsterapeuten Carin Bergfeldt har specialiserat sig på trycksår som är en vanlig komplikation för patienter med ryggmärgsskada. Ofta går den här typen av sår att förebygga om man griper in i ett tidigt skede, berättar de. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att leva med ryggmärgsskada

Sex och ryggmärgsskada

Sverige ligger långt fram och är kanske det land i världen som har flest barn till ryggmärgsskadade, berättar läkaren Claes Hultling som själv sitter i rullstol efter en skada i sin ungdom. Lusten och åtrån finns ofta kvar efter en ryggmärgsskada, men själva förmågan att genomföra ett samlag kan vara problematisk. Förutom avancerad teknik behövs det också tillit och förtroende i förhållandet om allt ska fungera. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 1

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s utfrågning av politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss