Titta

Kemiexperiment

Kemiexperiment

Om Kemiexperiment

Experiment med kemiprofessor Ulf Ellervik och kemisterna Johanna Löfgren och Markus Ohlin. Det handlar om koldioxidrök, att blåsa såpbubblor med heliumgas och att göra vätgasbomber. Varje program innehåller ett eller två experiment. Vi får bland annat lära oss om oscillerande reaktion, absorbans och fluorescens, koldioxid, heliumgas, väteperoxid och metangas. Serien riktar sig till elever på högstadiet och gymnasiet.

Till första programmet

Kemiexperiment : Universalindikator och kolsyraMaterialDela
  1. Nu ska jag visa hur man kan ändra
    färg med hjälp av pH:t i vattnet.

  2. Till min hjälp har jag ett akvarium
    som jag häller lite vatten i.

  3. Så där någonting.
    Det här är vanligt kranvatten.

  4. Jag har en pH-indikator som
    ändrar färg beroende på vattnets pH.

  5. Vid neutralt pH, 7, är färgen grön.

  6. Jag kommer att hälla i en bas
    som höjer pH:t till över 7.

  7. Vi får en färgskiftning till lila.

  8. Jag fyller upp hela akvariet
    med vatten för att blanda ut det.

  9. -Så där.
    -Vad tjusigt det blev.

  10. Vi har basiskt pH, och det är lila.

  11. Jag stoppar i
    en frusen koldioxidpastill.

  12. När den löses upp i vatten
    bildas kolsyra.

  13. Det sänker pH:t i vattnet,
    och vi får en färgskiftning igen.

  14. Det här tar en stund.

  15. Så där. Som ni ser
    har vi fått en färgskiftning.

  16. Det är för att vi har sänkt pH:t
    till under 7.

  17. -Färgen blir gul.
    -Härligt.

  18. Nu ska vi göra
    ett rätt komplicerat försök.

  19. Jag har tre ämnen.
    Jag tar på mig handskar.

  20. Det här experimentet
    innehåller lite otrevliga kemikalier.

  21. Med de här tre vätskorna tillsammans
    ska det bli blått.

  22. Nej. Gult.

  23. Jag är övertygad om
    att det blir blått.

  24. -Det blev gult i går.
    -Vi får väl se.

  25. -Det blir blått.
    -Gult.

  26. Det var den första. De här måste i
    samtidigt för att det ska bli blått.

  27. Gult.

  28. -Beredd? Nu blir det blått.
    -Gult.

  29. -Gult.
    -Det ser lite ljusblått ut.

  30. Så där.

  31. Det ser lite gult ut, men jag
    är rätt säker på att det blir blått.

  32. Så ja. Tack.

  33. Jag tror att jag kan tänka
    att den är gul.

  34. Gul.

  35. Gul.

  36. Gul!

  37. Blå.

  38. Nej, gul. Det kommer att bli gult.

  39. -Gul.
    -Blå.

  40. Det här är en oscillerande reaktion.
    Den går alltså mellan olika färger.

  41. Det är
    otroligt komplicerade jämvikter.

  42. I den blå fasen bildas det stora
    mängder jod.

  43. Jod reagerar med stärkelse - som
    finns i potatis - och det blir blått.

  44. Sen tar en annan reaktion bort joden,
    och det blir gult igen.

  45. Det går upp och ner,
    och på så vis byter den färg.

  46. Nu försvinner joden,
    men den kommer snart tillbaka igen.

  47. I del två tittade vi på färger.

  48. Nu tar vi ett steg till
    och arbetar med ljus.

  49. -Har du förberett?
    -Jag har en flaska med en vätska i.

  50. -Lyser du på flaskan med lampan?
    -Absolut.

  51. -Vilken färg ser du?
    -Det är riktigt jämnt grönt.

  52. Bra. Vill du lysa från andra hållet?

  53. -Vilken färg ser du nu?
    -Nu är det tydligt rött.

  54. Lys framifrån igen.
    Ämnet som finns i flaskan-

  55. -sänder tillbaka delar av ljuset,
    vilket kallas fluorescens.

  56. När vi lyser från andra hållet så
    tas delar av ljuset upp fullständigt.

  57. Det kallas absorbans.

  58. Det gröna tas upp,
    och det röda ljuset går igenom.

  59. Fluorescens och absorbans.

  60. Vi fortsätter med färger.

  61. I det här akvariet
    har vi färgämnet tionin.

  62. Det tål inte ljus, så när man lyser
    på det kommer det att blekas bort.

  63. För att se vad vi gör så har vi
    en overhead-film med lämplig text på.

  64. Jag sätter den på baksidan.

  65. Sen ska jag lysa rakt igenom med ljus
    i ungefär tio sekunder.

  66. Så där.
    Vi tar bort den och hänger på den.

  67. Vi ser bokstäver
    som hänger i vätskan.

  68. För att visa att det är i vätskan
    så gör vi så här.

  69. Vad hände?
    I akvariet har vi färgämnet tionin.

  70. Det är andra ämnen också. Det är en
    jämvikt här, där färgämnet är lila.

  71. När vi lyser tillför vi energi.

  72. Då sker en kemisk reaktion
    som färgar av den lila färgen.

  73. Där bokstäverna var blev det skugga.
    Det är det vi ser.

  74. Vi har förflyttat oss
    till ett mörkrum.

  75. Här ska vi
    demonstrera kemiluminiscens.

  76. Man kan skapa ljus
    med en kemisk reaktion.

  77. Vi ska visa det, men det måste
    vara helt mörkt. Vi släcker ner.

  78. Sjukt coolt.

  79. -Vill ni ha sådana här?
    -Tack.

  80. Här har vi samma fenomen,
    alltså kemiluminiscens.

  81. I stället för att avge värme
    kan en kemisk reaktion avge ljus.

  82. Sen tillsätter man olika färgämnen
    för att få olika färgat ljus.

  83. Det var exempel på kemiluminiscens.
    Nu blir det fluorescens-

  84. -alltså när en molekyl tar upp ljus
    och skickar ut ljus med lägre energi.

  85. Här har vi ett UV-lysrör-

  86. -och ett färgämne som lyser upp
    kraftigt - fluorescerar - i UV-ljus:

  87. Fluorescein.

  88. Vi slänger de där och ser
    vad vi får för ljus med fluorescein.

  89. Så där.
    Man ser hur det sjunker ner...

  90. ...lysande trådar i den här.

  91. Den tar upp UV-ljuset
    och skickar ut gulgrönt ljus.

  92. Det här är ett exempel
    på fluorescens.

  93. Natriumfluoresceinet tar upp
    den lite högre energin från UV-röret-

  94. -och omvandlar det till gulgrönt ljus
    med lägre energi.

  95. Det kallas fluorescens.

  96. Nu fortsätter vi, men vi behöver inte
    vara i ett mörkt rum längre.

  97. Vi har jobbat med gaser, färger
    och ljus-

  98. -men ingen kemishow är komplett
    utan eld och explosioner.

  99. Vi börjar
    med en ganska färgglad brand.

  100. -Häller du lite metanol på brickan?
    -Absolut.

  101. Okej, vi kör.

  102. Det får bli lite varmt,
    och nu dyker det upp färger.

  103. Vi har gult för natrium
    och rött för strontium.

  104. Det var svårt att se, men där är det
    grönt och här har vi lila - kalium.

  105. Vad hände, då?
    På brickan har vi olika metallsalter.

  106. När det brinner
    så följer jonerna med upp.

  107. De ger olika färg när de hettas upp.

  108. Vi fick gult, rött, grönt
    och lite blågrönt.

  109. Till och med lite lila längst bort.
    En brinnande regnbåge.

  110. För att något ska brinna
    behövs syrgas.

  111. I luften är det ca 20 % syrgas.

  112. Stålull brinner inte så mycket,
    men vi är ju kemister.

  113. Vi har med oss en tank ren syrgas
    som vi ska fylla cylindern med.

  114. Sen ska vi stoppa ner
    den brinnande stålullen i syrgasen.

  115. Under tiden byter jag glasögon,
    för detta blir ljust.

  116. Så där. Nu är det nog lagom.

  117. -Så.
    -Här har jag stålull...

  118. ...som jag tänder eld på
    och stoppar ner i brinnande...

  119. Vi har vatten där nere för att stoppa
    branden och se att vi har syrgas där.

  120. Det blev lite skillnad.
    Vad hände här?

  121. Eftersom vi fyllde cylindern
    med ren syrgas så ökar förbränningen.

  122. Stålullen tar ännu mer eld
    än i 20 % syrgas, som i luften.

  123. Man ska vara försiktig med syrgas.
    Saker brinner mycket häftigare.

  124. Nu ska vi göra syrgas av väteperoxid
    - ett lite otrevligt ämne.

  125. Det här är ganska starkt,
    så jag tar på mig gummihandskar.

  126. Så. Här är väteperoxiden.

  127. Det sönderfaller
    till syrgas och vatten.

  128. Vi öppnar lite försiktigt.
    Det här tar väldigt lång tid-

  129. -men det kan skyndas på
    med en katalysator:

  130. Ett ämne som skyndar på reaktioner.
    Så.

  131. För att se reaktionen
    häller vi i lite diskmedel.

  132. Så där. Sen skakar vi runt.

  133. Nu ska vi sönderdela väteperoxiden
    med katalysatorn kaliumjodid.

  134. Jag häller i det och flyttar mig,
    för den här reaktionen är snabb.

  135. En intensiv diskmedelslukt.

  136. Den blev inte så hög,
    men den blev tjock.

  137. Vad hände? Väteperoxiden bröts ner
    och bildade massor med syrgas.

  138. Diskmedlet skapar ett rejält skum.
    Det blev jättemycket skum.

  139. Väteperoxid använder man
    för att bleka håret.

  140. Då har man kanske 1 %.
    Här var den femtioprocentig.

  141. Precis.
    Man måste vara försiktig med det här.

  142. Vi såg förut att en brand kan bli
    kraftigare om man ökar syremängden.

  143. Vi använde syrgas från en gastank,
    men kemister kan göra syrgas själva-

  144. -från ett ämne som heter väteperoxid.

  145. Här har vi 4 ml väteperoxid.

  146. Vi måste ha något att elda.
    Här är 8 ml ren etanol.

  147. Vi blandar de här två och tänder eld.

  148. Då brinner det försiktigt,
    men sen tillsätter vi en katalysator:

  149. Ett ämne som skyndar på reaktioner
    så att väteperoxiden bryts ner.

  150. Här är det: kaliumpermanganat.
    En mörk, lila lösning.

  151. Det här är faktiskt lite farligt.
    Prova inte själva.

  152. -Är du beredd?
    -Ja.

  153. Handskar på.

  154. Så där.

  155. Vi ser hur otroligt lite det är.

  156. Precis. Nu tänder jag eld på den.

  157. Det är en liten, svag brand.
    Då är vi beredda.

  158. Nu.

  159. Det blev lite mer,
    fastän det mesta hamnade utanför.

  160. Ändå fick vi en utveckling av syrgas
    som gav en explosionsartad brand.

  161. Syrgas ska man vara försiktig med.

  162. -Nu blev det lite mycket action, Ulf.
    -Håller med. Det var rätt häftigt.

  163. Jag har tagit med en liten mackapär
    som vi kan blåsa såpbubblor med.

  164. Jättemånga såpbubblor.
    Jag använder helium igen.

  165. Det är som när jag blåste såpbubblor.
    Kan du slå det?

  166. -Det tror jag faktiskt.
    -Jag väntar och ser.

  167. -Du får gärna räkna bubblorna.
    -Det är rätt många.

  168. Rätt snygg skumpelare.

  169. Varje bubbla är fylld med helium,
    som får dem att stiga.

  170. -Är det bara diskmedel och vatten?
    -Det och en tank helium.

  171. Den ser ut att smalna av om midjan.

  172. -Ja, där...
    -Där stack den.

  173. -Vad har vi sett här?
    -Helium är lättare än luft.

  174. Har vi helium i diskmedelsvattnet
    så stiger det till taket.

  175. -Snyggt. Jag blir sugen på att prova.
    -Inte mer helium till dig i dag.

  176. Jag har fler gaser. Vi provar sen.

  177. Din heliumorm var cool,
    men nu ska jag göra en metanorm.

  178. Metan är ju inte lätt.

  179. Lättare än vanlig luft,
    men inte i närheten av helium.

  180. Det här är lite mer sport,
    plus att den har andra egenskaper.

  181. Det ska vi se.
    Jag kopplar in metanet.

  182. Jag skruvar på den,
    och så ska vi se... Så.

  183. Så där. Har du sett?
    Nu gör jag bubblor.

  184. De är ju ganska lika mina bubblor.

  185. Jag tror att det där blir bra.
    Nu ska jag göra så här.

  186. Jag kan ta metanormen,
    och sen kan jag göra så här.

  187. Så. Det är snyggt.

  188. Metan är en lätt och brandfarlig gas.

  189. Man kan få ganska snygga eldklot.

  190. Vi har träffat på olika lätta gaser.

  191. Nu har turen kommit
    till den lättaste av alla.

  192. Vätgas.

  193. Vi fyller upp ballongen med vätgas.

  194. Så och så. Så, Johanna.

  195. Då har vi alltså två gröna ballonger
    med lätta gaser i.

  196. Vi har ett trick
    för att skilja dem åt.

  197. Vätgas har en egenskap
    som helium inte har.

  198. -Då ska vi se vilken som är vätgas.
    -Vi börjar med den. Den här.

  199. Det var inte vätgas.

  200. -Det var vätgas.
    -Här såg vi en vätgasexplosion.

  201. Den var fylld med vätgas, men vätgas
    kan inte bara spränga ballonger.

  202. Det används för att driva raketer.

  203. Vi har förberett något.

  204. Den här plastflaskan
    är fylld med vatten och vätgas.

  205. Vi häller ut vattnet och får in luft.
    Det blir en perfekt raketblandning.

  206. Sen ska vi tävla
    om vems raket som flyger högst.

  207. Vi börjar med att hälla ut vattnet.

  208. Då har vi förberett
    vår raketuppskjutning.

  209. Vi kan starta nedräkningen typ nu.

  210. -Är du beredd?
    -Jag är redo.

  211. Vanliga raketer har komprimerad
    vätgas och massor av syrgas.

  212. Vi har bara ett experiment kvar.
    Vi ska spränga vätgas.

  213. Vi har en tom plåtburk
    som vi ska omvandla till en vätebomb.

  214. Vi fyller den med vätgas
    och tänder eld i det lilla hålet.

  215. Först brinner det bara-

  216. -men när det har sugits in
    tillräckligt med luft så smäller det.

  217. -Är du redo?
    -Ja.

  218. Då kör vi.

  219. Så där. Då kör vi.

  220. Så. Då har vi tänt en vätebomb,
    så jag vill inte vara här.

  221. Hej.

  222. -Så där ska en riktig explosion vara!
    -Vilken smäll!

  223. -Känn. Den är fortfarande varm.
    -Oj.

  224. Vi fyllde den med vätgas
    som brann upp och sög in luft.

  225. När det blev rätt blandning
    mellan luft och vätgas small bomben.

  226. Det tog runt en och en halv minut.

  227. Med det experimentet
    tackar vi för oss.

  228. Jag heter Ulf Ellervik.
    Johanna Löfgren. Markus Ohlin.

  229. Vill ni veta mer om "Grym kemi"
    så surfa in på www.ur.se. Tack.

  230. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Universalindikator och kolsyra

Avsnitt 12 av 20

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Färger och ljus. En demonstration som visar hur man kan ändra färg på vatten genom att förändra pH-värdet.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Baser, Kemi, Kemiexperiment, Naturvetenskap, Syror
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Kemiexperiment

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Koldioxidrök

Avsnitt 1 av 20

Gaser. Vad är koldioxidrök och hur skapas det?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Flytta luft

Avsnitt 2 av 20

Gaser. Vad är luft och hur kan den flyttas?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Flytande kväve kan förångas

Avsnitt 3 av 20

Gaser. En demonstration om aggregationstillstånd och kondensering.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Flytande kväve är inert

Avsnitt 4 av 20

Gaser. En demonstration som visar att flytande kväve är inert - alltså inte reagerar kemiskt med sin omgivning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Koldioxid är tung och släcker ljus

Avsnitt 5 av 20

Gaser. En demonstration som visar att koldioxid är en tung gas.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Kväveåskväder

Avsnitt 6 av 20

Gaser. Ett experiment som förklarar åska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Gasen helium

Avsnitt 7 av 20

Gaser. Ett experiment som visar att helium är lättare än luft och att ljudets hastighet förändras när mediets täthet förändras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Absorbans och fluorescens

Avsnitt 8 av 20

Färger och ljus. En demonstration som visar hur ljusstrålar absorberas eller reflekteras. Vilka färger färdas genom eller studsar på fluorescerande molekyler?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Ljuskänslig reaktion

Avsnitt 9 av 20

Färger och ljus. En demonstration som visar att ljuskänslighet kan bero på att ljus tillför energi.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Kemoluminiscens

Avsnitt 10 av 20

Färger och ljus. En demonstration av fluorescens.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Att omvandla vatten till "vin"

Avsnitt 11 av 20

Färger och ljus. En demonstration av hur kemiska reaktioner skapar ljus och hur vissa kemikalier absorberar delar av ljuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Universalindikator och kolsyra

Avsnitt 12 av 20

Färger och ljus. En demonstration som visar hur man kan ändra färg på vatten genom att förändra pH-värdet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Oscillerande reaktion

Avsnitt 13 av 20

Färger och ljus. En demonstration som visar hur kemiska reaktioner kan pendla från ett läge till ett annat, de kan oscillera.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Stålull i syrgas

Avsnitt 14 av 20

Bränder och explosioner. Här ges en förklaring till eldtriangeln.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Etanol och väteperoxid

Avsnitt 15 av 20

Bränder och explosioner. Vi visar hur frigörandet av syrgas kan orsaka starka kemiska reaktioner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - teckenspråkstolkat

Träning

Kan man bli beroende av träning? Är det lättare att bygga muskler om man dricker proteinshakes och vad händer i kroppen vid intag av anabola steroider? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker temat träning. De testar höghöjdsträning med OS-simmaren Michelle Coleman och spelar pingis på motsvarande 20 meters djup i världens bäst utrustade högtryckskammare. Vi får veta varför lightprodukter gör oss mer sötsugna och om endorfiner som bildas i kroppen vid träning och fungerar som morfin.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Populärt om Nobelpriset i kemi

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, som själv studerat biokemi, ger här en introduktion och en bakgrund till årets kemipris. I år gick priset till tre forskare som på olika sätt kartlagt hur det går till när cellerna reparerar sitt dna. Varje dag skadas vårt dna av till exempel UV-strålning och andra carcinogena ämnen. Att vår arvsmassa ändå är relativt stabil beror på rad sinnrikt konstruerade reparationssystem. I förlängningen kan årets pris leda till nya och mer effektiva behandlingsmetoder för cancer. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.