Titta

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Om UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Föreläsningar och diskussioner med olika vinklar på migrationen till Sverige. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Till första programmet

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016 : Migrationen och framtidenDela
  1. Tack så mycket för inbjudan-

  2. -och det här tillfället
    att presentera min forskning.

  3. Programmet jag har
    består av tre punkter:

  4. Flyktingpolitik i relation till EU-

  5. -de så kallade EU-migranterna
    och flyktingkrisen.

  6. Det bäddar jag in
    i en diskussion om framtid.

  7. Som alla vet är framtiden
    alltid historisk.

  8. Har man inte koll på det-

  9. -blir framtiden väldigt diffus,
    konstig och väldigt svårförutsägbar.

  10. Jag ska börja på ett ovanligt sätt,
    genom att citera mig själv.

  11. Det gör jag aldrig,
    men jag kan inte låta bli.

  12. Det är skönt att träda ur den här
    Kassandrarollen som man ofta får-

  13. -när man håller på med EU ur
    ett kritiskt perspektiv som jag gör-

  14. -framförallt med EU:s
    migrationspolitiska områden.

  15. Jag ska citera det sista stycket-

  16. -i en bok som jag skrev 2007
    och som kom ut 2008.

  17. Sista stycket är så här:

  18. "Här skulle vi kunna sätta punkt,
    men en dimension måste förtydligas."

  19. "EU är nämligen inte bara med och
    påverkar dagens migrationspolitik."

  20. "Dagens migrationspolitik har också
    börjat definiera EU-projektet."

  21. "Migrationspolitiken
    fungerar som en lins"-

  22. -"genom vilken vi får syn på vad EU
    vill vara och vad EU vill bli."

  23. "Dramat som utspelar sig
    i Medelhavet och Atlanten..."

  24. Det var mycket kring Kanarieöarna då.

  25. "...om EU:s kamp mot den påstått
    hotande illegala invandringen"-

  26. -"handlar inte om migrationspolitik
    i strikt mening."

  27. "Vad som gestaltas - för främlingarna
    såväl som européerna-

  28. -"är karaktären på den union, den
    sorts gemenskap som är i vardande."

  29. "Det är inget mindre än det som står
    på spel i EU:s migrationspolitik."

  30. Väldigt pompöst och jag undrade
    om jag skulle skriva så.

  31. Jag fick naturligtvis mycket skit.

  32. "Kom igen! Du är en sån dysterkvist."

  33. "Varför kan du inte ha
    lite positivt kring utvecklingen?"

  34. Naturligtvis fick jag beröm också.

  35. Det är naturligtvis en blandad påse,
    det där.

  36. Intressant nog tror jag
    att mycket av det där lade sig...

  37. ...när Lampedusa kom.

  38. Det var det här som stod på spel.

  39. Fortsätt på den inslagna vägen,
    och då kommer det här att hända-

  40. -eller gör nåt annat,
    så kan vi bryta den här utvecklingen.

  41. Sverige hade
    bara några veckor innan det här...

  42. Migrationsverkets beslut om permanent
    uppehållstillstånd till syrierna-

  43. -hade kommit
    bara några veckor innan det här.

  44. Det var naturligtvis
    en stolt dag för Sverige-

  45. -för man kunde förutse att
    Syrienkonflikten måste vi ta hand om-

  46. -åtminstone de flyktingar
    som kommer till Sverige.

  47. Givetvis åkte alla till Lampedusa
    och sa i kör "Aldrig mer!"-

  48. -samma människor
    som hade skapat situationen.

  49. Vi skulle lära oss läxan.

  50. Två år senare har
    vi Jean-Claude Junckers uttalande-

  51. -som är väldigt starkt och flagrant.

  52. Det är ett trendbrott
    i hur man uttrycker sig rakt.

  53. "We face two possibilities."

  54. "We can say that the EU have issues
    with Turkey on human rights."

  55. "We can harp on about that,
    but where is that going to take us?"

  56. "We want to ensure that no more
    refugees come from Turkey."

  57. Två år senare är man på den inslagna
    vägen och deklarerar öppet-

  58. -att det där med
    mänskliga rättigheter och demokrati-

  59. -spelar mindre roll när vårt
    övergripande mål med politiken-

  60. -handlar om att stoppa flyktingar.

  61. Därför befinner vi oss här.
    Det är från oktober 2015.

  62. Det här är den situation vi är i.

  63. Det intressanta är inte bara avtalet
    utan också hur det gick till-

  64. -att Angela Merkel
    tog på sig en stor roll i kampanjen-

  65. -och satsade mycket pengar
    på att Erdogan skulle bli vald-

  66. -eftersom han var den
    som skulle stoppa flyktingarna.

  67. Det intressanta är det som händer nu.

  68. Om man drar en växel på framtiden
    kan vi få den här utvecklingen:

  69. Erdogan satsar vi på
    för att han ska stoppa flyktingarna.

  70. Genom att stödja Erdogan-

  71. -stödjer man en förödande utveckling
    i Turkiet som skapar flyktingar-

  72. -och vi kanske får en miljon turkiska
    och kurdiska flyktingar-

  73. -som tvingas fly för att vi
    gjorde Erdogan till vår man.

  74. Det är väldigt allvarligt, och svårt
    att säga nåt om för framtiden.

  75. Vad vi kan tala om
    är den negativa implikationen-

  76. -vad vi INTE kommer att se framöver.

  77. Vi har också nyligen... Förlåt!

  78. Allt pekar i den här riktningen, och
    det är indikationer på hur det går.

  79. Det här är naturligtvis ett mönster.

  80. Vi kan dra oss till minnes
    hur det gick med Libyen.

  81. Här har vi också
    ett välde och en diktator-

  82. -som vi blev väldigt goda vänner med.

  83. Vi fick ett migrationssamarbete
    här också-

  84. -som handlade om
    att stoppa flyktingarna från Libyen.

  85. Man blev väldigt goda vänner-

  86. -och det öppnades alla möjliga
    kanaler mellan EU och Libyen.

  87. Grunddealen med Libyen var
    att Libyen skulle stoppa flyktingar-

  88. -i utbyte mot att man hävde
    vapenembargot mot Libyen.

  89. Sen bestämde man sig
    för att man behövde mörda Gaddafi-

  90. -och i det hjälpte man till
    att förstöra en stat-

  91. -så att flyktingantalet ökade
    och situationen blev katastrofal.

  92. Det är ett "blow back-scenario"-

  93. -som är vanligt
    i amerikansk utrikespolitik-

  94. -och har en motsvarighet i EU.

  95. Jag har redan sagt det här-

  96. -men det tål att påpekas.

  97. För att förstå utvecklingen måste man
    gå till de historiska mönstren-

  98. -och då kan man säga nåt
    om framtiden.

  99. Hade EU:s flyktingpolitik syftat till
    att ta emot flyktingar-

  100. -är det ett helt annat läge.

  101. Men det har aldrig gjort det.

  102. Man har vissa direktiv
    som man skapade i 2000-talets början.

  103. Det har aldrig handlat om att bygga
    kapacitet för att ta emot flyktingar.

  104. Det var det vi behövde förra året
    som inte fanns.

  105. Det är det stora bekymret-

  106. -att nå politisk enighet
    om att EU måste ta ansvar.

  107. EU kan inte fortsätta att ta emot
    så få flyktingar över tid.

  108. EU måste ta ansvar.

  109. Givet de saker
    som finns på bordet nu-

  110. -är vad man kan säga om framtiden nu:

  111. "Guard against optimism"
    är nog det bästa.

  112. Vi ser väldigt lite-

  113. -av en utveckling som kan stävja det
    som har lett oss dit vi är nu.

  114. Raskt över till min punkt två.

  115. Den så kallade flyktingkrisen
    har försatt EU i en enorm kris.

  116. Flyktingkrisen är en politisk kris
    och den är enorm.

  117. Den är väldigt allvarlig.

  118. Liknande är krisen
    kring EU-migranterna.

  119. Den är också allvarlig eftersom den
    har lett fram till Brexit.

  120. Det var den avgörande frågan
    i folkomröstningen.

  121. David Cameron var en av dem
    som drev hårdast mot EU-migranterna-

  122. -sen trodde han att han skulle få
    folket med sig på sin linje två.

  123. Men han sköt sig själv i foten,
    och vi fick Brexit.

  124. Ännu en gång
    står migrationen i fokus-

  125. -som den fråga
    som leder till en allvarlig EU-kris.

  126. Vad ska vi säga om det här, då?

  127. Framtiden är naturligtvis svår
    att sia om-

  128. -men vi har fått inskränkningar
    på den fria rörligheten i EU-

  129. -som skulle vara en av grundbultarna.

  130. Symtomatiskt för det är-

  131. -att vi har börjat omdefiniera
    fri rörlighet till EU-migration.

  132. Så fort man går från att tala om
    fri rörlighet till migration-

  133. -följer det
    att det blir mer restriktivt.

  134. Inte minst retoriskt,
    men även i praktisk mening.

  135. Till och med EU-kommissionen
    har börjat prata i det här banorna-

  136. -att vi behöver restriktioner
    på den fria rörligheten.

  137. Där tror jag att vi kommer att
    fortsätta se inskränkningar-

  138. -kanske inte
    att folk inte får röra sig-

  139. -men däremot i rättigheterna-

  140. -som EU-medborgarna ska ha
    när de flyttar omkring i EU.

  141. Däremot tror jag inte att rörelserna
    kommer att minska, tvärtom.

  142. Billig arbetskraft
    är en stark motor i EU:s ekonomi.

  143. Väldigt många länder har det-

  144. -som ett slags kugghjul
    i sina ekonomier.

  145. Det finns mycket som talar
    för att det kommer att fortsätta.

  146. Sen kommer det här också
    att fortsätta.

  147. Den här migrationen brukar vi inte
    prata om eller kalla EU-migranter.

  148. De bara dyker upp
    på våra vårdcentraler.

  149. Det är naturligtvis inte bara läkare,
    utan det är de högutbildade-

  150. -det som man kallar
    "brain drain" innanför EU.

  151. Forskare, läkare
    och dyrt utbildade människor-

  152. -som helt enkelt sugs upp av oss-

  153. -samtidigt som våra politiker
    skriker om-

  154. -att EU-migranterna stjäl våra jobb
    och utnyttjar våra bidragssystem-

  155. -vilket de naturligtvis inte gör.

  156. Det här kommer också att fortsätta.

  157. Det är bara ett exempel. Vi kan
    prata om Rumänien och andra länder-

  158. -där man har sett
    ett stort utflöde av högutbildade-

  159. -som åker från de fattiga EU-länderna
    till det rika centrum.

  160. Det finns prognoser i Bulgarien
    som säger-

  161. -att det inte kommer att finnas
    läkare i Bulgarien 2025.

  162. En anledning att Bulgarien
    håller sig uppe någorlunda-

  163. -är att många läkare över 60
    fortsätter jobba och inte flyttar.

  164. Det är en migration som kommer att
    fortsätta och måste upp på agendan-

  165. -för det är inte riktigt hållbart.

  166. Det har naturligtvis att göra med
    migrationspolitikens oskrivna lag-

  167. -att ju större skillnader mellan
    länder, desto mer migrationspolitik-

  168. -desto mer "brain drain"
    och desto mer restriktioner.

  169. Mindre rättigheter, inskränkningar
    och tal om illegal invandring.

  170. Ju mindre skillnad mellan länder-

  171. -desto mindre migrationspolitik-

  172. -och mer prat
    om mobilitet och frihet.

  173. Fri rörlighet bygger på
    att människor är fria.

  174. Är man inte fri har man inte det. Om
    man måste flytta på sig, faller det.

  175. Det handlar om att vi har fått en
    centrum-periferidynamik innanför EU.

  176. Tidigare kunde EU:s ledare-

  177. -projicera migrationsproblemen
    helt på EU:s utsida, på det externa.

  178. Med östutvidgningen och den skillnad
    man fick i levnadsstandard-

  179. -importerades en centrum-periferi-
    dynamik inom EU som förstärks.

  180. De bulgariska läkarna är bara
    ett exempel på en sån dynamik.

  181. Till sist min tredje punkt,
    "flyktingkrisen" i citationstecken.

  182. Som jag sa-

  183. -är det hissnande att prata om
    en flyktingkris med så små nummer.

  184. Det finns fickor i EU
    där resurserna inte räckte till-

  185. -annars ska det här stora området
    med 28 medlemsstater-

  186. -klara av det som hände förra året.

  187. Rakt in i det som händer nu,
    och Tyskland har redan nämnts.

  188. Det är en viktig spelare i det här.

  189. Angela Merkel är hårt trängd.

  190. Hon gick ut och önskade
    att hon kunde vrida tillbaka klockan-

  191. -för att kunna ha
    förberett sig bättre på 2015.

  192. Dock säger hon inte att det var fel
    att ta in flyktingar till Tyskland.

  193. Det måste hon fortsätta att säga-

  194. -eftersom alternativet
    hade varit taggtråd kring Tyskland-

  195. -och att göra som
    Alternative für Deutschland vill-

  196. -sätta upp vakter kring gränsen
    och eventuellt också skjuta.

  197. Hon ville vara mer förberedd-

  198. -men det är inte bara hon
    som är efterklok.

  199. Det är Wolfgang Schäuble också,
    Tysklands och EU:s finansminister.

  200. Han gick ut i januari
    med det alla visste att han tyckte-

  201. -att han gillar Orban
    och att hans politik var att föredra-

  202. -upp med gränserna
    och bort med flyktingarna.

  203. Det vittnar om konflikten som finns
    i hjärtat av den tyska regeringen.

  204. På en punkt finns det ändå samsyn-

  205. -i det tyska CDU och CSU-

  206. -det är en blick på flyktingkrisen
    som en börda, en budgetbörda-

  207. -en fiskal olägenhet
    och nånting som hotade.

  208. Man vek in på den retoriken på hösten
    2015 precis som vi gjorde i Sverige.

  209. Helt plötsligt
    pratade man om en flyktingbörda-

  210. -som kostade väldigt mycket pengar.

  211. Problemet med detta är att Tyskland-

  212. -hade ett rekordbudgetöverskott 2015,
    så det var inte problemet.

  213. Dessutom ser man 2016 äntligen
    en tillväxtökning i Tyskland-

  214. -och en sysselsättningsökning.

  215. Man har inte haft så låg arbetslöshet
    sen återföreningen.

  216. Vad beror det på? En anledning är att
    man ökade de offentliga utgifterna.

  217. Man var tvungna.

  218. Det har fått direkta stimulans-
    effekter på den tyska ekonomin.

  219. Och liknande i Sverige.

  220. Här har vi också pratat om kostnader
    och att vi inte klarar det-

  221. -men samtidigt har vi fått en ännu
    starkare "boost" på tillväxten-

  222. -tack var flyktingarna.

  223. Det har naturligtvis väckt eko,
    inte minst i finanspressen.

  224. Financial Times har skrivit mycket om
    de positiva tillväxteffekterna-

  225. -av den så kallade flyktingkrisen.

  226. Fafo, det norska institutet-

  227. -pratar om 160 000-189 000 nya jobb
    tack vara flyktingsituationen.

  228. Vad jag menar är att vi har
    en "flykting-Keynesianism".

  229. Många har använt den trojanska hästen
    och sagt att de var terrorister.

  230. Den bästa beskrivningen var att
    John Maynard Keynes hoppade ut.

  231. Det har varit den största skräcken
    för folk som Schäuble och andra-

  232. -att de skulle tvingas, för det
    är det som är det intressanta.

  233. De ville inte stimulera ekonomin för
    det är åtstramningslinjen som gäller-

  234. -men då de under några månader valde
    en ansvarsfull flyktingpolitik...

  235. Vill man vara humanitär
    måste man vara Keynesian.

  236. Man kan inte vara humanitär
    och strama åt samtidigt.

  237. Då fick de den dubbla
    ansvarsfullheten som gav effekt.

  238. Den stora ironin är
    att det krävdes en flyktingbörda-

  239. -för att få en glimt av hur man kan
    befrias från åtstramningsdoktrinen.

  240. Det här lyfter ju...

  241. Vad flyktingkrisen också har gjort
    är att vi har fått en diskussion-

  242. -om de enorma offentliga
    investeringar vi måste göra.

  243. I Tyskland är de än större,
    för man har inte gjort nåt på 20 år.

  244. Bostäder, utbildning, arbetsmarknads-
    politik och samhällsplanering.

  245. Vi måste få ihop det igen.
    Vi kan inte tro att appar-

  246. -och ockrare på flyktingbostäder
    tar hand om det. Det funkar inte.

  247. Här blev flyktingkrisen...
    Om jag är väldigt optimistisk-

  248. -är flyktingkrisen en möjlighet
    att återupptäcka samhället-

  249. -och vikten av det offentliga.
    Social ingenjörskonst med andra ord.

  250. Flyktingkrisen är också en möjlighet
    att få syn på begränsningarna.

  251. När det väl bränner till måste man ha
    starka offentliga satsningar.

  252. Det räcker inte att tro på marknaden.

  253. -Det absolut sista!
    -Vi måste...

  254. Jag kan visa det här.
    Det är en talande bild.

  255. Många tyska företag var positiva
    och sa att de behövde arbetskraft.

  256. Financial Times
    gjorde en undersökning som visade-

  257. -att de 30 största börsbolagen
    hade mäktat med 54 anställningar-

  258. -varav 50 var på Deutsche Post,
    som nu har anställt 100.

  259. Det visar
    att om man ska få i gång jobb-

  260. -kan man inte lita på att det funkar
    om man låter marknaden ta över.

  261. Här måste en stark
    arbetsmarknadspolitik in. Tack!

  262. Du målar en rätt pessimistisk bild av
    Europeiska unionen och dess förmåga-

  263. -att hantera både flyktingar utifrån
    EU och den interna migrationen.

  264. Samtidigt tar du upp
    det du kallar flykting-Keynesianism-

  265. -att det har lett
    till ekonomisk tillväxt.

  266. Det kommer vi att diskutera mer,
    för det är ju kontroversiellt.

  267. Men jag tänkte fråga...

  268. Din syn är att det kommer att bli mer
    restriktioner om intern EU-migration-

  269. -och mindre rättigheter.

  270. Migrationsverket pratar om att vi
    måste koordinera flyktingmottagandet.

  271. Kommer det inte att utvecklas?
    Blir vi lika handfallna nästa gång?

  272. Vi ser att flyktingantalet i Italien
    har ökat igen-

  273. -och retoriken är att de inte kan stå
    ensamma. Det har vi hört i 20 år.

  274. De grekiska öarna är intressant.

  275. De grekiska myndigheterna får inte
    skicka människor till Turkiet-

  276. -för Turkiet är inget säkert land.

  277. Grekland försöker efterleva
    en flyktinglagstiftning-

  278. -men får kritik från Tyskland
    att det inte går fort nog.

  279. Jag tror inte
    att man kan rusta för...

  280. När man började harmonisera
    EU:s flyktingpolitik på 2000-talet-

  281. -var målsättningen extern
    med externa lösningar.

  282. Man gick så långt
    att kommissionen skrev:

  283. "Vi kommer att ha ett visst
    spontant flyktinganländande i EU."

  284. Uttrycket var "spontaneous arrivals".
    Det var vad man såg i framtiden.

  285. All flyktinghantering
    skulle ske utanför EU.

  286. Då har man inte förberett sig.

  287. Det är naivt att prata om
    det gemensamma flyktingsystemet.

  288. Det var bara en handfull länder
    som hade riktiga flyktingsystem.

  289. Det kommer bara att fortsätta.

  290. Vi har partier som motsätter sig det.
    Kan det överleva i längden?

  291. Kan det överleva politiskt att inte
    ha en samordnad flyktingpolitik?

  292. Man borde svara att det inte kan det,
    men det beror på vad syftet är.

  293. Syftet är nu att stoppa flyktingarna
    från att komma till EU.

  294. Om det är det man plöjer ner resurser
    och kapital i, blir det som det blir.

  295. Då blir det Erdogan.

  296. Då kanske vi får flyktingar
    från Turkiet?

  297. Det är så "blow back"-figuren ser ut.

  298. En kort fråga till. Du pratade om
    "brain drain" internt inom EU.

  299. Man har länge diskuterat "brain
    drain" från utvecklingsländer.

  300. Menar du att det bara är negativt
    att folk med utbildning flyttar?

  301. Vi vet ju att de
    skickar tillbaka pengar och sånt.

  302. Från individens perspektiv
    är det självklart.

  303. Om en bulgarisk läkare vill tjäna
    mer pengar, är det bättre i Sverige-

  304. -men om vi vill ha vad EU slåss för,
    "social cohesion", är det inte smart.

  305. Då borde man snarare
    utjämna skillnaderna i EU-

  306. -så att människor inte känner
    att de måste lämna sina länder.

  307. Många länder är dränerade på folk.

  308. Det är demografiska kollapser
    i Litauen, Lettland och så vidare.

  309. Väldigt många EU-länder
    har nettoutvandring.

  310. -Var kommer siffrorna från?
    -OECD har följt det här länge.

  311. Det är bara att titta. Varje år
    kan man få ut nettoutvandring.

  312. Om man tänker på samhället...

  313. ...blir det en motsägelse.

  314. Om man vill ha länder utan läkare
    är det bara att köra-

  315. -men vill man ha "social cohesion"
    funkar inte det.

  316. Man måste ha nåt, till exempel
    ersättningar på nåt sätt.

  317. Tack! Jag ska be dig att stanna,
    så kan jag kalla upp dig igen.

  318. Nästa talare är Malin Mobjörk,
    som jag välkomnar upp.

  319. Du forskar på Stockholm International
    Peace Research Institute-

  320. -och du ska prata om framtida
    migration kopplad till klimatet.

  321. Tack för inbjudan.

  322. Jättetrevligt att vara här
    med en så stor publik.

  323. Jag jobbar på
    fredsforskningsinstitutet SIPRI-

  324. -och håller på
    med klimatförändringar-

  325. -och säkerhetsutmaningar med
    utgångspunkt från mänsklig säkerhet-

  326. -som innefattar klimatförändring
    kopplat till konflikter-

  327. -vilket i högsta grad påverkar
    mänsklig säkerhet.

  328. Bakgrunden är att studera-

  329. -hur samhällen kan möta de utmaningar
    klimatförändringar innebär-

  330. -och bidra till att främja fred
    och hållbar utveckling.

  331. I den kontexten framhålls migration
    kopplat till klimatförändringar-

  332. -som en väldigt central del.

  333. Det är det som står i fokus i dag.

  334. Jag kommer att ha utgångspunkt
    i två frågeställningar.

  335. Det ena är om klimatförändringen
    påverkar migrationsflöden.

  336. Det andra är om man kan förutsäga-

  337. -hur omfattande en framtida
    klimatdriven migration kan bli.

  338. Den ställdes tydligt
    i det första föredraget-

  339. -om att göra prognoser
    på ett par månaders sikt.

  340. Det här kommer inte att vara
    lika politiskt som Peos-

  341. -men politiken är inbäddad
    i alla delar.

  342. Men det blir inte lika konkret.

  343. Vi börjar med att försöka förstå-

  344. -hur klimat- och miljöförändringar
    påverkar migration.

  345. Man måste tänka på att klimat-
    förändringar sker på olika sätt.

  346. Skiljelinjen går genom de gradvisa
    och de successiva förändringarna-

  347. -som påverkar temperatur, nederbörd
    och havsnivåhöjning.

  348. Det är långsamma skeenden, som har
    fördelen att vi kan förbereda.

  349. Det andra är genom
    plötsliga händelser med extremväder.

  350. Båda påverkar människors livsvillkor.

  351. Jag pratar ur ett globalt perspektiv.

  352. Det påverkar människors livsvillkor
    men på olika sätt.

  353. Det blir skillnader beroende på den
    samhälleliga kontexten som finns.

  354. Klimatförändringars effekter,
    eftersom de sker på olika sätt-

  355. -samverkar med andra förhållanden.

  356. Det finns inget enkelt som säger
    exakt hur det påverkar ett samhälle.

  357. Det kommer att hänga ihop med hur
    den samhälleliga kontexten ser ut.

  358. När vi försöker förstå vilka effekter
    klimatförändringar kan få-

  359. -finns en rad inbyggda osäkerheter.

  360. Det ena handlar om att vi inte vet
    hur det framtida klimatet ser ut.

  361. Vi vet inte vilka utsläpp vi kommer
    att ha, vilket påverkar förändringen.

  362. De empiriska data vi har
    handlar alltid om dåtid.

  363. Det finns en inbyggd osäkerhet
    i att veta vad en effekt innebär.

  364. Den andra osäkerhetsfaktorn
    handlar om samhällen.

  365. Samhällen är dynamiska
    och förändras över tid.

  366. Det innebär att samhällens sårbarhet
    mot klimatförändringar-

  367. -liksom dess anpassningskapacitet,
    också förändras över tid.

  368. Den kan både stärkas och gå förlorad.

  369. Båda osäkerhetsfaktorerna är viktiga-

  370. -för att förstå försöken att prata om
    klimatförändringsdriven migration-

  371. -och önskan att kunna säga
    hur omfattande den kommer att vara.

  372. Att klimatförändringar
    påverkar migrationsflöden vet vi.

  373. Det som är viktigt att se, och vad
    som har fått stor uppmärksamhet...

  374. Vissa organisationer och forskare-

  375. -för fram väldigt omfattande siffror
    och väldigt exakta prognoser-

  376. -om att vi till år 2050-

  377. -kommer att ha 150-300 miljoner-

  378. -klimatflyktingar
    eller klimatmigranter.

  379. De siffrorna är starkt ifrågasatta-

  380. -och jag vill förklara
    varför de är det.

  381. För att komma dit-

  382. -måste vi understryka
    att kritiken mot de här siffrorna-

  383. -inte handlar om företeelsen
    klimatdriven migration-

  384. -utan det handlar om
    att kunna göra de utfästelserna.

  385. Det bottnar i att man lätt gör raka
    samband mellan effekt och utfall-

  386. -och inte ser
    den omgivande kontexten.

  387. Om vi gör de förenklingarna
    är min farhåga-

  388. -att vi förenklar vår politik
    för att hantera de här utmaningarna.

  389. Man måste öppna komplexiteten för att
    bli bättre på politisk utformning.

  390. Jag vill understryka det initialt.

  391. För att komma in på det här, bör man
    påminna om vad som driver migration.

  392. Det har redan kommit upp på olika
    sätt, men jag vill lyfta fram det.

  393. Många migrationsforskare
    talar om push- och pullfaktorer-

  394. -faktorer som påverkar strävan att
    komma från nåt och till nåt annat.

  395. Det är arbetsmarknad, politik,
    livsmiljö, utbildningsmöjligheter-

  396. -men också konflikter i ett samhälle.

  397. De här faktorerna samspelar
    och formar den här önskan-

  398. -om att lämna en plats
    och komma till en annan.

  399. Det största migrationsflödet
    vi har i dag-

  400. -som vi kan vara säkra på
    kommer att fortsätta-

  401. -går från landsbygd till städer.
    Det är urbaniseringen.

  402. Den andra delen
    som är viktig att påminna sig om-

  403. -är att den absoluta merparten
    av migrationen är inhemsk.

  404. De siffror jag har för internationell
    migration är 3,5 procent.

  405. Det är inte så stor andel.

  406. En andra del i migrationsforskning-

  407. -för att förklara vad som ligger
    bakom ett beslut att migrera.

  408. De flesta forskare är eniga
    om att det är sammanlänkade faktorer-

  409. -sociala, politiska, ekonomiska,
    miljömässiga och demografiska.

  410. Beslutet beror också på personens
    eller hushållets karaktär.

  411. Många beslut kring migration
    fattas kollektivt i en familj.

  412. Där spelar kön, ålder och utbildning
    stor roll-

  413. -liksom sociala nätverk, var diaspora
    finns, kostnader att migrera-

  414. -och lagstiftningar,
    i olika länder på olika sätt.

  415. Var kommer då klimatförändringen
    in i bilden?

  416. Klimatförändringar
    påverkar livsvillkor.

  417. Det påverkar försörjningsmöjligheter,
    och det påverkar säkerhet-

  418. -kopplat till vatten, livsmedel
    och energi.

  419. Vilken framtidstro kan man ha
    där man lever?

  420. Det formar och bidrar till-

  421. -att förändra flödena
    kring hur migration påverkas.

  422. Omfattningen kommer också
    att vara beroende av-

  423. -en samhällelig
    och miljömässig kontext.

  424. Det kommer att se olika ut
    vilka effekter det kommer att få.

  425. Torra, varma länder
    påverkas på ett sätt-

  426. -där man ser vilken del man går emot-

  427. -medan lågt liggande deltaområden har
    andra processer med översvämningar.

  428. Det formar olika utmaningar
    som olika samhällen ställs inför.

  429. Det som är viktigt att förstå
    och förhålla sig till-

  430. -är att även i en och samma kontext-

  431. -kommer människor att påverkas
    och agera på olika sätt-

  432. -beroende på
    de olika samverkande faktorerna-

  433. -sociala, politiska
    och ekonomiska faktorer.

  434. En och samma effekt
    kommer att få olika betydelser.

  435. Olika människor
    kommer att möta olika utmaningar.

  436. Vissa människor kommer att fatta
    beslut tidigt om att migrera-

  437. -när man ser försämrade livsmiljöer.

  438. Andra kommer att avvakta.

  439. De som fattar ett proaktivt beslut
    att migrera under försämrade villkor-

  440. -har en anpassningsstrategi att möta
    de utmaningar de ställs inför.

  441. Andra kommer inte att kunna migrera.

  442. Vissa kanske inte vill av nåt skäl,
    och andra kommer inte att kunna-

  443. -även om livsmiljön
    blir väldigt illa däran.

  444. Det här,
    att man inte kan och inte vill-

  445. -och framför allt inte kan-

  446. -det sätter fokus på
    att migration förutsätter förmågor-

  447. -både hos den individ som gör det-

  448. -men också vilka möjligheter och
    restriktioner omgivningen sätter upp.

  449. Utifrån ett humanitärt perspektiv-

  450. -är många i de utsatta
    klimatologiska riskområdena-

  451. -ofta extremt utsatta.

  452. Det är viktigt att beakta-

  453. -när vi förhåller oss
    till den utveckling vi kan se.

  454. Vi kan se att klimatförändringar
    kommer att påverka migrationsflöden-

  455. -men besluten tas i en social,
    politisk och ekonomisk kontext.

  456. En och samma förändring-

  457. -kommer att kunna hanteras
    på olika sätt-

  458. -både mellan samhällen och mellan
    människor i ett och samma samhälle.

  459. Genom att klimatförändringar sker
    på olika sätt-

  460. -kan man se mönster i hur klimat-
    effekter påverkar migrationsflödena.

  461. När det gäller plötsliga extremväder
    och väderrelaterade naturkatastrofer-

  462. -är den migrationen temporär
    och i närområdet.

  463. Om man bor i ett område som får
    en ökad omfattning av extremväder-

  464. -kan det förändras i framtiden.

  465. Men nu är det temporärt
    och i närområdet.

  466. När det gäller torka,
    som vissa regioner är utsatta för-

  467. -är det ett återkommande fenomen.

  468. Där ser man tendenser
    i en cyklisk migration-

  469. -hur mobilitet förändras i en region.

  470. Det är ett regionalt perspektiv
    men fortfarande ett närområde-

  471. -som kan korsa nationsgränser.

  472. Vid de mer gradvisa förändringarna-

  473. -där havsnivåhöjningen
    är det yttersta exemplet-

  474. -där kommer förmodligen...

  475. Beroende på om vi inte agerar-

  476. -kommer förmodligen
    permanent migration bli en följd.

  477. Det tydligaste är de lågt liggande
    östaterna som kommer att försvinna.

  478. De olika processerna, att det sker
    plötsligt, cykliskt eller långsamt-

  479. -innebär olika sätt att kunna
    förbereda för de förändringarna-

  480. -och påverka vilka effekter de får
    i samhället.

  481. Vi har goda kunskaper
    om klimatologiska riskmiljöer-

  482. -om sårbarheten för samhällen
    i olika delar av världen-

  483. -om vad som är
    goda anpassningsmöjligheter.

  484. Det finns en planeringsmöjlighet
    om man tar det ansvaret-

  485. -och för fram den politiken.

  486. Man skulle kunna utveckla
    proaktiva arbeten-

  487. -för att förhindra och mildra de
    effekter klimatförändringar innebär.

  488. En annan del för att få ett utfall-

  489. -handlar om den politik vi för
    om utsläppsminskningar-

  490. -som påverkar klimatförändringen
    i sig.

  491. För att komma tillbaka till
    att förutsäga omfattningen-

  492. -och de här siffrorna
    som figurerar ganska ofta...

  493. Genom att vi ser att beslut fattas-

  494. -i en samverkande kontext
    mellan olika faktorer-

  495. -och att olika
    kommer att möta det på olika sätt...

  496. Den här komplexiteten
    som föregår migration-

  497. -är en av huvudorsakerna
    till att prognoser-

  498. -om ett visst antal klimatflyktingar
    till ett visst årtal-

  499. -inte låter sig göras.

  500. De prognoser med 150-300 miljoner...

  501. Det är egentligen samma modell-

  502. -och den bygger på ett antagande om-

  503. -att människor
    kommer att agera på ett visst sätt.

  504. Det är en del. Det andra är att man
    har en statisk syn på samhället.

  505. Man ser inte hur anpassningskapacitet
    kan förändras över tid.

  506. Det är därför prognoserna
    får det svårt.

  507. Men många av de här effekterna-

  508. -bygger på att man inte ser-

  509. -att trots
    de omfattande översvämningarna-

  510. -trots de fruktansvärda situationer
    människor ställs inför-

  511. -finns det människor som stannar
    kvar. Dem måste vi också se.

  512. En annan aspekt i komplexiteten
    kring klimatdriven migration-

  513. -handlar om hur vi benämner det.

  514. Jag har använt "klimatflyktingar"
    och "klimatmigranter" som begrepp.

  515. Många forskare
    är tveksamma till de begreppen-

  516. -och talar om klimatdriven migration
    som en företeelse.

  517. Det är kopplat till
    flyktingbegreppets status-

  518. -att det handlar om förföljelse
    och ett möjligt återvändande-

  519. -vilket inte är fallet här.

  520. Migrationsbegreppet
    är inte heller oproblematiskt-

  521. -då det bygger på en tanke
    om nån form av frivillighet.

  522. Många föredrar...
    Alla begrepp är problematiska-

  523. -men i en klimatdriven migration
    är push-faktorerna dominerande.

  524. Det är påtvingat och ofrivilligt,
    en "forced migration".

  525. Lagstiftningsmässigt
    är vår politik i huvudsak utformad-

  526. -utifrån flyktingar eller migranter
    utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

  527. Sen är det bevisbördan...

  528. Hur bevisa vad som är huvudorsaken
    när det är så komplext?

  529. Avslutningsvis:

  530. För att förstå kopplingen mellan
    klimatförändring och migration-

  531. -kan man se att klimatdriven
    migration är en företeelse.

  532. Ju mer klimatförändringar vi får, ju
    sämre vi anpassar till utvecklingen-

  533. -desto mer kommer klimatförändringar
    påverka migrationsflöden.

  534. Men att på individnivå
    prata om en klimatmigrant-

  535. -kan många gånger vara svårt.

  536. Det andra är att se migration
    som en anpassningsstrategi-

  537. -och kanske uppmuntra det i ett
    förebyggande, planerat perspektiv.

  538. Är det planerat
    är det lättare att omhänderta.

  539. Den sista delen handlar om-

  540. -de djupt orättvisa villkor
    som finns i världen-

  541. -som klimatförändringar
    tydligt visar.

  542. Om vi inte hanterar dem-

  543. -kommer människor att bli nödgade
    att ta sig nån annanstans.

  544. Vi har ansvar
    för den politik vi utformar.

  545. Går den mot en värld som främjar-

  546. -solidaritet, medmänsklighet
    och rättvisa villkor-

  547. -eller en värld
    som ökar polariseringen-

  548. -och som innebär
    fler humanitära katastrofer?

  549. Ni har båda mycket att säga,
    så vi har ont om tid.

  550. Jag börjar med frågor till Malin.

  551. Du var tveksam
    till att säga en exakt prognos-

  552. -men klimatförändringar
    kommer inte att minska migrationen.

  553. Den kommer att öka
    av typen "permanent migration".

  554. Vad är det för nåt?

  555. Det är en migration som...

  556. Det är att man flyttar,
    och där stannar man sen.

  557. I den temporära
    är återvändandet en stor del.

  558. Det är likadant i den cykliska.
    Där rör man sig mellan olika platser.

  559. I den permanenta
    kommer man inte tillbaka.

  560. På grund av klimatförändring
    kan man inte bo där.

  561. Det mest extrema är olika öar
    i Söderhavet.

  562. En fråga till
    eftersom du kommer från SIPRI.

  563. Hur är det med...

  564. Mycket av den flyktingström vi har nu
    beror på de krig vi har.

  565. Historiskt har många krig börjat
    då det var ont om resurser-

  566. -och klimatförändring
    kan ha den effekten.

  567. Det är ett av de områden
    jag ägnar mig åt.

  568. Det kräver egentligen
    en lång diskussion i sig-

  569. -men konfliktsituationer
    som handlar om naturresurser-

  570. -är på lokal nivå mellan grupper.

  571. Det handlar om hur samhällen agerar,
    och hur grupper ställs mot varandra-

  572. -och kanske utnyttjas och används
    för politiska syften.

  573. Då har vi kanske en situation
    där vi får större flyktingströmmar.

  574. De kommer att komma
    mot EU och Sverige.

  575. Peo, om du tänker på det...

  576. Om svaret bara är att hålla ute,
    kommer det att vara möjligt?

  577. Det kallades ofta för en extern
    chock, det som hände förra året.

  578. Man trodde inte att det var möjligt,
    men så blev det möjligt.

  579. Där är det svårt
    att förutspå nånting-

  580. -men i nuläget
    är Turkiet en väldigt viktig part.

  581. Vad som händer i Turkiet
    kommer att ha en stor inverkan på EU.

  582. Vi pratade om det innan,
    om det med siffror.

  583. Det florerar en siffra på 65 miljoner
    flyktingar i världen just nu.

  584. Om man bryter ner det till hur många
    som är internationella flyktingar-

  585. -är det bara 20.

  586. Går man tillbaka i tiden,
    har den siffran inte ökat markant.

  587. Det är också på landnivå.
    Man kan prata om Storbritannien.

  588. Alexander Betts vid Oxford University
    har precis kommit ut med det här.

  589. Storbritannien hade dubbelt så många
    asylsökande 2001 som 2015.

  590. Ett land som Japan
    hade 14 flyktingar 2014.

  591. Vi kan hålla på så. Man måste
    vara försiktig med de siffrorna.

  592. Det genererar ofta känslan av
    att vi måste ta betäckning-

  593. -eller som med klimatflyktingar...

  594. En sista fråga
    innan vi ska ha kaffepaus.

  595. De största flyktingströmmarna
    är inte i Europa utan i andra länder.

  596. Det kan vara samma länder som får det
    svårare på grund av klimatförändring.

  597. Ja, och det är därför...

  598. Om man inte ser
    de globala orättvisorna-

  599. -och de globala förutsättningarna
    människor har till ett gott liv...

  600. Om man inte hanterar orsakerna till
    att människor hamnar i situationer-

  601. -som innebär att de känner sig
    nödgade att flytta på sig...

  602. Om man inte hanterar det,
    kommer önskan att kvarstå.

  603. Den kortsiktiga politiken
    att kontrollera sitt territorium-

  604. -som vi har en prägel av
    är väldigt kortsiktig.

  605. Den handlar ingenting
    om de önskningar, behov-

  606. -och den framtid
    som alla människor vill forma.

  607. Man måste komma djupare
    och diskutera hur världen ser ut-

  608. -och de möjligheter som finns
    runt om i hela världen.

  609. Med de orden måste vi tyvärr sluta.
    Jag tackar er så mycket.

  610. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Migrationen och framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Peo Hansen, professor i statsvetenskap, och Malin Mobjörk, forskare vid Stockholm International Peace Research Institute, talar om hur vi kommer att se på den senaste flyktingvågen i framtiden ur ett EU- och ett klimatperspektiv. De menar att vi bland annat får vänja oss vid fler klimatflyktingar och fler inskränkningar av våra EU-rättigheter. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Emigration, Flyktingar, Immigration, Migration, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Vad händer med de asylsökande nu?

Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, ger en historik över de senaste årens migration till Sverige. Vi får korta nedslag från arabiska våren 2010 fram till idag samt en prognos om framtiden. Moderator: Patrik Hadenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Migrationen och framtiden

Peo Hansen, professor i statsvetenskap, och Malin Mobjörk, forskare vid Stockholm International Peace Research Institute, talar om hur vi kommer att se på den senaste flyktingvågen i framtiden ur ett EU- och ett klimatperspektiv. De menar att vi bland annat får vänja oss vid fler klimatflyktingar och fler inskränkningar av våra EU-rättigheter. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Att fly till det extrema landet Sverige

I Sverige har vi som följd av vår historia utvecklat en uppsättning värderingar som i jämförelse med andra länder kan uppfattas som extrema. Hur ska de nyanlända förstå och anpassa sig till detta? Föreläsningar och samtal om hur vi beter oss i Sverige och vilka värderingar vi bär med oss. Medverkande: Pontus Strimling, docent i nationalekonomi och normforskare, Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey, och Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Vad kostar migrationen?

Joakim Ruist, migrationsforskare Göteborgs universitet, Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé, och Anders Ekholm, tidigare analyschef på Socialdepartementet, talar om migrationens kostnader. Moderator: Patrik Hadenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Migrationen och medierna

En diskussion om mediernas rapportering om migrationen och invandringsfrågorna och på vilket sätt de påverkar den allmänna opinionen. Medverkande: Lasse Granestrand, journalist och författare, Linn Bursell, journalist och författare, och Lars Truedson, föreståndare för Institutet för mediestudier och producent för Medierna i P1. Moderatorer: Patrik Hadenius och Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Främlingsfientliga partier i Europa

Främlingsfientliga partier började dyka upp i Norden när socialdemokratins hegemoni avtog under efterkrigstiden. Men vilka är det som röstar på dessa idag, och varför? Föreläsningar och diskussioner med Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, Jens Rydgren, professor i sociologi och Bengt Lindroth, journalist och författare. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Generös flyktingpolitik i den svenska modellen

Sverige vill ha en generös flyktingpolitik men också Europas lägsta arbetslöshet. En debatt om på vilket sätt nyanlända kommer att påverka löner och jobb. Medverkande: Erik Nilsson, statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet, Berit Müllerström, vice ordförande LO, Andreas Bergström, vice vd Fores, och Jonas Frycklund, tf chefekonom Svenskt Näringsliv. Moderator: Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.