Titta

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Om UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Föreläsningar och diskussioner med olika vinklar på migrationen till Sverige. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Till första programmet

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016 : Att fly till det extrema landet SverigeDela
  1. Jag är glad att vara här.
    Jag var i Almedalen i somras-

  2. -och hörde nästan varenda svenskt
    parti prata om svenska värderingar.

  3. Då tänkte jag: "Nån gång ska jag
    ge forskningens syn på det."

  4. Jag gör det i dag. Jag ska prata
    allmänt om hur värderingar förändras.

  5. Sen blir de andra två talarna
    mer konkreta kring migrationsfrågan.

  6. Det här är
    ett stort och komplext ämne.

  7. Jag tänkte avhandla det på
    tio minuter. Så vi kör i gång.

  8. Värderingar kan betyda många saker.

  9. Här är det hur vi anser att människor
    och institutioner bör bete sig.

  10. Det är nånstans mellan
    moraliska och politiska åsikter-

  11. -om hur människor
    bör bete sig mot andra människor-

  12. -och hur institutioner
    bör bete sig mot människor.

  13. Grunden för värderingar sätts tidigt.

  14. Vi har två typer av människor. Det är
    traditionella och moderna människor.

  15. Det är en förenkling, och människor
    ligger på en skala här emellan.

  16. Överlag brukar man säga att det
    börjar med mat i magen i barndomen.

  17. Det är startskottet.
    Det är också en förenklad syn.

  18. Människor som växer upp med en känsla
    av trygghet och överflöd-

  19. -och att framtiden är ljus, skapar
    en annan grund för sina värderingar-

  20. -än människor
    som växer upp med brist och nöd-

  21. -och en känsla av
    att framtiden är mörk.

  22. De traditionella representerar barn
    utan mat på tallriken.

  23. De gillar stabilitet och trygghet.
    De ogillar det annorlunda.

  24. De värdesätter auktoritet, lojalitet
    och tradition.

  25. De moderna gillar frihet och själv-
    uttryck. De har tillit till andra.

  26. De är toleranta. Den sista kommer vi
    att gå in noggrannare på.

  27. De förstår färre moralgrunder.

  28. Moralgrunder är slutet
    på svaret på frågan:

  29. "Varför ska man göra så?"
    Eller: "Varför ska man inte göra så?"

  30. "Varför ska vi ta hand om människor
    som flyr för sitt liv?"

  31. Det slutar med att "annars dör de".

  32. Det är dåligt när människor dör.
    Vi kommer inte längre.

  33. Det går inte att fråga varför det är
    dåligt, utan det är där vi stannar.

  34. Värderingar förändras.

  35. Om vi pratar om svenska värderingar,
    så menar vi nu. De förändras.

  36. Mannen på bilden är numera ledare
    för Labour i Storbritannien.

  37. Här grips han-

  38. -därför att han demonstrerar för
    rätten att demonstrera mot apartheid-

  39. -som då inte var tillåtet.

  40. Det är svårt att i dag hitta
    en människa i Storbritannien-

  41. -som inte tycker att man ska ha rätt
    att demonstrera mot såna regimer.

  42. Vi har isolerat fyra sätt
    på vilka värderingar förändras.

  43. Genom att människor funderar
    över hur saker borde vara-

  44. -genom att de imiterar andra, genom
    att de bestraffas eller belönas-

  45. -och genom
    att de argumenterar med andra.

  46. Den övre i vänstra hörnet... Så tror
    folk att värderingar kommer till-

  47. -att vi går in och grunnar
    och känner efter och sen säger:

  48. "Jag tycker att det är rätt
    att homosexuella får gifta sig."

  49. Socialpsykologi har spenderat
    de senaste 20-30 åren-

  50. -med att säga att vi kommer fram
    till våra värderingar på annat sätt.

  51. Sen argumenterar vi för varför
    våra värderingar är korrekta.

  52. Det klassiska exemplet på det här
    är frågan om incest mellan två vuxna-

  53. -som skyddar sig och så vidare.

  54. Då försöker folk komma fram till
    anledningar till varför det är fel.

  55. Men det bara känns fel. Då försöker
    de hitta en anledning till varför.

  56. Vi kommer att fokusera på att
    argumentera och på hur det fungerar.

  57. Jag nämnde tidigare att de moderna
    bara förstår vissa grunder för moral.

  58. I en amerikansk kontext skiljer man
    på "liberals" och "conservatives".

  59. Här fungerar det sämre, för "liberal"
    betyder lite annat än i USA.

  60. Men vi kan tänka på dem som att de
    människor som haft en bra uppväxt-

  61. -tänker sig att det finns
    två stabila moralgrunder:

  62. Det ena är att man inte ska skada
    andra. Man ska ta hand om andra.

  63. Det andra är
    att man ska vara rättvis mot andra.

  64. De andra tre grejerna
    bryr de sig inte så mycket om.

  65. Men de på högra sidan
    bryr sig om alla fem kanaler.

  66. De andra tre är att man värdesätter
    auktoriteter och traditioner-

  67. -att man är lojal mot sin grupp
    och står upp för sin...

  68. Man tycker att vi ska skydda
    svenskar, inte alla människor.

  69. Det är viktigt att vi
    höjer oss från basala instinkter.

  70. I några frågor
    finns det bara argument-

  71. -som moderna förstår för ena
    positionen. Vi tar homoäktenskap.

  72. Argumenten mot såna är att det
    bryter mot traditionella äktenskap-

  73. -det bryter mot hur det brukar vara-

  74. -och det bryter
    mot religiösa föreskrifter.

  75. Alla de här argumenten är saker som
    de moderna människorna inte förstår.

  76. De förstår inte varför det är nega-
    tivt att det bryter mot traditioner.

  77. Traditioner är för dem inte positivt.
    Argumenten för homoäktenskap-

  78. -handlar om saker som
    att det bara blir rättvist i så fall.

  79. Det leder till direkt skada
    ifall de inte kan ärva sin partner-

  80. -och om de inte kan besöka
    sin partner på sjukhus.

  81. Där är det lätt
    för moderna att ta ställning.

  82. Vi jämför det med abortfrågan,
    som den nedre bilden ska illustrera.

  83. Där finns det argument åt båda håll
    som moderna människor förstår.

  84. Det ena hållet är att det är dåligt
    för mamman som behöver genomgå det.

  85. Det är tungt, och man måste ta hand
    om ett barn som inte är önskat.

  86. Motargumentet är att det skadar
    det ofödda barnet, eller fostret.

  87. Det är argument som moderna förstår.

  88. Vi säger ofta att vi har
    en fri abortlagstiftning i Sverige.

  89. Men det har vi inte.

  90. Upp till 18 veckor har du fri abort.
    Det krävs tillstånd till 21 veckor.

  91. Det är få i Sverige som säger att
    man ska få göra abort när som helst.

  92. Det finns en avvägning här,
    som moderna människor håller med om.

  93. Vad det här leder till är
    att när människor argumenterar...

  94. Och nu låtsas vi att frågan är om
    man ska ha en sån här hatt eller ej.

  95. De röda människorna representerar
    konservativa människor-

  96. -och de blåa är moderna.

  97. Längst uppe i hörnet står det en röd
    person med hatt. Han säger:

  98. "Vi ska ha på oss hatt,
    för det är tradition."

  99. Den blåa förstår ingenting
    och tar heller inte på sig nån hatt.

  100. Men när den röda argumenterar med en
    röd och säger att det är tradition-

  101. -så tar den andre röde på sig en
    hatt, för han förstår det argumentet.

  102. Men när blåa går runt och säger
    att det skadligt med hatt-

  103. -så förstår både röda och blåa det.

  104. När den blåa argumenterar,
    så tar därför båda av sig hatten.

  105. Det här leder till,
    och det här är det viktiga-

  106. -att det, på den högra sidan,
    är färre hattar.

  107. Det är inte bara färre hattar
    bland de blåa.

  108. Det är färre hattar
    bland de röda också.

  109. Genom att inte lyssna
    på vissa argument-

  110. -lyckas de moderna människorna
    flytta, inte bara andra moderna-

  111. -utan också konservativa människor
    i den riktning-

  112. -som de tycker är den enda rimliga.

  113. Den åsikt som alla lyssnar till
    blir den som sprids.

  114. Det är massor av människor här,
    så det är andelen som försvinner.

  115. Det som skiljer dessa två frågor åt
    är hur stor övervikt de argument har-

  116. -som moderna människor lyssnar på,
    på den ena sidan.

  117. Men i båda fallen går båda linjerna
    uppåt. Hela populationen flyttas-

  118. -utan att de grundläggande
    värderingarna förändras.

  119. Moralgrunderna förändras inte.

  120. Nu markerar de att det är slut snart.
    Jag skyndar på. Ge mig en minut till.

  121. Det ger en generell modernisering
    av värderingar sen 50 år tillbaka.

  122. Slutsatser:

  123. Värderingar förändras. Vissa
    värderingar sprids bättre än andra.

  124. Moderna värderingar sprids bra
    via argument.

  125. Det är viktigt då vi pratar om migra-
    tion, för det är såna värderingar-

  126. -som vi är rädda att vi ska förlora
    när vi tar in migranter.

  127. Tack så mycket.

  128. Tack för det. Några snabba frågor
    innan vi går vidare med nästa talare.

  129. Värderingar förändras.

  130. Man kan fundera och imitera.
    Du fokuserade på att argumentera.

  131. Men hur är det med de materiella
    villkoren när man är vuxen?

  132. Är inte det viktigt? Hur villig man
    är att förändra om man har det bra-

  133. -eller om man måste kämpa
    för den dagliga överlevnaden.

  134. -Det hjälper mycket.
    -Vad hjälper?

  135. Om man har det bra
    kan man hålla uppe sina värderingar.

  136. Men de grundläggande värderingarna
    som sätts i barndomen-

  137. -påverkas inte så mycket av
    att du har det bra resten av livet.

  138. Din förmåga att leva upp till dina
    egna värderingar påverkas däremot.

  139. Om du plötsligt har
    en väldigt svår situation-

  140. -börjar du göra saker som du
    kanske moraliskt inte tycker är okej.

  141. Du stjäl
    för att ge bröd till din familj.

  142. Du sa inte mycket om vad det är
    för värderingar. Är det ett formulär?

  143. Eller är det värderingar
    som man är villig att agera efter?

  144. Vad är det för värderingar
    du har pratat om?

  145. Det är värderingar
    som ingår i opinionsundersökningar.

  146. Det handlar om allt ifrån
    om man ska slå barn-

  147. -till om det är okej att ta livet
    av sig ifall man har blivit sjuk-

  148. -eller om staten ska tillåta
    att homosexuella gifter sig.

  149. Du säger att det inte finns nån
    djupare moral än majoriteten.

  150. Vi följer alltså majoriteter.

  151. Jag vet inte om det finns
    en djupare moral än majoriteten.

  152. Jag sysslar med att förstå varför
    majoritetens åsikter förändras.

  153. Gustaf är expert på
    vad majoriteten borde ha för åsikter.

  154. Det var ju då att det var...

  155. De värderingar som man
    kan argumentera för vinner.

  156. De argument
    som alla lyssnar på vinner.

  157. Är det populismens seger?

  158. -Ja, eller...
    -Är det dagens populistiska...

  159. Nej, det vi kallar populistiskt är
    opopulistiskt på det här sättet.

  160. Det finns en grupp som tycker om dem-

  161. -men de moderna människorna
    har väldigt svårt att förstå dem.

  162. De är ofta av typen "vi måste
    stå upp för vår nations ära".

  163. "Vi måste stå upp för vårt folk
    och våra traditioner."

  164. Om du säger att vi
    ska göra nåt för nationens ära-

  165. -så kan de moderna människorna
    inte ens ta till sig det argumentet.

  166. Tack, Pontus. Sätt dig gärna
    på en stol, för du återkommer sen.

  167. Nu ska vi ta fram nästa talare, Bi
    Puranen, docent i ekonomisk historia.

  168. Hon är också forskare och jobbar
    på Institutet för Framtidsstudier.

  169. Du ska tala om migration, värderingar
    och migranters värderingar-

  170. -och om och hur det förändras
    över tid. Varsågod. Tio minuter.

  171. Ja. Hej.

  172. Låt mig ta vid vid Pontus
    och principerna kring hur det ser ut-

  173. -och den sista frågan, som är oerhört
    viktig. Bestämmer majoriteten?

  174. Nej, vill jag hävda. Vi har livliga
    diskussioner kring det här.

  175. Det finns inget rätt och fel,
    men min ståndpunkt-

  176. -är att det finns grundläggande sätt
    att tänka som nästan är universella.

  177. Vi har FN-stadgar som stöds av alla
    länder utom Nordkorea och nån till.

  178. Det är nåt
    som är viktigt för oss alla.

  179. Men det är inte så enkelt som
    att säga att det är det som gäller-

  180. -för vi har kommit olika långt.

  181. Vi hörde om många hinder
    när Migrationsverkets Arvid pratade.

  182. Det finns dessutom olikheter länder
    emellan. Vi har vår lagstiftning.

  183. Allting ska brytas och stötas mot
    den lagstiftning vi har i varje land.

  184. De data vi använder är huvudsakligen
    "World Values Survey".

  185. Den har sitt säte på Institutet för
    Framtidsstudier, men jobbar globalt.

  186. Det är en skapelse som flyger fast
    den inte borde. Den är som humlan.

  187. Hade man talat om för oss...

  188. "Forskare kan inte få fram så mycket
    data och göra det tillgängligt."

  189. Vi visste inte att det inte gick.
    Vi är lite humliga av oss på nåt vis.

  190. Den här kartan har en del av er sett.
    Jag ska inte fördjupa mig i den.

  191. Vi ska se var vi har Sverige, Norden
    och det protestantiska Europa-

  192. -och var vi har många människor
    som kommer till oss.

  193. Det är det vi ska hålla i minnet.

  194. Ja, vi tänker lite eljest i Norden.

  195. Bilden av att vi är där längst upp
    i högerkrysset betyder inte-

  196. -att vi är lagom
    i nån sorts allmän uppfattning.

  197. Lagom betyder inte "att vara
    mittemellan". Det är en feltolkning.

  198. Lagom kommer av "laghum".

  199. Ni kan slå upp det om ni vill,
    i SAOB.

  200. Det är det viktigaste nu när vi ska
    få ihop olika värderingssystem.

  201. Hur ska vi få människor
    från andra länder-

  202. -att tycka att det är rimligt
    med den lagstiftning som vi har.

  203. Då får vi gå tillbaka
    till de rättrådiga principerna.

  204. Det här är viktigt, för det är starka
    mönster som kommit under lång tid.

  205. På vikingatiden
    hade kvinnorna nycklarna.

  206. De hade ansvaret
    och kontrollen över överlevnaden.

  207. I landskapslagarna har vi kvinnofrid,
    husfrid, ölfrid och julfrid...

  208. Sen har vi byggt lagstiftning. Där vi
    står i dag har vi ett starkt mönster.

  209. Det är inte ett svenskt mönster.
    Det är tröttsamt att se det så.

  210. Det börjar med Island, Norge,
    Sverige, Finland, Norden...

  211. Nu säger Estland att man
    ser sig som ett nordiskt land.

  212. Ni såg förändringen i kartan
    och hur de förflyttar sig alltmer.

  213. Det sker förändringar hela tiden.
    Men nu är fokus på migranterna.

  214. Kommer man från länder
    med de dilemman som man har-

  215. -inte bara i Mellanöstern, utan också
    i länder som Eritrea och Somalia-

  216. -så är det länder som inte
    har byggt den här strukturen-

  217. -och som inte har
    de här lagstiftningarna.

  218. De har hierarkiska strukturer.
    Det är "top down" hela tiden.

  219. Kvinnosynen blir då problematisk
    i mötet med det västerländska.

  220. Äldst vet bäst. Gubbsen
    sitter högst upp på gödselhögen.

  221. Det handlar väldigt mycket om...
    Vi pratade om jätteproppen Orvar.

  222. Detta är intet mot vad det är i många
    länder som flyktingarna kommer ifrån.

  223. Unga ska lyda.
    Man har svårt att få komma fram.

  224. Demokratisynen är... Alla vill
    demokrati. Men vad är demokrati?

  225. "Om inte regeringen sköter sig,
    så kan väl militären gå in."

  226. Ska kvinnor ha samma rätt
    att rösta som män? "Nej."

  227. Tilliten gäller familjen och klanen-

  228. -men den gäller inte större
    grupperingar, som den gör hos oss.

  229. Det här är 16 000 intervjuer
    som vi har gjort i Mellanöstern.

  230. Det är inga små tal.

  231. Vi vet vad vi pratar om,
    för vi gör ordentliga studier.

  232. Tänk er att leva med den där nivån
    av oro för terror, för hot, för krig.

  233. När en av våra politiker säger
    att vi måste öppna våra hjärtan-

  234. -så är det en viktig del i att
    fundera över värderingar och möten.

  235. Men det är också viktigt att
    fråga sig hur värderingar förändras.

  236. Vilka värderingar finns i
    ursprungslandet och mottagarlandet?

  237. Vad händer däremellan? Och hur snabbt
    går det att förändra värderingar?

  238. Är vissa saker lättare
    att förändra än andra?

  239. Många av de som kommer
    i den akuta situationen återvänder.

  240. Vad har det för effekter
    på samhällsbygget i de länderna?

  241. Det är också viktiga frågor. Då
    finns det två förklaringsmodeller:

  242. Den multikulturella talar om djupa
    rotsystem som är svåra att förändra.

  243. Ackulturations- eller
    assimilationsteorier säger-

  244. -att människor förändrar sina
    värderingar när de bli motiverade.

  245. Den forskning
    som vi har jobbat med hittills visar-

  246. -att det snarare är ackulturation.
    Det går att förändra snabbt.

  247. Förbluffande snabbt, faktiskt.

  248. Bilden här - det är svårt att se
    alla detaljer - är viktig och enkel.

  249. Vi har ställt 2 enkla frågor
    till 86 000 personer.

  250. Om det är ont om jobb, har då kvinnor
    samma rätt till jobb som män?

  251. Har migranter samma rätt till jobb
    som ursprungsbefolkningen?

  252. Det är enkla frågor och viktiga svar.

  253. Ni ser tre tydliga mönster. Norden
    och Europa är de gula prickarna.

  254. De tycker att kvinnor
    har samma rätt till arbete som män.

  255. Man ligger också högt
    när det gäller migranter.

  256. Under regressionslinjen ser ni
    gröna prickar. Här har vi Östeuropa.

  257. De tycker att kvinnor ska ha
    samma rätt, men inte immigranter.

  258. Viktor Orbán och andra
    vet att de har med sig folket-

  259. -när de är obstinata.
    De känner av sina länder.

  260. Och så har vi det tredje mönstret.
    Det är Mellanöstern.

  261. De tycker
    att migranter ska ha rättigheter.

  262. Vilka har tagit emot
    många av flyktingarna?

  263. Jo, det är grannländerna.
    Jordanien och Libanon.

  264. Men ska kvinnor ha samma rätt? Nej.
    Häri ligger frågeställningen.

  265. Vi har fyra index som visar vad som
    händer med frihetliga värderingar.

  266. Hur ser det ut och hur förändras det?

  267. Det handlar om våra barn,
    det handlar om jämställdhetsfrågorna-

  268. -det handlar om "voice" och "choice",
    att få människor att göra egna val.

  269. "Voice". Kan man göra sin röst hörd.
    Om vi då tittar på det lite snabbt...

  270. Det blir bara en bild över vad som
    har hänt de senaste decennierna.

  271. Om vi lägger ihop värdena,
    så ser ni var Sverige ligger.

  272. Vi kan ta alla västländer,
    hela världen och Mellanöstern.

  273. Jag lyfter fram Marocko,
    för det avviker en del.

  274. Det har hänt mycket i det landet,
    och det ska man lyfta fram.

  275. Tar vi ett längre tidsperspektiv,
    så ser vi att även i nordiska länder-

  276. -så har de här frihetliga
    värderingarna ökat rätt mycket.

  277. Det händer inte bara
    i vissa delar av världen-

  278. -men det är en väldig distans mellan
    den blå linjen och Nordens länder.

  279. Så här har vi utmaningen.
    Vi går in på de sista åren.

  280. Vi tänker oss en skala från 0 till 1
    och kan då se var länderna peakar.

  281. Ni ser var ni har de nordiska
    länderna. Finland ligger lite efter.

  282. Och så kan vi börja jämföra. Ni ser
    var vi har Mellanöstern, 13 länder.

  283. Resultatet blir en mängd
    kulturkrockar. Ni ser några här.

  284. Jag har tagit upp de viktigaste.
    Det här är inga småfrågor.

  285. Då måste vi fundera över hur det här
    förändras när flyktingar kommer hit.

  286. Titta på de gröna linjerna,
    för här har vi tagit in flyktingarna.

  287. Nu är det alla immigranter här.
    Jag går inte in på enskilda grupper.

  288. Ser ni skillnaden mellan män
    och kvinnor i föräldragenerationen?

  289. Titta hur mycket de redan
    börjar komma ikapp. De har varit här.

  290. Titta sen på nästa grupp,
    den grupp som har kommit nu.

  291. Då ser ni hur de också är på väg.
    Kika på den här bilden.

  292. Den bygger på 99 länder och 94 000
    intervjuer gjorda runt omkring.

  293. Titta på de tre staplarna, där
    den första står för födelselandet.

  294. Mittemellan är migranterna.
    Sen har vi mottagarlandet.

  295. Migranterna ligger mittemellan.

  296. De tänker inte längre
    som hemlandet gjorde.

  297. De har redan börjat förändra sitt
    sätt att tänka, och det går snabbt.

  298. Hanterar vi den här situationen
    på ett korrekt sätt...

  299. Inom det här ligger det
    stora batterier med frågor-

  300. -som jag nu inte vågar ta,
    för då blir Gustaf och Helle arga.

  301. Jag vill sluta med att berätta
    om hur värderingarna förändras.

  302. Om man kommer från ett lågtillits-
    samhälle till ett högtillitssamhälle-

  303. -vad händer då på 30 år? Ja,
    vi vet faktiskt det. Vi har mätt det.

  304. Det går så här. Det är förhållandevis
    små skillnader efter 30 år.

  305. Det finns skillnader där de är segre-
    gerade och bor med sina egna grupper.

  306. Men om vi förmår bryta segregationen
    i bostadsmarknad och arbetsmarknad-

  307. -då händer det här på 30 år,
    för människor är inte dumma.

  308. Vad vi måste göra, och som jag hoppas
    att vi kan diskutera under dagen-

  309. -är att fundera över vilka värdering-
    ar som inte är förhandlingsbara-

  310. -och där vi måste få till stånd
    förändringar så snabbt som möjligt.

  311. Där ligger rättighetslagstiftningen.
    Man får faktiskt inte slå sina barn.

  312. Vi har ett ansvar
    att göra det tydligt.

  313. På ett samhälleligt plan
    hittar vi inte direkt avgränsningen.

  314. På den första är det enkelt.
    Det finns en lagstiftning.

  315. Det måste vara slut med "snällismen",
    där man tillåter barnäktenskap.

  316. Det gäller bara nolltolerans där.
    Här krävs det att vi är mer tuffa.

  317. Men på nästa nivå är det viktigt att
    vi har en lyhördhet och förståelse.

  318. Religionsfriheten gäller,
    och rätten att klä sig som man vill.

  319. I det breda samhällsspektrat finns
    det ofta inget självklart ja och nej.

  320. Där är det förhandlingssituationer,
    lyhördhet och tolerans som gäller.

  321. På den tredje nivån stormar hela
    havet. Vad som helst kan hända.

  322. -Nu måste vi sluta, Bi.
    -Då slutar vi med de orden.

  323. -Kika på dem medan vi bryter här.
    -Tack så mycket.

  324. Vill du börja?

  325. Jag tänkte på det här med...
    Det är egentligen två frågor.

  326. Spelar det nån roll-

  327. -varifrån man kommer och till vilket
    land man kommer för tiden?

  328. Du var inne på att det går
    att förändra, och det går snabbt.

  329. Kan man se ett mönster?
    När extremerna möts...

  330. Norden sticker ut och Mellanöstern
    kanske finns på sin kant.

  331. Går det snabbare när det är väldigt
    stor skillnad? Förstår du frågan?

  332. Jag kan göra ett försök i alla fall.

  333. Jo, det spelar väldigt stor roll
    hur mottagarlandet ser ut.

  334. Vår tolerans är rätt
    fundamentalistisk i sin grund.

  335. Om du är intolerant när vi tycker att
    man ska vara tolerant, går det illa.

  336. Det är inte enkelt
    att komma till de nordiska länderna.

  337. Det är rätt svårt, av det skälet.

  338. Det finns studier av USA och Kanada.

  339. Det är intressant att jämför Europa
    med... Det är ju så stor skillnad.

  340. Vi tror att man får vara precis
    hur man vill, men så är det inte.

  341. Patriotismen är oerhört stark.
    Vi ser det i våra mätningar.

  342. Det gör att om du fortsätter
    med den patriotiska hatten här-

  343. -så är det inte så bra. Det är stora
    skillnader. Dem måste vi ha koll på.

  344. Detta med förändringar är intressant.
    Du har många data och slides.

  345. Det förändras över tiden.
    Sverige förändras över tiden.

  346. Hur mycket skiljer Indien i dag
    från Sverige i första vågen, 1980?

  347. Hur är det till exempel
    med emancipatoriska värden?

  348. Hur är det om vi jämför
    Sverige i första vågen med Östeuropa-

  349. -som verkar ligga mycket lägre?

  350. Vi har otillräcklig kunskap.
    Man kan inte säga nåt enkelt och se.

  351. Vi kan se att det sker förändringar
    där vissa länder ligger efter varann.

  352. Ron Inglehart liknar det
    vid ett tågset i rörelse.

  353. Vagnarna har oftast samma tågordning.

  354. Om det sker en förändring här fram,
    så följer alla med.

  355. Vi har gjort kulturkartorna
    många gånger.

  356. Länderna ligger på samma ställe,
    men allting rör sig åt höger.

  357. Alla är med. Tolerans, till exempel.

  358. Det är nåt som ökar i hela världen.
    Toleransen ökar i hela världen.

  359. Tågsetet rör sig. Det är viktigt.

  360. Och man är beroende av dem som drar.
    Där menar jag att vi har ett ansvar.

  361. FN-stadgan om mänskliga rättigheter
    är viktig, för det är loket.

  362. Sverige ligger uppe i det högra
    krysset, som ni kallar det för.

  363. Men om vi hade tagit Sverige 1980
    och stoppat in det där-

  364. -så hade vi inte legat där,
    utan nånstans i mitten.

  365. Då hade vi varit där många länder är
    i dag. Det sker en sån utveckling.

  366. Om vi går längre tillbaka,
    så ser vi att vi var likadana.

  367. Vi pratar om religionskrig. Hur var
    det på 1600-talet? Du är expert.

  368. -Då var det vi...
    -På krig.

  369. Då var det vi som krigade.

  370. Vi ska inte slå oss för bröstet
    och säga att vi är så mycket bättre.

  371. Ni har ju gjort
    enormt många intervjuer-

  372. -men ändå är det en fråga...

  373. Regimer och samhällsbyggen kan stå
    för värderingar och värdemönster.

  374. Och då kanske det ofta är
    auktoritära värden och värderingar.

  375. Sen är det individer. De flyr ju ofta
    därför att de inte vill vara där.

  376. Hur ser man... Är det inte en väldig
    fara att det blir en generalisering?

  377. "Alla från Mellanöstern tycker så."
    "Alla svenskar tycker så här."

  378. Du har rätt. Det är därför jag tycker
    så illa om 10-minutersformatet.

  379. Man behöver gå in på... Jemen är
    väldigt annorlunda än Jordanien.

  380. Det är stora skillnader.
    Det är viktigt att se det.

  381. Det här baseras på individer. Det
    är alltså inte politik och system.

  382. Många index bygger på offentliga data
    som ligger på en aggregerad nivå.

  383. Det fina med de här studierna är att
    det är individerna som intervjuas-

  384. -med så bra metoder
    som vi kan åstadkomma.

  385. Vi måste gå vidare.

  386. Bi, du får sätta dig ner och vänta.
    Tack så mycket.

  387. Då har vi Birgitta Essén.
    Välkommen upp här.

  388. Professor i internationell
    kvinno- och mödrahälsovård.

  389. Du ska bli lite mer konkret
    än de andra, vilket gläder mig.

  390. Det handlar om hur värderingarna kan
    spegla sig i problem i sjukvården.

  391. "Kvinnovården i ett mångkulturellt
    samhälle - låsningar och lösningar."

  392. Jag är etnisk skåning och har
    migrerat till Uppsala universitet.

  393. Jag har ägnat
    en stor del av min forskning-

  394. -åt kulturkrockar i vården inom om-
    rådet sexuell och reproduktiv hälsa.

  395. Jag har i många år jobbat med
    en professor i medicinsk antropologi-

  396. -Sara Jonsdotter vid Malmö högskola.

  397. I dag kommer jag att ge
    lite exempel på det här med krockar.

  398. Vården är ju traditionellt en arena-

  399. -för hälsofrågor
    och biomedicinska frågeställningar.

  400. Men i och med invandringen
    har den nästan blivit en smältdegel-

  401. -av politiska, etiska
    och moraliska värderingar-

  402. -som vi möter varje dag i väntrummet.

  403. Jag ska ge några exempel
    på de här krockarna.

  404. Mitt fall kommer att vara det som
    kallas för oskuldsnormen och kyskhet.

  405. För att förstå oskuldskrocken-

  406. -eller diskussionerna i gynrummet-

  407. -så har jag delat upp världen-

  408. -i två motstridiga normer-

  409. -när det gäller
    hur man ser på fortplantning.

  410. Vi har den kollektivistiska synen
    som råder-

  411. -där kollektivet, klanen,
    väljer partnern.

  412. Det är totalt otänkbart
    att ha sex före äktenskap.

  413. Och reproduktionen och sexualiteten
    är förbehållet äktenskapen.

  414. Det kan man se-

  415. -som en kontroll av ekonomi, land,
    arv och släktskap.

  416. På den andra sidan-

  417. -har vi de mer individuella
    "reproductive rights".

  418. Där är det individen. Det är själv-
    klart att man väljer sin partner.

  419. Sex och reproduktion är inte kopplat.

  420. Kyskheten, oskuldsnormen,
    är det mest centrala-

  421. -i det kollektivistiska systemet.

  422. Här ser ni några fall inom
    förlossnings- och kvinnosjukvården-

  423. -där vissa av de reproduktiva fråge-
    ställningarna ställs på sin spets.

  424. Man har olika värderingar.

  425. Oskuldsnormen i Sverige.
    Alla undrar hur vanligt det är.

  426. Detta är 10 år gamla siffror. Social-
    styrelsen har gjort en undersökning.

  427. Man säger då att ungefär
    1 500 flickor och nästan 3 000...

  428. 1 500 pojkar
    och nästan 3 000 flickor-

  429. -är förbjudna föräktenskapligt sex.
    Tio år gammalt.

  430. Den här normen råder
    i mycket högre grad-

  431. -om man är utlandsfödd.

  432. En del forskare
    har tittat på de faktorer-

  433. -som man ser som oberoende
    och som upprätthåller normen.

  434. Hos pojkar
    är kort tid i landet en sån faktor-

  435. -medan normen förändras
    efter längre tid i Sverige.

  436. Hos flickor är det så-

  437. -att föräldrarnas religiositet
    är avgörande.

  438. Och föräldrars religiositet
    brukar inte förändras med tid.

  439. Hur ska då en barnmorska på
    ungdomsmottagningen hantera det här?

  440. Hur lägger man upp sex- och
    samlevnadsundervisning på gymnasiet-

  441. -med olika värderingar,
    de här olika systemen?

  442. Då kan vi titta på
    de förhållningsregler-

  443. -som kommer från landstingen, staten,
    professionsförbund etcetera.

  444. Ett vanligt råd, eller en regel-

  445. -är att vården måste bli
    mer kultursensitiv.

  446. Vi måste ta hänsyn till
    varje grupps kultur. Det är viktigt.

  447. Sen har vi det lite mer motstridiga-

  448. -med lagar och förordningar
    som är politiskt implementerade-

  449. -med likavårdsregeln-

  450. -och jämställdhet.

  451. De här två råden, eller regelverken,
    är rätt motstridiga-

  452. -i det individuella mötet
    för oss inom vården.

  453. Nu ska jag ge några olika fall.

  454. Alla handlar om oskuldsnormen.

  455. De är alla invandrarkvinnor.

  456. De är lika gamla och har varit
    lika lång tid i Sverige.

  457. De ska gifta sig
    med män från sina egna hemländer.

  458. Alla har haft föräktenskapligt sex.

  459. De har också läst i RFSU:s råd,
    eller i deras böcker-

  460. -att få kvinnor, även om man aldrig
    haft sex, blöder på bröllopsnatten.

  461. De är lite förvirrade och oroliga,
    för de läser också-

  462. -att det inte finns nåt som heter
    mödomshinnan eller mödomsringen.

  463. Hymen, som de är uppvuxna med,
    existerar inte.

  464. Den första patienten kommer
    till min mottagning. Det är Amina.

  465. Hon är från irakiska Kurdistan. Hon
    är förvirrad, orolig och nedstämd.

  466. Hon har försökt ta livet av sig
    och är hotad av familjen.

  467. Hon ber om hjälp
    och vill ha tillbaka sin oskuld.

  468. Hon ber mig intyga oskulden och att
    hon säkert blöder på bröllopsnatten.

  469. Nästa patient är Aysha.
    Hon kommer från Somalia.

  470. Hon är förvirrad och orolig. "Kan du
    kolla vilken vecka jag är gravid i?"

  471. Hon har också haft
    föräktenskapligt sex och berättar-

  472. -att det här med att ha barn innan
    man är gift är otänkbart i klanen.

  473. Men klanen försöker arrangera-

  474. -så att bröllopet ska komma tidigare,
    innan förlossningen, förstås.

  475. Den tredje patienten
    är Amana från Eritrea.

  476. Hon kommer
    tillsammans med pojkvännen.

  477. De vet inte om hon är gravid
    och ber mig titta på det.

  478. "Vi funderar på om vi ska behålla
    eller avbryta."

  479. "Jag kanske borde fortsätta mina
    studier innan jag har barn och så."

  480. "Det blev lite problem
    med preventivmedlen."

  481. "Vi går hem och funderar, så
    kommer vi tillbaka. Tack så mycket."

  482. På ytan handlar det här
    om samma fråga.

  483. Oskuldsnormen. Inte sant?

  484. Min poäng är att de här fallen,
    där man hanterar detta...

  485. Om vi bara har
    det här lite mer stereotypa-

  486. -och essentialistiska regelverket-

  487. -med kultursensitiv handläggning-

  488. -versus det mer
    militanta reproduktiva rättigheter-

  489. -så blir det ett väldigt
    trubbigt instrument på individnivå.

  490. Speciellt är det så-

  491. -att de här tre bilderna
    visar på nyansen-

  492. -och hur viktigt det är att förstå
    att olika praktiker kan ändras.

  493. I fallet med
    den första kvinnan från Kurdistan-

  494. -så är det komplicerat-

  495. -att ge henne som råd: "Ja, det här
    är din kultur. Det får man hantera."

  496. Eller den andra typen,
    reproduktiva rättigheter:

  497. "Det här är icke
    en fråga för vården."

  498. "Det här handlar om männens förtryck
    av kvinnor i din kultur."

  499. Inget av det hjälper paret
    eller individen.

  500. I vårt forskningsområde
    håller vi på-

  501. -att ställa oss frågan om hur mycket
    kulturrelativism vi tål inom vården.

  502. Vi försöker bena upp värderingar
    inom sexuell och reproduktiv hälsa.

  503. Vilka består och hur förändras de?

  504. Vad är logiken om praktiken
    har ändrats eller om den består?

  505. Vi tror
    att vi kan hitta bättre instrument.

  506. Vi inom vården
    behöver verkligen skarpare knivar-

  507. -om jag får använda ett ord
    som gammal förlossningsläkare.

  508. Det var min presentation.
    Tack så mycket.

  509. Tack så mycket.
    Du höll tiden perfekt där.

  510. Ni kan komma fram, allihop. Men
    vi börjar med frågorna till Birgitta.

  511. Ni kan ställa er där.

  512. Jag kan ställa en fråga direkt.

  513. Det är fascinerande
    att se hur det möts i verkligheten.

  514. Du pratade om kulturrelativism. "Hur
    mycket kulturrelativism tål vården?"

  515. -Det är en forskningsfråga.
    -Jag undrar lite vad du menar där.

  516. Din uppgift är att ge en så bra hjälp
    när det gäller hälsa som möjligt.

  517. Då måste väl du ta hänsyn till vad
    som kommer att hända med personen-

  518. -givet den kulturella bakgrunden?
    Det är ingen kulturrelativism.

  519. Du vill väl få
    det bästa hälsoutfallet?

  520. Eller missförstod jag nånting där?

  521. Nej, men det är ju...

  522. I kulturrelativism-begreppet
    lägger antropologer-

  523. -att man måste respektera.

  524. Det är inte vår uppgift att ändra
    attityden eller värderingar till det.

  525. I dag är det en konflikt
    på förlossningen eller i gynrummet.

  526. Barnmorskor, eller vi läkare-

  527. -skiljer inte på det här
    med att bemöta på individnivå.

  528. Det blir en väldigt stor uppgift-

  529. -att undervisa och tala om för
    de muslimska kvinnorna hur det är.

  530. Budskapet blir
    att vi försöker uppfostra-

  531. -i stället för att bemöta individens
    eller familjens äkta frågeställning.

  532. Jag menar på att krocken är också...

  533. Mina värderingar måste jag bli varse-

  534. -som läkare eller barnmorska.

  535. Får jag bara haka på det?

  536. Där hör vi också i all diskussion
    om hedersrelaterat våld-

  537. -och krocken med den patriarkala
    normen och kvinnosynen...

  538. Ofta blir det
    en stor fokus på kvinnorna.

  539. Det är naturligt,
    men det är egentligen männen-

  540. -som man borde förändra.

  541. Under de 20 år som jag har jobbat
    med att utarbeta handlingsprogram-

  542. -när det gäller hedersrelaterat våld,
    så är den största fällan-

  543. -att man bara tänker endimensionellt.

  544. Man får lägga upp det på individnivå.

  545. Jag kan inte svika tjejen
    från Kurdistan.

  546. Vem skulle inte hjälpa nån-

  547. -som har försökt ta livet av sig
    av en annan anledning?

  548. Etisk fråga.

  549. Sen har vi ju samhällsnivån.

  550. Det lägger jag gärna
    över till politiker.

  551. Opinionsbildning, kunskapslyft
    och så vidare.

  552. Där har vi
    sex- och samlevnadsundervisning-

  553. -som tyvärr nedmonteras i våra skolor
    i dag. Det är ett politiskt problem.

  554. Om man jobbar med folkhälsoarbete
    så jobbar man med riskgrupper:

  555. Att förebygga och intervenera.

  556. Där hade jag exempel från statistiken
    om vilka riskgrupper som finns.

  557. Man satsar lite för lite
    på unga killar.

  558. Jag såg att deras värdering
    och praktik ändras med tiden-

  559. -så jag tror
    att man missar unga killar.

  560. Här kanske Bi och Pontus
    vill hoppa in.

  561. Värderingarna, som kommer
    från männen, hur förändrar man dem?

  562. Det som Birgitta tar upp är viktigt.

  563. Om vi å ena sidan tar vårdsidan-

  564. -så behöver vårdpersonalen
    jobba med de här frågorna själva.

  565. Ni står ju hands-on i det.

  566. Den andra sidan är:
    Hur når man männen?

  567. Jag vet att ni gör bra saker,
    där ni får med männen.

  568. I det tredje exemplet var pojkvännen
    med. Då har man kommit långt.

  569. Men vi måste
    på den politiska nivån...

  570. Med så många unga män som har kommit,
    ensamkommande barn och ungdomar-

  571. -så får det effekter på området
    sexuell och reproduktiv hälsa-

  572. -när de här börjar söka sin partner.

  573. På politisk nivå
    måste man våga ta i de frågorna-

  574. -och jobba mer med de unga männen.

  575. Gammelgubbarna är ju riktigt farliga.
    Det måste man också våga ta.

  576. De stora striderna sker förmodligen
    vid köksborden hos migrantfamiljerna.

  577. Ungdomarna kommer från skolan.

  578. De börjar förstå hur man tänker
    och vill anpassa sig.

  579. Sen ska de ta striden med farbrodern
    eller pappan.

  580. De får ju så lite stöd i sin process.

  581. Ni har alla nämnt...

  582. Birgitta sa att det, för tjejerna,
    är föräldrarnas religiositet-

  583. -som betyder mycket
    som värderingspåverkan.

  584. Det är en generell fråga. Dels kan
    man tänka sig att i det här fallet-

  585. -när det är reproduktiva rättigheter,
    sex och samlevnad och den typen-

  586. -så kanske en kristen från
    Mellanöstern delar muslimens syn.

  587. Har det med religion
    eller samhällsbakgrund att göra?

  588. Det ska inte jag svara på,
    men det jag ser i väntrummet-

  589. -är att det är skillnad
    på religion och religion.

  590. Islam och muslimer
    har intagit det offentliga rummet-

  591. -på ett helt annat sätt än
    vad kristna och buddister gör.

  592. Det blir en konflikt-

  593. -för på individnivå ska man ju
    ha respekt för varje religion.

  594. Ska man då lägga
    över problematiken till individen?

  595. Religion lika med privatsak.
    "I hand over the problem."

  596. Eller ska jag ta tag i det då jag ser
    att det leder till ett dåligt utfall?

  597. -Bi och Pontus?
    -Vi kan fråga en normforskare.

  598. Ni pratar mycket om genomsnitt.

  599. Det är det som visar sig
    i "World Values Survey".

  600. Kan det inte skilja sig enormt-

  601. -beroende på om de är högutbildade
    eller lågutbildade-

  602. -i de här olika värderingarna-

  603. -som skiljer sig från den
    genomsnittliga svenska värderingen?

  604. Ja. Min forskning handlar mestadels
    om det som händer inom landet-

  605. -där vi ser stora skillnader
    och skiften över tid.

  606. Jag ville ta upp
    det här med religion.

  607. Det är svårt
    att säga vad religion är.

  608. I de studier vi har finns det en
    skillnad mellan kristendom och islam-

  609. -men den är mindre än skillnaden
    i inställning till religion.

  610. Fundamentalistiska kristna-

  611. -som ofta till exempel syrianer
    från Turkiet, som har kommit hit-

  612. -och säger sig vara
    bokstavstroende kristna-

  613. -ligger närmare muslimer som kommer
    hit än kristna i Svenska kyrkan-

  614. -som har en helt annan syn på
    vilken plats religionen får ta.

  615. -Bi?
    -Jag kan bara skriva under på det.

  616. Vi tre har gemensamt gått in
    och gjort en forskningsansökan-

  617. -för att kunna jobba med det konkreta
    som Birgitta står för-

  618. -bort ifrån att titta på average.

  619. Vi vill leda det fram
    till de stora frågorna.

  620. Vi vill försöka förstå hur det går
    till, på individ- och samhällsnivå-

  621. -när människors
    värderingar förändras.

  622. Där är fokuset att besvara
    de frågor ni har tagit upp i dag.

  623. "Hur mycket förändras de jämfört
    med varifrån de kommer?" och så.

  624. Det finns inga data på vilka
    värderingar som invandrarna har.

  625. Vi har data på hur värderingarna ser
    ut i de länder de kommer ifrån-

  626. -men de här människorna är troligen
    inte representativa för sina länder.

  627. Beroende på vilken konflikt det är,
    så är det olika stort-

  628. -men när vänstermänniskor från Iran
    flydde revolutionen-

  629. -så hade inte de samma värderingar
    som den nuvarande regimen i Iran.

  630. Men vi vet inte
    vilka deras värderingar är.

  631. Vi jämför med genomsnittsvärderingar
    i ursprungslandet-

  632. -men de är troligen
    inte representativa.

  633. Vi har inga undersökningar
    av när de kommer.

  634. Det är också intressant om det är
    som man ibland har läst om-

  635. -att man kanske har flytt
    just från det auktoritära.

  636. Man kanske också flyr en religiositet
    som man inte vill tillhöra.

  637. Men när man sen hamnar
    i utanförskap i Sverige-

  638. -så odlar man plötsligt
    den där muslimska identiteten-

  639. -eller den väldigt kristna.
    Man byter även där värderingar.

  640. Man blir mer av nåt man inte var.

  641. Kan man se nåt sånt? Kan man följa
    att individen byter åt andra hållet?

  642. -Birgitta vill hoppa in här.
    -De vill, allihop.

  643. Ditt exempel visar precis på-

  644. -att det behövs data
    på olika praktiker och värderingar.

  645. Det är inte så enkelt. Det sägs att
    det förstärks, speciellt om muslimer.

  646. Vi kan ta ett exempel på
    en annan praktik som vi diskuterar.

  647. Det är kvinnlig könsstympning,
    omskärelse av flickor.

  648. Där visar all forskning-

  649. -att vid migration så är det så
    att den djupt rotade traditionen-

  650. -försvinner väldigt fort
    bland somalier i Sverige.

  651. Det går mycket fortare
    än på en generation.

  652. Deras värdering
    om det här med flickans värdighet-

  653. -som är bakgrunden till det,
    kan bibehållas-

  654. -men man ser
    att det finns andra praktiker.

  655. Man träffar andra muslimer
    som inte könsstympar flickorna-

  656. -men som är goda muslimer.

  657. Det är skillnad
    mellan individer och deras bakgrund-

  658. -men det är också skillnad
    på vilken situation de kommer till.

  659. Nästan alla processer är sociala.
    Om mötet med vården är enda gången-

  660. -som de stöter på andra värderingar,
    så förändras de inte så mycket.

  661. Om de är en del av ett samhälle
    som diskuterar olika värderingar-

  662. -så kommer de att förändras mer.

  663. Då är det en demokratifråga
    att få med många i det värdesamtalet.

  664. Det är en kunskapsfråga. Det är
    viktigt med samhällsinformation-

  665. -och att man integrerar
    människor som kommer.

  666. Apropå att man inte vet
    vad som händer innan de migrerar-

  667. -så har vi en möjlighet
    som vi har haft sen 1950-talet-

  668. -och det är kvotflyktingarna.

  669. Det är ett värdigare system än
    att man ska ta sig över haven.

  670. Redan när de är i ett flyktingläger
    i till exempel Jordanien...

  671. Redan där kan man börja
    med intervjuer i den miljö man är i.

  672. Då får man en fördjupad förståelse
    av dem som sen blir migrerande-

  673. -och hur det går till.

  674. Det vill vi göra. Låt oss hålla
    tummar för att vi får göra det.

  675. En helt annan fråga.

  676. Bi gav en positiv bild
    i den meningen-

  677. -att värderingarna förändras
    och går mot majoritetsvärderingarna.

  678. Birgitta var också inne på det.

  679. Gäller det alla värderingar
    och alla grupper?

  680. Hur är det med attityden mot
    homosexualitet och byte av religion?

  681. Förändras den också snabbare
    än över en generation? Pontus?

  682. Snabbt, vet jag inte.

  683. I "World Values Survey" är det svårt
    att hitta länder-

  684. -där acceptansen för homosexuella
    har gått neråt-

  685. -sen man började samla in data
    i början på 1980-talet.

  686. I länder som Sverige
    har det gått väldigt fort-

  687. -och i länder som Ryssland
    har det gått väldigt långsamt.

  688. Men nästan ingenstans
    går det åt andra hållet.

  689. Men frågan var hur det var
    med invandrar- och flyktinggrupper-

  690. -vars samhällen
    är mer negativa till homosexualitet.

  691. Blir de, i Sverige, relativt snabbt
    positiva? Eller är det inte så?

  692. Bi nämnde ju många exempel
    där det verkar gå rätt snabbt.

  693. Vi kanske ska definiera
    vad vi menar med snabbhet.

  694. 30 år. Vi pratar om en generation.

  695. Men det börjar ju när man kommer,
    så det sker inte helt plötsligt.

  696. Processen går förhållandevis snabbt,
    jämfört med tidigare.

  697. Tidigare sa vi
    att värderingar är sega strukturer.

  698. Man får det i sig i barndomen
    och sen ligger det kvar hela ens liv.

  699. Det blir en förändring
    per generation.

  700. Men det är inte
    en sån generationseffekt-

  701. -utan människor är mottagliga
    för den miljö de lever i.

  702. Finns det då argument,
    för att ta det Pontus betonade-

  703. -för varför man ska få göra egna val
    när det gäller sexualitet-

  704. -eller varför man inte får slå barn,
    så blir man väldigt mottaglig.

  705. Då blir snabbheten inte 30 år,
    utan mycket mindre.

  706. Vi kan se att över hela världen,
    i alla länder, så ökar toleransen.

  707. Inom toleransmåttet ingår
    bland annat homosexualitet.

  708. Acceptansen för homosexualitet
    i de länder vi har mätt...

  709. Vi har bara mätt i hundra länder.

  710. Nordkorea är inte med.

  711. På ett sätt är det inte konstigare
    än vårt eget lands utveckling-

  712. -när folk flyttade
    från landet in till staden-

  713. -och hur de
    värderingsmönstren förändrades-

  714. -och där det är
    i mötet mellan människor-

  715. -som det uppstår normer
    och värderingar. Du var inne på det.

  716. Då är egentligen slutfrågan...

  717. Ni är ju på ett sätt hoppfulla.

  718. Vi kan leva tillsammans
    och man förändras ihop.

  719. Men hur ska man lösa...

  720. Hur ska man lösa detta? Det är
    den konkreta frågan i sjukvården.

  721. Du trodde varken på det ena eller det
    andra. Men vad skulle du helst se?

  722. Det som är fundamentalt-

  723. -är att vi har
    ett homogent hälsosystem.

  724. Det vi ser nu,
    med olika politiska förändringar-

  725. -är att det
    poppar upp parallellsystem.

  726. Normalt sett kommer alla
    till Kvinnokliniken i Uppsala.

  727. Det vi ser nu är att det poppar upp
    parallellmottagningar.

  728. Vårdcentral för kurder,
    familjerådgivning som imamen har-

  729. -och som är parallell. Det är abort-
    rådgivning från religiösa ledare.

  730. Det är det kanske...

  731. Där är inte jag är så hoppfull. Det
    är parallellsystem i hälsosystemet.

  732. Bra. Vi får sluta där.
    Jättestort tack.

  733. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att fly till det extrema landet Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige har vi som följd av vår historia utvecklat en uppsättning värderingar som i jämförelse med andra länder kan uppfattas som extrema. Hur ska de nyanlända förstå och anpassa sig till detta? Föreläsningar och samtal om hur vi beter oss i Sverige och vilka värderingar vi bär med oss. Medverkande: Pontus Strimling, docent i nationalekonomi och normforskare, Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey, och Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Immigration, Integration av flyktingar, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Värderingar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Vad händer med de asylsökande nu?

Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, ger en historik över de senaste årens migration till Sverige. Vi får korta nedslag från arabiska våren 2010 fram till idag samt en prognos om framtiden. Moderator: Patrik Hadenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Migrationen och framtiden

Peo Hansen, professor i statsvetenskap, och Malin Mobjörk, forskare vid Stockholm International Peace Research Institute, talar om hur vi kommer att se på den senaste flyktingvågen i framtiden ur ett EU- och ett klimatperspektiv. De menar att vi bland annat får vänja oss vid fler klimatflyktingar och fler inskränkningar av våra EU-rättigheter. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Att fly till det extrema landet Sverige

I Sverige har vi som följd av vår historia utvecklat en uppsättning värderingar som i jämförelse med andra länder kan uppfattas som extrema. Hur ska de nyanlända förstå och anpassa sig till detta? Föreläsningar och samtal om hur vi beter oss i Sverige och vilka värderingar vi bär med oss. Medverkande: Pontus Strimling, docent i nationalekonomi och normforskare, Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey, och Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Vad kostar migrationen?

Joakim Ruist, migrationsforskare Göteborgs universitet, Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé, och Anders Ekholm, tidigare analyschef på Socialdepartementet, talar om migrationens kostnader. Moderator: Patrik Hadenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Migrationen och medierna

En diskussion om mediernas rapportering om migrationen och invandringsfrågorna och på vilket sätt de påverkar den allmänna opinionen. Medverkande: Lasse Granestrand, journalist och författare, Linn Bursell, journalist och författare, och Lars Truedson, föreståndare för Institutet för mediestudier och producent för Medierna i P1. Moderatorer: Patrik Hadenius och Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Främlingsfientliga partier i Europa

Främlingsfientliga partier började dyka upp i Norden när socialdemokratins hegemoni avtog under efterkrigstiden. Men vilka är det som röstar på dessa idag, och varför? Föreläsningar och diskussioner med Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, Jens Rydgren, professor i sociologi och Bengt Lindroth, journalist och författare. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Generös flyktingpolitik i den svenska modellen

Sverige vill ha en generös flyktingpolitik men också Europas lägsta arbetslöshet. En debatt om på vilket sätt nyanlända kommer att påverka löner och jobb. Medverkande: Erik Nilsson, statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet, Berit Müllerström, vice ordförande LO, Andreas Bergström, vice vd Fores, och Jonas Frycklund, tf chefekonom Svenskt Näringsliv. Moderator: Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.