Titta

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Om UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Föreläsningar och diskussioner med olika vinklar på migrationen till Sverige. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Till första programmet

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016 : Vad händer med de asylsökande nu?Dela
  1. Jag ska prata om att göra prognoser
    i tid av osäkerhet-

  2. -omvärldsbevakningen under
    hösten 2015 och hur det ser ut nu.

  3. Som prognosmakare...

  4. Alla tider är tider av osäkerhet
    då man ska bedöma framtiden.

  5. Det gällde i synnerhet hösten 2015,
    men det gäller än i dag.

  6. Vi ska backa bandet lite först.

  7. Här har vi en graf
    över antalet asylsökande i Sverige-

  8. -från 2003 och framåt.

  9. Det är inga raka linjer.

  10. Just nu råkar vi ha
    en ganska rak linje i Sverige-

  11. -ungefär 500-600 asylsökande.

  12. Så kommer det inte att vara över tid.
    Det enda vi vet är att det varierar.

  13. Det varierar
    utifrån läget i omvärlden-

  14. -utifrån hur andra länder agerar
    i Europa-

  15. -och utifrån
    hur EU och Sverige agerar.

  16. Irakkriget medförde en stor ökning
    av asylsökande till Sverige.

  17. Framför allt 2007 fick vi höga antal.

  18. 2010-2011 kom ett stort antal
    asylsökande från västra Balkan.

  19. Det var efter att EU beslutade
    att införa viseringsfrihet.

  20. Det kom många asylsökande
    från Serbien.

  21. Sen började kriget i Syrien.

  22. Det får effekt i Sverige 2012.

  23. Vi dubblar antal asylsökande syrier
    år från år.

  24. 8 000 till 16 000 år 2013-

  25. -och runt 30 000 år 2014.

  26. Topparna vi ser -13 och -14-

  27. -innehåller också många eritreaner-

  28. -som ibland är en större grupp
    än vad syrierna är.

  29. Det viktigaste är
    att det inte är några raka linjer.

  30. Allting påverkas av vad som händer
    i omvärlden, och det fortsätter.

  31. Som ni ser är linjen streckad
    i slutet.

  32. Grafen kommer från
    oktoberprognosen 2014.

  33. Vi har börjat blicka framåt mot -15.

  34. Ni ser sista kurvan - upp och ner
    med stor säsongsvariation.

  35. Vi har börjat modellera -15-

  36. -utifrån att det kommer att se ut
    ungefär som 2014.

  37. Det var tanken då, i slutet av 2014.

  38. Det som hände är
    att första halvåret har vi rätt.

  39. 2015 liknar 2014 väldigt mycket.

  40. Grafen där nere, som är orange,
    är utfallet 2014.

  41. Den lila grafen är utfallet 2015.

  42. Då vi sätter siffrorna sen...

  43. ...i början av juli 2015-

  44. -har vi ett antal asylsökande
    som är lägre än föregående år.

  45. Anledningen till att det är lägre-

  46. -är att det kommer
    en lägre andel till Sverige.

  47. Det kommer mycket fler personer
    in i Europa...

  48. ...men det kommer en lägre andel till
    Sverige än det har gjort historiskt.

  49. Fler till Europa,
    men ungefär lika många till Sverige.

  50. Sen händer nåt i början av augusti
    som inte vi har kunnat förutse.

  51. Vi har olika scenarion-

  52. -men i vårt högsta scenario fanns den
    utveckling inte med. Vi såg det inte.

  53. Det totala antalet asylsökande
    i Europa-

  54. -i EU plus Schweiz och Norge,
    som man brukar räkna in-

  55. -hamnar det på
    1,5 miljon asylsökande.

  56. Det är inga exakta siffror.
    En del personer dyker upp två gånger-

  57. -men nånstans runt 1,5 miljon.

  58. Vi börjar se att siffran
    kommer att vara hög i Europa-

  59. -men vi tror fortfarande på en
    hyggligt linjär utveckling i Sverige.

  60. Då vi ser en ökning,
    ser vi inte en så här stor ökning.

  61. Det har inte inträffat tidigare,
    och vi trodde det inte.

  62. Vad är det då som händer?

  63. Syrierna ökar dramatiskt,
    framför allt från augusti.

  64. De går upp i 12 000 i månaden
    ganska snabbt.

  65. Sen kommer Afghanistan i september,
    och Irak.

  66. Vi har ökningar i andra grupper,
    men det är de som gör skillnad.

  67. När de kommer samtidigt får vi 10 000
    i veckan och 40 000 på en månad.

  68. Det som också händer,
    som vi inte heller kunde förutse-

  69. -är antalet
    ensamkommande barn och ungdomar.

  70. Det är framförallt Afghanistan.

  71. Vi såg en ökning
    och funderade på hur den skulle bli.

  72. Ökningen började tidigare.
    Redan i maj började det.

  73. Men 35 000
    ensamkommande barn och ungdomar-

  74. -såg vi helt enkelt inte.

  75. Såna här kurvor
    har inte förekommit tidigare.

  76. Vi ska ha i åtanke att vi fick-

  77. -7 500 ensamkommande barn året
    innan.

  78. Det totala antalet asylsökande
    fördubblas-

  79. -men ensamkommande barn
    mer än fyrdubblas.

  80. Det är egentligen
    en mer dramatisk utveckling-

  81. -än vad det är
    på det totala antalet asylsökande.

  82. Den här grafen är kanske lite
    plottrig, men vi ser vad som händer.

  83. Blå staplar är antalet asylsökande
    i EU plus Norge och Schweiz.

  84. Den röda stapeln är Sverige.

  85. Sen har vi procentsatsen, Sveriges
    andel, inringat över varje stapel.

  86. Vi börjar halvåret med 6-7 procent
    av alla asylsökande i EU.

  87. Det är lågt.
    Vi brukar ligga på 10-12 procent.

  88. Tittar men ett antal år tillbaka
    brukar vi ha en hög andel i Sverige.

  89. Här är läget nåt annat.
    Många väljer Tyskland.

  90. Sverige är inte ett primärt
    mottagarland med särställning-

  91. -som det ofta tidigare har varit.

  92. Tyskland är särklassigt störst.

  93. Det kommer många till Frankrike,
    Österrike och Italien.

  94. Det ligger fyra länder på samma
    siffror, och så brukar det inte vara.

  95. I det här läget
    har vi långa väntetider-

  96. -och våra mottagningsförhållanden är
    inte så bra, då vi är högt belastade.

  97. Vi drar slutsatsen att det inte är
    lika många som vill till Sverige.

  98. Det stämmer det första halvåret
    men inte det andra halvåret 2015.

  99. Det kommer fortfarande mycket
    till Tyskland under andra halvåret-

  100. -men det blir mycket
    Tyskland och Sverige.

  101. Under oktober-november
    har vi 23 procent.

  102. En av fyra asylsökande i Europa
    lämnar in sin ansökan i Sverige.

  103. Ta andelssiffrorna med en nypa salt.
    De är inte exakta.

  104. Förändringen över tid
    är jättesignifikant.

  105. Såna här höga månadssiffror
    har vi inte haft heller.

  106. Plötsligt kommer det många till
    Europa. De blå staplarna sticker upp.

  107. Det kommer en väldigt stor andel
    till Sverige-

  108. -40 000.

  109. Siffrorna har gått ner sen dess. Jag
    ska prata mer om 2016 längre fram.

  110. Här ser vi våra prognoser
    om vi blickar bakåt.

  111. Pratar vi 2015...

  112. Då har vi lagt ett planerings-
    antagande på 90 000 asylsökande.

  113. I april blir det 80 000. I juli-
    prognosen drog vi ner till 74 000.

  114. Och sen - pang! I oktober kallar vi
    den inte för en prognos längre.

  115. I oktober säger vi
    att det är en möjlig utveckling.

  116. Vi säger 160 000 asylsökande
    och träffar rätt-

  117. -vilket är en prestation i sig.

  118. För innevarande år...

  119. Om vi tittar från oktober förra året
    har vi sagt 135 000 asylsökande 2016-

  120. -sen har vi sänkt det till 100 000
    för innevarande år.

  121. I april
    har vi 60 000 asylsökande 2016.

  122. I juli har vi 34 000 asylsökande.

  123. Det kommer en prognos i oktober som
    kommer att landa på lägre än 34 000.

  124. Vi kommer inte att få så många. Vi
    har justerat ner siffran hela året.

  125. Det är utifrån en bild
    i oktober 2015-

  126. -där nästan vad som helst
    skulle kunna hända-

  127. -till en bild
    med ett helt annat läge.

  128. Det kommer fortfarande många
    in i Europa men inte som förra året.

  129. Det är en lägre andel
    som kommer till Sverige-

  130. -och det har med ett antal saker
    att göra, som jag ska prata om sen.

  131. Det här
    är vår analytiska arbetsmodell-

  132. -som vi har på omvärldsenheten.

  133. Vi följer vad som händer
    i ursprungsländerna.

  134. Vad händer i Syrien, Afghanistan
    och Irak? Det är relevant.

  135. Hur ser det ut i närområdet? Hur
    många vistas i Turkiet och Jordanien?

  136. Vad händer med dem? Hur finansieras
    UNHCR:s verksamhet i de länderna?

  137. Hur har de det? När tappar man hoppet
    om att kunna återvända till Syrien?

  138. Har man möjlighet att samla ihop
    pengar för att ta sig vidare-

  139. -eller är man fast där?
    Viktiga frågor.

  140. För de som sätter sig i rörelse
    mot Europa, vilka rutter finns?

  141. Hur åker man? Vilka åker vilken väg?

  142. Det är framförallt Libyen-Italien som
    är intressant och Turkiet-Grekland.

  143. Sen är det viktigt hur EU agerar,
    EU som system.

  144. Hur hanterar man ambitionerna
    att harmonisera migrationspolitiken?

  145. Hur hanterar man det man kallar
    "flyktingkrisen" på europeisk nivå?

  146. Vad gör EU? Vad beslutar man sig för?

  147. Men också enskilda medlemsländer.

  148. Vad gör Tyskland?
    Det är viktigt för Sverige.

  149. Tar man emot? Gör man sitt bästa?
    Håller man emot?

  150. Vad gör Österrike? Vad gör Italien
    och Grekland? Det är jätteviktigt.

  151. Sen också Sverige. Vi har i dag
    gräns- och ID-kontroller.

  152. Vi har den tillfälliga lagen.
    Allt detta spelar roll.

  153. Vill man till Sverige?

  154. Kommer man fram till Sverige,
    eller fastnar man på vägen?

  155. Vi tittar också på diasporagrupper.

  156. Har man släktingar här? Det
    spelar stor roll för vart man vill.

  157. Har man kontaktnät eller inte?
    Det spelar också roll.

  158. Alla de stegen följer vi
    då vi gör våra bedömningar.

  159. Vi blir väldigt mycket generalister.

  160. Om man jobbar med prognoser
    måste man kunna lite om allt-

  161. -men det är de här stegen
    som är avgörande.

  162. Allt från varför man flyr
    och hela vägen till Sverige.

  163. Varför man vill hit,
    och hur många kan tänkas komma fram?

  164. Vi lever alltid i osäkra tider
    när man sysslar med prognoser.

  165. Det finns inga raka linjer
    som är uthålliga över tid.

  166. 2011-2012 började vi titta mycket
    på Syrienkonflikten.

  167. Vi vet inte hur den utvecklas
    eller hur uthållig den blir över tid.

  168. Det spekuleras kring att Assad faller
    i ett tidigt läge.

  169. Vi pratar fortfarande
    "Arabiska våren".

  170. Det är inte omöjligt
    att vi får ett scenario-

  171. -där Assad störtas
    inom en inte allt för lång framtid.

  172. Det är spekulationer, möjliga
    händelser. Vi vet aldrig exakt.

  173. 2013 händer det mer saker-

  174. -som pockar på uppmärksamhet.

  175. Grekland bygger färdigt sitt stängsel
    längs gränsfloden Evros-

  176. -landgränsen mot Turkiet.

  177. Det spelar roll. Det blir svårare
    att resa in i Grekland från Turkiet.

  178. Det är då den största gränsövergången
    för människor på flykt-

  179. -landgränsen och den här floden.

  180. Där bygger man ett stängsel, och det
    blir svårare att ta sig igenom.

  181. Vi fattade också beslut om permanenta
    uppehållstillstånd för syrier.

  182. Det har också stort genomslag.

  183. Den informationen sprids
    väldigt fort...

  184. ...dels genom människosmugglare,
    "transportörer", men också via media.

  185. Alla vet om det fort. Man börjar
    prata om Sverige på ett annat sätt.

  186. Vi har inte haft
    nån stor syrisk diaspora innan.

  187. Den har vi byggt upp de sista åren.

  188. Och fortfarande krig i Syrien.
    Assad faller inte.

  189. Iran ingriper och stöttar Assad.

  190. Det är tillräckligt för att rädda
    situationen, ur deras perspektiv.

  191. Kriget fortsätter.

  192. 2014 börjar vi få
    ett stort antal asylsökande i Europa.

  193. Frågan kommer upp på EU-agendan.
    Hur ska vi hantera det här?

  194. Det börjar pratas om solidaritet.

  195. Vi ser fortfarande ingen solidaritet
    mellan medlemsländerna.

  196. Enskilda medlemsländer agerar
    utifrån sina egna intressen.

  197. Det ser vi redan 2014.

  198. Man börjar införa gränskontroller.

  199. Bland annat blir det svårare
    att resa norrut från Italien.

  200. En del blir tillbakaskickade
    direkt vid gränsen.

  201. Man gör stickkontroller vid gränsen
    mot Österrike och Schweiz-

  202. -och de som inte vill söka asyl
    där får åka tillbaka till Italien.

  203. Olika medlemsländer agerar utifrån
    vad de tror är bäst för dem.

  204. Det finns ingen gemensam solidaritet.

  205. Nu börjar situationen förvärras
    i grannländerna.

  206. Jordanien befinner sig många i,
    och Turkiet. Hur uthålligt är det?

  207. Folk börjar inse att de
    inte kan återvända till Syrien.

  208. Flyktinglägren är underfinansierade.
    Det kommer människor från lägren.

  209. Tidigare har de kommit direkt
    från Syrien, Irak eller Afghanistan.

  210. Nu börjar vi inse
    att människorna förlorar hoppet-

  211. -och en del har förmågan
    att resa vidare mot Europa.

  212. Under 2015
    blir det stort fokus på Tyskland.

  213. Det året
    tar de över en miljon asylsökande.

  214. Vi fokuserar mycket analys på dem,
    och osäkerheten byggs upp.

  215. Hur länge kan de fortsätta?
    Vad har de för kapacitet?

  216. Vad händer i Tyskland?

  217. Hur påverkas Merkel
    och CDU av den här politiken?

  218. Här går vi fel. Vi hamnar i en bild
    av att alla vill till Tyskland.

  219. Det är sant första halvåret -15
    men inte andra halvåret.

  220. Det är bland annat därför-

  221. -som vi inte fokuserar tydligare
    på en ökning i framtida prognoser.

  222. Lite framåt.

  223. Vi har en avsaknad av EU-samordning.
    Det är inte ambitionen som saknas.

  224. Man började några år tidigare-

  225. -med att harmonisera EU:s asylsystem
    och mottagningssystem.

  226. Man har ambitionen
    att vi måste lösa det.

  227. Alla kan inte spela sitt spel för att
    få så få personer som möjligt.

  228. Det är inte hållbart och sätter
    stor press på EU som helhet.

  229. Man kommer fram till
    en halvhjärtad kompromiss.

  230. Det handlar om
    att överföra personer mellan länder.

  231. De som har högst belastning
    ska få hjälp.

  232. Vi har ett system
    där det är beslutat-

  233. -att Sverige ska ta emot 5 700
    personer från Grekland och Italien.

  234. Andra länder ska ta emot mer
    eller mindre utifrån deras kapacitet.

  235. Ungern röstade för att de
    inte vill vara med på det här-

  236. -om nu den omröstningen godkänns.

  237. Nationella gränskontroller
    blir en faktor som påverkar oss.

  238. Det har under -14 och -15 varit så-

  239. -att tar du dig in i Europa och har
    pengar, tar du dig till Sverige.

  240. En del fastnar på vägen-

  241. -men har du viljan och förmågan
    att komma mot Sverige och betalar-

  242. -då kommer du hit, helt enkelt.

  243. Så är det inte i dag,
    och det är en gradvis utveckling.

  244. Det blir svårare, framförallt att ta
    sig från Turkiet in i Grekland-

  245. -genom Balkanländerna
    och upp mot norra Europa.

  246. Sen har vi den EU-reglering som vi
    kanske är på väg emot. Vi vet inte.

  247. Överföringarna från Grekland
    och Italien till andra länder-

  248. -har påbörjats
    men funkar inte fullt ut.

  249. Alla vill inte vara med på det.

  250. Vi vet inte om det kommer att hålla.

  251. Det är svårt
    med ett överföringssystem-

  252. -sett ur
    de här människornas perspektiv.

  253. De har betalat mycket pengar
    för att komma till Europa.

  254. De har en tanke
    om att fly till ett särskilt land.

  255. De kanske har betalat för att komma
    till ett särskilt land.

  256. Hamnar man i ett fördelningssystem-

  257. -där man kan hamna i Portugal, Polen,
    Sverige eller Spanien...

  258. Det är inte lika attraktivt som att
    komma dit din bror redan har flytt-

  259. -eller där du har släkt, eller där du
    har personer som kan ge dig jobb.

  260. Det är inte lika attraktivt
    att bli omfördelad-

  261. -som att själv påverka
    vart man hamnar.

  262. Vi vet att personer
    som har omfördelats till Baltikum-

  263. -har lämnat och rest vidare
    till Tyskland och dit de ville.

  264. De hade möjlighet att göra det-

  265. -och vill komma till en plats
    där de tror att de har en framtid.

  266. Det är en utmaning
    för omfördelningssystemet.

  267. Lite mer om gränskontrollerna.

  268. Vi började själva i november
    förra året med gränskontroller.

  269. Det hände mycket
    på västra Balkan också.

  270. Det räcker inte att nå Grekland. Du
    måste genom Balkan och in i EU igen.

  271. De började med selektering och tog
    bara igenom dem från krigszoner.

  272. Det är syrier, afghaner och irakier.

  273. Vi börjar med ID-kontroller. Det gör
    större skillnad än gränskontrollerna-

  274. -framförallt på ensamkommande barn.

  275. De har sällan tillräckligt bra
    ID-handlingar för att släppas in.

  276. I februari
    började man sätta stopp på Balkan.

  277. Man begränsar antalet personer
    som får passera varje dag.

  278. Sen är det helt stopp i mars.

  279. Man gör allt man kan för att
    förhindra folk att resa in i landet.

  280. Man gör allt för att stoppa det.

  281. Sen kommer överenskommelsen
    mellan EU och Turkiet-

  282. -vilket gör det svårare-

  283. -och du har sämre drivkrafter
    för att resa in i Grekland.

  284. Är du syrier till exempel-

  285. -kan du skickas tillbaka till Turkiet
    om du åker till Grekland.

  286. Sån är överenskommelsen. Syrier åker
    till Grekland men skickas tillbaka-

  287. -och i utbyte tar Europa en person
    från Turkiets flyktingläger.

  288. Därför finns inte samma incitament
    att åka till Grekland-

  289. -för du riskerar
    att skickas tillbaka.

  290. Det här begränsar hela östra rutten.

  291. Det är svårare att komma
    in i Grekland och ta sig vidare.

  292. Vi har lite samma scenario på den
    centrala rutten, men det är lättare.

  293. Du kommer in i Schweiz
    om du säger att du ska söka asyl-

  294. -sen finns det de som avviker
    därifrån och reser vidare.

  295. Det är fortfarande många
    som kommer in-

  296. -men det är betydligt svårare
    att resa igenom Europa än tidigare.

  297. Vi blickar lite framåt till slut.

  298. Här är några slutsatser från juli-
    prognosen. Det kommer en ny snart.

  299. Man ska komma ihåg-

  300. -att drivkrafterna att lämna
    fortfarande är starka.

  301. Vi kommer att se en offensiv
    mot Mosul i Irak-

  302. -förmodligen inom ett halvår.

  303. Där bor 1,5 miljon människor som blir
    internflyktingar inledningsvis.

  304. Vi vet inte vad som händer med dem.
    Vi bedömer inte att de kommer hit.

  305. Det är fortfarande svårt
    att röra sig mot Europa-

  306. -men drivkrafterna
    är fortfarande starka.

  307. Det rör framförallt Mellanöstern
    men även Eritrea och Somalia.

  308. För situationen för 2016
    börjar vi väl landa i-

  309. -att det inte kommer att hända
    så mycket under innevarande år.

  310. Vi kommer att ha en rak linje
    på 2 000 i månaden-

  311. -500-600 i veckan.

  312. Situationen är relativt oförändrad.

  313. Vi tror inte att överenskommelsen
    mellan Turkiet och EU-

  314. -kommer att kollapsa under 2016.

  315. Under 2017
    är det en möjlig utveckling.

  316. Vi vet inte hur det kommer att sluta.

  317. Vi vet inte
    vad Turkiet kommer att kräva-

  318. -vilka eftergifter de kan ge, och vad
    EU kan gå med på. Det är viktigt.

  319. Kommer det igen in tusentals personer
    dagligen till Grekland-

  320. -kommer inte Grekland att klara av
    att själva kontrollera sina gränser-

  321. -och de kommer inte att ha
    mottagningssystem som klarar av det.

  322. Just nu försöker man hålla kvar dem
    i de här "hot spotsen"-

  323. -för att alla ska registreras
    och så småningom kunna omfördelas.

  324. Det funkar så länge vi har
    de nummer vi pratar om i dag-

  325. -men får de tusentals om dagen
    kommer det inte att hålla.

  326. Blickar vi framåt ligger osäkerheten
    i hur Turkiet agerar.

  327. På sikt uppstår också en osäkerhet-

  328. -då Italien och Grekland tvingas
    bygga ut sitt mottagningssystem-

  329. -om omfördelningarna inte fungerar.

  330. Vi vet inte om vi kommer att få
    5 700 omfördelade nästa år.

  331. Det har vi sagt att vi ska,
    men vi vet inte om vi hittar dem.

  332. Vi vet inte hur andra medlemsländer
    i EU kommer att agera.

  333. EU-systemet, medlemsländerna
    och Turkiet är de viktigaste just nu.

  334. Vi ser fortfarande en tendens
    att man håller bort och håller emot.

  335. Vi vet inte om vi kommer att förlänga
    våra gränskontroller.

  336. Vi vet inte hur regeringen
    kommer att besluta.

  337. Vi vet inte hur andra länder kommer
    att agera med sina gränskontroller-

  338. -men vi tror
    att man kommer att fortsätta.

  339. Vi utgår från att man på västra
    Balkan kommer att hålla emot-

  340. -även om det skulle komma många.

  341. Det är det mest sannolika men är inte
    den enda möjliga utvecklingen.

  342. Vi kommer inte att få en rak linje
    hur länge som helst.

  343. I dagsläget vet vi inte,
    men det finns en stor potential.

  344. Det är många människor på flykt
    i världen in mot Europa-

  345. -och det finns risk att Sverige igen
    får ta en större andel-

  346. -om gränskontrollerna faller.

  347. Just nu sipprar det upp
    en liten andel till Sverige-

  348. -om vi använder det uttrycket.

  349. Historiskt har vi haft
    mycket högre andelar.

  350. Det är inte osannolikt att vi
    en dag återvänder till 10-12 procent-

  351. -och det är inte osannolikt
    att vi ligger kvar där vi är.

  352. Det kommer en ny prognos i oktober.
    Den som vill får gärna läsa den.

  353. Glöm inte att vi inte har raka linjer
    hur länge som helst.

  354. Alla tider är osäkra tider då man gör
    prognoser om asylsökande. Tack!

  355. Tack så mycket, Arvid!

  356. Det är inte ett avundsvärt arbete
    du har, även om det låter intressant.

  357. Intressant är det absolut, men man
    får leva med de här osäkerheterna-

  358. -och vara ödmjuk
    inför att man inte vet.

  359. Du nämnde att du trodde att prognosen
    i oktober kommer att vara lägre.

  360. -Du har ingen siffra?
    -Siffran är inte spikad.

  361. Lägre än 34 000,
    snarare ner mot 30 000.

  362. Det är inga markanta förändringar,
    men vi sänker ytterligare.

  363. Du sa att ni under perioden 2015-

  364. -inte längre talade om prognoser
    utan "möjlig utveckling".

  365. Det var en terminologi
    för att ni var mer osäkra.

  366. Vi har gått mellan olika termer.

  367. Det har kallats "planerings
    antaganden" eller "huvudprognoser-

  368. -då det finns en större stabilitet.

  369. Under hösten 2015
    ville vi inte kalla det en prognos-

  370. -för det hände så mycket så fort
    att vi inte kunde kalla det prognos.

  371. Osäkerheten var så stor att vi bara
    kunde beskriva möjliga utvecklingar.

  372. För 2017 hör jag
    att osäkerheten är betydligt större.

  373. Vågar ni prata om prognoser?

  374. Vi pratar om prognoser
    och viktade planeringsantagande.

  375. Osäkerheten är mindre än 2015.

  376. Det innebär inte
    att vi inte kan få en stor ökning-

  377. -men vi tror inte att 2015 upprepar
    sig. Det anser vi vara osannolikt.

  378. Det är alltid lätt att vara efterklok
    och titta på vad som gick snett-

  379. -men hur har ni förändrat
    era prognosmetoder?

  380. Vad har ni lärt er?

  381. Framförallt så...

  382. Man lär sig att första halvåret-

  383. -inte behöver säga nåt
    om vad som händer andra halvåret.

  384. Det kan vara helt orelaterat.

  385. Vi kan få 20 procent första halvåret
    och 80 procent andra.

  386. Sen får man också inse att det händer
    väldigt snabba omflyttningar ibland-

  387. -eller omkastningar.

  388. Plötsligt kommer många till Holland,
    och sen smäller det till Sverige.

  389. Vi får inga förvarningar. Vi ser inte
    de omflyttningarna förrän de händer.

  390. Osäkerheten...
    Ibland blir man lite självsäker.

  391. Man har en kurva
    ungefär som förra året-

  392. -och tror att det händer igen.

  393. Nu får man vara mer ödmjuk och inse
    att det är långt från säkert.

  394. Hur mycket samarbete har ni
    med andra europeiska länder?

  395. Vi har en prognosgrupp
    med ett antal EU-länder.

  396. Vi satt i maj 2015 i Warszawa-

  397. -och hade en gemensam workshop
    och pratade om vad som skulle hända.

  398. Vi satt och räknade
    och försökte lägga ett pussel.

  399. "Om det slutar på 600 000..."
    Det blev 1,5 miljon.

  400. Vi försökte lägga pussel
    om vilka länder de kommer till.

  401. Vi har ett utbyte, får statistik från
    andra länder och pratar med andra-

  402. -men vår situation
    är särskild för Sverige.

  403. Man kan konstatera
    att ingen var riktigt på banan 2015.

  404. Ingen såg vad som skulle hända.

  405. Jag har en sista fråga
    innan nästa panel.

  406. Du pratade om Syrien och Afghanistan.

  407. Finns det nån annan oroshärd
    som vi ännu inte har på radarn-

  408. -men som ni bevakar just nu?

  409. Vi har precis börjat titta på,
    den sista månaden med ökat fokus-

  410. -på situationen i Etiopien.

  411. Det börjar bli oroligt. Vissa
    bedömare utesluter inte inbördeskrig.

  412. Det är en möjlig utveckling.
    Vi vet inte.

  413. Jag skulle kunna ställa många frågor-

  414. -men vi ska tacka dig, Arvid Zheng
    Norin, för det här med en applåd.

  415. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad händer med de asylsökande nu?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, ger en historik över de senaste årens migration till Sverige. Vi får korta nedslag från arabiska våren 2010 fram till idag samt en prognos om framtiden. Moderator: Patrik Hadenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Flyktingar, Immigration, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Vad händer med de asylsökande nu?

Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, ger en historik över de senaste årens migration till Sverige. Vi får korta nedslag från arabiska våren 2010 fram till idag samt en prognos om framtiden. Moderator: Patrik Hadenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Migrationen och framtiden

Peo Hansen, professor i statsvetenskap, och Malin Mobjörk, forskare vid Stockholm International Peace Research Institute, talar om hur vi kommer att se på den senaste flyktingvågen i framtiden ur ett EU- och ett klimatperspektiv. De menar att vi bland annat får vänja oss vid fler klimatflyktingar och fler inskränkningar av våra EU-rättigheter. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Att fly till det extrema landet Sverige

I Sverige har vi som följd av vår historia utvecklat en uppsättning värderingar som i jämförelse med andra länder kan uppfattas som extrema. Hur ska de nyanlända förstå och anpassa sig till detta? Föreläsningar och samtal om hur vi beter oss i Sverige och vilka värderingar vi bär med oss. Medverkande: Pontus Strimling, docent i nationalekonomi och normforskare, Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey, och Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Vad kostar migrationen?

Joakim Ruist, migrationsforskare Göteborgs universitet, Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé, och Anders Ekholm, tidigare analyschef på Socialdepartementet, talar om migrationens kostnader. Moderator: Patrik Hadenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Migrationen och medierna

En diskussion om mediernas rapportering om migrationen och invandringsfrågorna och på vilket sätt de påverkar den allmänna opinionen. Medverkande: Lasse Granestrand, journalist och författare, Linn Bursell, journalist och författare, och Lars Truedson, föreståndare för Institutet för mediestudier och producent för Medierna i P1. Moderatorer: Patrik Hadenius och Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Främlingsfientliga partier i Europa

Främlingsfientliga partier började dyka upp i Norden när socialdemokratins hegemoni avtog under efterkrigstiden. Men vilka är det som röstar på dessa idag, och varför? Föreläsningar och diskussioner med Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, Jens Rydgren, professor i sociologi och Bengt Lindroth, journalist och författare. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Generös flyktingpolitik i den svenska modellen

Sverige vill ha en generös flyktingpolitik men också Europas lägsta arbetslöshet. En debatt om på vilket sätt nyanlända kommer att påverka löner och jobb. Medverkande: Erik Nilsson, statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet, Berit Müllerström, vice ordförande LO, Andreas Bergström, vice vd Fores, och Jonas Frycklund, tf chefekonom Svenskt Näringsliv. Moderator: Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.