Titta

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Om UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Föreläsningar och diskussioner med olika vinklar på migrationen till Sverige. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Till första programmet

UR Samtiden - Migrationsdagen 2016 : Främlingsfientliga partier i EuropaDela
  1. Jag ska försöka vara kortfattad.
    Bengt Lindroth heter jag.

  2. Jag har tidigare arbetat
    på Sveriges Radio-

  3. -som korrespondent i de nordiska
    länderna och i Baltikum.

  4. Jag har även varit politisk redaktör
    på Expressen i tio år.

  5. Då vet ni vem jag är,
    när jag står här uppe.

  6. Jo...

  7. Det är viktigt att först definiera
    vad det är vi ska resonera om.

  8. Det talas
    om främlingsfientliga partier här.

  9. Jag vill göra distinktionen
    att det jag pratar om-

  10. -och det jag tror att mina samhälls-
    vetenskapliga vänner pratar om-

  11. -är de populistiska
    eller de högerpopulistiska partierna.

  12. Partier som är representerade
    i de nordiska parlamenten.

  13. Inte på Island, dock. Jag talar inte
    om aktivistiska grupper utanför-

  14. -eller Svenska Motståndsrörelsen
    eller vad där tillhör.

  15. Utan om den typen av populism som
    vi har i vårt parlamentariska liv-

  16. -i Sverige och i grannländerna. Några
    gemensamma drag, till en början-

  17. -som också beskriver
    vad jag menar med populism.

  18. De är antielitistiska. Ett typiskt
    drag för det populistiska.

  19. De anser sig ofta
    tala för åsidosatta-

  20. -eller missnöjda, bortglömda grupper.
    De står för folkligt förnuft.

  21. Ett förnuft som är annorlunda-

  22. -än det som experter och
    akademikervälden oftast står för.

  23. De har ofta... I historien för de
    nordiska, populistiska partierna-

  24. -har de inledningsvis burits fram
    av karismatiska personligheter-

  25. -som Mogens Glistrup
    i Danmark på 70-talet.

  26. Hans kollega Anders Lange i Norge,
    som bildade det lilla parti-

  27. -som sen blev Fremskrittspartiet, där
    Carl I. Hagen, även han karismatisk-

  28. -i åtskilliga decennier
    hade hand om ledningen.

  29. Och i Finland hade vi Veikko Vennamo
    som ett litet kapitel för sig.

  30. Vi ska återkomma till det. Det
    de här personerna hade gemensamt-

  31. -som var ett nytt inslag
    i början på 70-talet-

  32. -i det nordiska, politiska livet,
    och som sedan blev-

  33. -en modell för populism -
    de var fräcka i munnen.

  34. De bidrog med en helt ny
    politisk retorik, som vann anklang.

  35. Och mästaren på det området
    var förstås Mogens Glistrup.

  36. Här ser vi honom. Stor, fet och glad
    sitter han på en presskonferens-

  37. -iförd bara badbyxor 1973.

  38. Han var sin tids Donald Trump.
    Han var en föregångare-

  39. -när det gäller att säga precis
    vad som helst. Och folk gillade det.

  40. De gillade en personlighet
    som kastar omkull gängse begrepp-

  41. -och bryter mot gängse normer, och
    som sätter sitt eget rykte på spel.

  42. Och även sin egen karriär. Glistrup
    var framgångsrik skatteadvokat.

  43. Han nolltaxerade,
    och han betedde sig på ett sånt sätt-

  44. -att han fick
    skattemyndigheternas ögon på sig-

  45. -och satt tre år i fängelse.
    Och det gjorde honom till en hjälte.

  46. Folk gillar rebeller av den sorten.
    Ibland, i vissa kretsar.

  47. Det var ett mönster. Ett...

  48. De här personerna -
    Mogens Glistrup och Anders Lange-

  49. -införde också begreppet amatörism
    i politiken.

  50. Det kunde löna sig
    att inte vara yrkespolitiker.

  51. Det var en tillgång
    att inte veta nåt om politik.

  52. Donald Trump är en variant
    på samma sak, i storskalig upplaga.

  53. Det här var nytt
    i det nordiska livet.

  54. Nästa moment var att...

  55. De tillhörde ju
    de den borgerliga kanten-

  56. -och de kom i ett ögonblick
    där socialdemokratins hegemoni-

  57. -i de skandinaviska länderna
    började bli ifrågasatt.

  58. Den var inte lika total
    som tidigare under efterkrigstiden.

  59. Det skedde först i Danmark och Norge
    med...

  60. Fremskrittspartiet hette båda
    partierna som bildades där.

  61. Det kom till Sverige senare,
    på 90-talet, med Ny Demokrati.

  62. Det kan bli intressant att diskutera.
    Jens Rydgren, som kommer-

  63. -har ägnat sig
    speciellt mycket åt den frågan.

  64. Varför kom den här populismen
    årtionden senare till Sverige-

  65. -jämfört med övriga Norden?

  66. Jag har några funderingar kring det,
    men de får vi återkomma till.

  67. En sak som är viktig
    när det gäller början-

  68. -var att det då i första hand inte
    handlade om främlingsfientlighet.

  69. Det var inte nån stor fråga då.

  70. Det var kanske inte en tillräckligt
    stor fråga i samhällslivet i stort.

  71. Missnöjet handlade om högskatte-
    samhället, den byråkratiserade-

  72. -snabbt framväxande välfärdsstaten,
    och det ökade skattetrycket.

  73. I Danmark var det till exempel 33 %-

  74. -omkring 1965-

  75. -och växte på bara några år, fram
    till år 1970-71, till över 40 %.

  76. Och det intressanta
    med den perioden som ett exempel-

  77. -var att höjningen administrerades
    av en borgerlig regering.

  78. Även Norge hade i slutet på 60-talet
    en borgerlig regering-

  79. -som ökade skattetrycket
    och byggde ut välfärdsstaten.

  80. Det visade för många väljare
    att det inte spelade nån roll-

  81. -om det var en socialdemokratisk
    eller en borgerlig regering.

  82. Och de grupper som då ansåg sig stå
    på ett eller annat sätt missnöjda-

  83. -med den här hegemonin med
    välfärdsstaten och dess uttolkare-

  84. -de hade helt enkelt inte, kan man
    förmoda, nån annan politisk utväg-

  85. -än att följa de här rebellerna-

  86. -som Mogens Glistrup
    och Anders Lange i Norge.

  87. Här dröjde det till Ny Demokrati med
    Ian Wachtmeister och Bert Karlsson-

  88. -innan vi fick
    nåt motsvarande fenomen.

  89. Men under 1980-talet
    så kommer alltså invandringen-

  90. -att bli en fråga som de här
    politikerna snabbt fångar upp.

  91. För de är dessutom bra på en sak.

  92. De är opportunister,
    i varierande grad.

  93. Den största opportunisten
    bland ledarna vid den här tiden-

  94. -var Carl I. Hagen
    och Fremskrittspartiet-

  95. -som vacklade
    mellan olika ståndpunkter.

  96. Men så småningom
    blir invandringsfrågan den fråga-

  97. -som blir
    de här partiernas huvudfråga.

  98. I den meningen
    att de alltid kan ta till det kortet.

  99. Även om valrörelser har handlat om
    andra saker, som varit mer i fokus-

  100. -så kan de alltid
    ta fram det kortet ur bakfickan-

  101. -och de kan alltid vara fräckare
    i munnen än de etablerade partierna.

  102. De vågar vara fräckare i munnen
    och ta fram grövre argument.

  103. Också om det politiskt i sak,
    när det gäller asylpolitiken-

  104. -eller anhöriginvandringen,
    eller vad det nu är fråga om...

  105. Också om de etablerade partierna,
    som de socialdemokratiska partierna-

  106. -i Danmark eller Norge i sak för-

  107. -en minst lika restriktiv
    främlings- och asylpolitik-

  108. -som den som populistpartierna
    faktiskt förespråkar.

  109. Men i och med att invandringen
    var etablerad-

  110. -som ett politiskt ämne-

  111. -så fick vi också många nya fråge-
    ställningar, som vi redan talat om.

  112. Det handlar
    om välfärdsstatens hållbarhet.

  113. Frågan är om invandringen
    är en tillgång för välfärdsstaten.

  114. Till för den resurser, så som vi
    fick resonerat kring före lunch-

  115. -eller är den en belastning?
    Och den frågeställningen-

  116. -sysslar vi ju med fortsatt.

  117. Margot Wallström sa ju förra hösten-

  118. -att om det kommer
    190 000 invandrare varje år-

  119. -så kollapsar systemen till sist.
    Det var så hon uttryckte sig.

  120. Det är ett exempel på hur de här
    frågeställningarna rent generellt...

  121. Det kallas för välfärdsnationalism-

  122. -och är nånting som har etablerat sig
    och spelar en central roll-

  123. -när det gäller
    frågan om populism i våra länder.

  124. Du tycker att jag ska stanna där.

  125. Vi har mer tid för att diskutera.
    - Är micken...? Ja, nu är den på.

  126. Tack så mycket.

  127. Det finns många frågor
    att ställa om det här. Två frågor.

  128. Du nämnde högerpopulistiska partier
    som först mer handlar om skatter-

  129. -men som sen inkorporerar
    som en viktig del-

  130. -nån form av främlingsfientligt
    eller invandrarkritiskt tema.

  131. Varför har inga vänsterpopulistiska
    partier gjort detta?

  132. Eller finns det? Fanns det
    nåt mindre som inte lyckades?

  133. Vänsterpopulistiska partier som
    tar upp invandringskritiska teman?

  134. Ja... Det är en djup fråga.

  135. Vänsterpopulism fanns ju också
    i Norden vid den här tiden-

  136. -men det har inte tagit sig
    de här uttrycken.

  137. Jag skulle påstå
    att vänstern har i sin allmänna...

  138. De har i sin ideologiska utstyrsel
    ett mer internationellt inslag.

  139. Ett mer internationellt moment.
    De har ett slags annat samvete.

  140. Förutsättningen för de
    invandringspolitiska partierna-

  141. -är ofta att de också skaffar
    en klar och tydlig-

  142. -nationell
    eller nationalistisk ideologi.

  143. Det ligger väl
    kanske inte riktigt för vänstern-

  144. -i varje fall inte den socialistiska
    vänstern eller den gröna vänstern-

  145. -att tänka i såna avgränsade natio-
    nalistiska termer och kategorier-

  146. -som vissa borgerliga partier
    ute på högerkanten gärna gör.

  147. Sen finns det blandningar.
    Dansk Folkeparti har en...

  148. De har en närmast socialdemokratisk
    ekonomisk politik på dagordningen-

  149. -medan man... Och därmed
    ligger de lite mer vänster.

  150. -En välfärdsstat för danskarna?
    -Ja, ungefär så.

  151. Men de ligger naturligtvis
    mycket mer till höger...

  152. Dels i sin kritik
    av muslimska inslag-

  153. -som är ett särskilt ljudligt tema
    i Danmark-

  154. -men de betonar inte minst
    det nationellt danska-

  155. -på ett sätt som inte tillhör
    den traditionella vänstern.

  156. Jag får be dig sitta och vänta.
    Vi ska ta nästa innan vi tar...

  157. -Först en applåd.
    -Tack.

  158. -Ann-Cathrine Jungar, välkommen upp.
    -Tack.

  159. Docent i statsvetenskap
    vid Södertörns högskola.

  160. Nu ska vi röra oss ut i Europa.

  161. Högerpopulistiska
    och extrema partier i Europa.

  162. Tack så mycket.
    Trevligt att vara här.

  163. Jag ska lägga upp min presentation
    av Europas brokiga skara partier-

  164. -utifrån tre argument. Jag har hört
    att det är bra att ha tre saker.

  165. För det första har det skett en
    konvergens mellan partierna i Europa.

  166. Då menar jag att partierna har blivit
    allt mer lika varandra ideologiskt.

  167. Man kan nästan säga att det har
    bildats en ny europeisk partifamilj-

  168. -som i allt högre grad samarbetar
    med varandra, bilateralt-

  169. -men också transnationellt
    i olika parlament.

  170. Jag tänker på Europaparlamentet,
    men även på Nordiska rådet.

  171. Det andra argumentet är frågan:
    Är det missnöjespartier-

  172. -eller finns de här
    för att de representerar frågor-

  173. -som övriga partier inte tagit upp?

  174. Är deras närvaro i våra politiska
    system sakpolitisk motiverad?

  175. Och det hävdar jag.
    Anledningen till att de finns-

  176. -är att de representerar sina väljare
    i två frågor: invandringsfrågan-

  177. -och EU-kritiken.

  178. Och så kommer jag att hävda att de
    här partierna är här för att stanna.

  179. De är professionaliserade partier.

  180. De är väl institutionaliserade,
    effektiva partier-

  181. -och trots att de etablerade
    partierna försöker anpassa sig-

  182. -genom att
    plocka upp deras sakfrågor-

  183. -så tycks det inte dra undan mattan
    för dem, utan de behåller sitt stöd.

  184. Är det den här jag ska använda?

  185. Så. När jag pratar om höger-
    populistiska och extrema partier-

  186. -så menar jag med extrema partier
    partier som är icke-demokratiska.

  187. De flesta högerpopulistiska partier-

  188. -arbetar inom de demokratiska,
    parlamentariska kanalerna.

  189. De accepterar demokrati
    som ett sätt att påverka politiken.

  190. Extrema partier kan använda våld
    för att påverka politiken-

  191. -och de är beredda att göra det
    politiska systemet mer auktoritärt.

  192. Det är skiljelinjen för mig
    mellan högerpopulistiska partier-

  193. -och extrema partier.

  194. Det finns flera olika namn
    på de här partierna.

  195. Högerradikala, högerkonservativa
    och nationalkonservativa partier.

  196. Men vad är det som förenar...?
    Nu ramlar den här av.

  197. Vad förenar de här partierna?
    Jo, de tar upp frågor-

  198. -som ligger på
    en politisk värdedimension.

  199. Vi tänker ju höger och vänster
    inom politiken-

  200. -och det gäller framför allt
    socioekonomiska frågor.

  201. Höger är fri marknad, privatisering,
    marknadslösningar-

  202. -medan vänster är välfärd, reglerad
    stat och omfördelning av resurser.

  203. Det finns även en annan dimension,
    som går under namnet GAL-TAN

  204. -som svenska medier refererar till,
    med olika politiska värderingar.

  205. Man har en liberal
    och en auktoritär ände-

  206. -och de här partierna befinner sig
    på den auktoritära dimensionen.

  207. De är kritiska till invandring
    och multikulturalism.

  208. De omfattar
    traditionella värderingar-

  209. -och traditionell familjepolitik.
    Det är lag och ordning och religion.

  210. Kanske inte religion i konfessionell
    bemärkelse, utan mer som tradition.

  211. Motpolen är de gröna
    och de liberala partierna-

  212. -med kosmopolitanism, ekologism,
    identitetsfrågor, och så vidare.

  213. Så de här partierna mobiliserar
    på den nya dimensionen.

  214. De har närmat sig varandra
    i den här frågan.

  215. Trots olikartade historiska rötter-

  216. -så har de förenats i sin kritik
    av invandring och islam.

  217. De ser islam som ett hot mot
    europeiska samhällen och värderingar.

  218. De är kritiska
    till ett multikulturellt samhälle.

  219. De är EU-kritiska,
    en del är proryska.

  220. Så det har skett en konvergens.
    Här har jag en liten graf.

  221. Om vi börjar med Norden
    så ser vi de två dimensionerna.

  222. På den horisontella
    är det ekonomisk, vänster-höger.

  223. Den vertikala är den
    liberala-auktoritära dimensionen.

  224. Då ser ni att det finns en linje här.

  225. Vi har vänsterpartierna... Parti-
    familjerna anges med olika tecken.

  226. Vi ser vänsterpartierna och
    socialdemokrater till vänster

  227. -och liberala partier här.

  228. Högst upp
    ser vi de nordiska partierna-

  229. -på den auktoritära ändan.
    Sverigedemokraterna-

  230. Perussuomalaiset, alltså
    Sannfinländarna. Dansk Folkeparti.

  231. Och vi har FRP,
    alltså det norska partiet-

  232. -som också är
    på den auktoritära sidan.

  233. Där hittar vi även
    kristdemokratiska partier.

  234. De här partierna är
    värdekonservativa, men på olika sätt.

  235. Kristdemokratiska partier
    brukar vara internationella-

  236. -och positiva till bistånd, och
    där ser vi lite olikartade vägval-

  237. -i de nordiska länderna
    för närvarande.

  238. Så partierna ligger nära varandra
    på den politiska värdedimensionen.

  239. På den socioekonomiska dimensionen
    ligger tre av dem i mitten-

  240. -medan Fremskrittspartiet
    är ekonomiskt mer liberalt.

  241. Det kan bero på
    att det är det enda partiet-

  242. -som har haft en sammanhållen
    och obruten politisk historia.

  243. Övriga partier,
    förutom Sverigedemokraterna-

  244. -har ombildats efter utbrytningar
    från gamla partier, och...

  245. Det kan vara en förklaring till den
    här ekonomiskt liberala positionen.

  246. Men man kan säga att vi ser en ganska
    sammanhållen grupp med partier-

  247. -som är höger - vi kallar dem
    högerradikala eller högerextrema-

  248. -för att de intar den auktoritära
    positionen, inte för att de är höger-

  249. -på den socioekonomiska dimensionen.

  250. Blickar vi ut över Europa... Det här
    är alla partier i Europaparlamentet.

  251. Vi ser en liknande bild.
    Alla partier...

  252. Jag återkommer
    till den här ytterligheten.

  253. De är uppe på
    den auktoritära dimensionen.

  254. De intar samma näraliggande synsätt-

  255. -på invandring, traditionella
    värderingar och så vidare-

  256. -men när det gäller ekonomisk politik
    så är de mycket mer splittrade.

  257. Så även här ser vi en närhet.

  258. Italienska Femstjärnerörelsen
    här nere är väldigt liberalt.

  259. De är med för att Femstjärnerörelsen
    är med i samma partigrupp som Ukip-

  260. -alltså Europe of Freedom and Direct
    Democracy, som den heter nu.

  261. Så här ser vi en sammanhållen grupp
    på den auktoritära dimensionen-

  262. -och det kan ju vara en förklaring-

  263. -till varför de inte har bildat en
    egen partigrupp i Europaparlamentet.

  264. De är utspridda på tre partigrupper,
    förutom de som är grupplösa.

  265. Här ser vi synen på EU, en egen
    dimension i våra politiska system-

  266. -och i det europeiska partisystemet
    rent generellt.

  267. Här ser vi att de flesta partierna
    är EU-kritiska.

  268. De är kanske inte totalt för ett
    totalt utträde, som Ukip har varit.

  269. Ukip har ju haft stora framgångar med
    att påverka den brittiska politiken-

  270. -och de politiska processerna
    på det sättet. Ett mönster här...

  271. Det är ett myller av partinamn här-

  272. -men partierna i Öst- och
    Centraleuropa är mindre EU-kritiska-

  273. -än de i Västeuropa,
    och det kan ha att göra med-

  274. -den typ av ekonomiskt understöd
    man får från de här partierna.

  275. Det andra argumentet.

  276. Är de missnöjespartier eller
    är de sakpolitiskt orienterade?

  277. Här ser vi... Här vill jag visa
    vilken överensstämmelse som finns-

  278. -mellan partiernas
    och väljarnas positioner.

  279. De högerradikala partierna här,
    längst till höger från er sida...

  280. Partiernas positioner på den hori-
    sontella, väljarnas på den vertikala.

  281. De har etablerat en egen nisch.

  282. Man kallar dem nischpartier
    i deras respektive partisystem.

  283. På det sättet
    representerar man väljare-

  284. -i en ståndpunkt där andra partier
    inte erbjuder samma politik.

  285. Det är ju därför de finns där. Både
    i invandringsfrågan och EU-frågan.

  286. I de övriga partierna finns det,
    och det har ökat över tid-

  287. -ett större avstånd mellan partiets
    och väljarnas position i invandring.

  288. Vi gjorde samma analys
    för fyra år sen-

  289. -och väljarna har blivit mer
    invandringskritiska under dessa år-

  290. -medan partierna
    har bibehållit sin position.

  291. Partierna är inte lika representativa
    för sina väljare, om vi då menar-

  292. -att väljare och parti
    ska inta samma ståndpunkt.

  293. Det här är genomsnittsväljare, så
    inom partier finns en stor spännvidd-

  294. -när det gäller väljarnas åsikter
    i en fråga.

  295. Detsamma gäller EU-frågan. Så...

  296. Partierna finns
    för att de representerar frågor-

  297. -där de representerar de väljare
    som är invandrings- och EU-kritiska-

  298. -och där övriga partier inte har
    kunnat presentera såna ståndpunkter.

  299. På det sättet kunde man kanske säga-

  300. -att de här partierna uppfyller
    en demokratisk funktion-

  301. -därför att de för in invandrings-
    kritiska och EU-kritiska röster-

  302. -i parlamenten och i
    beslutsprocesserna i våra system.

  303. Och det finns forskning som visar
    att det här missnöjet följer av-

  304. -att man är missnöjd
    med den förda politiken.

  305. De här väljarna
    är rent generellt mer missnöjda-

  306. -med etablerade politiska partier,
    men oftast följer det missnöjet av-

  307. -att man tycker att de etablerade
    partiet har glömt deras frågor.

  308. -Det finns en del forskning på det.
    -Nu måste vi sluta.

  309. -Vi tackar så mycket.
    -Tack.

  310. Stanna kvar. Gå inte din väg.

  311. Först ska jag ställa en fråga,
    och sen ska vi prata alla tre.

  312. En snabb fråga. Om vi ska försöka
    förstå den här bilden av Europa-

  313. -så måste vi även titta på den
    auktoritära-antiauktoritära skalan.

  314. Jag tyckte mig se där...
    Finns det partier-

  315. -som ligger till vänster
    som är mer främlingsfientliga?

  316. Jag såg ett parti som heter Ataka.
    Jag vet inte vad det är.

  317. Det är ett parti från Bulgarien.

  318. Den här hörnan där man är
    värdekonservativ och vänster-

  319. -är "the empty space of Nordic
    politics". Vi har inte de väljarna.

  320. Men däremot i USA
    och i Öst- och Centraleuropa.

  321. De som röstar på gamla kommunistiska
    partier står ofta till vänster-

  322. -men är också värdekonservativa.
    Så det finns några såna partier.

  323. Men i Norden
    tycks de ha svårt att etablera sig.

  324. Här är vänster liktydigt
    med en liberal värdepolitik.

  325. Man omfattar frågor om jämställdhet,
    sexuella minoriteters identitet-

  326. -och gröna värden.

  327. Tack. Jens Rydgren är professor i
    sociologi vid Stockholms universitet-

  328. -och numera forskare
    vid Institutet för framtidsstudier.

  329. Du ska förklara
    hur denna tillväxt har gått till-

  330. -på knappt tio minuter.

  331. Det ska jag försöka göra. Tack.

  332. Det finns en risk att jag tar upp
    saker som tidigare talare avhandlat-

  333. -men repetition är kunskapens moder-

  334. -så det kanske
    går att vända till nåt positivt.

  335. Radikala högerpartier, den beteckning
    som jag använder i min forskning-

  336. -förenas av sin etniska nationalism-

  337. -och det politiska målet är
    att värna nationens majoritetskultur-

  338. -och att hålla nationen
    så etnisk homogen som möjligt.

  339. Den här etniska nationalismen ger
    en exkluderande syn på invandrare-

  340. -och i varierande grad
    också på andra etniska minoriteter.

  341. Invandrings- och flyktingfrågan har
    dominerat deras politiska budskap.

  342. I synnerhet i Västeuropa, men
    de senaste åren också i Östeuropa.

  343. Och flykting- och invandringsfrågan
    är den fråga som har lockat väljarna.

  344. Det mest utmärkande draget hos de
    radikala högerpartiernas väljare-

  345. -är att
    de vill begränsa invandringen.

  346. Om man tittar på vad i de radikala
    högerpartiernas budskap-

  347. -som lockar väljare, så ser man
    att det är kopplingen som de gör-

  348. -mellan invandring och kriminalitet
    och annan typ av social oro-

  349. -som har spelat
    en särskilt betydande roll.

  350. Man bör också uppmärksamma att-

  351. -det främst är invandrare
    från muslimska länder-

  352. -som har pekats ut som problematiska
    och ovälkomna av dessa partier.

  353. Även om man även har önskat exkludera
    också andra grupper.

  354. Radikalhögerns ofta islamofobiska
    budskap fann ökad resonans-

  355. -i samband med 11 september 2001-

  356. -och de återkommande
    islamistiska terrordåden-

  357. -som har drabbat
    olika europeiska länder sen dess.

  358. De radikala högerpartierna
    benämns ofta som populistpartier-

  359. -som vi bland annat hört
    av tidigare talare i den här panelen.

  360. Jag är av olika anledningar
    kritisk till det.

  361. Det är den etniska nationalismen,
    och inte en populistisk ideologi-

  362. -som i definierar de här partierna.
    Det är den etniska nationalismen-

  363. -som styr de radikala högerpartiernas
    populistiska budskap.

  364. Partiernas antielitistiska budskap,
    riktat mot "PK-eliten"-

  365. -emanerar ur föreställningen
    om att en elit bestående av-

  366. -etablerade partier,
    media, intellektuella-

  367. -har förrått sitt land
    genom att omfamna-

  368. -multikulturella och
    internationalistiska idéer.

  369. Eller för att ha sålt ut
    sitt lands suveränitet till EU.

  370. Det här speglas även på väljarnivå,
    där man har kunnat se-

  371. -att politikermissnöje eller -misstro
    har varit mindre viktiga faktorer-

  372. -än attityder gentemot invandring,
    för att förklara väljarnas röster.

  373. Däremot har vi kunnat observera
    så kallade integrationseffekter-

  374. -där det bland de väljare som har
    negativa attityder till invandring-

  375. -i första hand är de
    med lågt politikerförtroende-

  376. -som röstar på radikalhögern.

  377. Hur kan man förklara
    radikalhögerns framväxt?

  378. Jag har kort om tid på mig-

  379. -så jag kan inte ge ett uttömmande
    svar på den här komplexa frågan.

  380. Jag fokuserar på en av de viktigaste
    delarna av en sån förklaring.

  381. Under efterkrigstiden dominerades
    partipolitiken i Västeuropa-

  382. -av en konflikt mellan olika
    socioekonomiska ståndpunkter.

  383. Den här konfliktdimensionen mellan
    socioekonomisk höger och vänster-

  384. -rör frågor
    som skatter, fördelning, jobb-

  385. -och hur mycket staten ska finansiera
    och producera människors välfärd.

  386. Så länge såna här socioekonomiska
    frågor dominerar politiken-

  387. -så har radikala högerpartier svårt
    att nå väljarmässiga framgångar.

  388. För att nå fram till väljarna
    så krävs-

  389. -att den socioekonomiska konflikt-
    dimensionen blir mindre framträdande-

  390. -på bekostnad av en sociokulturell
    konfliktdimension

  391. -som inbegriper frågor rörande
    kultur, värderingar och identitet.

  392. När såna frågor blir mer framträdande
    i det politiska samtalet-

  393. -och hamnar högre upp
    i väljarnas preferensordning-

  394. -så ökar radikalhögerns möjligheter
    att mobilisera väljare.

  395. De senaste decennierna
    har vi sett en process-

  396. -där den socioekonomiska dimensionen
    har minskat i betydelse-

  397. -samtidigt som den sociokulturella
    dimensionen har blivit viktigare.

  398. Vad beror den utvecklingen på?

  399. Utrymmet för en rent nationell
    ekonomisk politik har minskat-

  400. -till följd av internationella
    stabilitets- och inflationsmål-

  401. -inrättandet av självständiga riks-
    banker och ekonomins globalisering.

  402. Det bidrog till en ökad konvergens
    mellan de etablerade partierna-

  403. -gällande den socioekonomiska
    politiken. Det förstärktes även-

  404. -av en väljarstrategisk rörelse
    mot mitten-

  405. -av framför allt
    socialdemokratiska partier.

  406. I takt med att åsiktsskillnaderna
    har minskat-

  407. -har det blivit svårare att
    entusiasmera väljare och media-

  408. -vilket har bidragit
    till en partiell avpolitisering-

  409. -av den socioekonomiska dimensionen.

  410. I stället har sociokulturella frågor,
    som är ofta är polariserande-

  411. -och som lät skapar konflikt,
    blivit allt mer framträdande.

  412. Det är inte enbart förespråkare
    för en mer exkluderande-

  413. -auktoritär eller konservativ syn
    på kultur, värderingar och identitet-

  414. -som har bidragit till den här
    ökade sociokulturella politiseringen-

  415. -utan även de
    som intar motsatt ståndpunkt-

  416. -som har kampanjat
    för en mer liberal inställning-

  417. -till värderingar och identitet.

  418. I viss bemärkelse kan framväxten
    av de radikala högerpartierna-

  419. -ses som en fördröjd reaktion
    på den emancipatoriska politik-

  420. -som har sin upprinnelse i 60-
    och 70-talens proteströrelser-

  421. -som radikalhögern
    nu manar till kulturkamp emot.

  422. Jag vill avsluta med några ord om de
    underliggande sociologiska processer-

  423. -som har underlättat framväxten
    av de radikala högerpartierna.

  424. Även om partierna har vunnit väljare
    i alla grupper av befolkningen-

  425. -så finns det tydliga mönster-

  426. -som tenderar att återkomma
    i de flesta länder.

  427. Manliga väljare och väljare ur
    arbetarklassen är överrepresenterade-

  428. -medan högutbildade väljare
    är kraftigt underrepresenterade.

  429. En vanlig förklaring
    inom forskningen-

  430. -är att det är
    från globaliseringens förlorare-

  431. -som radikalhögerns
    väljarstöd kommer.

  432. Väljare som missgynnas
    av den ökade betydelsen av rörlighet-

  433. -flexibilitet och kulturellt kapital-

  434. -och som upplever att allt de ser
    som fast och beständigt förflyktigas.

  435. Eftersom bakomliggande strukturer
    och ekonomiska makroprocesser-

  436. -är abstrakta
    och ibland svårgreppbara-

  437. -kan missnöjet och frustrationen
    komma att kanaliseras till-

  438. -konkreta och mer
    visuellt tydliga förändringar-

  439. -i form av ökad invandring.

  440. En relaterad process
    är den strukturomvandling-

  441. -som har decimerat arbetarklassen
    och slagit sönder arbetarmiljöerna.

  442. Tillsammans med en tilltagande
    individualisering har det försvårat-

  443. -arbetarrörelsens möjlighet
    till politisk socialisering-

  444. -och bidragit
    till en försvagad klassidentitet.

  445. Ännu en orsak till den socio-
    ekonomiska dimensionens försvagning-

  446. -och därigenom till
    de radikala högerpartiernas framväxt.

  447. Tack.

  448. Bengt och Ann-Cathrine,
    ni kan komma upp.

  449. Men jag vill börja med en fråga
    till dig. Förklaringen här...

  450. Idén är att
    den socioekonomiska konfliktytan-

  451. -har minskat, vilket ger mer utrymme
    för sociokulturella konflikter-

  452. -och det gynnar
    de radikala högerpartierna.

  453. Det andra var
    att anledningen till detta-

  454. -är att lagar och regler
    som styr ekonomins utveckling-

  455. -har gjort att det finns mindre
    utrymme för ekonomisk politik.

  456. Tänker du då framför allt på EU?

  457. Att deras regelverk minskar utrymmet
    för en egen ekonomisk politik?

  458. Det är en av sakerna
    som begränsar det utrymmet, ja.

  459. Men du tänker även på saker
    som har gjort nationellt?

  460. En självständig riksbank.

  461. Är det ett generellt mönster
    i de europeiska staterna?

  462. Ja, det är ett generellt mönster-

  463. -att det har skett en konvergens
    när det gäller partiernas positioner-

  464. -kring socioekonomiska frågor.

  465. Om man tittar på USA,
    som inte är så begränsade...

  466. De har stora möjligheter att föra
    en självständig ekonomisk politik.

  467. Skulle den här förklaringsmodellen
    kunna förklara tillväxten där?

  468. Ett tvåpartisystem
    beter sig alltid lite speciellt.

  469. Det är alltid svårt att jämföra med
    USA när det gäller politiska partier.

  470. Samtidigt så har de ju
    i stort sett samma ramverk-

  471. -att följa, och... Jag har inte
    funderat på hur USA passar in här.

  472. Vi kan börja...
    Ni får gärna hoppa in här.

  473. Ann-Cathrine, vilken roll har EU-

  474. -för tillväxten av de här partierna?
    EU-kritiken har legat där hela tiden.

  475. Man sålde ut
    det nationella självbestämmandet.

  476. Spelar det en roll för dessa partier?

  477. Det är deras två viktigaste frågor.

  478. Viktningen mellan EU-kritiken
    och motståndet mot invandring.

  479. För SD har invandringsmotståndet
    varit det främsta skälet-

  480. -för väljare att rösta på partiet.
    EU har varit en mycket mindre del.

  481. För Sannfinländarna var EU den
    viktigaste frågan väldigt länge.

  482. Samma sak med Ukip, som ursprungligen
    var ett EU-kritiskt parti.

  483. Sen har man börjat kombinera det
    med invandringsmotstånd.

  484. För Ukip var det den fria rörligheten
    i Europa som blev en fråga.

  485. Man kombinerar invandringskritik
    med EU-

  486. -och EU:s
    både vertikala och horisontella...

  487. Både utvidgningen och fördjupningen
    av EU-projektet har haft betydelse-

  488. -för de här partierna.

  489. Det ser vi på Brexit
    och Orbáns omröstning.

  490. Man mobiliserar på ett EU-motstånd.
    Och i Baltikum-

  491. -där man har haft
    nationalistiska partier-

  492. -så har det uppstått
    högerradikala partier-

  493. -som mobiliserar på ett EU-motstånd.

  494. Gör det nån skillnad
    om de har monopol på det-

  495. -eller om det finns EU-kritiska
    partier i mitten eller till vänster?

  496. De här partierna
    representerar unika positioner.

  497. De är oftast de enda partierna
    som är entydigt kritiska till EU-

  498. -och till invandringen.

  499. Övriga partier förflyttar sig nu-

  500. -men det går långsammare
    än för väljarna.

  501. Det är ju därför de finns där.
    Det är i dessa två frågor-

  502. -som de har kunnat presentera
    en ståndpunkt som inga partier har.

  503. I EU-frågan
    ser det lite annorlunda ut-

  504. -för där har vänsterpartiet i vissa
    av medlemsländerna varit EU-kritiska.

  505. Men inte alls i alla EU-länder.

  506. Gör det nån skillnad för deras
    framgång, med såna vänsterpartier?

  507. Vi kan jämföra
    SD med Sannfinländarna.

  508. I Finland hade man en folkomröstning
    och gick med i EU-

  509. -men man gick med i eurosamarbetet
    genom ett vanligt riksdagsbeslut.

  510. En bred koalitionsregering
    fattade det beslutet.

  511. Och det mobiliserade Sannfinländarna
    på. "Vi ska folkomrösta om euron."

  512. "Vi ska gå ur eurosamarbetet."
    De var det enda EU-kritiska partiet.

  513. Vänsterpartiet sa att de var
    kritiska till eurosamarbetet-

  514. -men de godkände inträdet
    när de satt i regeringen.

  515. Men Sverige
    är inte med i eurosamarbetet-

  516. -och har inte haft samma diskussion,
    så SD kunde inte mobilisera i frågan.

  517. Så vilka delar av det europeiska
    samarbetet som landet är med i-

  518. -påverkar hur partierna
    mobiliserar på den frågan.

  519. Bengt, är det samma sak
    för de nordiska länderna?

  520. Finland är ett nordiskt land.

  521. Där är det väldigt tydligt
    att invandringen...

  522. Det är invandringskritiska och det
    EU-kritiska har gått hand i hand.

  523. Men i Norge
    var det lite mer komplicerat.

  524. I början på 90-talet, när Norge
    hade sin andra folkomröstning-

  525. -om att gå med i EU, alltså 1994-

  526. -då hade Fremskrittspartiet
    och Carl I. Hagen-

  527. -som själv var väldig kluven... Han
    var egentligen för ett EU-medlemskap-

  528. -och en stor del
    av partimedlemmarna var det.

  529. Man höll sig i mitten och försökte
    sitta på två stolar samtidigt.

  530. Det ledde också
    till en kraftig nedgång för partiet.

  531. Första halvan av 90-talet
    var kanske den period-

  532. -där Fremskrittspartiet blev som mest
    försvagat av inre stridigheter.

  533. Man hade även fått in framgångsrika
    nyliberaler, närmast libertarianer-

  534. -som förespråkade fri invandring
    och homosexäktenskap.

  535. Carl I. Hagen funderade i ett skede
    faktiskt på att lämna politiken.

  536. Han gjorde inte det,
    utan påbörjade en rejäl utrensning-

  537. -av alla dessa nyliberala politiker.

  538. Många av dem var ungdomar
    från handelshögskolan.

  539. En var Siv Jensen, i dag finans-
    minister i den norska regeringen.

  540. Det visar hur splittrat mönstret
    kan vara även i ett parti-

  541. -som jag hellre kallar
    högerpopulistiskt än högerextremt.

  542. Nu till min nästa fråga. - Jens, du
    gillar inte att kalla dem populister.

  543. Du vill kalla dem
    för radikala högerpartier.

  544. Var det en oenighet
    med de andra talarna?

  545. Är det samma partier, eller ville du
    begränsa vilka vi ska prata om?

  546. Jag tror
    att vi inte pratar om samma...

  547. Jag tror inte att Fremskridtspartiet
    under Glistrup-

  548. -räknas in bland
    de radikala högerpartierna.

  549. Ny Demokrati
    var nåt slags hybridform-

  550. -som var mer
    ett klassiskt populistiskt parti.

  551. Visserligen invandringsfientligt-

  552. -men utan en utvecklad
    nationalistisk ideologi i botten.

  553. Så delvis...
    Vi pratar om överlappande fall.

  554. Men det dominerande antalet partier-

  555. -i både Väst- och Östeuropa
    som ibland talas om-

  556. -i termer av populistiska partier-

  557. -räknar jag till radikalhögern. De är
    etniskt nationalistiska partier.

  558. Men sen finns det också
    högerpopulistiska partier-

  559. -som inte är etniska nationalister.

  560. Det skulle vara
    till exempel Glistrups...

  561. Ja, till exempel. Men som du nämnde
    så har det skett en konvergens-

  562. -så de partier som började som
    populistpartier för länge sen-

  563. -har långsamt lärt sig-

  564. -från framgångsrika, högerradikala
    partier i andra länder-

  565. -där Le Pens Front National och Jörg
    Haiders FPÖ var väldigt viktiga-

  566. -och fick stora väljarframgångar.

  567. Den här konvergenstesen,
    att de konvergerar-

  568. -är det nånting ni håller med om,
    allihop? Att de börjar likna...

  569. De har konvergerat under lång tid-

  570. -men nu tror jag mig kunna se
    början på en divergerande trend.

  571. Men det har inte riktigt
    studerats systematiskt ännu.

  572. Partier
    som Jobbik och Gyllene Gryning-

  573. -som har varit
    mer öppet högerextrema-

  574. -på ett sätt som inte
    har varit representerat tidigare.

  575. -Så vi får se vart det tar vägen.
    -Bengt.

  576. Apropå konvergens så kan det mycket
    väl bli nyval i Danmark i höst.

  577. Det har vi inte läst en rad om
    i Stockholmsmedierna.

  578. Man får läsa Sydsvenskan
    om man vill veta nåt om Danmark.

  579. Det intressanta med nyvalet är att
    Dansk Folkeparti spelar en stor roll.

  580. Det är i dag det största borgerliga
    partiet enligt opinionsmätningarna-

  581. -och de bedriver nu en balanspolitik.

  582. De vädjar
    till de övriga borgerliga partierna-

  583. -och de vädjar till vänster,
    och kan mycket väl tänkas ingå-

  584. -i denna konvergerande mitt.
    Vad blir då följden av detta?

  585. Jo, det håller på att bildas
    två nya partier.

  586. Framför allt ett,
    som är med i opinionsmätningarna.

  587. Nye Borgerlige fick 6 %
    i de senaste mätningarna-

  588. -och övertar delar
    av Dansk Folkepartis politik.

  589. Det är intressant, för det visar på
    att de här populistiska partierna-

  590. -riskerar att bli etablerade,
    och då har vi ännu en ny situation-

  591. -där det kan börja nåt sönderfall
    och atomisering också på den kanten.

  592. En sista kort kommentar.

  593. Det sker ju en ideologisk konvergens-

  594. -och vi ser en konvergens i det att
    de här partierna är professionella-

  595. -väl institutionaliserade och de har
    byggt upp medlemsorganisationer.

  596. De är väldigt etablerade.
    Och vi ser också en annan utveckling.

  597. Många av de här partierna
    håller på att bli regeringsdugliga.

  598. De sitter i regeringar
    och andra partier är på väg in.

  599. Så vi ser en konvergens både
    när det gäller ideologi och strategi.

  600. Sen finns det vissa extrema partier
    som inte gör det.

  601. Men vi ser att de här partierna
    har likartade strategier.

  602. Den parlamentariska situationen
    avgör sen huruvida de når regeringen.

  603. Avslutningsvis kan vi säga
    att de har ett inflytande.

  604. De har ett större indirekt inflytande
    på våra politiska system än direkt.

  605. Nu är det kafferast, så vi får tacka
    er för detta intressanta föredrag.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Främlingsfientliga partier i Europa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Främlingsfientliga partier började dyka upp i Norden när socialdemokratins hegemoni avtog under efterkrigstiden. Men vilka är det som röstar på dessa idag, och varför? Föreläsningar och diskussioner med Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, Jens Rydgren, professor i sociologi och Bengt Lindroth, journalist och författare. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
Högerextremism, Högerextremistiska partier, Ideologier, Politik, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Väljarsympatier
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Vad händer med de asylsökande nu?

Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, ger en historik över de senaste årens migration till Sverige. Vi får korta nedslag från arabiska våren 2010 fram till idag samt en prognos om framtiden. Moderator: Patrik Hadenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Migrationen och framtiden

Peo Hansen, professor i statsvetenskap, och Malin Mobjörk, forskare vid Stockholm International Peace Research Institute, talar om hur vi kommer att se på den senaste flyktingvågen i framtiden ur ett EU- och ett klimatperspektiv. De menar att vi bland annat får vänja oss vid fler klimatflyktingar och fler inskränkningar av våra EU-rättigheter. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Att fly till det extrema landet Sverige

I Sverige har vi som följd av vår historia utvecklat en uppsättning värderingar som i jämförelse med andra länder kan uppfattas som extrema. Hur ska de nyanlända förstå och anpassa sig till detta? Föreläsningar och samtal om hur vi beter oss i Sverige och vilka värderingar vi bär med oss. Medverkande: Pontus Strimling, docent i nationalekonomi och normforskare, Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey, och Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Vad kostar migrationen?

Joakim Ruist, migrationsforskare Göteborgs universitet, Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé, och Anders Ekholm, tidigare analyschef på Socialdepartementet, talar om migrationens kostnader. Moderator: Patrik Hadenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Migrationen och medierna

En diskussion om mediernas rapportering om migrationen och invandringsfrågorna och på vilket sätt de påverkar den allmänna opinionen. Medverkande: Lasse Granestrand, journalist och författare, Linn Bursell, journalist och författare, och Lars Truedson, föreståndare för Institutet för mediestudier och producent för Medierna i P1. Moderatorer: Patrik Hadenius och Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Främlingsfientliga partier i Europa

Främlingsfientliga partier började dyka upp i Norden när socialdemokratins hegemoni avtog under efterkrigstiden. Men vilka är det som röstar på dessa idag, och varför? Föreläsningar och diskussioner med Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, Jens Rydgren, professor i sociologi och Bengt Lindroth, journalist och författare. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Generös flyktingpolitik i den svenska modellen

Sverige vill ha en generös flyktingpolitik men också Europas lägsta arbetslöshet. En debatt om på vilket sätt nyanlända kommer att påverka löner och jobb. Medverkande: Erik Nilsson, statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet, Berit Müllerström, vice ordförande LO, Andreas Bergström, vice vd Fores, och Jonas Frycklund, tf chefekonom Svenskt Näringsliv. Moderator: Helle Klein. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.