Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : En kultur för alla?Dela
  1. Välkomna till Timbros seminarium
    "En kultur för alla?".

  2. Den ska i första hand diskutera Johan
    Lundbergs bok "Det sista museet"-

  3. -som kommer att finnas
    därute till höger.

  4. Vi har med oss Johan Lundberg,
    docent i litteraturvetenskap.

  5. Och Jasenko Selimovic,
    Europaparlamentariker.

  6. Får jag be dig, Johan,
    att summera vad boken handlar om?

  7. Vad är utgångspunkten?

  8. Den ideologiska utgångspunkten-

  9. -är en kritik av identitetspolitiken.
    Identitetspolitik förstår jag-

  10. -som att man uppfattar
    ens kollektiva identitet-

  11. -som bestämmande
    för hur man skapar konst-

  12. -och hur man tillägnar sig konst.

  13. Identitetspolitiken
    utgår också från ett maktperspektiv.

  14. Man uppfattar det som viktigt
    att analysera hur vissa kollektiv-

  15. -har förtryckt andra kollektiv.
    Man uppfattar det som att förtrycket-

  16. -har kunnat upprätthållas genom
    att man har vårdat sina privilegier-

  17. -som kollektiv. Alla människor
    inom ramen för kollektivet-

  18. -uppfattar att det viktigaste
    är att vårda dessa privilegier.

  19. Människor är inte individer, utan
    primärt företrädare för kollektiv.

  20. Det kan vara kön, sexuell läggning
    eller på basis av etnicitet-

  21. -eller på basis
    av ren och skär hudfärg.

  22. Johan, vad har det
    med museum eller kultur att göra?

  23. Vad spelar det för roll?
    Det är väl bra?

  24. Jag diskuterar
    den identitetspolitiska styrningen-

  25. -som har blivit alltmer tydlig
    när det gäller museiverksamheten.

  26. Att det har utgått direktiv-

  27. -om att verksamheten
    ska baseras på identitetspolitik.

  28. Man måste omfatta
    den identitetspolitiska ideologin-

  29. -om man ska anställas som museichef.

  30. Det motiveras med krav
    på större mångfald bland besökare.

  31. Man tror att man bara kan locka folk
    med annat etniskt ursprung-

  32. -genom att ha en vinkling
    mot normkritik på museet.

  33. Man ska kritisera de normer
    som styr samhället.

  34. Om man vill ha fler somalier...
    Inte många somalier går på museer.

  35. Eller det är för få somalier.
    Hur lockar man somalier till museet?

  36. Genom normkritiska utställningar.

  37. Varför skulle somalier vara mer
    intresserade av det än svenskar?

  38. De är kanske mindre intresserade
    av svenskar som ältar sina problem.

  39. Innan jag vänder mig till dig...
    - Innan jag vänder mig till Jasenko-

  40. -tänker jag så här:

  41. Inom litteratur och på museer upplevs
    ofta... Individers möjligheter-

  42. -att identifiera sig med
    det man betraktar i form av konst-

  43. -ökar viljan
    att befatta sig med det.

  44. Varför är det då inte en bra idé
    att ha mer av sånt-

  45. -som andra kan identifiera sig med?
    Att ha fler utställningar-

  46. -som associerar till islam,
    Mellanöstern eller Afrika.

  47. Absolut,
    det är inget problem för mig.

  48. Det är det museer
    traditionellt sett har ägnat sig åt.

  49. Var blir det problem?

  50. När man anser att det finns problem
    med traditionella utställningar-

  51. -eftersom de inte underordnas
    en identitetspolitisk diskurs.

  52. Man vill inte bara visa fram
    saker från Mellanöstern-

  53. -eller var de nu kan komma ifrån,
    utan man vill ideologisera det.

  54. Du menar att Medelhavsmuseet,
    trots att det ser ut som det gör-

  55. -med utställningar från Egypten,
    behöver underordnas en ideologi?

  56. Det är det de styrande direktiven
    går ut på.

  57. Vad säger du, Jasenko?

  58. Bara för att ta ett konkret exempel,
    det här fallet på Utbildningsradion-

  59. -med medarbetare som eftersöktes i
    annons. De skulle ha en viss hudfärg.

  60. -Det är det du är ute efter?
    -Min poäng är inte att det är...

  61. Man är inte intresserad
    av folk med en annan hudfärg-

  62. -utan av folk med en annan hudfärg
    som har en viss ideologi.

  63. Hur menar du? Alltså...

  64. Utbildningsradion är intressant. Man
    skulle göra reportage om afrofobi.

  65. Den grupp som skulle göra det...
    Det var fel, de var vita.

  66. Man skulle ersätta dem,
    men inte med vilka svarta som helst.

  67. De var från Afrosvenskarnas
    Riksförbund, som driver en ideologi.

  68. Behövs inte det i ett samhälle?
    Människor som utifrån etnicitet-

  69. -bedriver en speciell ideologi?

  70. Jag är inte anhängare av den idén,
    men jag kan hävda-

  71. -att Johans bok, en utmärkt bok...
    Läs den, den är utmärkt på alla vis.

  72. -Det är ett hopplöst projekt.
    -Därför att?

  73. Därför att om man skalar ner
    hela identitetspolitiken-

  74. -som är ett besvärligt begrepp...

  75. Låt oss säga att Utbildningsradion
    är ett exempel på det.

  76. "Vi letar efter en medarbetare
    av en viss hudfärg"-

  77. -"som ska göra reportage
    om människor av samma hudfärg."

  78. Vad identitetspolitiken
    i sin grund är...

  79. Vad den säger till oss är:

  80. "Du är mycket bättre än din lön,
    än din position i samhället"-

  81. -"än det jobb du gör."

  82. "Du är fantastiskt bra.
    Men du är diskriminerad."

  83. "Därför har du den där skitiga lönen
    och det halvskitiga jobbet."

  84. "Utan diskriminering hade du
    haft nåt bättre. Nu visar vi dig"-

  85. -"hur du är diskriminerad.
    Vi ska medvetandegöra dig."

  86. Det budskapet gillar alla.
    Det är ett hopplöst projekt.

  87. Vilka av oss här i rummet-

  88. -tror inte att vi är bättre
    än det jobbet och den lönen vi har?

  89. Ursäkta mig?
    Ett fantastiskt bra budskap!

  90. "Du skulle egentligen vara..."

  91. Jag ska ta mig själv som exempel,
    för att inte göra det värre för er.

  92. Jag ska göra det med mig själv.
    Jag kom som flykting som 25-åring.

  93. Jag har varit teaterchef,
    statssekreterare i Regeringskansliet.

  94. Nu är jag EU-parlamentariker.
    Man kan inte klaga på min karriär.

  95. Men sen kan nån säga:
    "Om du inte varit invandrare"-

  96. -"skulle du minst ha varit minister."
    Tror ni att jag inte tror på det?

  97. Så klart att man tänker
    att det nog ligger nåt i det.

  98. Det är det identitetspolitiken säger
    oss: Du är bättre än det du gör.

  99. Därför köper vi den,
    oavsett hur du desavouerar den.

  100. Du hackar sönder varje sida
    i kriget mot identitetspolitiken.

  101. Det är jättebra gjort! Men du säger:
    "Du är lika skitig som ditt jobb är."

  102. -Människor gillar inte det.
    -Du tänker fel, Jasenko.

  103. Du är liberal.

  104. Om din åsikt skulle stämma,
    skulle man lika gärna kunna säga:

  105. Det liberala projektet är
    meningslöst. Du borde bli kommunist.

  106. Arbetarklassen vill höra det här.

  107. Alla vill höra det! Vi alla
    vill höra att vi är lite bättre.

  108. Det finns människor som har
    hackat sönder identitetspolitiken-

  109. -med otroligt goda argument.
    Det är ett hopplöst projekt.

  110. Men ju bättre de argumenterar,
    desto mindre gillar vi dem.

  111. Det är det som är grunden.
    Den här boken säger:

  112. "Du är så dålig som du är just nu."

  113. "Till och med det
    har du lite fått tack vare andra."

  114. Man tänker "oj, oj". Det är det som
    är lockelsen i identitetspolitiken.

  115. -Det är därför alla gillar den.
    -Alla gillar den inte.

  116. Johan? Det här blev intressant-

  117. -men jag tänkte gå tillbaka
    till kärnfrågan kultur och identitet.

  118. Vi har en diskussion
    om vem som ska skriva om vad.

  119. Det här är ändå kultur för alla.

  120. Vi har problem med museer på grund av
    idéerna kring hur de ska förändras.

  121. Varför...
    Det jag upplever är snarare att...

  122. När man uttrycker sig så här, och har
    idéer om vem som ska skriva om vad-

  123. -finns det en utgångspunkt i
    att en viss hudfärg, ett visst kön-

  124. -en viss sexuell läggning,
    är förknippad med en viss åsikt.

  125. Det är det jag menar,
    det är det som är problemet.

  126. Det är samtidigt förnedrande
    när nån säger-

  127. -att bara för att du har
    den hudfärgen gillar du det här.

  128. Jag skulle inte gilla det
    om man sa det till mig.

  129. Om man håller sig kring en kultur
    för alla... Finns det nån kultur då?

  130. Vi har idén att vissa
    inte ska uttrycka sig om vissa saker.

  131. Män ska inte skriva om kvinnor,
    vita ska inte skriva om svarta.

  132. Är det ett problem att man skapar
    mer inifrån-perspektiv-

  133. -i skapandet, i kulturen, i stället
    för att ha blickandet utifrån?

  134. Det har också diskuterats.
    Är det ett problem med det?

  135. Ja. Problemet är att man förutsätter-

  136. -att människor med ett visst
    etniskt ursprung... Folk är olika.

  137. Vissa gillar litteratur som driver
    en identitetspolitisk agenda-

  138. -som baseras på en sån ideologi.
    Andra vill läsa 1800-talsromaner.

  139. Kan en... Kan en vit medelålders man
    skriva trovärdigt om kvinnor?

  140. Det är klart.
    Flaubert, "Madame Bovary".

  141. -Tolstoj.
    -Ja. Det finns massor med exempel.

  142. -Vad säger du, Jasenko?
    -Absolut.

  143. Det är en begåvningsfråga. Tolstoj
    skrev den romanen som vi alla läser-

  144. -och tycker är en av de största
    kärleksromanerna som har skrivits.

  145. Han var en medelålders vit man.

  146. Men man ska inte förneka vissa...
    Låt oss komplicera det här lite:

  147. Jag är förstås intresserad
    av vissa saker-

  148. -på grund av mina livserfarenheter.

  149. Man ska inte säga
    att det inte finns nånting där.

  150. Det som är bra i identitetspolitiken,
    det som börjar med den-

  151. -är också dess fördärv. Nämligen:

  152. Om du vill titta
    på en grupp människor och säga:

  153. "De tittar på såna föreställningar."
    "Så här mycket super människor."

  154. Det är svårt att säga
    att alla super så här mycket.

  155. Det är ett meningslöst påstående.
    Man måste börja tänka:

  156. "Vänta lite,
    jag delar upp det i variabler."

  157. "Är det män eller kvinnor?
    Män slåss, inte kvinnor."

  158. Jag delar in det i inkomstvariabler.

  159. Jag har kommit närmare nån sorts
    bestämning av vad det där är.

  160. Det går inte att inte göra så om
    man vill komma åt vad problemet är.

  161. Samtidigt: När man baserar lösningen
    på den grupproblematiken-

  162. -uppstår det är som är
    identitetspolitikens stora tragedi:

  163. Du säger till mig att jag som man
    inte kan läsa "Anna Karenina".

  164. Du säger till mig att "den här boken
    kommunicerar inte med dig".

  165. "Den här forskningen kommunicerar
    inte med dig, du är invandrare."

  166. Du säger nåt extremt besvärligt-

  167. -nämligen att vi inte kan lära oss
    att överbrygga våra roller.

  168. Det är problematiskt. "Du kan inte
    lära dig att komma ut ur din värld"-

  169. -"och intressera dig
    för kvinnans värld."

  170. "Oj då, är jag så begränsad?"
    Det är en politik som begränsar mig-

  171. -till mitt kön, min sexuella läggning
    och min hudfärg.

  172. Du är litteraturvetare, Johan.
    Är inte det litteraturens styrka-

  173. -just att människor skriver om andra?

  174. Jag tar ett kort exempel,
    George Eliot. Det var en kvinna.

  175. Hon skrev romanen "Daniel Deronda",
    en tjock roman från 1870-talet-

  176. -som handlar om en person
    med judisk härkomst-

  177. -och hans problem
    i det dåtida England.

  178. Det är en fascinerande roman,
    där hon i princip...

  179. Hon läste på så gott hon kunde, men
    hon hade knappt några judiska vänner.

  180. Hon sätter sig in i människoödet.
    Romanen blir central för sionismen.

  181. Det är ett bra exempel
    på den förmågan.

  182. Det var hennes inställning. Vitsen
    med litteratur var att förstå sig på-

  183. -människor som var annorlunda.

  184. Människor som agerar konstigt,
    hur ska vi förstå dem?

  185. Det är den stora begränsningen
    med den här politiken.

  186. En viss människa med en viss hudfärg
    måste göra reportagen-

  187. -eftersom vi andra inte kan förstå.

  188. "Du kan inte förstå
    en annan människas verklighet."

  189. Det underminerar grunden för
    all kunskap. Varför pluggar vi, då?

  190. Vi pluggar för
    att förstå hur andra människor gör.

  191. Vi gör konst för att förstå andra. Om
    man säger att man inte kan förstå...

  192. Det är problemet med begränsningen
    av identitetspolitiken.

  193. Men man ska inte förneka att det
    finns vissa intressen just för att...

  194. Definitivt. Absolut, så är det.

  195. Man är... Konst skapas i en kontext
    och speglar den kontexten.

  196. Det är ganska intressant. Du började
    med att du är bättre än din plats-

  197. -men du är utsatt
    för vissa strukturer.

  198. Jag tar det vidare,
    den här diskussionen-

  199. -om att jag som betraktare
    av nån annan utvecklar min empati...

  200. Då skapas en motsats i det här.

  201. Om man tittar ut, så ser man att
    kvinnor jagar patriarkala strukturer-

  202. -muslimer jagar islamofober,
    judar jagar antisemiter.

  203. Intresset för den andra är begränsat
    till att där se sin förtryckare.

  204. Det blir bara det det handlar om.
    Men vi är ju i en ny tid i Sverige.

  205. Sverige har varit ett homogent land.

  206. Svenskheten har kommit av sig själv.
    Alla har sett "Hylands hörna"-

  207. -läst samma tidningar,
    och vetat vad alla har gjort.

  208. Ute i världen har det pågått
    en nötning mellan länder-

  209. -mellan katoliker och protestanter,
    shia och sunni.

  210. Vi har förskonats från den nötningen.
    Vi har aldrig fått vår gemenskap-

  211. -eller den här svenskheten, utmanad.

  212. Nu kommer folk hit med andra idéer,
    självklara i sin självuppfattning.

  213. Kan inte den här idén om att skapa
    den här identitetspolitiken-

  214. -vara ett resultat
    av vår ovana att hantera olikheter?

  215. Det är ju också det
    att man har problem att bemöta.

  216. Så är det i Sverige över huvud taget.

  217. Man vill strömlinjeforma. Nu ska
    alla gå på normkritiska kurser.

  218. Den som säger emot har inget här
    att göra. Det är typiskt svenskt.

  219. Det är nåt problematiskt
    med att man kritiserar.

  220. Du tar i. "Den som inte går med
    på det har inte nåt här att göra."

  221. Det står i direktiven,
    just det att...

  222. Den som inte är med på tåget
    hoppar av.

  223. Hur ser du det ur ett politiskt
    perspektiv? Att man lägger sig i så.

  224. Att man skapar ett direktiv
    på det här sättet?

  225. Kan jag kommentera det här först?
    Jag tror inte att det är...

  226. Det har inget med svenskhet att göra,
    utan med invandringen.

  227. Med idén om att vi måste omfamna
    andra människors verklighet.

  228. När du säger att det är typiskt att
    man gör den andre till strukturer-

  229. -eller till normen...

  230. Det är ett bra sätt att
    som politiker och skribent överleva.

  231. Du kan inte skriva... För att
    skriva en artikel måste du säga:

  232. "Där borta finns en stark struktur
    av bla bla."

  233. "Här är vi några som kämpar emot."
    En intressant artikel.

  234. Om du säger: "Här finns inte
    det som ni pratar om."

  235. "Men jag skriver en artikel ändå!"
    Då säger redaktören:

  236. "Är du dum? Varför skriva om nåt
    som inte är ett stort problem?"

  237. Du måste göra strukturen där borta.
    "Nu är vi normkritiska!"

  238. Det är normkritiken
    som det handlar om. Där är den!

  239. Det är typiskt.

  240. Jag har hört människor
    förespråka bisarra saker-

  241. -genom att förklara
    att "där borta vill alla mörda barn".

  242. "Vi ska skydda de här barnen."

  243. Det gör det intressant.
    Den artikeln kanske kommer in ändå.

  244. Om du säger att "de flesta
    älskar barn och vill inte skada dem".

  245. "Jag skyddar dem ändå!" Redaktören
    tycker det blir mindre intressant.

  246. Det gör att det här
    att man gör den andra till normen...

  247. Det handlar om dynamiken i samhället.

  248. Unga måste skriva "de äldre
    skribenterna släpper inte in mig".

  249. "Kolla på den manliga..."
    Det är ett bra sätt att komma förbi.

  250. -Det är en respektabel strategi.
    -Samma sak med universiteten.

  251. Man monterar ner antalet
    undervisningstimmar och kurser.

  252. Det blir mindre tid och mindre krav.

  253. Man ska ändå få känslan som student
    att man lärt sig nåt.

  254. De teorierna är enkla att förstå.

  255. Man läser ett år,
    och sen kan man förklara saker.

  256. "Det är de här strukturerna
    som ligger bakom det här."

  257. I stället
    för att sätta sig in i saker...

  258. Konsthistoria eller renässansen,
    det är komplicerat.

  259. Strukturen har bestämt att vi inte
    får hålla på mer än tjugo minuter.

  260. Tyvärr måste vi avsluta.
    Vi hade kunnat hålla på länge till.

  261. Tack, Johan Lundberg och Jasenko.
    - Tack för att ni kom.

  262. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En kultur för alla?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett kulturliv utan politiska pekpinnar kan främja integrationen, menar Johan Lundberg i sin bok "Det sista museet". Här samtalar Lundberg med Europaparlamentarikern Jasenko Selimovic. Moderator: Eli Göndör. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Timbro.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Kulturell verksamhet, Kulturliv
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta SOS - skolan och Sverige

Alaa

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.