Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Kvinnor i stridDela
  1. Kul att så många har kommit hit
    och är intresserade av ämnet.

  2. Jag ska berätta vad min bok
    "Kvinnor i strid" handlar om–

  3. –och lite om hur jag har tänkt
    när jag har skrivit den.

  4. Jag är journalist–

  5. –och har sysslat mycket med historia,
    inte minst militär historia.

  6. Krig är en oerhört viktig del
    av vårt förflutna.

  7. Det finns få andra verksamheter som
    har präglat historien lika mycket.

  8. Man brukar säga
    att konflikt driver fram förändring.

  9. Kriget är den yttersta våldsamma
    konsekvensen av konflikt.

  10. Dessutom är krig en väldigt
    vanlig sysselsättning, tyvärr.

  11. Om kvinnor har varit ett under–
    studerat ämne i historievetenskapen–

  12. –så har det verkligen varit så
    inom militärhistorien.

  13. Om kvinnor överhuvudtaget har nämnts,
    så har det varit som offer.

  14. De har fått bilda
    den civila bakgrunden–

  15. –som kriget utspelar sig mot.
    Men det är inte hela sanningen.

  16. Tanken med boken "Kvinnor i strid"–

  17. –är att ge ett nytt perspektiv på den
    militära historien, ett perspektiv–

  18. –där kvinnor fokuseras och integreras
    i den historiska helheten–

  19. –i stället för att skäras bort,
    som det ofta har varit tidigare.

  20. Vi har länge haft ett problem–

  21. –där vi har sett kvinnor
    som i grunden fredliga varelser.

  22. Det har stått i vägen, så vi har
    inte ens kunnat identifiera dem–

  23. –när de har haft mindre fridsamma
    roller i det historiska förloppet.

  24. Kvinnor och krig har
    definitionsmässigt inte hört ihop.

  25. Men min utgångspunkt–

  26. –var att se kvinnor som deltagare
    och aktörer, inte som offer.

  27. När man väl antagit det perspektivet,
    så öppnade sig en helt ny värld.

  28. Kvinnor har ju funnits där
    hela tiden–

  29. –vid fronten, med vapen i hand,
    som stridande soldater–

  30. –men också i en rad positioner som i
    teorin har kallats "icke–stridande"–

  31. –men som inte alltid har varit det.

  32. Kvinnor har kallats civila
    fast de har haft helt andra roller–

  33. –som mer har påmint om soldatens.

  34. Jag har som utgångspunkt att kvinnor
    som står för sjukvård i krig–

  35. –ibland går att likna vid en sorts
    kombattanter, eller stridande.

  36. Det är en grupp som är lätt att
    glömma när krigets historia skrivs.

  37. Innan jag satte i gång med boken,
    så hade jag inte reflekterat–

  38. –över att det också fanns med kvinnor
    på stränderna i Normandie 1944–

  39. –efter D–dagen.

  40. När vi tänker på den invasionen, så
    kanske vi ser Tom Hanks framför oss–

  41. –när han i filmen "Rädda menige
    Ryan" strävar i land på Omaha Beach.

  42. Men vi vet egentligen ingenting om de
    sjukvårdare, både män och kvinnor–

  43. –som tjänstgjorde på militärsjukhusen
    och som gjorde en stor insats–

  44. –under den här komplicerade,
    och ibland traumatiska, operationen–

  45. –som kostade många människoliv.

  46. Nu är det så, vilket jag snart fick
    klart för mig, att området är stort.

  47. Jag hade kunnat skriva tio böcker om
    jag hade haft tio gånger längre tid.

  48. Så blev det inte. Jag har gjort
    nedslag på några ställen.

  49. Det är de stora, välkända
    och mest omvälvande krigen–

  50. –som har betydelse än i dag. Dels
    berättar jag om enskilda kvinnoöden.

  51. Jag vill också berätta generellt
    vad kvinnor har haft för uppgifter–

  52. –och hur de har betraktats.

  53. De har ofta fått jobba
    i ganska hård motvind, får vi säga.

  54. Första kapitlet handlar om de kvinnor
    som följde arméerna på 1600–talet.

  55. De var ute i fält i Europa
    under trettioåriga kriget.

  56. Det är de kvinnor som lite slentrian–
    mässigt brukar kallas för "trossen".

  57. Kvinnorna,
    som var hustrur till soldaterna–

  58. –eller ibland tillfälliga partners,
    var nödvändiga–

  59. –för att krig skulle kunna föras
    vid den här tiden.

  60. De skötte hushållet åt armén i fält,
    precis som de hade gjort hemma i byn.

  61. Det var ingen större skillnad.
    Armén var som ett samhälle.

  62. Den var ett mobilt samhälle
    vid den här tiden.

  63. Kvinnor deltog i plundringar av
    städer och annat som man passerade.

  64. Stöldräder kan man också kalla det.
    Det var en gråzon kring det tillåtna.

  65. Det var
    en viktig del av krigsekonomin.

  66. Där hade kvinnor, liksom män,
    en viktig roll.

  67. Under den här perioden fanns det
    också kvinnor som stridande soldater.

  68. Då var de klädda som män
    och hade antagit en manlig identitet.

  69. Vi känner till en hel del såna fall,
    också härifrån Sverige.

  70. I grunden hade kvinnorna samma motiv
    som männen för att dra ut i krig.

  71. Det vill säga
    att de behövde en försörjning.

  72. Det kunde också handla om
    att de ville ha ett äventyr.

  73. De ville komma hemifrån. De kanske
    hade nån trasslig familjehistoria.

  74. Det kanske till och med var
    nåt brott som de behövde täcka över.

  75. Man kan undra varför de tog
    det här lite jobbiga steget–

  76. –om de lika gärna kunde ha följt med
    som en partner till en soldat.

  77. Det var lättare att ta sig fram
    som man än som kvinna–

  78. –inte minst i kriget.

  79. För det första fick man betalt.
    Man fick en värvningspeng.

  80. Sen hade man också en försörjning
    tryggad under en period.

  81. Livet var ofta tryggare för en man än
    för en kvinna när man var på resa.

  82. Ett exempel är en svenska,
    Ulrika Eleonora Stålhammar–

  83. –som var född i Småland 1683.

  84. Hennes familj hade hamnat på obestånd
    och blivit fattiga och deklasserade.

  85. Vad som väntade Ulrika Eleonora var
    att gifta sig för att få försörjning–

  86. –förmodligen med en man som stod
    under henne i rang. Hon var adlig.

  87. Det hade hon ingen lust med.
    Hon var den typen av tjej–

  88. –som gillade
    att rida, jaga och vara utomhus.

  89. Hon tänkte därför i stället
    pröva lyckan som soldat.

  90. Hon gjorde då så att hon sydde sig
    en rock och ett par byxor.

  91. Sen lånade hon en häst, stoppade
    kläderna i en säck och gav sig i väg.

  92. Hon stannade i skogen och tog på sig
    de manliga kläderna och en hatt.

  93. Sen red hon till en gästgivargård
    och sa sig heta Wilhelm Edstedt.

  94. Hon sa att hon var dräng.

  95. Hon tog värvning vid artilleriet
    i Kalmar. Där blev hon kvar i tio år.

  96. Stålhammar begick två brott.

  97. Hon hade tagit värvning trots att
    hon var kvinna. Det var förbjudet.

  98. Hon hade också klätt sig som det
    andra könet. Det var också förbjudet.

  99. Dessutom begick hon ett tredje brott.
    Hon gifte sig med en annan kvinna.

  100. Det var en piga
    som hette Maria Löhnman.

  101. Man såg inte med blida ögon på
    samkönade äktenskap på den tiden.

  102. Det funkade inte.
    Många kvinnor som upptäcktes–

  103. –som hade gift sig
    med andra kvinnor, avrättades.

  104. De här två kvinnorna
    upptäcktes också–

  105. –men de klarade sig undan
    med fängelsestraff, som tur var.

  106. Långt in på 1800–talet hittar vi de
    här kvinnorna som klädde sig som män.

  107. Under Napoleonkrigen
    vittnar officerare–

  108. –som har hittat döda kvinnliga
    soldater på slagfältet–

  109. –till exempel efter Waterloo.

  110. Såna kvinnor fanns även
    under amerikanska inbördeskriget.

  111. Jag skriver om några stycken
    i den här boken.

  112. De två världskrigen är också
    spännande ur den här aspekten.

  113. Det är tre kapitel om första och
    tre kapitel om andra världskriget.

  114. Ryssland, och senare Sovjetunionen,
    är kända för sina stridande kvinnor.

  115. Under andra världskriget deltog en
    miljon sovjetiska kvinnor i kriget.

  116. Drygt 100 000
    hade stridande positioner.

  117. De var prickskyttar, infanterister
    eller stridsvagnsförare–

  118. –och inte minst var de piloter.

  119. Det fanns flygregementen
    med bara kvinnor.

  120. Ett av dem, det mest kända,
    kallades av tyskarna för Natthäxorna.

  121. Sen får Vietnamkriget
    också ett kapitel.

  122. Sjukvårdspersonalen där,
    den amerikanska–

  123. –gjorde en ofta heroisk insats–

  124. –under detta helvetiska
    och långdragna krig.

  125. Men de glömdes bort efteråt.

  126. Just i det här fallet tycker jag
    att det är ganska relevant–

  127. –att se sjukvårdspersonal
    som en form av kombattanter–

  128. –även om de inte deltog i
    den fysiska destruktionen av fienden–

  129. –om man kallar striden för det.

  130. Men deras arbetssituation
    var inte väsensskild från strid.

  131. De stod vid operationsborden
    i timme efter timme–

  132. –och tog emot helikopterlaster
    med sårade, oftast väldigt unga, män.

  133. De kom in några minuter efter det
    att de hade skjutits eller skadats.

  134. De var ofta i väldigt dåligt skick–

  135. –både fysiskt och psykiskt.

  136. De kunde vara helt söndermosade
    och brända.

  137. Det var ohyggliga saker.

  138. "Ett enda sjukhus ger en bild av vad
    krig är", sa Erich Maria Remarque.

  139. Det är författaren
    till "På västfronten intet nytt".

  140. Det stämmer ganska bra här
    och på mycket av krigssjukvården.

  141. Läkarna och sjukvårdarna arbetade
    under en enorm psykisk press.

  142. Det påminde mycket om soldatens
    rent fysiska möte med kriget.

  143. Det betydde att de kunde drabbas av
    samma psykiska skador och problem–

  144. –men de har aldrig fått
    samma erkännande som soldaterna.

  145. Det har
    åtminstone tagit mycket längre tid.

  146. En speciell kvinna som har bidragit
    till att uppmärksamma det problemet–

  147. –är Lynda Van Devanter, som
    skrev boken "Home before morning".

  148. Hon skrev om den utsatta situationen
    för sjukvårdarna i Vietnam–

  149. –och hur de överlevde
    med hjälp av sprit, droger och sex.

  150. Det är också en aspekt av kriget.

  151. Jag tänkte också berätta om en person
    som har fastnat så där lite extra–

  152. –när jag har skrivit.

  153. Hon får symbolisera ett fenomen–

  154. –nämligen att det kunde finnas
    en frihet för kvinnor i kriget.

  155. Hur paradoxalt det än låter,
    så var det faktiskt så–

  156. –trots alla risker och svårigheter.

  157. Den jag tänker på är ganska känd.
    Hon hette Flora Sandes.

  158. Hon föddes 1876 och deltog i Serbiens
    armé under första världskriget.

  159. Hon levde ett extraordinärt liv
    även med våra mått mätt.

  160. När kriget bröt ut 1914 anmälde hon
    sig som frivillig sjukvårdare.

  161. Det var vanligt bland kvinnor
    i medel– och överklass–

  162. –som ville visa–

  163. –att de dög och kunde utföra
    viktiga saker, precis som män.

  164. I Storbritannien bildades
    en rad paramilitära grupper–

  165. –som utövade sjukvård i kriget.

  166. De var inte anslutna till armén,
    inte för att de inte ville.

  167. De hade erbjudit staten sin hjälp
    utan att kräva ersättning.

  168. Krigsmyndigheten hade tackat nej,
    för de ville inte ha kvinnor i fält.

  169. Det är också ett vanligt svar
    som kvinnor har fått–

  170. –som av olika anledningar
    har velat vara delaktiga i krig.

  171. De är inte önskvärda.

  172. Därför var det många som i stället
    anslöt sig till andra länders arméer–

  173. –till exempel den serbiska,
    där man inte hade samma förbehåll.

  174. Man hade också mindre byråkrati.

  175. Flora Sandes var lite
    som Ulrika Eleonora Stålhammar.

  176. Hon tyckte inte heller om
    de typiskt kvinnliga grejerna.

  177. Hon avskydde att gå på visiter
    och ordna bjudningar–

  178. –och allt det här
    som förväntades av kvinnor då.

  179. I stället tyckte hon om att rida.
    När hon sprängde fram på fältet–

  180. –brukade hon citera Alfred Tennysons
    "The Charge of the Light Brigade"–

  181. –som handlar om Krimkriget–

  182. –där Florence Nightingale
    dessutom gjorde en pionjärinsats.

  183. Hon tjänstgjorde till att börja med
    på ett militärsjukhus i Serbien–

  184. –där det bland annat utbröt
    en stor epidemi av fläcktyfus–

  185. –som var vanligt då.

  186. Väldigt många dog. Flora blev också
    sjuk, men hon lyckades överleva.

  187. Hon ville komma närmare fronten.
    Det vill hon hela tiden.

  188. Hon anslöt sig till armén och blev
    en del av de sjukvårdsenheter–

  189. –som följde armén under fälttåget.

  190. Men så småningom
    försvårades läget för serberna.

  191. De blev ansatta
    av tyskar, österrikare och bulgarer.

  192. Till slut blev de tvungna att
    göra sig av med sjukvårdsteamen.

  193. Det blev för svårt för dem.

  194. Då ville man skicka hem Flora Sandes
    för att få henne i trygghet–

  195. –eller åtminstone till Grekland.
    Det ville hon inte.

  196. Hon kom då på idén att hon skulle bli
    soldat i den serbiska armén.

  197. Hon skulle byta roll och bli soldat.
    Det gick befälet med på.

  198. Hon var en duglig person. Hon var
    en duktig skytt och bra på att rida.

  199. Hon kunde uthärda de svårigheter
    som ett fälttåg kunde innebära.

  200. Dessutom var hon en bra PR–figur–

  201. –eftersom hon var brittiska.
    Britterna var allierade med serberna.

  202. Det var hennes lyckligaste dag–

  203. –när hon fick
    ta av sig Röda kors–armbindeln–

  204. –och sätta på sig en soldatuniform.

  205. Sen stred hon vid
    Thessalonikifronten, till exempel.

  206. Hon blev svårt sårad 1916–

  207. –och fick tillbringa mycket tid
    på sjukhus–

  208. –där hon träffade
    en annan kvinnlig soldat–

  209. –som var serb från början,
    Milunka Savic.

  210. Flora Sandes slutade
    som kapten så småningom.

  211. Hon är intressant, för hon var tydlig
    med varför hon bröt mot normerna–

  212. –om att kvinnor
    inte ska vara ute i krig–

  213. –utan att de ska vara dem
    som männen krigar för.

  214. Hon ville leva som en fri individ
    utan könets begränsningar.

  215. Hon ville ta ansvar själv. Det har
    ofta varit kvinnors bevekelsegrund.

  216. Man vill inte att andra
    ska göra jobbet–

  217. –utan man vill själv
    ta tag i problemen.

  218. Som infanterist fick hon gå klädd
    i byxor och stövlar. Det var stort.

  219. Vi kan ha svårt att föreställa oss
    att det innebar en sån frihet.

  220. Hon kunde gå på krogen, röka,
    och ta ett glas raki eller två–

  221. –vilket hon ofta gjorde, för hon var
    begiven på alkohol och cigaretter.

  222. Och så hade hon försörjningen tryggad
    utan att behöva gifta sig.

  223. När hon satt vaktpost
    i skyttegravarna–

  224. –så tyckte hon
    att det var underbara stunder.

  225. Hon kunde sitta under stjärnhimlen
    och diskutera livet med kamraterna.

  226. Hon längtade sen alltid tillbaka till
    fronten, hur konstigt det än låter.

  227. Vi som har läst om kriget vet–

  228. –att skyttegravslivet inte
    var nån avundsvärd situation.

  229. Många män blev galna
    av det som kallades granatchock–

  230. –men inte Flora Sandes. Hon får
    illustrera den bild som jag stött på–

  231. –att krig paradoxalt nog kunde
    innebära frihet för kvinnor.

  232. Det säger också nåt
    om varför män tar värvning.

  233. Tittar man på kvinnor, så ser man vad
    krig handlar om, och manliga motiv.

  234. Hon är en av de många kvinnor
    som jag tar upp i den här boken.

  235. Var och en av dem är en viktig del
    av den militära historien.

  236. Tack för att ni lyssnade.

  237. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kvinnor i strid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Anna Larsdotter har tittat närmare på varför kvinnor som deltagit i krig ofta är bortraderade från historieskrivningen. Här berättar hon om sin bok "Kvinnor i strid", där hon vill utmana våra invanda föreställningar och ge en ny ingång till militärhistorien. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media.

Ämnen:
Historia, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnor och krig, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen

Martin Kapel

Martin Kapels familj blev under andra världskriget deporterad och tillsammans tog de sig till Krakow. Martin skickades därefter med en så kallad kindertransport från Polen till England. Resten av familjen dödades innan de hade möjlighet att följa efter till London. Martin minns flygräderna mot England och pratar om hur det tyska folket kom att anamma nazismen på så kort tid.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss