Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Äkta amerikanska jeansDela
  1. Förvånansvärt nog är det tydligen
    svårare att skriva om en tid-

  2. -där man själv har varit med,
    en tid man inte har några begrepp om.

  3. Det var lättare att få ihop
    1920-talet än 1950-talet.

  4. Man kan fråga sig vad det skulle
    bero på. En förklaring kan vara-

  5. -att det går att läsa in 1920-talet,
    därför att det har forskats om det.

  6. Det som har blivit kvar
    är en filé av kunskap-

  7. -som är rätt lätt att läsa in.

  8. 50-talet är inte färdigskildrat
    på det sättet-

  9. -och egna erfarenheter är svåra
    att sortera, därför att...

  10. ...risken är att man ser
    för många träd, men ingen skog.

  11. När jag satte mig för att grubbla
    över 50-talet, och ställde upp det-

  12. -blev det dessutom för stort.

  13. Det är krig redan från början.
    Koreakriget 1950-1953-

  14. -och sen 1956 har vi både
    den sovjetiska invasionen av Ungern-

  15. -och Suezkriget. Frankrike, Israel
    och Storbritannien anfaller Egypten-

  16. -för att sno Suezkanalen.
    Ett något ålderdomligt projekt-

  17. -med tanke på att
    det är avkoloniseringens tid.

  18. I USA härskar McCarthyismen,
    kommunistskräcken.

  19. En film jag minns, som skrämde mig
    oerhört, hette "The Body Snatchers".

  20. Den utspelar sig i ett litet,
    amerikanskt villaområde, en idyll.

  21. Där kommer mörka krafter som ett
    sorts gift och invaderar grannarna-

  22. -så att de fortfarande ser ut som
    människor och låter som människor-

  23. -men det är de inte, de är
    nånting annat, nämligen kommunister.

  24. Och...tittar man...in i Sverige
    vid den här tiden-

  25. -är det också en rätt dramatisk
    utveckling på flera områden.

  26. Vi har spionaffärerna,
    nedskjutningen av Catalinan, DC-3:an.

  27. Det civila spaningsplanet, som
    var ett spionplan i brittisk tjänst.

  28. Och vi har journalister som tror sig
    tjäna staten, genom att ljuga-

  29. -i alla såna rättegångssammanhang,
    och låta justitiemorden passera-

  30. -därför att det skulle vara
    nån sorts journalistisk plikt.

  31. Några år senare ökar skräcken,
    för då kommer Sputnik.

  32. Alltså det definitiva beviset
    för att Sovjetunionen-

  33. -leder kapplöpningen i rymden.

  34. Det är också så att Sverige
    är en stormakt på två områden-

  35. -som är svåra
    att föreställa sig i dag.

  36. 1956 är det Olympiska spel
    i Melbourne-

  37. -och Sverige blir bara femte nation.

  38. Vi var bortskämda med att vara
    en starkare idrottsnation än så.

  39. I dag tror jag att vi
    kommer på 35:e plats eller nåt.

  40. Vi var besvikna. Benke Nilsson borde
    ha vunnit höjden, men han var skadad.

  41. Dan Waern, vår medeldistanslöpare,
    gjorde inte så bra ifrån sig.

  42. Sen var vi en stormakt
    på ett mer oväntat område-

  43. -särskilt för
    moderna nutidsmänniskor.

  44. Vi hade världens fjärde största
    flygvapen. Vi hade 800 jaktplan-

  45. -av typen Flygande Tunnan,
    som mätte sig väl...

  46. De var överlägsna
    ryssarnas motsvarighet-

  47. -och fullt i klass
    med det amerikanska Super Sabre.

  48. De där 800 planen tror kanske
    svenskar är till för att värja oss-

  49. -mot den inkommande,
    sovjetiska bombplansflottan.

  50. Men de har en annan uppgift. När
    de amerikanska bombplanen har landat-

  51. -på Gardemoen i Norge för att tanka,
    innan de tar språnget in över Sovjet-

  52. -kan de inte ha
    amerikanskt jaktflygsskydd-

  53. -utan då ska de 800 Flygande Tunnan
    komma i funktion.

  54. Det är som synes en hel del
    man kan räkna upp kring 50-talet.

  55. Som författare ser man
    omedelbart risken att förvandlas-

  56. -till föredragshållare av ett slag,
    som efter 500 sidor blir jobbigt-

  57. -både för föredragshållaren
    och författaren.

  58. Nån läsvärd roman
    blir det sannolikt inte-

  59. -om man ger sig i kast
    med den här historien-

  60. -som om den bara skulle kunna
    berättas i ett enda sammanhang.

  61. Min metod att ta mig förbi
    den svårigheten var-

  62. -att skriva i jagform ur ett barns
    eller en tonårings perspektiv.

  63. Det innebär att texten blir naiv
    i mer än en mening.

  64. Och om man
    förklarar världshändelserna-

  65. -med en trettonårings logik,
    i form av vad som sägs på skolgården-

  66. -blir det kul och begripligt-

  67. -på ett annat sätt, än vad
    ett mer ingående föredrag skulle bli.

  68. Sen finns det en fördel till
    med den här jagformen-

  69. -om man som jag råkade vara tonåring
    just då på 50-talet.

  70. Det är att...förvandlingen
    från ett germaniserat land-

  71. -som Sverige var
    före andra världskriget...

  72. Tyska var det första språket
    vi talade, tysk litteratur gällde-

  73. -tysk poesi, tysk musik självklart-

  74. -och tyskt vin, i värsta fall
    till och med till älgsteken.

  75. Allt detta ska nu förvandlas
    till amerikanisering.

  76. Där var jag ju med. Jag blev en liten
    amerikan utan att fatta sammanhangen.

  77. Men det saknas ju
    inte heller komik i den berättelsen-

  78. -eftersom jag var först i klassen
    med att ha äkta, amerikanska jeans.

  79. Det var en triumf. Det var omöjligt
    att få tag på amerikanska jeans.

  80. Algots och...

  81. ...Libo i Borås-

  82. -vi hade fortfarande
    en textilindustri-

  83. -tillverkade en imitation av jeans,
    som varje trettonåring genomskådade.

  84. Mina jeans inköptes
    i staden Flensburg i norra Tyskland-

  85. -på gränsen till Danmark,
    och forslades hem i triumf.

  86. De var besvärliga,
    för kvaliteten på dem var för hög.

  87. Som en del vet, måste jeans skifta
    på rätt sätt i mörkt och ljust.

  88. De här var stenhårt mörkblå
    hur mycket man än tvättade dem.

  89. Det hjälpte inte ens med blekmedel.
    Jag måste till slut borsta dem-

  90. -med stålborste och sandpapper
    för att de skulle likna de jeans-

  91. -som bars av Elvis och James Dean.

  92. Jag är först i klassen med en annan
    sak också. Jag smugglade Coca-Cola.

  93. Nu kan det sägas.
    Brottet är preskriberat sen länge.

  94. Coca-Cola var förbjudet i Sverige,
    men genom mina norska förbindelser-

  95. -kunde jag efter sommarloven
    med bultande hjärta-

  96. -åka över Svinesundsbron i nåt
    baksäte med ett sexpack Coca-Cola-

  97. -dolt under sätet.

  98. Det kunde jag sen
    bjuda de närmaste vännerna på.

  99. Med samma högtidlighet som jag
    i dag skulle bjuda vännerna på en...

  100. ...1961 Chateau Pétrus
    eller en 1982 Chateau Latour.

  101. Det var en höjdare.
    Det dracks under högtidliga former-

  102. -och gästerna
    fick behålla tomglasen...

  103. ...som sattes upp i bokhyllorna
    som troféer.

  104. Vad de här förbuden handlade om,
    har jag...

  105. ...inte tagit reda på,
    därför att som romanförfattare...

  106. ...behöver man inte arbeta
    som en journalist.

  107. Dessutom ska man inte kolla en bra
    story, som en del journalister säger.

  108. Jag nöjer mig med att fantisera
    om förklaringen till de här förbuden.

  109. Om vi tar jeansen först,
    handlar det om... Min mor hade...

  110. ...en förklaring
    av ekonomiskt slag-

  111. -som gick ut på att bara fråga mig:

  112. "Om amerikanska jeans var tillåtna
    i Sverige, vad skulle hända då?"

  113. Jag sa: "Då skulle alla köpa dem."

  114. "Vad skulle då hända
    med textilindustrin i Borås?"

  115. Antagligen hade hon rätt.

  116. Med Coca-Colan låg det nog till
    på ett enklare och svenskare sätt.

  117. Coca-Cola är ju en livsmedelsprodukt,
    som ska exporteras till Sverige.

  118. Då kommer Livsmedelsverket att höra
    av sig till Coca-Cola och begära-

  119. -att få en innehållsförteckning över
    de ingredienser som ingår i drycken.

  120. Amerikanarna "går bananer"
    naturligtvis, och frågar:

  121. "Are you fucking nuts?
    Yoy want a recipe for Coca-Cola?"

  122. Den där konflikten
    tar sin tid att lösa.

  123. Ur tonårsperspektivet finns det rätt
    många kul grejer att laborera med.

  124. Framför allt den populärkultur
    som gör oss till amerikaner.

  125. Först av allt är rockmusiken.

  126. Det börjar på så vis
    att det finns en amerikansk film-

  127. -med Glenn Ford i huvudrollen,
    som heter "Vänd dem inte ryggen".

  128. Den handlar om vanartiga gossar
    i en skola-

  129. -som magister Glenn Ford
    till slut får styr på.

  130. Där...

  131. ...spelas en rocklåt
    till förtexterna.

  132. Bill Haley & His Comets
    spelar "Rock Around the Clock".

  133. Det var så det började. Det är första
    låten som tar oss ungdomar med storm.

  134. Den väcker en våg av indignation
    i Överhetssverige.

  135. Man diskuterar möjligheten
    att censurera den här musiken-

  136. -för att hindra
    att ungdomar fördärvas.

  137. Den kamp som myndigheterna inleder
    mot rockmusik är som ni förstår-

  138. -dömd på förhand,
    för här kommer en våg över Atlanten-

  139. -vällande in över Sverige
    och hela Europa. Det är...

  140. ...några sista försök i förbudsivern
    när myndigheterna kommer på-

  141. -att rockfilmer med Tommy Steele,
    den godartade engelsmannen-

  142. -kan vara barntillåtna.
    Men rockfilmer med Elvis går inte-

  143. -så de var barnförbjudna.

  144. Till stort förtret för alla
    tretton- och fjortonåringar förstås.

  145. En hårdare bild, men kanske
    också politiskt intressant i vår tid-

  146. -är hur skolan byggdes upp.
    Vi blev tonåringar, ett nytt begrepp-

  147. -av det skälet
    att vi gick längre i skolan.

  148. När jag hörde ordet "tonåring" första
    gången, förstod jag inte innebörden.

  149. Jag trodde att det hade
    med vikten "ton" att göra.

  150. Tonåringar är en ny sorts människor.
    Vi börjar inte arbeta-

  151. -vid tretton års ålder efter
    folkskolan, utan studerar vidare.

  152. Och den skolan drivs
    av en enkel princip: "Alla ska med."

  153. Alla svenska barn ska, oavsett om de
    bor i Saltsjöbaden eller Djursholm-

  154. -eller Huddinge eller Råcksta,
    ha rätt till samma skolundervisning.

  155. Det betyder
    att skolklasserna blir väldigt stora.

  156. När jag kommer till läroverket
    är det 36 gossar i klassen.

  157. Men det är ordning och reda. När
    magistern kommer in, står man upp.

  158. Sen sitter man ner, och pratar man
    det minsta, får man en anmärkning.

  159. Efter tre anmärkningar
    blir det sänkt ordningsbetyg.

  160. Störst risk för anmärkning har man
    på den obligatoriska morgonbönen.

  161. Varje skoldag börjar med
    15-20 minuter kristendomspropaganda.

  162. Såna som jag
    har läst kristendom i tolv år-

  163. -alltså mer än
    vad jag har läst engelska.

  164. Det sätter sina spår. Men nu
    har vi en skola som ger fler chansen.

  165. Leif G W Persson kunde bli professor,
    därför att han började i den skolan.

  166. Det skulle han inte ha kunnat
    bli tidigare, och inte heller i dag.

  167. Dagens skola har blivit
    demokratiserad och privatiserad-

  168. -på ett sätt som man
    inte hade kunnat föreställa sig.

  169. Vi hade sex timmar gymnastik,
    inte två som nu.

  170. Vår genomsnittsvikt var 4-5 kg lägre
    än för motsvarande skolbarn i dag.

  171. Det var hårt och fostrande,
    men den ledde till de här 56:orna.

  172. Björn Borg, Wassberg och andra. Det
    var en annan tid och ett annat liv.

  173. Kul för oss
    som var intresserade av idrott-

  174. -och inte så roligt för blivande
    kulturredaktörer, som man valde sist-

  175. -när man skulle välja lag.
    Jag ser dem än i dag, och de ser mig.

  176. "Den jäveln var en sån som valde."
    Jag ser nån som man valde sist.

  177. Men de ger igen
    decennium efter decennium-

  178. -genom att recensera mina böcker.

  179. Undervisningen var politiserad
    på ett sätt som är omöjligt-

  180. -att förstå i dag.

  181. Jag kunde allt om grekisk och romersk
    historia. Jag kunde redogöra för-

  182. -vartenda militärslag 1601-1709.
    Det var inte särskilt ovanligt.

  183. Många pojkar
    blir intresserade av historia-

  184. -särskilt om man lägger
    tonvikten vid krig.

  185. Men jag visste inte vad Auschwitz
    var. Jag hade aldrig hört det ordet.

  186. Jag visste inte vad judar var heller.

  187. Det fanns bara i ett sammanhang,
    och det var ordet "kuljude".

  188. Det var inget nedsättande.
    Det var en gosse som var skicklig på-

  189. -att spela kula, inget annat.

  190. Men i klassen hade vi ett mobboffer,
    som hette Goldman.

  191. Han mobbades inte
    för att han var jude.

  192. Judar var ungefär som assyrier,
    eller babylonier, eller vikingar-

  193. -eller nåt som hade funnits
    tidigare i historien, på Jesu tid.

  194. Att det skulle sitta judar i klassen,
    var som-

  195. -att det skulle sitta vikingar
    eller assyrier där.

  196. Jag var chef för buset i klassen-

  197. -så när mobbningen
    hade gått för långt, förbjöd jag den.

  198. Goldman fredades i fortsättningen
    och han kom på lördagen-

  199. -på sabbaten alltså. Han bjuder
    hem mig på te till föräldrarna.

  200. Jag var en hårding, så man dricker
    inte te hos föräldrar på lördagar.

  201. Å andra sidan hade jag en borgerlig
    bakgrund, så en inbjudan från vuxna-

  202. -tackar man inte nej till.

  203. När jag kom hem till mamma Rebecka
    och pappa Chaim, vi kan kalla dem så-

  204. -var inte det konstiga att de bröt.
    Det gjorde alla i min släkt.

  205. Det konstiga var deras berättelse.

  206. Hela den judiska berättelsen, som går
    via en lång historia till Auschwitz-

  207. -och sen till de vita bussarna
    i Sverige.

  208. Så bedragen har jag aldrig känt mig,
    som när jag gick därifrån.

  209. Det ändrade min syn på både
    det ena och det andra här i världen.

  210. Så ni ser...man kan berätta
    en hel del om 50-talet-

  211. -utifrån ett barns upplevelser,
    som blir ganska betydelsefullt. Tack.

  212. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Äkta amerikanska jeans

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Jan Guillou berättar om den sjätte delen i sin serie "Det stora århundradet". Nu har vi kommit till 1950-talet som är den stora omvandlingens tid internationellt, och även för familjen Lauritzen som vi följer genom serien. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Piratförlaget.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Guillou, Jan, 1944-, Historia i litteraturen, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

LR eller IRL?

Hur pratar vi med varandra på nätet och via sms? Vad skiljer mormors sms från kompisens och vilken är den bästa förkortningen? Beata Jungselius forskar om hur vi pratar med varandra på nätet och berättar om hur tecken och emojis används. Richard jobbar med att nå hemmasittare och berättar om varför chatt kan vara det bästa sättet att nå de onåbara. När vissa elever vägrar att gå till skolan eller ens prata med någon vuxen rycker han in. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.