Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Att arbeta med lättläst i klassrummetDela
  1. Välkomna till
    detta 20-minuterssamtal-

  2. -med rubriken "Att arbeta
    med lättläst i klassrummet"-

  3. -som arrangeras av Vilja och Nypon
    förlag i samarbete med LL-förlaget.

  4. Jag är chefredaktör
    för Språktidningen.

  5. Men mycket viktigare
    är dessa två personer.

  6. Här har vi Annelie Drewsen, lärare
    och författare av lättlästa böcker.

  7. Och Sara Lövestam, också lärare
    och författare av lättlästa böcker.

  8. Och domare och tv-kändis.

  9. Vi ger dem en varm applåd.

  10. Vi ska prata om lättläst
    i klassrummet-

  11. -men ni sågs visst på tåget
    när ni åkte hit till Göteborg.

  12. -Har ni pratat av er nu?
    -Vi har avhandlat allt.

  13. -Så, tack för idag.
    -Bra. Vad sa ni på tåget?

  14. Jag frågade Sara om...

  15. Vi skriver lättläst
    på lite olika sätt.

  16. Sara skriver svårlästa böcker som hon
    sedan bearbetar. Det frågade jag om.

  17. -Vad svarade du då?
    -Jag svarade...

  18. Jag hann inte svara så mycket,
    för vi kom fram till en spårvagn.

  19. Så jag kan svara nu.

  20. Jag har aldrig skrivit
    en lättläst bok från start-

  21. -utan har alltid skrivit om
    mina egna böcker som är "svårlästa"-

  22. -till lättlästformatet, och det är en
    stor skillnad i våra författarskap.

  23. Man tänker nog annorlunda
    om man skriver lättläst från början.

  24. Det positiva med att skriva om dem är
    att jag redan vet vad de handlar om.

  25. Jag vet vad som ska hända och har
    ett synopsis från den första boken-

  26. -som jag kan använda som mall
    för den lättlästa.

  27. Men man kan inte bara
    ta historien rakt av-

  28. -utan måste tänka på vissa saker
    när det gäller lättläst-

  29. -som man kanske inte känner till
    annars.

  30. Vi kommer tillbaka till det,
    för du skriver lättläst i original.

  31. Ja, och jag skriver även
    barn- och ungdomsböcker-

  32. -så mina svårlästa böcker,
    om man ska kalla dem det-

  33. -är ändå lättlästa
    men har inte den etiketten.

  34. Ställde du nån fråga på tåget?

  35. -Ja. Vad frågade jag dig?
    -Det var så mycket.

  36. Jag frågade om du skrivit nåt...
    Svårläst är...

  37. Så här är det:
    lättläst avviker från normen.

  38. Såsom homosexualitet
    avviker från heteronormen.

  39. Man fick sätta ett ord
    på hetero till slut.

  40. -Cispersoner.
    -Ja, det är det senaste.

  41. På samma sätt avviker lättläst från
    normen, som vi inte har ett ord för.

  42. Vi säger svårläst, men det behöver
    inte vara det. Men vi kallar det så.

  43. Som journalist skriver jag för vuxna
    och det kan ha akademiskt innehåll-

  44. -men skillnaden är inte så stor, för
    man skriver så att läsaren begriper-

  45. -utan att göra
    nåt onödigt komplicerat.

  46. Men era böcker är ändå olika.

  47. Vi har Sara Lövestams
    "Flicka försvunnen" och "Bedragaren".

  48. Och du har några böcker där:

  49. "Dagboken" och "Ge inte upp, Amina".

  50. Du är produktiv
    med ett tiotal böcker.

  51. Du har kommit med två lättlästa.

  52. -Men du leder bokligan i stort.
    -Det är ingen tävling.

  53. Men era böcker är väldigt olika.
    De ser olika ut i...

  54. Redan grafiskt ser de olika ut.
    Vet ni vad det beror på?

  55. Dels på att vi har olika förlag med
    olika idéer för hur en bok ska se ut.

  56. Men det beror säkert också på
    att jag skriver för vuxna.

  57. Texten ser annorlunda ut
    när det är riktat till vuxna.

  58. Mina böcker,
    och i viss mån även dina-

  59. -riktar sig till de som har svenska
    som andraspråk.

  60. I mitt fall SFI-elever. Men lättläst-
    genren har många olika målgrupper.

  61. Det kan handla om
    kognitiva svårigheter-

  62. -lässvårigheter eller att man
    inte kan språket så mycket.

  63. Lättlästa böcker skiljer sig också
    inom genren.

  64. Har du använt Annelies böcker
    när du har undervisat?

  65. Nej, jag har undervisat vuxna. Hennes
    huvudpersoner är barn och ungdomar.

  66. Men du har läst böckerna?
    Vad tänker du om dem?

  67. -Det går ganska snabbt.
    -Ja, det är befriande.

  68. Jag sitter i soffan med Annelies bok:
    "Nu har jag läst en bok! En till!"

  69. Det roliga med dem
    är att man dras in.

  70. Historien är ganska enkel, men hon är
    en duktig dramaturg och får till dem.

  71. Man vill veta hur de slutar. Hur går
    det för Amina? Man vill läsa nästa.

  72. Vi skrattar åt att det går fort, men
    har man läs- och skrivsvårigheter-

  73. -eller behöver slå upp en massa ord,
    det som gör att lättläst behövs-

  74. -så är det just att det kanske bara
    tar fyra kvällar eller lektioner.

  75. Man har läst ut en fin inbunden bok
    och känner att man är en läsare.

  76. Så det är viktigt att de finns.
    De är riktiga böcker.

  77. Man kan bygga upp
    ett självförtroende som läsare-

  78. -utan att det är en massa hinder
    på vägen, som med en svårläst bok.

  79. Det gör också att varje ord
    i en lättläst bok betyder mer-

  80. -än de gör i en vanlig.

  81. Läsaren läser ordet långsamt
    och det blir som att det betyder mer.

  82. Om man tar en enkel mening
    i början av den här boken:

  83. "I Iran var han en journalist
    och en kämpe."

  84. "I Sverige får han inte ens finnas."

  85. I originalboken är det ett stycke
    som gestaltas och blir långt.

  86. Här är det det här,
    men läsaren läser varje ord...

  87. ...mer ordentligt
    eftersom man måste förstå orden.

  88. Man kanske slår upp ordet
    och begrundar det.

  89. Den här har jag läst med mina elever,
    och några ord som...

  90. "Utan bror, utan pengar
    och utan busskort."

  91. Det beskriver din huvudperson.
    Vi höll på med boken länge-

  92. -för jag läste högt
    och mycket skulle förklaras.

  93. Men den här meningen
    fastnade hos alla.

  94. När vi pratade om Kouplan
    förstod alla.

  95. Mina elever är nyanlända
    och de lever liknande liv.

  96. Du har hittat detaljerna
    som gör att man fattar vem han är.

  97. Utmaningen med lättläst är
    att hitta detaljerna-

  98. -och beskriva dem
    så enkelt som möjligt.

  99. Det är som att försöka ta
    sin långa text-

  100. -och nästan göra poesi av det-

  101. -men med så lätta ord som möjligt.

  102. Poesi, ja...
    "Dagboken" är min mest lättlästa bok.

  103. Den är på 48 sidor.

  104. Jag hade en historia som jag
    ville berätta så lätt det bara gick.

  105. Jag tycker att det är den bok
    som är mest poetisk i språket.

  106. Den var häftig att skriva.
    När man försöker hitta kärnan i nåt-

  107. -blir det nästan som poesi.

  108. Berätta om den.
    Historien handlar om ett lärarmöte.

  109. "Dagboken" handlar om Tarek
    som är ensamkommande.

  110. Han kommer från ett land i krig,
    kanske Syrien.

  111. Pappan dödades, mamman är kvar där.
    Han går i skolan, och läraren vill-

  112. -att han ska skriva i sin skrivbok
    och ha verbet på andra plats.

  113. Men Tarek pallar inte med det.
    Han brottas med en massa saker.

  114. Men en vikarie
    angriper skrivandet annorlunda-

  115. -så han börjar uttrycka sig
    på sitt nya språk.

  116. Jag skrev den, för jag har haft
    många elever, precis som du säkert-

  117. -som har läst litteratur och poesi
    på sitt modersmål.

  118. De kanske är poeter. Vissa är ju det.

  119. Men här har de inget språk.

  120. En elev kom till skolbiblioteket och
    frågade om poesi fanns på svenska.

  121. Han blev lycklig när det fanns.
    Det här är en bok för de elever-

  122. -som har det i sig,
    men blir barn på svenska.

  123. -Och så är det för Tarek.
    -Så tänker jag även med mina elever.

  124. Jag har varit SFI-lärare i många år
    med vuxna elever.

  125. Jag har haft akademiker...
    De är ju på olika spår.

  126. Just det här att man...

  127. ...kan tänka så mycket
    på sitt eget språk-

  128. -men blir som barn på nytt
    med det nya språket.

  129. Då har det varit viktigt att de
    när de läser de här böckerna-

  130. -känner att de
    inte blir barnförklarade.

  131. Att det inte är enkelt på det sättet.
    Böckerna är kognitivt rätt komplexa-

  132. -jämfört med andra lättlästa
    med andra målgrupper.

  133. Men att historien får vara komplex-

  134. -med ibland ganska provokativa
    tankegångar eller vändningar-

  135. -samtidigt som man lätt hänger med
    och orden är lätta.

  136. Man ska tänka på att det inte är
    tänkandet som är i vägen, utan orden.

  137. Ja. Som du säger
    är våra böcker ganska olika.

  138. Dina är längre
    med komplexa historier.

  139. I mina är historien isolerad
    kring färre personer och problem.

  140. Båda sorterna behövs i klassrummet.

  141. Med din tog det lång tid. Den är
    kanske inte lättläst för eleverna.

  142. Det krävs mycket arbete för att de
    ska hänga med i historien-

  143. -om de kanske har varit kort tid
    i Sverige.

  144. Men det finns mycket att prata om
    i din bok.

  145. Jag fick höra fantastiska anekdoter
    om elevernas möten med polisen.

  146. Nån hade sprungit ifrån polisen,
    nån hade kramat den svenska polisen.

  147. Det gjorde vi tack vare Kouplan
    och hans förhållande till polisen.

  148. Ska vi avslöja slutet
    i den där boken?

  149. -Man måste nästan göra det.
    -Det är tre böcker till.

  150. Den här har funnits ute länge och man
    har haft en chans att läsa den.

  151. Det är en spännande historia
    med många trådar-

  152. -och man tror att den är slut,
    men så kommer ett kapitel-

  153. -där man får veta att huvudpersonen,
    Kouplan, föddes som tjej.

  154. Han föddes i en tjejs kropp
    men är man.

  155. Det kommer väldigt plötsligt
    och jag fick förklara mycket.

  156. Några elever tyckte att det inte
    kunde vara så och slog det ifrån sig.

  157. Men så sa en somalisk tjej:
    "It's called transgender."

  158. Hon hade en lång utläggning om
    vad det var.

  159. Det är så skönt hur man gång på gång
    med litteraturen i klassrummet-

  160. -slår hål på sina fördomar om
    vem som har vilka erfarenheter.

  161. Eleverna har fler erfarenheter
    än jag tror.

  162. -Det händer gång på gång.
    -Då slipper jag hålla en predikan.

  163. "Är det nån som vet nåt om det här?
    Varsågod."

  164. De här är precis lika angelägna
    för att prata om stora livsfrågor-

  165. -som andra böcker. Litteraturen
    får oss att prata om saker.

  166. Den är lättillgänglig,
    för man kan läsa en hel bok.

  167. En elev sa en gång om min bok:
    "Du skriver ju för oss."

  168. Det betydde nåt för honom att jag
    hade skrivit en bok han kunde läsa.

  169. Det kan också göra att människor
    känner att litteraturen angår dem.

  170. Att de ska fortsätta läsa.
    Det är superviktigt.

  171. Jag känner igen situationen
    ni beskriver i klassrummet-

  172. -för jag känner mig som läraren
    med duktiga, självgående elever.

  173. -Nu när du pratar med oss?
    -Det är så skönt.

  174. Men jag funderar på...

  175. När du introducerar den långa boken
    jämfört med de korta...

  176. Många är ju korta,
    men den här är lite längre.

  177. Hur motiverar du det? Behövs det?

  178. Nej, men man får lägga ner mycket
    tid. Jag läste den boken högt.

  179. Med högläsning bygger man upp
    en gemensam erfarenhet av läsning-

  180. -och att ha varit på platserna
    i boken. Det är superviktigt.

  181. Varje gång vi läste fick vi
    gå tillbaka till kapitel ett.

  182. Vem är personen? Vad har hänt? Det
    kommer nya elever som måste läsa den.

  183. Historien får tas om,
    men jag behövde inte sälja in boken.

  184. De var sålda när jag började läsa.

  185. Så är det även på SFI.

  186. Det kommer nya elever, nån
    var inte med, nån annan har glömt.

  187. Det blir en del av processen
    varje gång vi ska läsa boken-

  188. -att man får börja med
    att gå igenom vad som har hänt.

  189. Eller be nån i klassen berätta
    vad som hänt eller om huvudpersonen.

  190. Sedan tar vi
    det som hände i förra kapitlet.

  191. Vad skulle han göra där?
    Sedan går vi vidare.

  192. På SFI har vi inte alltid samma bok
    i klassrummet.

  193. Vi går ibland till biblioteket-

  194. -och så får alla välja den genre
    de föredrar från lättlästhyllan.

  195. De flesta har läst böcker.

  196. En elev plöjde det som kallas
    "kärlekskiosken" på LL-förlaget.

  197. Alla kärlekshistorierna.
    Sedan kunde eleven läsa annat.

  198. Då handlar lättläst om att vara
    ett steg in till vanlig litteratur.

  199. Så jag har många knep
    för att underlätta det steget.

  200. Jag har hört dig berätta om-

  201. -att när du började skriva lättläst
    hade du en särskild ambition.

  202. Ja, jag tänkte också på det,
    så kul att du ställde frågan.

  203. Jag jobbade som lärare
    innan jag hade skrivit lättläst-

  204. -och en skolbibliotekarie
    visade upp det lättlästa-

  205. -och kategorierna var då
    kärleksböcker och problem-

  206. -som våldtäkter, rasism
    och allt man kan tänka sig.

  207. Alla mina elever tog kärleksböckerna.

  208. Jag antar att de hade ganska mycket
    problem i sina egna liv-

  209. -så de ville läsa nåt positivt.

  210. Då skrev jag "Spring, Amina!" om
    en somalisk tjej som tränar idrott.

  211. Jag hade somaliska tjejer som
    idrottade och ville spegla deras liv.

  212. -Men där står inte "Spring, Amina".
    -Nej, den är på somaliska.

  213. Det är jättekul att Nypon har börjat
    ge ut böcker på andra språk.

  214. Det finns lättlästa böcker på
    somaliska, arabiska och engelska.

  215. Det är ytterligare ett sätt om vissa
    i klassen knappt kan nån svenska.

  216. Då kan några läsa hela den här boken
    och så pratar man om den på svenska.

  217. Eller så läser de först på somaliska,
    sedan på svenska.

  218. Eller om man läser dem parallellt.

  219. Det finns ju lite frågor i slutet.
    - Men det har inte du?

  220. Nej, nån annan gjorde
    instuderingsfrågor-

  221. -som inte var direkt transkompetenta,
    så vi har ändrat på dem.

  222. -Det är bra om du är lite kritisk.
    -Men vad ville du veta?

  223. Om man vill få hjälp
    när man läser de här böckerna.

  224. Det finns många tips generellt
    för att använda lättläst.

  225. Ett är att låta elever...
    Det kan man göra hemma också.

  226. Att läsa första kapitlet
    och sedan lyssna på det andra.

  227. Då tränar man
    både lyssning och läsning.

  228. I varje kapitel kan man ta ut
    tio nya ord som var viktiga-

  229. -och skriva en sammanfattning
    av kapitlet med dem.

  230. Eller berätta om det med dessa ord.

  231. Det finns många olika knep.

  232. Efter första kapitlet kan alla skriva
    och berätta om huvudpersonen.

  233. Efter andra kan de berätta om platsen
    som boken utspelar sig på.

  234. -Jag har många tips.
    -Fler knep?

  235. Boksamtalet är det jag brinner för
    när jag undervisar.

  236. Både under läsningen
    men även efter en hel bok.

  237. Mina böcker har även lärarmaterial-

  238. -och då kan man plocka ut några
    färdiga uppgifter och ha boksamtal.

  239. Läraren vet vad som funkar
    med eleverna-

  240. -men ibland behöver man ha nåt
    som är lätt att dela ut.

  241. En del elever vill jobba extra hemma,
    då kan de få dem.

  242. Det är viktigt att ha boksamtalet
    tillsammans. Prata om det.

  243. Prata om det. Det får vara slutordet,
    för 20 minuter har redan gått.

  244. En varm applåd!

  245. Sara Lövestam och Annelie Drewsen,
    ni är kvar på Bokmässan. Vi syns.

  246. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att arbeta med lättläst i klassrummet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om konsten att skriva lättlästa böcker. Med utgångspunkt i sina egna böcker berättar författarna Sara Lövestam och Annelie Drewsen om grammatiska dilemman, liksom dramaturgiska och didaktiska möjligheter i den lättlästa litteraturen. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Nypon/Vilja förlag och LL-förlaget.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Böcker, Kreativt skrivande, Lättläst, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Teckenspråk är komplicerat

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Sveriges starkaste

Zilan håller sin motståndare i ett stadigt grepp. Om bara några sekunder är allt avgjort. Då kan hon vara Sveriges starkaste 12-åring. På läktaren sitter Monica och Morgan och hejar. De har tagit hand om Zilan sen hon var fyra år och behövde en ny familj. Zilan har kämpat med förluster i hela sitt liv, nu har hon en brinnande längtan efter att vinna.