Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Berättelser om BreivikDela
  1. Hej! Mia Eriksson heter jag-

  2. -och ska prata om min avhandling:

  3. "Berättelser om Breivik - Affektiva
    läsningar av våld och terrorism."

  4. Jag disputerade med den
    på Göteborgs universitet i våras.

  5. Jag minns inte vad jag gjorde
    den 22 juli 2011.

  6. Jag minns inte var jag var eller
    när jag förstod att nåt hänt i Norge.

  7. Jag minns vagt att jag på kvällen
    såg bilder från Utöya.

  8. En film tagen från en helikopter.

  9. Jag grät när jag förstod att det
    främst var ungdomar som hade dödats-

  10. -och att de hade dödats
    genom att skjutas.

  11. Att nån eller några
    hade skjutit människor på nära håll.

  12. Otaliga böcker och artiklar har
    skrivits om det som hände och varför.

  13. Jag har tittat närmare
    på några av dessa texter-

  14. -för att undersöka hur Breivik
    och terrordådet har begripliggjorts.

  15. I drygt fyra år levde jag alltså tätt
    inpå en massmördare, eller terrorist.

  16. Jag drömde om honom. Hans ansikte
    flöt runt som en badboll i tankarna-

  17. -försvann emellanåt,
    dök upp i tid och otid.

  18. På slutseminariet, den sista stora
    bedömningen av avhandlingsmanuset-

  19. -sa läsaren att hon inte kunde uttala
    hans namn utan att må illa.

  20. Att hon inte förstod hur jag stod ut
    med att möta det namnet varje dag.

  21. Jag sa att det var jobbigt,
    men skämdes samtidigt.

  22. Det bekom mig inte så mycket längre.

  23. I början var namnet som en klump
    i magen, men nu hade jag vant mig.

  24. Våldet var forskningsmaterial och de
    döda kropparna teoretiska resonemang.

  25. Anders Behring Breivik.
    Jo, visst ryser jag lite fortfarande.

  26. Eller snarare igen.

  27. Nu när forskningen är över
    och disputationen avklarad.

  28. Framförallt när han omnämns
    eller jag ser hans ansikte i media.

  29. Då blir han verklig på ett annat sätt
    än vad han var under doktorandtiden.

  30. Avhandlingen handlar inte så mycket
    om Breivik-

  31. -som om en viss diskurs som växte
    fram runt honom åren efter dådet.

  32. Böcker och artiklar av
    Åsne Seierstad, Aage Borchgrevink-

  33. -Karl Ove Kanusgård och Toril Moi-

  34. -som med en nästan
    psykoanalytisk närgångenhet-

  35. -försöker klarlägga hur och varför
    Breivik blev den terrorist han blev.

  36. Avhandlingen handlar om
    hur han har berättats om.

  37. Om hur hela hans liv,
    från fosterstadiet till vuxenlivet-

  38. -blev till begripliga berättelser-

  39. -som försöker förklara varför han
    blev som han blev och utförde dådet.

  40. Nånstans längs forskarvägen började
    jag se både Breivik och terrordådet-

  41. -som just en berättelse.

  42. Jag sögs in i konstruktionerna-

  43. -av denna avvikande
    och missanpassade individ-

  44. -och av våldet i Oslo och på Utöya.

  45. Ju mer jag sögs in,
    desto mer distanserad blev jag.

  46. Allt blev nåt
    som skulle hanteras och omförhandlas-

  47. -via mina tankar
    och mina händer mot tangentbordet-

  48. -till en annan sorts text,
    en annan sorts berättelse.

  49. Åsne Seierstads bok "En av oss"
    inleds med fyra sidor våld.

  50. Det är mer närgånget än nån
    som inte var med på Utöya kan vara.

  51. Läsaren följer med in
    i döende människors tankar-

  52. -höra hjärtan sluta slå, följa kulans
    väg genom ben och halspulsådror-

  53. -se en droppe blod falla
    från ljungens blad ner i leran.

  54. Inledningen känns.

  55. Den är fängslande
    och går inte att värja sig emot.

  56. Den är dramatisk,
    på gränsen till underhållande.

  57. Den känslomässiga upplevelsen liknar
    nåt jag får av en riktigt bra roman-

  58. -mer än en faktabaserad beskrivning
    av ett högerextremistiskt terrordåd.

  59. Våldsbeskrivningen chockerar
    och berör-

  60. -men erbjuder varken analys
    eller kritik av våldet som beskrivs.

  61. Som om beskrivningen i sig, genom att
    vara så avskyvärd som möjligt-

  62. -ska räcka för att läsaren
    ska fördöma våldet.

  63. Men gör den det eller vill man fram-
    kalla en effektfull läsupplevelse?

  64. Etikforskaren Elisabeth Hjorth menar
    att etik bör förstås som ett "bör".

  65. Begreppet inbegriper alltså
    en uppmaning.

  66. Det borde inte få gå till så här,
    världen borde vara en bättre plats.

  67. Etikens "bör" är lika mycket
    ett begär efter rättvisa-

  68. -som en kritik av sakernas tillstånd.

  69. Ett erkännande av att allt inte står
    rätt till och en vilja att förändra.

  70. Detta "bör" får mig att undra över-

  71. -den detaljerade våldsbeskrivningens
    etiska tillstånd.

  72. Även om den ämnar chockera läsaren
    till fördömande-

  73. -är jag osäker på att den uppmanar
    till handling och förändring.

  74. Den tycks nöja sig med att återge
    våldets fruktansvärda skådespel.

  75. Kanske blir jag också därför både
    känslomässigt berörd och distanserad.

  76. Beskrivningen kräver inget
    som består av mig.

  77. Reaktionen av sorg och ilska
    tycks tillräcklig.

  78. Jag kan gråta och sedan släppa det.

  79. Här är ett citat ur Åsne Seierstads
    "En av oss":

  80. "Mannen på upphöjningen
    började till höger."

  81. "Det första skottet gick in i huvudet
    på pojken som låg ytterst."

  82. "Sedan siktade han mot hennes
    bakhuvud. Håret lyste vått i regnet."

  83. "Skottet gick rakt in i hjärnan.
    Han sköt igen, nu mot hjässan."

  84. "Också den kulan gick genom hjärnan.
    Den stannade vid hjärtat."

  85. "Blodet pumpade ut.
    Det rann ner längs den unga kroppen."

  86. "Droppade ner på stigen, fuktade
    barren och samlades i små gropar."

  87. Slut citat.

  88. De som dör i Seierstads inledning
    bär inga namn.

  89. Anonyma kroppar skjuts ihjäl
    i en naturskön omgivning.

  90. Anonymiteten gör nåt
    med våldet och döden.

  91. Den gör kropparna utbytbara. Vem som
    helst skulle kunna ligga där i leran-

  92. -och krampaktigt krama sin mobil-
    telefon och gömma sig på klipphällen.

  93. Anonymiseringen gör våldet
    till en allmängiltig upplevelse-

  94. -vilket det inte är
    och aldrig kan vara.

  95. Att framkalla
    att det kunde varit vem som helst-

  96. -generaliserar våldet och de faktiska
    köttsliga sår som det skapar.

  97. Våldet dramatiseras
    snarare än politiseras.

  98. När jag läser blir jag upprörd,
    äcklad och ledsen-

  99. -men inte utmanad
    eller uppmanad att finna ett "bör".

  100. En riktning bort från den värld
    där Breivik och våldet möjliggjordes.

  101. Istället upplever jag
    en indignation gentemot Breivik.

  102. En hopplöshet inför individens
    förmåga att skada och förstöra.

  103. Våldet blir också naturaliserat.

  104. Som ett mänskligt och naturligt-

  105. -snarare än samhälleligt
    och politiskt fenomen.

  106. Det syns tydligt i en krönika
    av Thomas Hylland Eriksen-

  107. -där Breivik beskrivs
    som en naturkatastrof-

  108. -lika meningslös och omöjlig
    att stoppa som en tsunami.

  109. I "När andra skriver - Skrivande
    som motstånd, ansvar och tid"-

  110. -talar Mara Lee om revans ögonblick-

  111. -som det då verkligheten
    verkligen gör sig påmind.

  112. I detta ögonblick blidas en reva
    i den välbekanta omgivningen.

  113. En omgivning där t.ex. dramatiska
    berättelser om våld är vardagsmat.

  114. Nåt annat tar sig in.
    Nåt oförblommerat och obearbetat-

  115. -naket och sårbart.

  116. Revan blottlägger det den dramati-
    serade berättelsen vill täcka över-

  117. -och visar upp det faktiska såret.

  118. Då blir jag inte chockerad
    eller känslomässigt berörd-

  119. -som jag blev
    av inledningen i "En av oss"-

  120. -utan konfronteras
    med den verklighet jag lever i-

  121. -och med den odramatiska och var-
    dagliga våldsamheten och smärtan där.

  122. Lee funderar på
    hur författaren och forskaren-

  123. -kan eller bör hantera
    våldsamma händelser.

  124. Hur berättar jag om våld, detta
    tillstånd av kroppslig sårbarhet-

  125. -så att det inte går att svälja, utan
    stannar i halsen och gör sig påmint-

  126. -tills en inte bara bör
    utan måste göra nåt åt det?

  127. Jag har inte svaret men vill påstå-

  128. -att generaliserade, anonymiserade
    och dramatiska våldsbeskrivningar-

  129. -inte framkallar ett sånt måste.
    Nåt annat krävs.

  130. Nåt som förankrar våldet
    i den levda, kroppsliga upplevelsen.

  131. Jag anser inte att våldsberättelser
    inte bör skrivas-

  132. -eller att detaljerade beskrivningar
    bör undvikas.

  133. Det är inte det "bör"
    jag är ute efter.

  134. Men man bör skriva in kritiken
    och begäret i våldsamma händelser.

  135. Lite som Svetlana Aleksijevitj gör i
    "Kriget har inget kvinnligt ansikte".

  136. Utan att dramatisera, moralisera
    eller generalisera-

  137. -skriver hon
    om våldets och krigets vardag.

  138. Hon låter de sovjetiska kvinnorna
    själva berätta om våldet de utförde-

  139. -och utsattes för
    under andra världskriget.

  140. Att läsa en sån skildring
    är som att stirra rakt ner i revan.

  141. Ett annat exempel är det planerade
    minnesmonumentet över Utöyas döda.

  142. Detta "Memory wound",
    formgivet av Jonas Dahlberg-

  143. -ämnar skapa ett "sår eller skåra
    genom naturen själv"-

  144. -"som reproducerar den fysiska
    upplevelsen av att ta bort"-

  145. -"och speglar den abrupta och
    permanenta förlusten av de som dog."

  146. Ett sånt sår förvägrar själva naturen
    att gå vidare.

  147. Det skär in i tiden,
    i de geologiska lagren-

  148. -men inte som en evolutionär rörelse
    framåt utan som en tidlös upprepning.

  149. Jämfört med våldsbeskrivningarna i
    "En av oss" är såret inte dramatiskt.

  150. Det framkallar inte bilder
    av kulor genom kött-

  151. -pulsådror som slits av
    och blod som sprutar-

  152. -för att få mig att känna nåt-

  153. -utan tiden stannar upp och jag kan
    gå in i dödens och förlustens tomhet-

  154. -och inte via ett våld
    som naglar fast mig-

  155. -vid avskyns, äcklets, skammens
    och fördömandets moral.

  156. Ett sånt sår reproducerar den tomhet
    och sårbarhet alla är utlämnade åt-

  157. -istället för att göra våldet
    till en sensationell händelse.

  158. Framträdande i texterna är att
    Breivik inte hör hemma nånstans.

  159. Inte i sin vita, manliga kropp-

  160. -den norska nationen
    eller sekulära moderniteten.

  161. Inte heller i kristen fundamentalism
    eller nåt politiskt sammanhang.

  162. Den vita, norska terroristen
    platsar varken i tid eller rum-

  163. -eller etablerade diskurser för att
    förstå och ge mening åt terrorism.

  164. Detta blir särskilt påtagligt-

  165. -i jämförelse med hur
    islamistiska terrorister förklaras.

  166. Skillnaden finns främst i
    terroristens föreställda förhållande-

  167. -till omgivande samhälle och kultur.

  168. Där de islamistiska ses som inbäddade
    i och påverkade av sin omgivning-

  169. -individualiseras och separeras
    Breivik från det norska samhället.

  170. Han förklaras snarare utifrån
    sina individuella misslyckanden-

  171. -med att leva ett bra eller gott liv.

  172. Misslyckandena består i allt från
    arbetslöshet och boendet med modern-

  173. -till en avsaknad av heterosexuella
    relationer och familjebildning.

  174. Fokuset på Breiviks misslyckanden
    leder till att den sociala kontext-

  175. -och de normer som formar subjektet
    kan lämnas outforskade.

  176. Breivik blir en anomali,
    och således behöver inte samhället-

  177. -vilket varken kan eller bör
    begränsas till platsen Norge-

  178. -rannsaka sina egna praktiker.

  179. Dådet den 22 juli
    tycks svårt att ringa in och namnge.

  180. Det har kallats högerextremistiskt,
    fascistiskt och populistiskt.

  181. Ibland är Breivik extremist, ofta är
    han ensamvarg eller bara obegriplig.

  182. I Dagens Nyheter
    kallar Ane Örbö det för:

  183. "Det första radikaliserade kristna
    extremistiska terrorangreppet"-

  184. -"i Europa."

  185. Kulturteoretikern Slavoj Zizek menar
    att det är ett populistiskt dåd-

  186. -där kristendomen endast utgör
    en kulturell motpol till islam.

  187. Då kan kristna värderingar
    och sekulär politik-

  188. -sammanföras
    i en och samma framtidsvision.

  189. Oenigheterna visar att nåt sker-

  190. -när den religiösa
    förklaringsmodellen brister.

  191. Det finns ingen färdig mall för en
    terrorism som riktar sig mot islam.

  192. Till skillnad från
    de islamistiska terroristerna-

  193. -tycks det inte finnas
    nån övergripande ideologi-

  194. -för Breiviks terrordåd.

  195. Istället är det i hans liv,
    personlighet och kropp-

  196. -som förklaringar letas och placeras.

  197. Kan skillnaden läsas som en effekt av
    hur valet och subjektet konstruerats-

  198. -som unikt för den västerländska,
    sekulära moderniteten-

  199. -och knutits
    till upplysningens ideal?

  200. Även då Breivik skrivs fram som
    obegriplig, grotesk och opålitlig-

  201. -behandlas han
    som ett subjekt med fri vilja.

  202. Då valet förstås som ett uttryck
    för det sanna jaget-

  203. -måste de leta upp och söka svar
    hos detta sanna jag.

  204. För vissa författare innebar det
    en resa tillbaka till fosterstadiet.

  205. Detta, trots att Breivik ofta
    beskrivs som en gåta-

  206. -gör ändå valet begripligt. Som en
    fri individ kan han välja att mörda-

  207. -och det måste inte bero på samhälle
    eller kultur, utan på hans eget jag.

  208. Varför beskrivs inte
    det islamistiska terrordådet så?

  209. Valet att utföra detta tolkas inte
    som ett uttryck för det sanna jaget-

  210. -utan som ett resultat av kulturella
    och religiösa påtryckningar.

  211. Jag menar att detta beror på att det
    i liberala och sekulära diskurser-

  212. -framstår, eller snarare framställs,
    som obegripligt-

  213. -att vilja och välja att underkasta
    sig religiösa normer och praktiker-

  214. -och dessutom välja att dö
    och döda för dem.

  215. Det tycks förutsätta att om muslimen
    varit lika fri som en sekulär-

  216. -hade hen inte valt detta.

  217. Precis som Breivik, om han hade haft
    talang och social kompetens nog-

  218. -hade valt utbildning, karriär,
    att flytta hemifrån och bilda familj.

  219. Här framträder en paradox som genom-
    syrar berättelserna i min analys.

  220. Dådet begripliggörs som resultatet
    av ett individuellt och fritt val-

  221. -men även som fel val.

  222. Alltså som en effekt av viljan
    att tillhöra och leva normativt-

  223. -men att inte lyckas med det.

  224. Valet att gå mot oss alla,
    som Åsne Seierstad säger-

  225. -görs dock inte till en effekt
    av normens uteslutande mekanismer-

  226. -utan av individens misslyckande med
    att uppnå det den förväntas vilja.

  227. Tack.

  228. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Berättelser om Breivik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Genusforskaren Mia Eriksson har närstuderat och analyserat hur författare och journalister har beskrivit Anders Behring Breivik, hans personlighet och hans terrordåd. Hon har också undersökt vad berättelserna gör med oss läsare. Hon berättar vad hon kommit fram till i sina studier. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Makadam förlag.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap
Ämnesord:
Biografi, Breivik, Anders Behring, 1979-, Konspirativ verksamhet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorism, Terrorism i massmedia, Terrorister
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.