Titta

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Om UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Föreläsningar och samtal från Autism- och aspergerförbundets rikskonferens 2016. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner : Trygghet utan tvångDela
  1. Kaisu Kull heter jag,
    och jag jobbar som inspektör på IVO.

  2. I den rollen innebär det
    att åka ut och granska verksamheter.

  3. Vi åker till kommuner
    och tittar på myndighetsutövningen:

  4. Hur resonerar man
    när man fattar beslut-

  5. -kring insatser för personer
    med funktionsnedsättning-

  6. -vad använder man för riktlinjer
    och hur gör man sina utredningar?

  7. Vi åker till gruppboenden och tittar
    på hur de som bor där har det.

  8. Och även andra insatser
    tittar vi naturligtvis på.

  9. Sen gör vi sånt här också,
    som jag är här för i dag.

  10. I dag ska vi prata om
    hur man kan förebygga användande-

  11. -av tvång och begränsningsåtgärder,
    så som vi ser och bedömer det.

  12. Jag kommer också att belysa
    hur vi tänker kring bedömningar-

  13. -när vi ser att sånt här finns.

  14. Jag ska börja med att läsa nåt
    ur våra inspektionsprotokoll.

  15. Inspektionsprotokoll upprättar vi
    när vi intervjuar personer-

  16. -ute på de här inspektionerna.
    Då kan vi få höra så här:

  17. "Diskussioner om begränsningsåtgärder
    tas kontinuerligt upp"-

  18. -"på APT och brukarkonferenser."

  19. "Personalmöten har stående punkter
    om arbetssätt och etiska dilemman"-

  20. -"i syfte att undvika användande
    av tvångs- och begränsningsåtgärder."

  21. "Personalen får stöd med att hitta
    strukturer och arbetsmetoder"-

  22. -"via handledning och stöttning,
    information och kunskap"-

  23. -"via arbetsterapeut
    och sjuksköterska."

  24. "Om nån är orolig försöker personalen
    lugna och stötta de boende"-

  25. -"samtala med lugn röst
    för att avleda"-

  26. -"och sedan använda sig av
    sina pedagogiska metoder."

  27. "Om den enskilde protesterar
    fortsätter vi inte."

  28. "Vi avbryter, även om den enskilde
    tidigare har gått med på insatsen."

  29. "En lex Sarah-rapport upprättas när
    tveksamma åtgärder behöver vidtas"-

  30. -"eller när ett inhämtande
    av ett samtycke är svårt."

  31. De här citaten är i såna verksamheter
    som vi bedömer som bra verksamheter.

  32. Här har man uppe det här på agendan.

  33. IVO bildades juni 2013.

  34. Det är ju alltså tillsynen... Vi har
    tillsyn över hälso- och sjukvården-

  35. -över personalen
    inom hälso- och sjukvården-

  36. -socialtjänst och LSS-verksamheter.

  37. Viss tillståndsprövning har vi också.

  38. Vi är mellan sex- och sjuhundra
    anställda i hela landet.

  39. Tillsynsdelen är uppdelad
    på sex regionala kontor i landet.

  40. GD med stab och tillsynsavdelning
    och en tillståndsavdelning-

  41. -sitter i Stockholm,
    för övrigt är vi utspridda.

  42. Själv kommer jag från Jönköping.
    Jag sitter på kontoret där.

  43. Förutom tillsyn
    och tillståndsprövning-

  44. -så har vi även att vi ger råd
    och vägledning vid olika tillfällen.

  45. Vi anordnar dialogmöten
    på olika nivåer-

  46. -och vi deltar i konferenser
    som den här som jag är på i dag.

  47. Vi upprättar rapporter,
    sammanställer statistik och annat.

  48. IVO tar beslut i ungefär
    drygt 18 000 ärenden per år.

  49. De flesta hamnar inom klagomål
    på hälso- och sjukvård, drygt 7 000.

  50. Socialtjänsten är 3 500, ungefär.

  51. Lex Sarah och lex Maria,
    3 600 ärenden.

  52. Det som vi kallar frekvenstillsyn,
    det är 2 000 ärenden per år.

  53. Frekvenstillsyn är en tillsyn enligt
    lag måste göra med en viss frekvens.

  54. Det handlar om
    boende för barn på olika sätt.

  55. Det kan vara HVB, det kan vara
    SIS-institutioner eller LSS-boenden.

  56. Dem måste vi besöka. Tidigare var det
    två gånger per år, men nu är det en.

  57. Nu går jag över och pratar om den
    tillsynsinsats som vi gjorde 2014.

  58. Det är ju ett tag sen,
    men frågorna är väldigt aktuella.

  59. Jag får mycket samtal om det här.

  60. 2014 fick IVO
    ett uppdrag från regeringen.

  61. De ville att vi skulle gå ut
    i verksamheter där det bor personer-

  62. -med nedsatt beslutsförmåga,
    och granska deras kvalitetsarbete-

  63. -för att se hur de här verksamheterna
    säkrar bra arbetsmetoder-

  64. -där man undviker att använda
    tvång och begränsningsåtgärder.

  65. Hur säkrar man att de arbetsmetoderna
    blir varaktiga och att de behålls?

  66. Det här regeringsuppdraget var ett av
    fyra som Socialstyrelsen samordnade.

  67. Vi ingick i en grupp
    med IVO, Socialstyrelsen-

  68. -Myndigheten för delaktighet
    och Svenskt demenscentrum.

  69. Vi och Socialstyrelsen presenterade
    våra rapporter i februari 2015.

  70. Myndigheten för delaktighet
    och Svenskt demenscentrum-

  71. -har presenterat sina resultat på
    andra sätt, men de är också färdiga.

  72. När IVO fick det här uppdraget
    ställde vi oss frågan:

  73. Vilka är det som har nedsatt
    beslutsförmåga, och var finns de?

  74. Vi resonerade oss fram på olika sätt-

  75. -men kom fram till att det här är
    personer med funktionsnedsättning-

  76. -och med olika former.

  77. Den avgränsning vi gjorde var att
    rikta in oss på personer med demens-

  78. -eller personer som ingår
    i personkrets 1 och 2 enligt LSS.

  79. Vi diskuterade mycket
    om personer i personkrets 3 också-

  80. -och där hamnar ofta personer
    med psykisk funktionsnedsättning.

  81. Dem har vi varit ute och granskat
    mellan 2009 och 2011-

  82. -så därför valde vi bort personkrets
    3. Det blev bara personkrets 1 och 2.

  83. Urvalet blev då så här:

  84. Vi tänkte oss
    att personer med demenssjukdom-

  85. -och demensliknande symtom,
    de bor ju på äldreboenden-

  86. -som har uttalad demensinriktning.

  87. Vi vet att det på alla äldreboenden
    finns personer med de här symtomen-

  88. -så vi valde båda för att se hur
    man jobbar. Finns det nån skillnad?

  89. Sen valde vi ut LSS-boenden-

  90. -enligt LSS 9 § 9, för att titta på
    boenden med personkrets 1 och 2.

  91. Vi gjorde totalt 93 inspektioner
    och 52 av dem var på LSS-sidan.

  92. Inför inspektionerna
    begärde vi in vissa uppgifter.

  93. Vi ville veta vilka som bor där och
    vad de har för funktionsnedsättning.

  94. Vi frågade också för att säkerställa-

  95. -att det verkligen var personer med
    nedsatt beslutsförmåga som bodde där.

  96. Vi ville också ha in riktlinjer
    angående begränsningsåtgärder.

  97. Generellt
    granskar inte IVO riktlinjer.

  98. Vi kan aldrig godkänna riktlinjer.

  99. Här handlade det om att se vilken
    lagstiftning man lutar sig mot.

  100. Därför begärde vi in riktlinjer.

  101. Varje inspektion var föranmäld.
    Den varade en dag.

  102. Vi började med att gå runt
    i lokalerna och se hur det såg ut.

  103. Ofta visade chefen runt.

  104. Därefter intervjuade vi
    en personalgrupp.

  105. Efter den intervjun tog vi ofta lunch
    och pratade om det som vi hade hört.

  106. Sen intervjuar vi chef, sjuksköterska
    och arbetsterapeut gemensamt.

  107. Innan vi gick hem gav vi
    en kort återkoppling till chefen-

  108. -om vad vi hade sett under dagen.

  109. De intervjufrågor vi ställde
    rörde sig om miljön-

  110. -både den inre och den yttre,
    bemanningen och kompetensen.

  111. Vi ställde frågor
    om verksamheternas ledningssystem...

  112. ...och också om man arbetar
    utifrån nån särskild metod.

  113. Därutöver hade vi
    ett ganska digert material-

  114. -där vi målade upp
    olika scenarier på beteenden-

  115. -och så frågade vi "Har ni såna här
    beteenden hos er? Hur löser ni det?"

  116. Det var för att få fram
    vad man använder sig av för metoder.

  117. Nåt som vi diskuterade mycket själva
    innan vi gick ut...

  118. ...var begreppen, för det märkte vi
    också när vi kom ut sen...

  119. ...att begreppen, definitionerna...

  120. Vad är en tvångsinsats?
    Vad är en begränsningsåtgärd?

  121. Personalen sa ofta:
    "Vi tvingar inte nån till nånting."

  122. "Det vi gör
    gör vi för att skydda de boende."

  123. "Det vi gör
    är för de boendes eget bästa."

  124. Då kan man ju fråga sig...

  125. Vad är då begränsningsåtgärd,
    skyddsåtgärd och tvångsåtgärd?

  126. Kan det vara samma sak?

  127. Vi börjar med begreppet samtycke.

  128. Det finns utförligare beskrivet
    i Socialstyrelsens Meddelandeblad.

  129. Lite kort kan jag säga
    att begreppet ju är svårt-

  130. -det är brett
    och det har olika dimensioner.

  131. Samtycke innebär ändå
    en form av accepterande-

  132. -och godtagande av en åtgärd.

  133. Sen beror ju samtyckets art
    på situation och individ.

  134. Ett samtyckes art kan ju vara
    uttryckligt, att jag säger ja-

  135. -muntligt eller skriftligt, eller att
    jag nickar. Då går jag med på det.

  136. Sen kan det också vara konkludent,
    alltså att jag underlättar-

  137. -att man sätter på mig det där bältet
    eller vad det nu är.

  138. Då är jag ju också med på tåget.

  139. Sen kan ju ett samtycke
    också vara presumerat.

  140. Det innebär ju
    att den som utför åtgärden...

  141. ...förutsätter
    att den enskilde vill det här.

  142. Det kanske har varit så tidigare,
    och det har fungerat bra-

  143. -så därför förutsätter man.

  144. Det viktiga är att komma ihåg att
    ju mer ingripande och begränsande-

  145. -en åtgärd är, desto större krav
    ställs det ju på samtyckets art.

  146. Det allra bästa är ju alltid
    om man du får ett muntligt jakande-

  147. -och du vet att personen förstår
    vad den säger ja till.

  148. Det är jätteviktigt i en verksamhet-

  149. -att all personal förstår och kan
    individerna som är där och bor där.

  150. Att man bottnar i det här:
    "Vad är samtycke för de som bor här?"

  151. "Vad är samtycke
    för Kalle och Olle och Stina?"

  152. "I vilka situationer fungerar det,
    och i vilka fungerar det inte?"

  153. Nåt som är väldigt viktigt är att den
    som ger samtycket ska vara behörig.

  154. En anhörig eller en god man-

  155. -kan aldrig ge samtycke
    till begränsande åtgärder.

  156. En begränsning då?

  157. En begränsning
    är ju en minskning, en gränssättning-

  158. -av den enskildes livsutrymme
    på olika sätt.

  159. Det kan vara fysiskt,
    i form av ett bälte, kanske.

  160. Det kan vara i närmiljön,
    till exempel låsta dörrar.

  161. Det kan också vara perifert,
    när man begränsar telefonanvändning-

  162. -man begränsar besök-

  163. -eller hur mycket den enskilde
    ska vara ute i samhällslivet.

  164. Sen har vi skyddsåtgärder.
    Vad är en skyddsåtgärd?

  165. Det är att med samtycke, och framför
    allt inte mot den enskildes vilja-

  166. -minska eller begränsa
    en persons livsutrymme.

  167. Det centrala
    i en skyddsåtgärd är syftet och...

  168. ...och samtycket.
    Om den enskilde förstår...

  169. ...vad den säger ja till och förstår
    konsekvenserna så är det helt okej.

  170. Svårigheterna uppstår när personen
    har nedsatt beslutsförmåga-

  171. -och inte förstår helt,
    utan kanske bara förstår vissa delar-

  172. -av vad den säger ja eller nej till.

  173. Sen är det ju så att i verksamheterna
    har man ju ett ansvar-

  174. -för säkerheten
    för de individer som bor där.

  175. De bor ju där av en anledning.

  176. Då hamnar verksamheter i situationer
    där de måste göra en avvägning-

  177. -mellan säkerheten och begränsningen.

  178. Anser verksamheten att man måste
    vidta särskilda skyddsåtgärder-

  179. -vid en viss situation, utan att
    samtycket har kommit till stånd-

  180. -då ska det här bedömas individuellt.

  181. Det ska dokumenteras och det ska
    följas upp. Det är många "ska" här.

  182. Syftet med dokumentationen... Syftet
    i dokumentationen ska tydligt framgå.

  183. Varför har man gjort det här? Vad är
    mervärdet för den enskilde individen?

  184. Sen ska det framgå vilka andra
    insatser man har tagit till först.

  185. Det är så att man alltid ska ta till-

  186. -den minst begränsande
    insatsen först.

  187. Till exempel om ni har en person
    som äter ohämmat-

  188. -så kan man låsa dörren till köket.
    Är det en bra insats?

  189. Har man provat att låsa kylskåpet?

  190. Har man provat att inte ha lås alls-

  191. -men ställa in viss mat i kylskåpet,
    en viss mängd?

  192. Har man gjort det så har man ju
    inga lås och man begränsar inte.

  193. Då kan den insatsen vara mindre
    begränsande än ett lås på köket-

  194. -när människan inte ens kan ta
    ett glas vatten, vilket vi har sett.

  195. Sen är det viktigt
    att man bottnar i verksamheterna-

  196. -i att man kan ha olika
    utgångspunkter för en åtgärd.

  197. Vissa bedömer ju
    att den enskilde motsätter sig-

  198. -när den aktivt säger emot:
    "Nej, jag vill inte."

  199. Sen finns det de som tycker att den
    enskilde nekar genom att vara passiv-

  200. -och att man begår tvång redan där.
    Det måste också diskuteras.

  201. "Vad är vad hos oss, utifrån
    de som bor här?" Det är jätteviktigt.

  202. Jag skulle kunna säga att det
    ofta kan bli så att en åtgärd-

  203. -beroende på syftet
    kan få olika betydelser.

  204. Tyvärr får vi höra det här också
    ibland när vi är ute på inspektioner:

  205. "Vattnet var avstängt
    i badrummet hos en boende"-

  206. -"då personalen ansåg att den
    tillbringade för mycket tid där."

  207. "Samtycke till denna åtgärd
    hade inte inhämtats."

  208. "En boende får inte äta godis
    när eller hur mycket han vill."

  209. "Föräldrarnas önskemål gäller.
    Samtycke hade inte inhämtats."

  210. Ett rörelselarm ljuder
    så fort man går förbi i korridoren.

  211. Det är ditsatt för att det finns
    en person som kan riskera att ramla-

  212. -om han går upp på nätterna. De vet
    inte vem som har beslutat om det-

  213. -och et har aldrig utlösts
    av den person som det är till för.

  214. På ett ställe hade ledningen sagt:
    "Vi har inga lås på några dörrar."

  215. Personalen sa:
    "Det finns lås på alla kylskåp."

  216. Hos alla boende, för att en
    av de boende äter ohämmat mycket.

  217. Personalen menade då att
    om man bara har lås hos den enskilde-

  218. -kan han ju gå in till de andra
    och äta upp deras mat.

  219. Därför hade man satt lås
    på alla dörrar.

  220. Samtycke till de här låsen fanns inte
    och ledningen kände inte till det.

  221. "Staketet runt den enskildes uteplats
    var över två meter högt"-

  222. -"för att den enskilde inte skulle
    komma över. Samtycke fanns inte."

  223. "Rutiner för hur man ska
    inhämta samtycke fanns inte heller."

  224. "Personalen låser in tillhörigheter
    när de anser att det är olämpligt"-

  225. -"att den boende håller på med dem.
    Samtycke är inte inhämtat."

  226. "Planer finns inte skrivna."

  227. I de här fallen
    har vi ställt krav på åtgärder.

  228. Det här får man ordna upp.

  229. De iakttagelser vi sen gjorde
    i den här tillsynen 2014-

  230. -som ligger till grund
    för den här rapporten-

  231. -och då är det bara på LSS-sidan-

  232. -är att de flesta verksamheter
    hade ett ledningssystem för kvalitet.

  233. De jobbar med de här frågorna,
    vilket vi tyckte var kanonbra.

  234. Mer bekymmersamt var
    att de flesta uppgav-

  235. -att de inte hade nån strategi
    eller nån metod på boendet-

  236. -och personalen hade
    väldigt låg utbildning.

  237. Trots det pågående kvalitetsarbetet-

  238. -så använde man sig ändå av tvångs-
    och begränsningsåtgärder.

  239. Då menar jag begränsande åtgärder
    utan individuella bedömningar.

  240. Det vanligaste är generella larm.

  241. Det sitter så här lite överallt
    oavsett om det behövs eller inte.

  242. Man låser gemensamma utrymmen
    när inte personalen är där-

  243. -fast Kalle kanske vill vara där.

  244. Kylskåp och garderober
    hos de enskilda låser man också.

  245. Det kan vara så att det har bott
    nån där tidigare som har behövt lås.

  246. Då är det låset kvar sen,
    fast nån annan flyttar in.

  247. Man gör inte
    den individuella bedömningen.

  248. Skriftliga rutiner för inhämtande
    av samtycke saknades hos 40 procent.

  249. När vi var ute och målade upp de här
    scenarierna med olika beteenden-

  250. -och så skulle personalen beskriva
    hur de löste de här situationerna-

  251. -då var det tydligt att det finns
    en stor begreppsförvirring.

  252. Vad är en tvångs-,
    skydds- och begränsningsåtgärd?

  253. Det tror vi också är orsaken till-

  254. -att man sällan gör kopplingen
    till lex Sarah i de här fallen.

  255. Annars skulle man tänka sig att en
    tvångsåtgärd är ett missförhållande-

  256. -som rapporteras enligt lex Sarah,
    men den kopplingen gör man inte.

  257. Det är för att man tycker att
    "det gör vi för att skydda honom".

  258. Hur ska man då arbeta...

  259. ...för att förebygga
    användningen av det här?

  260. Det vi såg
    under den här tillsynsinsatsen-

  261. -är ju att man behöver
    utbildningsinsatser-

  262. -i de här begreppen
    samtycke i förhållande till åtgärd.

  263. Och samtyckets olika arter. Det måste
    alla i en personalgrupp bottna i-

  264. -och inte bara de
    som jobbar direkt med de boende-

  265. -utan även chefer och andra.
    Alla måste bottna i det: vad är det?

  266. Sen behöver man målgruppsinriktad
    och verksamhetsinriktad utbildning.

  267. Det betyder ju att...

  268. I en verksamhet behöver personalen ha
    väldigt god kunskap...

  269. ...om vilka åtgärder
    de kan/får/ska vidta här...

  270. ...vid vilka tillfällen det ska
    göras, vem gör det och hur det görs.

  271. Det här var nåt
    som framkom väldigt tydligt.

  272. God kvalitet i vård- och
    omsorgsarbetet, vad kan det innebära?

  273. Vi tänker oss att de som bor
    på gruppboenden och LSS-boenden-

  274. -behöver stöd hela dygnet,
    av personal.

  275. Det kan vara fler vissa tider
    och färre andra tider.

  276. Det får aldrig vara tomt.

  277. Vi kunde också se
    att de gruppbostäder-

  278. -där man hade en ökad tillgänglighet
    av arbetsterapeut/sjuksköterska-

  279. -alltså en person
    som var med inne i verksamheten mer-

  280. -där hade man
    betydligt bättre arbetssätt.

  281. Man hanterade också hjälpmedel
    på ett mycket bättre sätt.

  282. Det är ju mycket vunnet i att ha en
    arbetsterapeut och en sjuksköterska.

  283. De kan alla som bor där i boendet.

  284. De kan hur lokalerna ser ut,
    och det underlättar ju-

  285. -när de sen ska fundera på
    olika hjälpmedel för de enskilda-

  286. -i stället för att,
    som på ett boende, där fem personer-

  287. -tillhörde olika vårdcentraler
    och hade olika arbetsterapeuter.

  288. Det blir ju väldigt rörigt.

  289. Det var nåt som vi såg
    kan behöva förbättras.

  290. Sen sist, men inte minst,
    det systematiska kvalitetsarbetet.

  291. Det kan man bedriva på olika nivåer.

  292. Individnivå. Då gäller det
    att planera vården och omsorgen-

  293. -som bemötande, arbetssätt
    och insatser med en genomförandeplan.

  294. Den ska vara beskriven så
    att personalen kan använda den-

  295. -som ett verktyg
    i sitt dagliga arbete.

  296. Personalen måste vara uppmärksam-

  297. -och synliggöra de situationer
    som kan leda till att man funderar-

  298. -på tvångs- och begränsningsåtgärder.
    Man måste hitta det som ligger bakom.

  299. Sen ska man gemensamt analysera
    varför de situationerna uppkommer.

  300. Vad kan vi göra i stället?

  301. Prova nytt, i syfte att minska
    begränsningen i de enskildas liv.

  302. Om man ändå gör bedömningen att
    viss form av begränsning behövs här-

  303. -då är det det här: individuell
    bedömning, dokumentation, följa upp-

  304. -och testa
    den minst begränsande åtgärden först.

  305. Uppföljning, kontinuerligt.

  306. När man har gjort den fortsätter det
    igen att snurra som ett hjul.

  307. Det som är viktigt i det här...

  308. Dokumenterar ni inte de här stegen,
    så blir det omöjligt att gå tillbaka-

  309. -för vad ska ni gå tillbaka till?
    Man måste se vad man gjorde innan.

  310. Alla steg måste dokumenteras.

  311. Sen har vi kvalitetsarbete
    på verksamhetsnivå.

  312. Det är likadant här.
    Det gäller att planera och upprätta-

  313. -de processer och rutiner
    som verksamheten behöver-

  314. -så att personalen kan upprätta
    de här genomförandeplanerna-

  315. -som ska vara realistiska
    och anpassade till verksamheten.

  316. Du kan inte ta en genomförandeplan
    från äldreomsorgen-

  317. -och föra över den till ett
    LSS-boende och tro att det funkar.

  318. Såna genomförandeplaner har vi sett,
    och när vi läser dem säger vi:

  319. "Varför bor han här?"

  320. Det blir ju så det slår.
    Det är inte alls samma behov.

  321. Det är viktigt att de är anpassade
    till den verksamhet som det gäller.

  322. Uppmuntra personalen
    att göra lex Sarah-rapporteringar.

  323. Att personalen gör en lex
    Sarah-rapportering innebär inte-

  324. -att den skickas in till IVO direkt.
    Man ska ju se hur allvarligt det är.

  325. Handlar det om att försöka
    ta fram nya arbetsmetoder-

  326. -för att ta reda på vad som ligger
    till grund för ett visst beteende-

  327. -då är det ett utmärkt tillfälle
    att använda lex Sarah-rapporteringar-

  328. -för att hitta de triggerpunkter
    som drar i gång situationer-

  329. -där man överväger
    begränsande åtgärder.

  330. Egenkontroll och riskanalys.
    Gör uppföljningar och utvärderingar.

  331. Vilka åtgärder förekommer och varför?

  332. Sammanställ och analysera
    för att se mönster och trender.

  333. Med utgångspunkt i de här analyserna-

  334. -så kan man komma fram
    till förbättringar.

  335. Vi kanske behöver förbättra
    våra rutiner och processer-

  336. -eller förändra vår bemanning - utöka
    vissa tider och minska andra tider-

  337. -eller förändra kompetensen
    - vi kanske saknar nån kompetens-

  338. -för att det har flyttat in
    en ny boende med nya bekymmer.

  339. Det kan också vara så
    att man behöver stöd och handledning.

  340. En närvarande chef.

  341. Det kan också vara miljön, alltså den
    fysiska miljön som ställer till det.

  342. Använder man sig
    av systematiskt kvalitetsarbete-

  343. -och dokumenterar alla steg,
    så kan man använda sig av det här.

  344. Det som jag har sagt här nu,
    och mer därtill-

  345. -finns att läsa på kunskapsguiden.se.

  346. Det stöd som ligger där
    tog vi fram i samband med det här.

  347. Socialstyrelsen tog fram ett stöd
    utifrån de här regeringsuppdragen.

  348. Det är inlagt under fliken "Äldre"
    och temat "Tvång och begränsningar".

  349. Då säger vän av ordning: "Varför där?
    Vi jobbar inte med äldre."

  350. "Vi går väl inte in där och tittar."
    Men den här fliken fanns redan-

  351. -när vi blev färdiga med vårt
    resultat. Vi hade att välja på-

  352. -att antingen publicera det
    nånstans eller vänta-

  353. -tills fliken "Funktionshinder"
    blir klar. Vi ville inte vänta.

  354. Vi stoppar in det där, och talar om
    att informationen finns där.

  355. Det som finns där,
    utöver det jag har sagt-

  356. -är lärande exempel,
    lagstiftning inom området-

  357. -och kunskapsstöd på olika sätt.

  358. Där finns också länkar till
    Socialstyrelsens frågor och svar-

  359. -och till våra
    respektive regeringsuppdrag.

  360. Som jag sa så hade inspektionerna
    en kort återkoppling till chef-

  361. -där vi talade om vad vi hade sett.

  362. Just inom det här regeringsuppdraget
    så var det tre som hörde av sig...

  363. ...efter att vi hade varit där,
    men innan vi skrev beslutet.

  364. En chef sa
    att larmet i korridoren är borttaget.

  365. En annan sa
    att vaken nattpersonal är tillsatt.

  366. Där hade man sovande jour, med ett
    flertal personer som sov i andra hus.

  367. En tredje sa att rutiner reviderades
    med hänsyn till ny lagstiftning.

  368. Det medförde ju att vi kunde avsluta
    de ärendena utan att kräva åtgärder.

  369. Den här rapporten
    finns på IVO:s hemsida.

  370. Där finns även ett webbinarium,
    som är gjort utifrån den rapporten.

  371. Det kan jag säga som ett tips. Det är
    väldigt många som använder den-

  372. -i samband med personalutbildningar
    i de här frågorna.

  373. Man kan ha det
    som diskussionsunderlag.

  374. Det är viktigt att man diskuterar
    de här frågorna i verksamheterna-

  375. -och lyfter upp dem på bordet
    och synliggör det-

  376. -för att kunna komma åt det och kunna
    jobba med frågorna på ett annat sätt.

  377. Då tackar jag för mig.

  378. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Trygghet utan tvång

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Omsorg utan våld

Elisabeth Råberg är autismkonsult, handledare och mamma till två söner med autism. Här beskriver hon hur det är att leva med barn med autism och flera tilläggsdiagnoser. Hon har lång erfarenhet av hur sönerna har mötts av oförståelse och farit illa i olika verksamheter. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Etik och bemötande

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Trygghet utan tvång

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Rätten till kommunikation

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

E-autism - en webbaserad introduktion

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Utmanande beteenden och verksamheter

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Socialstyrelsens rekommendationer

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lyfta upp eller trycka ner

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Djursholm skapar eliten

Djursholm är Sveriges ledarsamhälle. Det har en unik aura och förmåga att socialt upphöja sina invånare, särskilt barnen, till framtida ledare. Den slutsatsen drar professorn i företagsekonomi, Mikael Holmqvist, efter sociologiska studier av Djursholm. Enligt Holmqvist är Djursholm en konsekrati - i motsats till meritokrati som ofta framhålls som ett eftersträvansvärt ideal i samhället. I en konsekrati får människor inflytande genom sina sociala och kommunikativa förmågor i stället för genom meriter och analytiska förmågor. Mikael Holmqvists presentation följs av kommentarer från Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider och sedan ett samtal mellan de två. Inspelat den 15 september 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.