Titta

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Om UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Föreläsningar och samtal från Autism- och aspergerförbundets rikskonferens 2016. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner : E-autism - en webbaserad introduktionDela
  1. E-autism, webbutbildning...

  2. ...ska jag hastigt
    berätta nåt om här.

  3. I samband med att jag höll på
    med ett annat projekt-

  4. -kände jag att... Jag skulle
    uppdatera mina kunskaper om demens-

  5. -och ramlade in på Demenscentrums
    hemsida, där de har Demens ABC-

  6. -som är
    en enkel webbutbildning om demens.

  7. Jag tittade på den.
    Man fick "basic" kunskap om demens-

  8. -och ett litet diplom där det stod
    "Jag kan saker om demens"-

  9. -och så känner man sig jätte...

  10. Sen tittade jag på förstasidan igen-

  11. -och såg att det var, då, 80 000
    personer som hade gjort utbildningen.

  12. Nu är det över 90 000, tror jag.

  13. Och i verksamheter, ja,
    där man möter demens-

  14. -har man ju lite motsvarande
    situation som inom vårt område.

  15. Det börjar nya timvikarier, ny
    personal, det är en massa människor-

  16. -som inte vet nåt om demens. Då kan
    man gå en enkel webbutbildning-

  17. -och få en första grundkunskap.

  18. Då tänkte jag:
    "Det var ju en bra idé!"

  19. Varför finns det inte inom
    autism-området? Det borde man ju ha.

  20. Vi kontaktade Postkodstiftelsen-

  21. -och sa: "Kan inte vi få massor av
    pengar för att göra en sån här?"

  22. "Jo", sa de. Det tyckte de var...
    De sa också: "Finns inte det?" "Nej."

  23. "Men..." Ja, det tyckte de
    var konstigt, så då fick vi det.

  24. Vi fick medel för att skapa en webb-
    utbildning som ska vara kostnadsfri-

  25. -öppen för alla som vill.

  26. Den primära målgruppen är alltså
    den som är ny på jobbet-

  27. -som börjar
    som timvikarie eller nyanställd-

  28. -elevassistent, etc-

  29. -inom nån form av verksamhet
    där man möter autism.

  30. Utbildningen kan vara tillämpbar för
    den som får ett barnbarn med autism-

  31. -eller kommer in i en ny partner-
    relation med nån med autism.

  32. Alltså där man behöver
    en första grundläggande förståelse.

  33. Utbildningen ska inte vara för
    teoretisk, den ska vara vardagsnära.

  34. Avdramatisera utan att skönmåla,
    och hitta rätt nivå på tilltal.

  35. Det finns ju en hel del
    att säga om processen.

  36. Vi har hållit på i snart ett år.

  37. I början samlade vi in stoff.

  38. Jag åkte runt och pratade
    med en massa människor på olika sätt.

  39. Men man landade i att det var viktigt
    med nivån på tilltal.

  40. Jag gjorde en massa webbutbildningar
    om olika saker-

  41. -för att se hur man kan göra dem,
    men också titta på en del om autism.

  42. Det finns inte så många i Sverige.
    Det kommer andra komplement.

  43. Jag tittade internationellt.
    Det här med nivå på tilltal...

  44. Ja, vi måste bara visa den här, hur
    jag har tänkt att man inte ska göra.

  45. Det är en enda mening, det där.

  46. Nej...

  47. Ni kan väl se den här på nätet
    och försöka läsa hela meningen.

  48. Så alltså... Grundidén:
    Varför är det bra med baskunskap?

  49. Jo, om jag har lite bättre förståelse
    för varför de gör som de gör-

  50. -eller om jag förstår att jag inte
    alltid förstår varför de gör så-

  51. -men det finns en anledning minskar
    risken att jag tar det personligt-

  52. -tror att personen jävlas med mig,
    vilket ju annars lätt händer.

  53. Jag behöver inte utgå från
    egna erfarenheter och preferenser.

  54. Jag kan ställa mig frågan: Varför kan
    inte Mats titta på en tvättmaskin?

  55. Det gör jag gärna, kan jag tala om.

  56. Men jag ska inte stå här och prata
    när det är roligare att titta.

  57. Så nu ska jag...
    trycka på rätt knappar här.

  58. Nu ska vi se. Ser ni det här nu?
    Där...

  59. Det finns en hemsida,
    www.e-autism.se, under utveckling.

  60. Där kommer det ligga fördjupnings-
    material, filmsnuttar, texter-

  61. -och länkar till sånt
    som andra har gjort som är bra.

  62. Sen klickar man sig vidare
    till själva webbutbildningen.

  63. Då ska vi se.

  64. Då ligger det ett antal moduler.
    Just nu två, bara.

  65. ...kommen till E-autism,
    en introduktion om autism.

  66. Du kan bläddra framåt och bakåt
    med knapparna nere till höger.

  67. -Längden på varje sida ser du här.
    -Ja, en kort introduktion.

  68. Elvina har nästan alltid
    sina hörselkåpor på sig.

  69. De tar inte bort ljud helt, men de
    gör att ljud inte blir så skarpa.

  70. Hennes föräldrar tänkte att hon inte
    hörde bra, men hon hör jättebra.

  71. Elvina gillar inte rasterna.
    Alla skriker och springer omkring.

  72. Det är ingen ordning
    och Elvina vill ha ordning.

  73. Elvina älskar ord. Hon ska bli
    författare, har hon bestämt.

  74. Rodrigo läste ett tag på högskolan
    men hoppade av.

  75. Han har halv aktivitetsersättning
    och halvtid i en blomsteraffär.

  76. Han har boendestöd en gång i veckan
    som stöttar honom med mat och tvätt.

  77. Rodrigo trivs med vardagen
    men oroar sig för framtiden.

  78. Vad händer när han fyller 30
    och inte får aktivitetsersättning?

  79. Arbetskamraterna säger
    att han har gröna fingrar.

  80. Han tycker om
    att ta hand om växter.

  81. Lennart är i övre medelåldern
    och bor i en gruppbostad.

  82. Han pratar med enstaka ord och
    korta meningar och upprepar sig ofta.

  83. Ibland blir han väldigt stressad.
    Då låter han mycket och gungar.

  84. Personalen tycker att det är svårt
    att veta varför han blir stressad.

  85. Lennart tycker om kaffe. Han vill
    dricka det på bit, som alltid.

  86. Han tycker om
    när det är som det brukar vara.

  87. Elvina, Rodrigo och Lennart är olika
    men har en sak gemensamt: Autism.

  88. Om det handlar kursen. Personer
    med autism blir ofta missförstådda.

  89. Vid förändringar kan det uppstå
    situationer som är svåra att förstå.

  90. Här lär du dig mer om autism-

  91. -så du lättare kan förstå olika
    situationer och minska missförstånd.

  92. Det är tre fiktiva karaktärer-

  93. -som vi sen får följa
    genom avsnitten.

  94. De återkommer lite då och då.

  95. Jag ska backa tillbaka till...

  96. ...här ligger en ordlista,
    som ni hann se.

  97. Det här är bara några, det kommer att
    vara betydligt fler moduler snart.

  98. -Det kan också se ut...
    -I det här...

  99. Det finns flera felaktiga
    föreställningar om autism.

  100. Du kanske känner igen dem.
    Klicka på pilarna för att bläddra.

  101. Då bläddrar vi.

  102. Det är en myt att människor med
    autism inte vill ha social kontakt.

  103. Många vill ha vänner och relationer,
    men har svårt för sociala koder.

  104. Sen kan man fortsätta snurra.
    Jag ska visa några exempel.

  105. Det finns många frågor runt autism,
    som hur vanligt autism är-

  106. -om autism ökar
    och vad det beror på.

  107. Här finns också svar på om autism
    är lika vanligt hos män och kvinnor-

  108. -om autism är en empatistörning och
    om det har med intelligens att göra.

  109. Genom att klicka på bilderna
    får du svar på frågorna.

  110. Och då vill man ju verkligen veta,
    har det ökat?

  111. Nej, det har det inte! Okej.

  112. Spännande.

  113. Det var mycket information
    i avsnittet.

  114. Bläddra gärna tillbaka och titta
    på det som innehöll ny information.

  115. Innan du går vidare, prova att svara
    på vilka påståenden som stämmer.

  116. Svara genom att välja sant eller
    falskt och klicka sen på "svara".

  117. Ja, då kan man klicka på...

  118. Det kan inte vara fler än 25 000.

  119. Jo, det var det!

  120. Så, ungefär, ser själva modulerna ut.
    Det var några av de introducerande...

  121. Jag ska visa hur vi jobbar med
    filmklipp också, hur det fungerar.

  122. Det här är alltså en bit ur manuset.

  123. Vi är inne på bakomliggande kognitiva
    funktioner, som vi inte pratar om så.

  124. Att ta andras perspektiv, till
    exempel att tänka att nån har fel-

  125. -är en del av
    vår sociala föreställningsförmåga.

  126. Det är en del av hur vi lär oss
    att uppfatta osynliga sociala regler-

  127. -och hur vi förstår
    vilka avsikter andra har.

  128. Det finns olika övningar som kan
    användas för att se hur barn tänker.

  129. I ett "Sally och Ann-test"
    presenteras barnet för Sally och Ann.

  130. När du klickar på "nästa"
    får du också träffa dem.

  131. Det här är Sally. Hon har en korg.

  132. Det här är Ann. Hon har en låda.

  133. Sally har en boll.

  134. Hon lägger bollen i sin korg.
    Sen går hon ut på en promenad.

  135. När Sally är borta tar Ann bollen
    från korgen och lägger den i lådan.

  136. Nu kommer Sally tillbaka
    och vill leka med sin boll.

  137. Var kommer Sally
    att titta efter bollen?

  138. Från ungefär 4-5 års ålder svarar de
    flesta barn att hon tittar i korgen.

  139. Det var där Sally lämnade bollen.
    De tror att hon tror att den är där.

  140. De tar Sallys perspektiv. De har
    börjat utveckla en "Theory of mind".

  141. Ibland används orden mentalisering
    eller inlevelseförmåga.

  142. Barn med autism svarare oftare
    än andra barn i stället-

  143. -att Sally tittar efter bollen
    i lådan. Det är ju där bollen ligger.

  144. De tar inte Sallys perspektiv och att
    hon inte kan veta att bollen är där.

  145. Vi ska träffa en psykolog
    och forskare som berättar mer.

  146. Sen kan man fråga sig: Hur spännande
    är det med medelålders gubbar-

  147. -som snusförnuftigt förklarar saker?

  148. Men... Experter har
    en viss förtroendefaktor.

  149. SvenOlof vet vad han pratar om.
    Han är jättebra.

  150. Jag ska inte förringa det.

  151. Jag ska också snabbt visa...

  152. ...lite andra typer av filmklipp
    som kan vara...

  153. Vi har en serie olika filmklipp-

  154. -där man får se hur man kan...

  155. ...ja, tydliggöra en dagsplanering
    utifrån olika behov.

  156. Helt kort ska vi titta på en, bara.

  157. Den där är ju tagen
    ur ett sammanhang med flera filmer-

  158. -där man får se olika exempel
    på olika behov av tydliggörande.

  159. Vi har Cristina och Lena
    från Utbildningscenter Autism-

  160. -som på sitt utmärkta sätt
    förklarar varför det här är så bra.

  161. Så det är ju bara snuttar
    ni får se nu, naturligtvis.

  162. Det här är Tina och Elias.

  163. De ingår i ett annat sammanhang.

  164. Att ritprata med enkla figurer
    underlättar för många med autism.

  165. Streckgubbar, prat och tankebubblor
    kan visa tankar, känslor-

  166. -och vad nån säger
    i konkreta situationer.

  167. Tina är mamma till Elias
    som har autism och ADHD.

  168. Hon säger: "Egentligen kan jag inte
    rita, men jag har fått lära mig."

  169. Hon använder en whiteboard som hon
    snabbt kan rita på medan hon pratar.

  170. På nästa sida får vi se hur en form
    av visuellt stöd kan växa fram.

  171. Här är Elias.

  172. Elias ska ut och cykla.

  173. Mamma ropar på Elias
    ungefär klockan 18.

  174. Vi åker minibussen.

  175. Vi lämnar av kompisen
    och hennes cykel.

  176. Vi åker och köper
    en annan cykelhjälm till Elias.

  177. De som gör filmerna är konstnärer.

  178. Jag säger alltid: "Vi kan sluta där."

  179. "Mmm" säger de och så vill de ändå
    ha lite snyggt på väggen bakom.

  180. Men det tycker jag är okej.

  181. Elias har inte nån intellektuell
    funktionsnedsättning, tvärtom.

  182. Han har ett stort ordförråd,
    läser och skriver utan svårighet.

  183. Trots det blir det mycket lättare för
    Elias att ta till sig informationen-

  184. -när Tina ritar det hon säger.

  185. Om Tina inte ritar går det in genom
    ena örat och ut genom det andra.

  186. Kanske hade Elias då blivit förvånad
    när Tina kommer ut och ropar.

  187. Några av er vet ju vem Tina är
    i det här sammanhanget.

  188. Bara för att visa
    att det också handlar om...

  189. Vi har försökt fånga olika ålders-
    grupper och hela autism-spektrumet-

  190. -så vi ska titta lite på en...

  191. Jag tror att vi hinner se
    en kort film från en skolmiljö.

  192. Ja... Nej, inte än.

  193. Inte än, inte än.
    Jag ska avsluta och säga att...

  194. Ja, det här är alltså
    klipp och utdrag.

  195. Den färdiga
    kommer att finnas i november.

  196. Jag törs i dag inte
    säga ett release-datum-

  197. -för vi håller på och laddar upp
    allting rent tekniskt nu.

  198. Men vi kommer att gå ut med det här
    på vår hemsida och vår Facebook-

  199. -och vi kommer göra
    ganska mycket utskick-

  200. -sprida det här
    till de tänkta målgrupperna.

  201. Nu... Nu får jag tacka,
    för Lennart börjar bli lite... Ja.

  202. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

E-autism - en webbaserad introduktion

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Autismspektrumstörningar, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Omsorg utan våld

Elisabeth Råberg är autismkonsult, handledare och mamma till två söner med autism. Här beskriver hon hur det är att leva med barn med autism och flera tilläggsdiagnoser. Hon har lång erfarenhet av hur sönerna har mötts av oförståelse och farit illa i olika verksamheter. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Etik och bemötande

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Trygghet utan tvång

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Rätten till kommunikation

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

E-autism - en webbaserad introduktion

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Utmanande beteenden och verksamheter

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Socialstyrelsens rekommendationer

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lyfta upp eller trycka ner

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Se helheten i det sociala arbetet

Titti Frisk Hagström och Lotta Persson har båda haft ett långt arbetsliv inom socialtjänsten. Tillsammans har de skrivit boken "Se helheten! framgångsfaktorer i socialt arbete". För att öka kvaliteten på det sociala arbetet behöver socialarbetaren få större beslutsrätt och högre status menar de. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.