Titta

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Om UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Föreläsningar och samtal från Autism- och aspergerförbundets rikskonferens 2016. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner : Lågaffektiv teori och metod, del 1Dela
  1. Lågaffektiv teori och metod
    har jag sysslat med länge.

  2. Jag började med det eftersom...
    Jag är neuropsykolog.

  3. Man gör utredningar.
    Jag jobbade på BUP och i skolan.

  4. Sen startade jag och min kollega Leif
    Psykologcompagniet i Köpenhamn.

  5. Vi utredde häktade ungdomar.

  6. Enligt en ny lag skulle alla utredas
    inom fyra veckor.

  7. Ingen BUP-mottagning lyckas med något
    på fyra veckor.

  8. Där fanns det pengar att tjäna.

  9. Vi skrev jättefina utredningar
    och rekommendationer-

  10. -och sen upptäckte vi att ungdomarna
    brottades ner och låstes in.

  11. Vi har gjort 300-500 utredningar.

  12. 300 tills jag slutade 2009,
    och i dag har de fem psykologer.

  13. Av alla vi har utrett är det
    två stycken som vi inte kunnat sätta-

  14. -en diagnos på, med autism, ADHD,
    tourettes eller utvecklingsstörning.

  15. Folk som hamnar i den miljön
    är personer med särskilda behov.

  16. Det vi såg var vansinnigt, så vi sa:
    "Vi måste skriva hur de ska göra."

  17. Vi skrev: "Ni får inte..."
    Det hjälpte inte.

  18. Vi tänkte: "Vi kanske ska ta reda på
    hur man ska göra."

  19. Det började med frågan: "Hur slipper
    man begå övergrepp på människor?"

  20. Några begrepp är viktiga. En sak
    är det här med lagligt och lämpligt.

  21. De är viktiga att skilja åt.

  22. Saker som är lagliga behöver inte
    vara bra.

  23. Vi måste tänka vad som är bra.

  24. Jag ringde Mats i morse.

  25. Jag satt stilla på motorvägen
    söder om Kungsbacka.

  26. En älg hade förirrat sig ut på vägen,
    och man skulle skjuta den.

  27. Folk började köra in i varandra.
    Man fixar inte att stå stilla.

  28. Det kom ambulanser och brandkår.

  29. Man får köra i 110 där, men när jag
    passerade olyckan körde jag i 40.

  30. Det var lämpligt.

  31. Det är jätteviktigt.

  32. Bara för att det är lagligt är
    det inte säkert att det är lämpligt.

  33. De begreppen är väldigt viktiga.

  34. Vissa lagar i Sverige
    medger fysisk intervention.

  35. Vi brukar prata om tre när det gäller
    autism: LVU, LPT och LRV.

  36. Lagen om vård av unga,
    lagen om psykiatrisk tvångsvård-

  37. -och lagen om rättspsykiatrisk vård.

  38. De tre är det ofta personer
    med autism som hamnar under.

  39. Man får göra vissa saker
    som man inte får annars.

  40. Det innebär att det är lagligt,
    men inte att det är lämpligt.

  41. Fackfolk kan säga:

  42. "Det är lagligt att hålla fast folk
    när det är nödvärn."

  43. Det tycker inte jag.

  44. Åtgärden ska vara mindre farlig
    än det man vill undvika.

  45. I de allra flesta ärendena
    är fasthållning betydligt farligare.

  46. Nunno m.fl. studerade 45 barn som
    hade dött vid fasthållningar i USA-

  47. -mellan 1993 och 2003.

  48. 45 stycken är väldigt många.

  49. De hittade inget fall
    där barnet hade gjort något farligt.

  50. Inte ett enda.
    Så pass våldsamma är vi ofta.

  51. Det är vansinnigt. Nödrätt
    innebär inte att du får hålla fast.

  52. Du får göra något mindre farligt
    än det du vill undvika.

  53. Fasthållning är den farligaste
    av alla våra interventioner.

  54. Över tusen kända dödsfall,
    så det ska vi inte syssla med.

  55. Varken LSS eller skollagen ger rätt
    till att fysiskt röra en person-

  56. -för att kontrollera den.
    Noll möjlighet inom lagarna.

  57. Möjligheten du har är nödvärn-

  58. -och åtgärden får inte vara farligare
    än det man vill undvika.

  59. Det är grunden.

  60. Bara för att det är lagligt
    är det ju inte någonsin lämpligt.

  61. Det här med farligheten
    tycker jag är viktigt.

  62. Vi ser på lämpliga metoder i stället
    - och några grundläggande principer.

  63. Den måste vara laglig.
    Annars är den aldrig lämplig.

  64. Den ska vara effektiv,
    annars är den meningslös.

  65. Fasthållning hjälper inte folk
    att få ett bättre liv.

  66. Folk lär sig inget av fasthållning.
    Det fungerar inte på det viset.

  67. Den får inte heller vara skadlig,
    och det är jätteviktigt.

  68. Jag förstår inte att man accepterar
    metoder som innebär att folk kan dö.

  69. Vi har sagt till Skolinspektionen:

  70. "Det är alltid en kränkning
    att göra något farligt med ett barn."

  71. Skolinspektionen har i alla fall
    börjat vilja förstå på högsta nivå.

  72. Den poängen är väldigt viktig.

  73. Bl.a. Annica Kosner,
    som sitter där borta...

  74. Hon är hjälten med Skolinspektionen.
    Psykolog.

  75. Vi får inte ha risk för dödsfall.
    Det ska vi inte syssla med.

  76. Vi ska inte ha fysiska skador.

  77. 17 % som blir fasthållna skadas,
    och 6 % måste uppsöka läkare.

  78. 18 % av personalen skadas,
    7 % uppsöker läkare.

  79. Det är forskning av Leggett
    och Silvester från 2011, tror jag.

  80. Den får inte vara traumatiserande.
    Många med autism-

  81. -har PTSD-symptom
    efter fasthållningar i skolan.

  82. Det fungerar inte heller.

  83. Den måste vara socialt acceptabel.
    En kollega, innan han visste bättre-

  84. -var med om en fasthållning
    på London Zoo.

  85. En stor person på 120 kg med autism
    ville ner och klappa isbjörnarna.

  86. De lade ner honom.

  87. Då kommer det människor som rycker
    undan personalen och säger: "Spring!"

  88. Helt underbart.

  89. De gjorde en insats
    som omgivningen inte accepterade.

  90. Min princip är: "Det ska gå att göra
    på Ica utan att någon reagerar."

  91. Då är det en bra metod.
    Lars H. Gustafsson säger:

  92. "Vi ska inte göra något som vi inte
    gör med vår man eller fru."

  93. Om min fru sa "Du får inte kaffe
    om du inte tar en promenad"...

  94. Det hade inte blivit bra.

  95. Det handlar om etik och moral.

  96. Etik handlar om
    vad vi i samhället tycker är okej.

  97. Där har vi tre begrepp:
    moral, omoral och amoral.

  98. Moral handlar om att handla på ett
    sätt som de flesta tycker är rätt.

  99. Jag tycker att vi måste handla
    på ett sätt som ingen tycker är fel.

  100. Vårt arbete måste kunna synas.
    Det är jätteviktigt.

  101. Vi förhåller oss till de flesta.

  102. Vad de flesta tycker har vi försökt
    bestämma i FN-konventionerna.

  103. Vad tycker vi är okej och inte?

  104. Man kan hålla sig till FN:s
    konventioner om rättigheter.

  105. De är jättefina redskap
    för att fundera på rätt och fel.

  106. Alla vill ju handla moraliskt
    korrekt, och det blir besvärligt.

  107. Ibland gör vi det inte.
    Vi handlar omoraliskt.

  108. Det finns olika förhållningssätt.

  109. Ett är ett säga: "Det blev fel."

  110. Vi hävdar omoral.
    "Jag gjorde inte som jag skulle."

  111. Det är det bästa sättet, men på
    senare tid har vi fått fler...

  112. Det var vanligare förr,
    men nu ser jag det igen.

  113. Folk hävdar amoral och säger:
    "Det är nödvändigt."

  114. Det är jättebesvärligt.

  115. Man säger att det inte finns rätt
    eller fel. "Det är så det är."

  116. Det kan vi acceptera i vissa fall.
    Katter äter möss.

  117. Är det moraliskt fel?
    Nej, det bara är så.

  118. Om däremot en tioårig kille
    tänder eld på kattens svans...

  119. Det är fel, så vi hävdar omoral.
    Amoral är att säga:

  120. "Det gäller inte rätt eller fel,
    utan nödvändighet."

  121. Den som säger det får en utväg
    för att hålla på med oetiska grejor-

  122. -utan att tänka sig för, så vi måste
    ha en gräns för vad vi accepterar.

  123. Annars kan vi fortsätta att säga
    "nödvändigt".

  124. Det är så vi har gjort, och
    kom ihåg Nunnos studie: 45 barn döda.

  125. I ingen situation var det nödvändigt.
    Det är riktigt farlig.

  126. Jag var med och kartlade 167 ärenden
    på SiS.

  127. Det var på "Ekot" förra veckan.

  128. Vid under hälften av situationerna
    såg vi någon grad av nöd.

  129. Resten provocerade personalen fram.

  130. Folk kan säga:
    "Vi måste ha möjligheten."

  131. Det tycker jag är problematiskt.

  132. Det inte är nödvändigt. Vi ska
    berätta hur vi ska göra i stället.

  133. Då får vi sluta säga det
    och sluta med sådan skit.

  134. Jag tycker att det är viktigt
    eftersom jag har barn.

  135. Ingen ska göra så med min dotter.
    Vi måste ha något annat att göra.

  136. Jag skrev en bok om äldrevården,
    och ingen ska göra så mot mig heller-

  137. -när jag kommer så långt.

  138. Det blir bra.

  139. När jag säger "Ni gjorde fel"
    blir folk upprörda.

  140. Det blir de så klart. För dem
    är det amoral, och så säger jag:

  141. "Det är omoral, du måste ändra dig."

  142. Det är jobbigt och blir infekterat,
    men vi måste hålla fast vid det.

  143. Annars kommer de
    att fortsätta tvångsåtgärda.

  144. Vi har kommit långt inom autismen,
    men inte lika långt i verksamheterna-

  145. -som rättspsyk, psykiatrin, LVU
    och så vidare.

  146. Vi måste få bort de möjligheter som
    inte hör hemma i moderna samhällen.

  147. Vi har bättre teorier och metoder.
    Det är jätteviktigt.

  148. Vi ska prata om hur vi ska göra.
    Jag ska prata teori och metod.

  149. Jag tar några teoretiska principer
    och någon metod.

  150. Teorin är det inte jag
    som har kommit fram till.

  151. Några av mina kollegor
    har lagt upp principerna på en rad.

  152. Man kan ta första bokstäverna
    och göra ett jättefint ord.

  153. Det passar ganska bra.

  154. Vi ska titta på de fyra principerna
    och vad de betyder för hur vi gör.

  155. Vi börjar med ansvarsprincipen.

  156. Nu jag har gjort så att jag måste
    trycka fram alla varje gång. Vad fan.

  157. Ansvarsprincipen formulerades av
    psykologiprofessorn Bernard Weiner.

  158. Han skrev på 80-talet om arbetsmiljö,
    och han skrev det här:

  159. "Om du tar ansvar för det du gör
    så lyckas du."

  160. "Vill du att någon annan gör jobbet
    så misslyckas du."

  161. Det är väldigt centralt.

  162. Vi upplever det som viktigt att
    när vi tar hand om någon med autism-

  163. -så har den som tar hand om ansvaret
    - inte någon annan.

  164. Det är effektivt. Annars fortsätter
    vi med saker som inte fungerar.

  165. Det finns många sätt.

  166. Det handlar om metod. Är den bra
    så är det lättare att ta ansvar.

  167. Är den dålig
    försöker man bli av med det.

  168. Ofta till någon som inte
    är jättebra på att bära det.

  169. Det blir lite olika ställen.

  170. Hur många här är anhöriga?
    Hur många är fackpersoner?

  171. Ni behöver inte räcka upp handen mer,
    men har någon av er kommit fram till-

  172. -att det inte är fel på er metod
    utan på de anhöriga?

  173. Var det effektivt?

  174. Nej.
    Vi försöker bara bli av med ansvaret.

  175. Jag blir irriterad på min dotters
    skola. Hon har annat än autism.

  176. De ringde:
    "Sofi har krossat en ruta igen."

  177. "Varför ringer ni mig? Jag ringer
    inte er när hon krossar rutor hemma."

  178. De måste ha ansvar för det i skolan,
    och så tar jag ansvar hemma.

  179. Ringer du så tror du att det hjälper,
    och det gör det inte.

  180. Du måste troligen förändra där du är.

  181. Man ska inte tycka
    att det är fel på de anhöriga.

  182. Jag återkommer till att det är bra
    med anhöriga som inte är så duktiga.

  183. Vi kan tänka: "Felet är inte min
    metod, utan att personen är hos mig."

  184. Har ni hört det?
    "Han borde vara någon annanstans."

  185. Det är jätteroligt.
    Då är de ju duktigare än du.

  186. Säg det till chefen: "Jag har
    fått jobbet, men jag kan det inte."

  187. "Du kanske måste justera lönen."

  188. Det är viktigt
    att de som tar hand om min dotter-

  189. -ska vara duktiga på sitt jobb.

  190. Är de inte det
    så får de gärna jobba på Statoil-

  191. -men fan inte med henne.

  192. Vill de flytta på henne
    så är det de som ska flyttas.

  193. Det är hennes hem.

  194. Det är helt grundläggande.

  195. Det finns personer
    som har bott på 34 ställen på sex år.

  196. Vi måste hitta ett annat sätt. Vi
    skyller på idioten som anställde oss-

  197. -eller på dem som har bestämt
    hur det ska se ut.

  198. På daglig verksamhet
    kan personalen säga:

  199. "Det är fel på idioterna på boendet."

  200. På boendena säger de: "Det är de."
    Vansinnigt.

  201. Har du problem så ska du fixa det.
    Har de problem så ska de fixa det.

  202. Klantar de sig så får du mer jobb,
    punkt slut.

  203. Du har inte mindre jobb.

  204. Vi måste kompensera
    för varandras brister.

  205. Vi kan bli glada
    när någon är klantig.

  206. Då får vi mer att göra,
    och det är det vi lever på.

  207. Säger vi "Gör inte de sitt,
    gör jag inte mitt"-

  208. -så sviker vi personen dubbelt.

  209. Sen kan vi lägga ansvar på personen,
    på många märkliga sätt.

  210. Har någon sagt eller hört:
    "Du kan väl ändå förstå...?"

  211. När han helt tydligt inte kunde det.

  212. Eller: Har någon gjort ett system
    för att bli av med ansvar?

  213. En kille i Småland fick en smiley
    om han kom till skolan i tid.

  214. Efter fem fick han gå på bio.

  215. Fantastiskt. När det visades dåliga
    filmer gick han inte till skolan.

  216. Hur dum får man vara?

  217. Tanken var att han skulle ta ansvar,
    vilket han gjorde. För att gå på bio.

  218. De tiodubblade hans frånvaro.

  219. Belöningssystem är för svårt,
    och man lägger ansvar på personen.

  220. Det kan vara bra
    när personen vill ha en förändring-

  221. -men inte när det är vi
    som vill ha en förändring.

  222. Det är som "Du får inget kaffe
    om du inte tar en promenad."

  223. Det är inte okej.

  224. Att ta reda på hur vi får honom
    att vilja ta en promenad blir bättre.

  225. För mig är det lätt att tänka så, för
    jag har inte alltid varit psykolog.

  226. Tidigare jobbade jag i industrin.

  227. 10 år jobbade jag på tryckeri och
    bilverkstad och sen 8 år i industrin.

  228. Jag var plastformare,
    men fick sluta p.g.a. balansproblem.

  229. Jag behövde ett yrke
    där man kunde sitta ner-

  230. -och inte behövde använda dator.

  231. Då blinkade datorskärmarna,
    och det tålde inte jag.

  232. Det fanns inte så många att välja på,
    så det blev psykolog.

  233. Redan första veckan träffade jag på
    fullständigt barocka situationer.

  234. En kollega sa: "Lasses utredning får
    vi lägga ner. Han dök aldrig upp."

  235. -"Varför skulle han utredas?"
    -"Han lämnar inte hemmet."

  236. Jag har hört skolor säga:

  237. "Han ska nå målen, men det går inte
    om han inte kommer till skolan."

  238. Då har de inte fattat.
    Det hade aldrig fungerat i industrin.

  239. Blir något fel
    så är det fel på den anställda.

  240. Den har nog inte kollat maskinen
    eller slarvat med underhåll-

  241. -men det är aldrig maskinens fel.

  242. Det är viktigt,
    så jag vill introducera min verkstad.

  243. Det blev en bilverkstad
    så att folk ska förstå.

  244. Vi säger att vi jobbar med service
    och reparationer.

  245. Det gör ni allihopa. Service och
    reparationer för personer med autism.

  246. Vem har ansvar?
    Mekanikern har ansvar på verkstaden.

  247. Har ni hört en mekaniker säga "Som du
    kör kan inte jag serva din bil"?

  248. Min mekaniker älskar
    att jag kör dåligt.

  249. Varför?
    För att det blir mer smör på brödet.

  250. Snacket om anhöriga kan vi lägga ner.

  251. Anhöriga med svårigheter innebär
    mer jobb, och det lever vi på.

  252. Så är det. "De gör inte sitt,
    så jag gör inte mitt"-

  253. -är som "Som du kör
    tänker jag inte fixa din bil".

  254. Det är så jävla dumt.

  255. Vi kan lägga ansvar på bilen också.
    Tänk er mekanikern:

  256. "Jag kunde inte byta olja.
    Jag fick inte loss skruven."

  257. "Bilen ville inte samarbeta."

  258. Det är så jävla dumt.

  259. Varje vecka ser jag personal som tror
    att de måste göra som vi säger.

  260. Jag förstår inte. Lagen säger inte
    att barn ska lyda föräldrar-

  261. -att elever ska lyda lärare eller att
    funktionsnedsatta ska lyda personal.

  262. Det står tvärtom:
    Allt bygger på frivillighet.

  263. Vi kan inte säga:
    "Han samarbetar inte."

  264. Jag som fackperson får betalt
    för att få någon att samarbeta-

  265. -och som förälder
    är det mitt uppdrag.

  266. Misslyckas jag
    så måste det vara fel på min metod.

  267. På samma sätt upplever jag ibland...

  268. Jag har en bil, och den retar mig.

  269. Ljuset fungerar jättebra på dagen.

  270. När det blir mörkt släcks bakljuset.

  271. Jag är riktigt irriterad.
    Den kan ju om den vill.

  272. Ni hör hur dumt det är.

  273. Något är fel,
    som med människor med autism.

  274. De kan en dag men inte en annan.
    Vi kan inte lika mycket varje dag.

  275. Jag kan nästan lika mycket,
    för mitt jobb är så lätt.

  276. Jag använder hälften av min kapacitet
    och kan göra annat också.

  277. I dag ska jag föreläsa lite här
    och ta lite kaffe och mat.

  278. Sen ska jag köpa en grej i Göteborg
    och hämta ved i Båstad.

  279. Jag har överskott till allt
    eftersom jag har hög kapacitet.

  280. De med låg kapacitet
    behöver ofta 100 % av den varje dag.

  281. När jag sover dåligt tappar jag 20 %
    av min kapacitet - de också.

  282. För mig gör det ingen skillnad,
    för dem gör det massor.

  283. De kan inte om de vill.

  284. Det kokar ner till att mekanikern
    måste ha de nödvändiga verktygen.

  285. Vi kan inte säga:
    "Vi tror inte på skiftnycklar."

  286. Om något fungerar och är nödvändigt
    så måste vi ha det.

  287. Jag har upptäckt, när jag har börjat
    syssla med gamla bilar...

  288. Det gjorde jag förr också,
    men nu har jag råd med en ny ibland.

  289. Med gamla bilar måste man ha en hög
    med specialverktyg.

  290. Jag fick köpa en kamaxellyftare
    på Ebay för 500 spänn.

  291. Varför? Den dag det börjar knacka
    i motorn måste jag ha den i lådan.

  292. Jag har aldrig använt den.
    500 spänn för en veckad plåtbit.

  293. En dag behövs den.

  294. Jag tror att vi i det här fältet
    måste ha många specialverktyg.

  295. Det är dumt att inte tro på dem.
    Frågan är: När ska de användas?

  296. Tror vi bara på ett verktyg
    så blir det för dumt.

  297. Jag har upptäckt...
    Varför behöver jag kamaxellyftaren?

  298. När det börjar knacka och jag ska
    ha loss ventilen finns det två sätt.

  299. Kamaxellyftare eller kofot.

  300. Jag ska nog inte använda kofoten
    i motorn.

  301. Av någon konstig orsak tänker man
    inom pedagogiken: "Vi tar släggan."

  302. Så ska vi inte ha det. Vi ska ha
    metoder som inte skadar bilen.

  303. Sköter man andras bilar
    har man ett ansvar.

  304. Med andras barn är ansvaret större.

  305. Det var ansvarsprincipen.
    Nu tittar vi på kontrollprincipen.

  306. Den har jag formulerat
    utifrån något som vi vet.

  307. Den är enkel. Jag brukar göra
    en övning, men inte i dag.

  308. Jag har kört den på fyra tidigare
    konferenser, så nu får det fan vara.

  309. Den går ut på att vi inte
    kan samarbeta med någon-

  310. -utan att ha kontroll
    över oss själva.

  311. Säger någon "Du ska" så går det inte
    om man ligger och bajsar på sig.

  312. Vi måste se till att de vi jobbar med
    har självkontroll.

  313. Försöker vi ta kontrollen
    så slutar de kunna samarbeta.

  314. Det blir besvärligt, så hur hjälper
    vi personen att behålla kontrollen?

  315. Personer med autism vill inte
    förlora kontrollen - inte vi heller.

  316. Vi gör vårt bästa för att undvika det
    på lite olika sätt.

  317. Det vanligaste är att man blir
    tillsagd och säger: "Nej tack."

  318. Visst är det smart? Har ni vägrat i
    en situation där ni har varit osäkra?

  319. Smart, va?
    Vi kallar det Gandhis metod.

  320. Gandhi sa:
    "Den som vägrar slipper slåss".

  321. I vår modell är uppåt känslans kraft
    och bortåt är tid.

  322. När det blir fel
    går känslan upp och sen ner.

  323. Linjen handlar om hur mycket man tål.
    Den är jättelåg hos småbarn.

  324. Blir de hungriga
    så tappar de kontrollen.

  325. Med åldern hamnar de flesta här uppe
    - vi klarar av det mesta.

  326. När vi blir ungefär sjuttio
    sjunker den igen.

  327. Vi har samma affektregleringsproblem
    hos dementa och personer med autism.

  328. Personer med autism ligger ofta
    lägre än förväntat utifrån ålder.

  329. I en svår situation
    tänker de annorlunda.

  330. Jag tänker: "Det går nog bra."
    De tänker: "Fan, det går åt skogen."

  331. "Snart knackar jag huvudet golvet.
    Det vill inte jag."

  332. Då kör strategierna i gång.
    Vi kan vägra och ljuga.

  333. Har ni ljugit er ur
    en svår situation?

  334. Min fru satt nyklippt i köket och sa:
    "Vad tycker du?"

  335. Jag har inte autism,
    men jag har fyllt femtio.

  336. Vissa av oss gillar saker
    som de brukar vara.

  337. Men det finns bara ett rätt svar.
    Det är inte fel att ljuga.

  338. Jag vill rekommendera en kille...

  339. Det är rätt att ljuga.

  340. I väst säger vi att det är fel,
    men det står inte i de tio budorden.

  341. Det står "Du får inte vittna falskt",
    men det är en annan sak.

  342. Enligt Talmud måste man ljuga
    för att klara av livet.

  343. Inget av våra stora lagsystem
    säger att det är fel att ljuga-

  344. -utom inför rätten.
    Det är bara då du inte får ljuga.

  345. Ändå tror vi att det är fel.
    Jag förstår inte.

  346. Filosofen Pier Jaarsma skrev
    en avhandling för ett par år sen.

  347. Enligt honom borde vi lära ut
    att ljuga för personer med autism.

  348. För dem som inte ljuger
    går det ganska illa.

  349. De som försöker ljuga
    gör det ofta klantigt.

  350. Mitt barnbarn är två och ett halvt
    och inte så duktig på att ljuga än.

  351. Hans Alfons-docka hade kulspetsstreck
    i ansiktet.

  352. Han sa: "Det var Leia."

  353. Han försökte inbilla mig att treåriga
    Leia stack från förskolan i Spånga-

  354. -och tog sig ner till Malmö
    en torsdag för att rita på Alfons.

  355. Jag gick inte på det,
    men det var smart tänkt.

  356. I den åldern är man lite impulsiv,
    och så blev det som det blev.

  357. Då får man lösa det.

  358. Han försökte,
    och det ska man ha en eloge för.

  359. Vi tänker också...
    Det är en stor dag i dag.

  360. I dag utses världens bästa lögnare,
    klockan 13 i Stockholm.

  361. Den som har skrivit
    den bästa lögnaktiga berättelsen.

  362. Nobels litteraturpris.
    De ljuger nästan allihopa.

  363. Det kallar vi högkultur.

  364. De som rymmer - jättesmart!
    "Det är bäst att jag går."

  365. Har någon av er tänkt så?
    Att spotta och slåss...

  366. Vi säger "Kom hit".
    Han går, och då går vi efter.

  367. Jag blev slagen i maj
    av en kvinna med autism.

  368. Hon är sextio, ser inget på ena ögat
    och 3 % på det andra.

  369. Vi tror att personalen
    tittar på tv på arbetstid.

  370. Varje gång jag kommer dit är tv:n på,
    och hon är blind.

  371. Hon har inte ens
    någon språkförståelse.

  372. Jag skulle sätta dit dem och smög in.

  373. Jag hamnade i ett tomt rumt
    med tv:n på, så jag fick dem inte.

  374. Kvinnan kommer ut från badrummet
    och slår mig i ansiktet.

  375. Jag går ut, och hon sätter sig
    och äter sin macka.

  376. Var det okej att slå mig? Ja.

  377. Enligt nödvärnsrätten får man
    slå folk som vägrar lämna ens...

  378. Bostad eller fartyg, tror jag.

  379. Inte bil, konstigt nog.

  380. Hon gjorde rätt,
    och hon slog inte jättehårt.

  381. Det var ju mitt eget fel.
    Hur dum får man vara?

  382. Jag glömde att det var någons hem
    och såg det som en arbetsplats.

  383. Så får man inte göra,
    och jag fick kvitto direkt.

  384. Det är det bästa med autism.
    Man vet när man gör fel.

  385. Då är det bara att ändra sig.

  386. Sen har vi självskador.

  387. Varför gör man så?
    Något är jobbigt, och det hjälper.

  388. Det står "Rus" också.
    Självskada och missbruk hänger ihop.

  389. Minns någon tv-serien "Dallas"?

  390. Ni ser filmen från början. En
    Cadillac på en grusväg och musiken.

  391. Kommer ni ihåg? Han kör in på gården.

  392. Sen hänger JR upp sin hatt
    och går in i vardagsrummet.

  393. Vad är det första han gör?
    Häller upp en whisky.

  394. Han har haft en hård dag.
    Det hjälper honom att lugna sig.

  395. Problemet är att Sue Ellen har samma
    strategi men börjar vid halv nio.

  396. Det gäller självskador också.
    Man kan bita sig i handen-

  397. -men gör du bara det
    så blir det inte bra.

  398. Då måste vi byta strategi
    eller minska stressen.

  399. Det är de två sätten vi har,
    oberoende av teoretisk inriktning.

  400. Att ta bort handen gör vi inte.
    De slår huvudet i väggen i stället.

  401. Som neuropsykolog gillar jag inte
    huvudskador. Handskador gör inget.

  402. Sen har vi hot.

  403. Brukar någon av er hota med
    "Slutar du inte så går jag"?

  404. Vill ni gå eller vill ni stanna?
    Ni vill väl stanna?

  405. Ni hotar med något ni inte vill göra.
    Tänk på det nästa gång.

  406. Han försöker låta bli att slå dig.
    Tänk: "Varför vill han slå mig?"

  407. Jag blev hotad av en Bandidosmedlem
    vid en föräldraförmågautredning.

  408. Jag räknade med det och var beredd.

  409. Han sa: "Du vet väl vad du ska
    skriva? Du vet väl vem jag är?"

  410. Visst är det fint?

  411. Jag sa: "Jag skriver det jag kommer
    fram till, men du får läsa det."

  412. Han blev jätteglad. Jag sa inte
    att jag bara följde lagen.

  413. Jag vill ju att han ska vilja ha
    det jag vill att han ska ha.

  414. Därför övertygar jag honom
    om vikten av insatserna.

  415. Skickar jag in något han inte vill ha
    så tackar han inte ja.

  416. Då kraschar hela ärendet,
    och det är dumt.

  417. Det ingår i mitt jobb
    att övertyga honom, och det blev bra.

  418. Men han hotade mig, och
    jag säger inte att man ska ta det.

  419. Jag säger att man ska ha beredskap,
    för det kommer att hända.

  420. Har vi beredskap
    så kan vi hantera det.

  421. Sen har vi glåpord.

  422. Har någon av er sagt någonting
    som ni inte menar?

  423. En situation där ni är likvärdiga.
    En säger: "Idiot."

  424. Den här säger "Förlåt" eller "Idiot",
    och då blir vi likvärdiga.

  425. Två idioter.

  426. När vi är föräldrar
    eller kanske personal-

  427. -är vi i en maktrelation

  428. Här kan vi lära oss av demensvården.
    Fan, vad duktiga de är.

  429. Personalen tror att de bestämmer, och
    de dementa tror att de är likvärdiga.

  430. När personalen säger "Gå och kissa"
    säger de "Det bestämmer jag själv".

  431. Samtidigt rinner det nedför benen,
    för de kan inte bestämma.

  432. Glåporden kommer, men ingen säger:
    "Du får inte säga så!"

  433. Vi vet att dementa personer
    inte lär sig något.

  434. Därför säger vi:

  435. "Du får tycka att jag är dum,
    men vi ska kissa."

  436. Det är det bästa sättet. Man använder
    glåpord mot den som bestämmer - oss.

  437. Säger vi "Kalla mig inte idiot"
    blir vi likvärdiga.

  438. Då kommer han inte att lyda.

  439. Du måste säga: "Jag bestämmer nu."

  440. Du ska inte tvinga,
    utan hjälpa honom att tacka ja.

  441. Halva jobbet är ju att få folk att
    göra det de annars inte skulle gjort.

  442. De här strategierna har man
    för att hålla sig under linjen.

  443. Principen går ut på att vi hjälper
    folk att ha kontroll över sig själva.

  444. De får självkontroll, och vi hjälper
    dem att lämna över den till oss.

  445. Vi går vidare till nästa princip:
    tillitsprincipen.

  446. Den kommer här.

  447. Det finns två pedagogiska grundsyner
    som jag har bråkat med hela livet.

  448. Den socialpedagogiska var allena-
    rådande när jag blev psykolog.

  449. "Är relationen bra kvittar metoden."

  450. Folk säger fortfarande
    på fullt allvar så.

  451. Högt uppsatta personer i LSS-fältet
    kan säga att vi inte ska ha en metod.

  452. Jag blir lite mörkrädd. Han kanske
    blir sjuk, och då har vi ingenting.

  453. Därför säger vi: "Om metoden är rätt
    kvittar det vem som jobbar."

  454. Det spännande är att båda är sanna,
    men vi måste förhålla oss till det.

  455. Jag träffar föräldrar som säger:

  456. "När han gör fel hemma säger vi till
    på skarpen. Gör det i skolan också."

  457. Nej! Som förälder
    har man jättemycket relation.

  458. Det fungerar för dig,
    men inte för läraren.

  459. Läraren måste i första hand
    ha en bra metod.

  460. Du kan ha en dålig metod
    med en bra relation, men inte utan.

  461. Med en bra metod kan alla lyckas.

  462. Därför har vi sagt så.
    Sen vill vi ju att båda är höga.

  463. Problemet är att en bra relation
    får oss att glömma metoden.

  464. Då ringer man mig
    när folk börjar säga upp sig.

  465. Därför håller vi oss till det.

  466. Jag vill säga
    att vi ska försöka hitta båda två.

  467. Vi ska ha bra metoder
    som skapar tillit.

  468. En bra metod ökar tilliten,
    och en dålig minskar tilliten.

  469. Tänker vi "Han tycker att jag är
    en idiot" så är metoden inte bra.

  470. Man tär på sitt pedagogiska kapital,
    och det blir besvärligt i längden.

  471. Vi väljer dem som ökar tilliten.
    Det är en princip.

  472. Vi har kommit till affektsmitta
    - den sista principen.

  473. Efter fikat ska vi snacka metod,
    det lovar jag.

  474. Affektsmitta handlar om
    att vi känner av andras känslor.

  475. Vi gör det
    genom spegelcellsprocesser.

  476. Det är komplicerat,
    men vi låter bli teorin.

  477. Har ni suttit
    mittemot någon som gäspar?

  478. Spegelcellsprocess.
    Vi speglar den andras beteende.

  479. Jag kan leka med er
    genom att visa gamla bilder.

  480. Här har vi en bild från 1867.

  481. Visst gör hon något med er?
    Man tänker: "Hon ser trevlig ut."

  482. Hon har en väninna.

  483. Hon gör något annat med oss.
    Känn efter.

  484. Det här är en fysiologisk process.
    Det handlar inte om själen.

  485. Det händer i kroppen. Byter jag bild
    så får du en annan känsla i magen.

  486. Vissa av oss vill skratta
    för att bli av med den känslan.

  487. Det gör något fysiologiskt med dig,
    som du översätter till en känsla.

  488. Alla barn är födda med det här-

  489. -men personer med autism
    utvecklar inte nästa steg:

  490. Att ta reda på vem som har känslan.
    Vi har studier på det.

  491. På konferenser för tio år sen
    var det alltid någon psykolog-

  492. -som visade färgbilder på hjärnor.
    Det var jättemodernt.

  493. Det får man bara göra
    om man själv har tagit korten-

  494. -så jag har gjort egna bilder.

  495. Det här är högra hjärnhalvan
    sedd från mitten av hjärnan.

  496. Det röda är det limbiska systemet.

  497. Lombardos studie från 2010 visade att
    när personer med eller utan autism-

  498. -ser en bild på drottning Elizabeth-

  499. -kör de i gång ett område
    i ventromediala prefrontala cortex.

  500. Glöm det, men det kallas
    drottning Elizabeth-området.

  501. Vi använder det
    när vi tänker på andra.

  502. När de får frågor om henne
    använder de det området.

  503. Sen frågade forskarna vid Cambridge:

  504. "Vem är du? Vad ska du göra sen?"

  505. Personerna utan autism körde i gång
    ett område som heter...

  506. Det heter gyrus singularis.

  507. Det används
    när vi tänker på oss själva-

  508. -men personer med autism använde
    drottning Elizabeth-området.

  509. Vad betyder det? Personer med autism
    kan ha svårt för "jag" och "du".

  510. Inte så konstigt.
    Han har inte en susning.

  511. Andra kan "jag" och "du" men vet inte
    efter en konflikt vem som gjort vad.

  512. De får inte ihop det.

  513. De använder samma hjärnområde för
    att tänka på sig själva och andra.

  514. Då är det inte konstigt att man inte
    vet vem som är arg.

  515. Därför smittar känslan kraftfullare
    hos människor med autism.

  516. Ni är också affektsmittade,
    men ni vet vem som är arg.

  517. Ett barn på ett år blir ledset,
    och så blir ett annat ledset.

  518. Han tänker:
    "Någon är ledsen. Det är nog jag."

  519. Det är samma sak i autismfältet.

  520. Att affekt smittar
    måste få betydelse för vår metod.

  521. Nu är det kaffe!

  522. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med autism, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Omsorg utan våld

Elisabeth Råberg är autismkonsult, handledare och mamma till två söner med autism. Här beskriver hon hur det är att leva med barn med autism och flera tilläggsdiagnoser. Hon har lång erfarenhet av hur sönerna har mötts av oförståelse och farit illa i olika verksamheter. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Etik och bemötande

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Trygghet utan tvång

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Rätten till kommunikation

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

E-autism - en webbaserad introduktion

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Utmanande beteenden och verksamheter

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Socialstyrelsens rekommendationer

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lyfta upp eller trycka ner

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.