Titta

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Om UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Föreläsningar och samtal från Autism- och aspergerförbundets rikskonferens 2016. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner : Lågaffektiv teori och metod, del 2Dela
  1. Vi ska börja prata metod,
    för nu har vi pratat teori.

  2. Vi har mer tid på oss än vi hade
    på teorin, och det är ju bra.

  3. Jag har tagit med mig tre metoddelar. Vi
    kan kalla dem verktygslådor.

  4. Jag har upptäckt att hemma har jag...
    Vi jobbar ju i en bilverkstad.

  5. Hemma har jag olika verktygslådor. Jag
    har ett verktygsskåp i garaget.

  6. Där har jag hylsnycklar, tänger,
    skruvmejslar, en svets och en press.

  7. Det där finns i garaget. I huset har jag
    en såg och en hammare och sånt.

  8. Sånt som är bra att ha inne i huset.

  9. Ute i skjulet har jag min sekatör
    som jag använder i trädgården.

  10. Jag har även en skruvmejsel där.

  11. Vi har flera olika verktygslådor
    inom omsorg och pedagogik också.

  12. Vi har en verktygslåda för att hantera,
    inte eskalera, situationer.

  13. Sen har vi en
    som handlar om utvärdering.

  14. Och sen har vi en som handlar om
    att förhindra att det händer igen.

  15. För mig är det enormt viktigt
    att det är tre olika verktygslådor.

  16. Jag får väldigt ofta en absurd fråga.

  17. En personalgrupp säger: "Vi är inte
    riktigt överens i personalgruppen."

  18. "Vi vill att du ska ge oss svaret."

  19. "När Lasse kastar möbler,
    vem ska då städa?"

  20. "Det är klart att ni ska städa."

  21. "Va? Vi får inte betalt
    för att städa."

  22. "Nähä, och det får Lasse, eller?"
    - "Då får vi väl låta bli att städa."

  23. "Eftersom ni är ansvariga för att det
    här ska funka ska ni förstås städa."

  24. "Men då lär han sig ju ingenting."

  25. Då säger jag: "Vadå, lär sig? Tror du
    att han lär sig nåt av att städa?"

  26. "Tror du att det är jobbigare
    att städa än att kasta möbler?"

  27. För de flesta som kastar möbler
    är det dagens värsta händelse.

  28. För vissa är det månadens,
    eller årets, värsta händelse.

  29. Om det löste sig för att de städade
    skulle vi inte ha några problem.

  30. Folk som är vana vid att misslyckas
    lär sig inget av att misslyckas.

  31. Jag blir förvånad när jag misslyckas.

  32. Men hur är det för ett ettårigt barn?

  33. Han trillar när han ska lära sig att gå
    och tänker: Det var inget för mig.

  34. Personer med autism misslyckas ofta.
    De lär sig inget av att misslyckas.

  35. Däremot blir det mycket lugnare
    när personen börjar lugna ner sig.

  36. Då ser det ut som vanligt.

  37. Annars blandar vi ihop verktygslådorna.

  38. Vi förändrar inte personen, vi ser till
    att det blir bra. Vi hanterar.

  39. Vi börjar med
    den första verktygslådan.

  40. Alla de här verktygen som bygger på
    affektsmitta ligger i hanteringen.

  41. Det vi gör är enkelt.
    Vi ska dämpa känslouttrycken.

  42. Det har visat sig...
    Nej, det hoppar jag över.

  43. Vi börjar innan det har kraschat.

  44. Sen tittar vi på
    vad vi gör när det har kraschat.

  45. Vi börjar innan det har blivit fel. Då
    är det viktigt att vara lugn.

  46. Att gapa och skrika hjälper inte.

  47. Det gäller att skapa en lugn miljö.

  48. Det finns ingen som blir lugn
    av att personalen höjer rösten.

  49. Vi försöker att dämpa.

  50. Studier visar
    att det är en generell princip-

  51. -att personal med temperament-

  52. -orsakar stora beteendeproblem och
    dubbelt så hög medicinförbrukning.

  53. Sen har vi
    den dominerande ögonkontakten.

  54. Vi säger "se på mig när jag pratar med
    dig", och då blir de stressade.

  55. Ha ögonkontakt i tio sekunder,
    två och två. Ni tittar, jag räknar.

  56. En, två, tre, fyra, fem...

  57. Det är redan jobbigt, eller hur?

  58. Här sitter ni
    i en helt lugn situation-

  59. -och ändå blir ni jättestressade.

  60. Varför började ni prata?
    "Det var inte så lätt att..."

  61. En del av oss satt här som fån.

  62. För att dämpa känslan lite grann.

  63. Det här var ändå en lugn situation.

  64. Men tänk om den ena av er var arg,
    och den andra inte visste om det.

  65. Det är så det är med autism.
    Det hade blivit kaos.

  66. Sen har vi det här med hur vi pratar.

  67. Jag har ett jättejobbigt ansvar
    i dag. Det hoppas jag att ni vet.

  68. Mitt jobb är att skruva på nåt i huvudet
    på er. Det kallas inlärning.

  69. Forskningen visar att folk
    lär sig jättedåligt när de sover.

  70. På 60-talet
    hoppades man kunna lära sig språk-

  71. -genom att spela språkkurser
    när man sov.

  72. Det funkar inte alls.

  73. Det är mitt ansvar att ni är vakna,
    för jag jobbar i en bilverkstad.

  74. Ska jag skruva måste ni vara vakna.

  75. Det är lite jobbigt i dag,
    för min röst funkar inte som den ska.

  76. Jag spänner muskler
    runt struphuvudet.

  77. Det skapar spegelcellsprocesser i
    era hjärnor och ökar adrenalinnivån.

  78. Jag hade kunnat låta bli,
    och pratat med min vanliga röst.

  79. Då hade jag stått så här
    i två timmar-

  80. -och då hade det varit lite svårt
    att hålla sig vaken.

  81. Om det hade varit mitt uppdrag att lugna
    er hade det varit väldigt bra.

  82. Men om jag pratar så här vaknar ni till
    direkt. Känner ni adrenalinet?

  83. Det finns personal som säger: "Jag
    pratade lugnt, och han slogs ändå."

  84. Då brukar jag säga: "Vad sa du?"
    - "Jag sa: 'Och nu går du upp.'"

  85. Jag kan bita ihop käkarna-

  86. -men det innebär att jag frammanar
    en viss aggressiv känsla hos er.

  87. Det ökar adrenalinet, och det ska vi
    inte göra om vi vill skapa lugn.

  88. Då öppnar vi munnen och
    dämpar rösten. Då blir det jättebra.

  89. Det här med att avleda är spännande.
    Att få folk att tänka på annat.

  90. Jag jobbar med en skola som heter
    Skolan vid svarta hästen i Köpenhamn.

  91. Svarta hästen är en gammal vägkrog.

  92. Skolan är en privat skola,
    men det är en fond som äger den.

  93. Rektorn på skolan heter John.
    John äger huset där skolan ligger.

  94. Där ligger också en restaurang
    som förut hette Svarta hästen.

  95. Nu heter den Pony.
    De har ett visst tema där.

  96. Svarta hästen
    hade en Michelinstjärna.

  97. John ville göra en deal så att
    restaurangen fick billigare hyra-

  98. -mot att vi fick bra pris
    på en buffé som skolmat.

  99. Skolan har 40 elever med diagnos inom
    NP, precis som flera av föräldrarna.

  100. Den ligger i Europas mest belastade
    stadsdel - Köpenhamn Sydväst.

  101. Där är medellivslängden för män
    58 år. Det är tufft, eller hur?

  102. John trodde att det här skulle bli bra,
    tills han såg det i praxis.

  103. Tror ni att folk med autism skulle gilla
    att gå på Michelinrestaurang?

  104. Lillkillen Sören, tio år,
    han skulle upp och ta skolmat.

  105. Han hade med sig fritidspedagogen
    Flemming eftersom han inte kan köa.

  106. När Sören ser maten säger han:
    "Vad är det?!"

  107. Flemming säger: "Det är fin mat.
    Rätterna har skyltar."

  108. "Det där svarta, vad är det?"
    - "Sotad lax."

  109. "Vad är sotad lax?"
    - "Man rullar rå lax i bränd halm."

  110. Sören fick ångest. Rejäl ångest.

  111. Sen säger Flemming...

  112. Flemming vet att det tar 20 sekunder,
    sen är maten spridd över lokalen.

  113. Han vill lösa det och säger: "Sören, det
    är nåt jag vill fråga dig."

  114. "Vadå?"
    - "Det tar vi sen."

  115. "Det är bäst att du sitter ner först. Ta
    lite köttbullar nu. Kom nu."

  116. De sätter sig och sen säger Flemming:
    "Jo, Sören, vad heter din mamma?"

  117. Det var en oviktig fråga, men Sören
    klarade av situationen. Det är fint.

  118. Han lär sig inget.
    Vi håller på och hanterar.

  119. Han lär sig inget av att sprida ut
    Michelinmat i hela lokalen heller.

  120. Sen gjorde vi en utvärdering: Var det
    bra att äta skolmat på Svarta hästen?

  121. Nej. Vi plockade bort den igen.

  122. Men i två veckor fanns det en skola
    i världen med Michelinmärkt skolmat.

  123. Det var en skola
    för barn med särskilda behov.

  124. Det är fint. Så är det.

  125. Men inte var det bra för det.

  126. Det är viktigt att förhålla sig
    till hur vi gör kroppsligt.

  127. I dag har jag stått och ni har suttit.
    Det hade inte funkat tvärtom.

  128. Men vi hade kunnat sitta allihop.
    Jag kan sätta mig så här, bara.

  129. Det funkar. Jag har balansproblem,
    så det här hade varit bättre för mig.

  130. Men ni hade
    haft svårt att koncentrera er.

  131. Ni blir lugnare
    om jag slappnar av mer.

  132. Ni börjar kanske fundera på
    vad ni får till lunch, eller hur?

  133. Det blir ju inte riktigt bra,
    men så är det i den här situationen.

  134. Om jag skulle lugna er vore det bra.

  135. Personalen kan sitta på en soffa
    och ta det lugnt och sen säger de:

  136. "Oj, nu blev Kalle stressad. Bäst
    att jag reser mig och lugnar honom."

  137. Fast det händer ju inte, eller hur?

  138. Det blir...i situationen i stället.

  139. Det hänger ihop med fysisk markering.

  140. Vi har en tendens att göra så här, eller
    hur?

  141. "Nämen, nu!" Då åker man på stryk.

  142. Har nån av er varit på väg hem efter en
    utekväll en lördag vid halv tre?

  143. Det kommer tre personer emot er.
    De är långa och breda.

  144. Ni vet vilka de är.

  145. Brukar ni göra så här? Sätter ni på er
    en reflexväst och gör så här?

  146. Eller? Nej, det gör ni inte.

  147. Ni sticker handen i fickan,
    vänder sidan till och skapar avstånd.

  148. Då kan de kontrollera sig själva.

  149. Målet var ju att de andra
    skulle behålla kontrollen.

  150. Vem kom på att läraren i skolan
    ska ha på sig en reflexväst?

  151. Jag förstår ingenting.

  152. Jag har frågat
    varför lärarna har reflexväst.

  153. Då säger rektorn: "Det är så att man ska
    se skillnad på barn och vuxna."

  154. Det är så dumt. Jag har t.o.m. hört
    en specialpedagog säga det i radio.

  155. När jag gick i skolan såg vi alltid
    skillnad på barn och vuxna.

  156. Alltså, så är det.
    Så vad handlar det om?

  157. Jo, det finns föräldrar som säger
    att de aldrig ser vuxna på gården-

  158. -när de kör förbi i sina bilar.
    Därför har de vuxna reflexväst.

  159. Det är för att lösa rektorernas problem
    som lärarna har reflexväst.

  160. En reflexväst innebär ofta att lärarna
    inte spelar fotboll längre.

  161. De går runt som väktare. Det händer nåt
    när man får vissa kläder på sig.

  162. Jag har kavaj när jag föreläser.

  163. Om jag har en lite striktare kavaj
    än en tweedkavaj när jag handleder-

  164. -får jag inte lika många frågor.
    Den påverkar alltså andras beteende.

  165. Reflexväst i skolan är ett "no-go".

  166. Vi ska inte ha nåt som påminner om att
    vi är väktare. Det är viktigt.

  167. I Malmö stad, på akuten, har man ersatt
    ordningsvakter med väktare.

  168. Ordningsvakter har högre status.

  169. Ordningsvakterna hade plikt att ingripa,
    och då blev det mer våld.

  170. Visst är det spännande.
    Att inte ingripa är en fördel.

  171. Ju mer vi gör oss till väktare,
    desto mindre bra blir det i längden.

  172. Vi ingriper när det är nödvändigt, men
    inte när det inte är farligt-

  173. -för då blir det mer våld.

  174. Vad gör vi när Kalle blir stressad?
    Vi låtsas vara på väg hem på kvällen.

  175. Då blir vi inte smittade av hans oro,
    och vårt lugn kanske smittar av sig.

  176. Det är jättebra.
    Det var det förebyggande.

  177. Men vad gör vi när det är fullt kaos?
    Det måste vi också ha en metod för.

  178. Det finns de som säger: "Ibland
    är det nödvändigt att hålla fast."

  179. Studier och erfarenhet visar att det
    aldrig är nödvändigt att hålla fast.

  180. Däremot kan det vara nödvändigt
    med en fysisk intervention.

  181. Ibland måste vi gå in och göra nåt, men
    vi gör inget som är livsfarligt.

  182. Vi måste ha rätt verktyg även här.

  183. Innan vi ser på när det är farligt-

  184. -måste vi snacka om
    vad vi gör när det inte är det.

  185. Först bedömer vi om det är farligt, och
    vi har förstås en metod för det.

  186. Ett exempel: Jag ringde brorsan.
    Min brorsa är bilmekaniker.

  187. Fast han jobbar som psykiatrichef
    i en stor dansk kommun.

  188. I min släkt börjar vi i verkstan och
    hamnar, så småningom, inom omsorgen.

  189. Han fyllde 48, så jag ringde och sa:
    "Hej! Grattis på födelsedagen."

  190. Vi snackade lite fram och tillbaka.
    Han har en jättekonstig son.

  191. Vi är arbetarklass. I vår släkt dansar
    vi inte ens när vi är fulla.

  192. Hans son dansar balett och kom in
    på kungliga balettakademin.

  193. Nu dansar han på en världsberömd skola
    i USA, och vi fattar ingenting.

  194. Hälften av släkten har en diagnos.

  195. Nån som lyckas med sånt här är vi inte
    vana vid, men det är jättekul.

  196. Jag frågade hur det gick med Jonathan
    och det gick jättebra.

  197. Sen sa han att min gamla kompanjon
    Leif skulle komma förbi på torsdag.

  198. "Vad bra. Men varför ska han dit?"

  199. "Vi har en kille som bor här hos oss,
    och folk vågar inte jobba med honom."

  200. "Varför?"
    - "Han blev arg på personalen."

  201. "Han gick in i sin egen lägenhet
    och slängde en stol i väggen."

  202. Jag var stum. Jag fattade ingenting.

  203. "Slängde han en stol i väggen inne hos
    sig, och därför är de rädda?"

  204. Det är ju absurt!

  205. Vi har noll kända personaldödsfall-

  206. -för att nån, i en annan lägenhet,
    slängde en stol i väggen. Noll.

  207. Vi har noll kända skador för att nån
    slängde stolar inne hos sig själv.

  208. Det är absurt.

  209. Vad är det farligaste personalen kan
    göra? Köra hem efter ett nattskift.

  210. Det är det farligaste man kan göra.
    Det är där de allra flesta dör.

  211. Man diskuterar i Danmark om man ska
    utöka befogenheterna, öka våldet.

  212. Fem anställda inom psykiatrin har
    stuckits ihjäl de senaste fem åren.

  213. Antalet dödsfall under fasthållningar
    under samma tid diskuteras inte.

  214. Antalet som har dött i bilar
    på väg hem är mångdubbelt större.

  215. Vi gör nåt märkligt
    när vi kommer till detta.

  216. Vi diskuterar inte
    personalens misstag.

  217. En kvinna jobbade
    på en verksamhet för missbrukare.

  218. En kille skulle ha bensodiazepiner.

  219. Hon lät dörren stå öppen till
    medicinrummet när hon tog fram dem.

  220. Hon blev knivstucken.

  221. Man säger: "Man får inte vara
    i medicinrummet med dörren öppen."

  222. "Men skyll inte på personalen."

  223. Nej, tanken var
    att det inte skulle hända igen.

  224. Det är viktigt: Vem har ansvaret?

  225. Att kasta med stolar är inte farligt om
    det händer inne i lägenheten.

  226. Är det farligt om det sker där vi är?
    Vi har noll kända dödsfall.

  227. Vi har över tusen dokumenterade
    dödsfall i fasthållningar.

  228. Varför tror vi då att det är farligt?

  229. Antalet personer som skadats vid kast
    med stol och blivit sjukskrivna...

  230. Jag har träffat två personer som
    har varit hemma av den orsaken.

  231. Det är alltså verkligen ovanligt.

  232. Ändå tror de att det är farligt.

  233. För mig är kast med stol
    en icke-farlig handling.

  234. Det händer, men det är inte farligt.

  235. Att göra en fasthållning är extremt
    farligt i denna ofarliga situation.

  236. Martin Galvin har tittat på vad som
    händer om vi inte tar tag i folk.

  237. Om vi tar tag i folk tar det
    45 minuter innan det blir lugnt.

  238. Han tittade på Gheel Autism Services.

  239. Deras kostnad för möbelkastning
    låg på en miljon kronor om året.

  240. Han tittade på priset, tiden det tog och
    antal gånger. Så var det.

  241. De slutade hålla fast,
    och spännande saker hände.

  242. Det tog inte längre
    fyrtiofem minuter, utan sju.

  243. Nio månader senare tog det
    trettio sekunder i genomsnitt.

  244. Från 45 minuter till 30 sekunder.

  245. Antalet möbelkast föll från 10 gånger i
    veckan till 2 gånger i veckan.

  246. Budgeten ökade
    till 1 100 000 i två månader.

  247. Sen minskade den
    till under 100 000 efter nio månader.

  248. Vad är mest effektivt när folk kastar
    möbler? Att vänta tills de slutar.

  249. Och här händer det nåt spännande.

  250. Den första kille jag såg slänga en stol
    slängde in den i ett akvarium.

  251. 650 liter vatten och fiskar
    över hela golvet.

  252. Jag fick den här idiotiska tanken: Jag
    måste göra nåt.

  253. Annars kanske han fortsätter i 75 år.

  254. Jag trodde att det skulle fortsätta, men
    folk slutar att kasta möbler.

  255. Det är väldigt ansträngande att
    kasta möbler. Man blir ganska trött.

  256. Man kastar möbler
    p.g.a. förhöjd adrenalinnivå.

  257. Hur förbränner vi adrenalin?
    Jo, genom att röra på oss.

  258. Förbränna - försvinna.

  259. Hur upprätthålls adrenalinnivån? Genom
    att nån håller fast oss.

  260. Vi låter folk kasta klart.
    Det blir t.o.m. billigare.

  261. Vi ber alla andra att gå därifrån.

  262. Det är aldrig svårt
    att få andra att gå.

  263. Nån enstaka vill vara kvar för att han
    tycker att det är spännande.

  264. Vi måste göra utrymningsövningar.
    Vi gör ju såna vid brandövningar.

  265. Vi gör en kasta med möbler-övning.

  266. När nån kastar möbler
    träffas alla vid eken.

  267. En lärare sa:
    "Då avbryter vi ju undervisningen."

  268. Avbryter inte killen som kastar
    med katedern undervisningen?

  269. Undvik beröring med spända muskler. Vi
    ska göra några experiment här.

  270. Den ena sträcker ut armen. Den andra
    tar tag mellan armbåge och handled.

  271. Två och två. Den som sträcker ut armen
    spänner jättehårt.

  272. Vad gjorde den andra?

  273. De allra flesta av er gjorde så här,
    fast det sa jag inte att ni skulle.

  274. Det är en spegelcellsprocess. Vi känner
    en spänd muskel - vi spänner.

  275. Två procent gör inte medspänningar.

  276. Jag brukar hänvisa såna
    till rättspsyk.

  277. Som personal, alltså. De behövs där.

  278. Det är där vi behöver
    de här lugna människorna.

  279. Har nån av er bråkat med en person som
    var fullkomligt avslappnad?

  280. Vi bråkar med folk som är spända,
    och vi måste få dem att lugna sig.

  281. Om de tar tag i oss slappnar vi av.
    Vi ska göra ett märkligt experiment.

  282. Vänster arm längs sidan, slappna av.

  283. Sen tar vi ett hårt grepp här,
    och så klämmer vi åt.

  284. Det är ganska ansträngande, eller hur?
    Ni får mjölksyra i fingrarna.

  285. Men vad händer om ni gör så här?
    Då är det lättare att hålla greppet.

  286. Om vi slappnar av igen blir det jobbigt
    efter två, tre sekunder.

  287. Sen gör vi en rolig sak. Ta det här
    greppet och försök dra dig loss.

  288. Det kan du inte. Slappna sen av
    och gör så här. Då kommer du loss.

  289. Man kommer loss
    när musklerna är avslappnade.

  290. Tar nån tag i dig, då slappnar du av.

  291. En del personer drar er i håret, och det
    är svårt att slappna av i håret.

  292. Men det finns en metod för det. Jag
    brukar rekommendera metoden Studio 3.

  293. Den är bra när man måste komma loss.

  294. Sen har vi farliga situationer
    där vi kanske måste ta tag.

  295. Om vi har tydligt våld
    måste vi kunna handskas med det.

  296. Där ska vi ha principer igen,
    och sen ska vi föra över dem i metod.

  297. För att hitta principerna
    ska vi leka lite.

  298. Den ena sträcker ut handen.
    Den andra tar tag så här.

  299. Den första slår hårda slag i luften,
    och den andra försöker hålla emot.

  300. Oj, oj, oj, oj! Nu ökar adrenalinet.
    Ja, bra. Tack så mycket.

  301. Det var ingen bra metod, eller hur?
    Det gick ju inte. "Jag försöker."

  302. Nu ska vi göra nåt annat.
    Två och två.

  303. Den första slår hårda slag i luften, och
    den andra hänger bara med.

  304. Se om ni kan styra lite.

  305. Kan ni få in den här rörelsen? Jättebra.
    Tack så mycket.

  306. Ni upptäckte nåt spännande.

  307. Det var lättare när man
    rör sig med personen, eller hur?

  308. Ni kunde styra bättre,
    och det kändes annorlunda.

  309. Det var trevligare att röra sig med.
    Det är faktiskt en viktig faktor.

  310. Vi följer personens rörelser.

  311. Handskas man med väldigt våldsamma
    personer måste man träna på det här.

  312. Det kan vara bra att ha ett knep
    i bakfickan i våldsamma situationer.

  313. När Kalle slår på Lasse
    är hans axel på samma ställe.

  314. Lägg handen på axeln, och när han tar
    upp handen kan man plocka bort honom.

  315. Sen släpper man honom. Börja inte med
    fasthållning, utan följ hans rörelse.

  316. Vi ska leka lite med släppande.
    Två och två.

  317. Den första slår hårda slag i luften, och
    den andra håller emot lite.

  318. Sen börjar ni hålla med i stället.

  319. Släpp!

  320. Ni som blev släppta sitter så här.

  321. "Vad hände?"

  322. Ni upptäckte det som vi kallar för
    ett antiklimax. Det liksom bara...

  323. De flesta situationer
    tar slut bara för att vi släpper.

  324. Inom ungdomsvården sa man förut: "Vi
    håller fast tills folk blir lugna."

  325. Nej, vi släpper folk så att de blir
    lugna. Det är jätte, jätteviktigt.

  326. Det står "släpp aktivt". Det betyder att
    man släpper och går undan.

  327. Jag gjorde en kurs för några kollegor
    som har väldigt svårt för detta.

  328. De står kvar och säger:
    "Hur känns det?"

  329. Det blir inte bra, så vi gör så här.
    Sen brukar det oftast vara färdigt.

  330. Om vi inte släpper gör folk
    vad de kan för att vi ska släppa.

  331. Släpp innan dess, inom tre till fem
    sekunder. Det är det mest effektiva.

  332. Den sista principen
    är att det inte får göra ont.

  333. Om man gör folk illa
    blir de inte lugna. Så är det ju.

  334. Har nån av er blivit nypt?
    Brukar ni slappna av i kroppen då?

  335. Nej, ni spänner er, eller hur?

  336. Smärta är ett "no-go".

  337. Sen är vi på väg ner på andra sidan. Där
    börjar vi...

  338. Den här modellen...
    Jag har använt den väldigt länge.

  339. Men jag har bara vidareutvecklat den.

  340. Kaplan och Wheeler kom på den 1983,
    så det är jättelänge sen.

  341. Fast då var modellen cirkelformad.

  342. De sa: Först är det lugnt, sen stressat,
    sen kaos och sen lugnt.

  343. Sen kör man igenom hjulet tre,
    fyra gånger innan det är färdigt.

  344. Modellen heter The assault cycle.

  345. Sen sa en gubbe i England 1998 att det
    inte behövde gå tre, fyra gånger.

  346. Vi kan se till att lugna folk på vägen
    ner och hjälpa dem att landa.

  347. Han var den första som vek ut modellen
    till den här formen.

  348. Det spännande med det här
    är att vi ska lägga in nånting-

  349. -där vi förr gjorde precis motsatsen.

  350. På 80- och 90-talen höll vi på med
    konsekvenser och samtal.

  351. Vi höll på med allt möjligt på vägen
    ner, vilket ledde till en runda till.

  352. Hoppsan, så kör man en runda till.

  353. Vi ska in och lugna situationen, d.v.s.
    se till att det blir lugnt.

  354. Vi väntar ut. Det får ta den tid det
    tar. Personen är på väg ner i lugn.

  355. Nu ska vi vänta ut.

  356. Och sen ska vi städa,
    för då gör vi nåt som är begripligt.

  357. Om personalen står så här och väntar
    lugnar det inte så många, eller hur?

  358. Att resa upp stolar funkar bättre.

  359. Sen gör vi nåt som jag tycker är
    jätteviktigt. Vi avleder vidare.

  360. Åt barn kokar vi varm choklad.
    Vuxna frågar vi om de vill ha kaffe.

  361. Det kan passa alldeles utmärkt.

  362. Vissa kollegor ogillar det: "Då
    förstärks det negativa beteendet!"

  363. Den tanken
    innebär att man har en tanke om-

  364. -att det här gjordes lite med flit.

  365. Vi håller inte på och förändrar
    personen. Vi sysslar med hantering.

  366. Vi hanterar,
    sen utvärderar och förändrar vi.

  367. Vi bryr oss inte vad som förstärks, vi
    hanterar efter bästa förmåga.

  368. Jag ska förklara
    fördelen med nåt i en kopp.

  369. Min dotter är trettio år gammal.
    Hon har åtta diagnoser, ungefär.

  370. Hon gick faktiskt
    i vanlig grundskola.

  371. Efter halva gymnasiet kraschade det.

  372. Hon flyttade hemifrån, och efter
    tre veckor slutade hon öppna dörren.

  373. Till slut
    fick vi ta oss in med vaktmästaren.

  374. Hon mådde inte bra,
    så vi körde henne till psyk.

  375. Till slut kom hon in på ett boende.

  376. Nu bor hon ihop med sin pojkvän.
    De gifte sig för fyra veckor sen.

  377. De träffades
    på World of Warcraft 2003.

  378. Visst är det fint. Eller hur?

  379. De hade ett steampunkbröllop
    på en gammal pub utanför Birmingham.

  380. Hon bor nu i ett radhus i England.

  381. Alla bröllopsgäster
    hade steampunkkläder.

  382. Sen kom det trettio "gamers" från hela
    världen. De kunde sin steampunk.

  383. Sophie ligger på topp 30
    i världen i WoW.

  384. Dave ligger på topp 100.
    De är duktiga, eller hur?

  385. När Sophie flyttade in på sitt första
    boende och jag hälsade på sa hon:

  386. "Vad trevligt. När går du hem?"
    - "Vill du att jag ska gå hem?"

  387. "Nej, jag vill veta när du ska gå.
    Det är jobbigt när jag inte vet."

  388. "Ska jag gå om tio minuter?"
    - "Nej!"

  389. "Jag går när det är dags. För att det
    blir tråkigt eller p.g.a. brådska."

  390. "Jag tänker ju vara här ett tag."
    - "Du måste säga när du går hem."

  391. Vi blev tvungna att förändra besöken,
    och vi bestämde oss för att...

  392. Sophies boende låg i Köpenhamn,
    så hon får pension från Danmark.

  393. Boendet låg i centrum, och hennes
    stamkafé låg vid Nørreport station.

  394. Det är Nordens livligaste plats.

  395. En miljon människor
    åker tåg därifrån varje dag.

  396. Mitt i smeten där, tjugo meter från
    tunnelbanan, låg Sophies stamkafé.

  397. Dit gick hon och tog det lugnt.
    Det kan hon, och det är bra.

  398. Hon lägger 30 000 om året på kaffe.

  399. Det är ett socialt sammanhang
    i en miljö där alla vet hur man gör.

  400. Vi vet precis hur man dricker kaffe.

  401. Vi går dit. Jag dricker
    en enkel espresso. Det går fort.

  402. Hon dricker en jättestor latte
    med minimjölk och hasselnötskräm.

  403. Det heter Sophiekaffe. På fem caféer i
    Europa vet de precis vad det är.

  404. Hon bestämmer längden på mötet.
    När det är färdigt är det färdigt.

  405. Är jag en idiot dricker hon snabbt.

  406. Är hon avslappnad går det långsamt.

  407. Vi är ju över tio år längre fram i tiden
    nu, och vi gör fortfarande så.

  408. Jag hälsar på i Birmingham. Vi sitter
    hemma hos dem. Sen går vi ut på café.

  409. Det är då vi har våra samtal. Då kan
    Sophie bestämma när hon ska lägga av.

  410. Jag överför kontrollen till Sophie.

  411. Det är autismpedagogik
    i sin bästa form - i en kaffe latte.

  412. Det vill vi ta in efter konflikterna.

  413. Vi serverar kaffe så att personen i
    fråga får avgöra när det är färdigt.

  414. Men kaffet har en till betydelse.

  415. Har ni nånsin
    suttit och väntat och väntat-

  416. -på att ett tv-program ska ta slut
    så att ni kan gå och lägga er?

  417. Det gäller att resa sig innan nästa
    program börjar. Det är jättejobbigt.

  418. Jag hade problem
    när tv-serien "Bron" sändes.

  419. Den är svensk och dansk och handlar
    om Malmö och Köpenhamn - mina städer.

  420. Min fru är trött på att jag säger: "Det
    är ju där!"

  421. Jag älskar den serien,
    och den skildrar autism.

  422. När "Bron" slutar gäller det att vara
    jättesnabb. Annars börjar "Homeland".

  423. Då är jag fast en timme till, och jag
    behöver mina åtta timmars sömn.

  424. På måndagar går jag upp vid sex,
    så det gäller att vara snabb där.

  425. Så är det med kaffet också.
    När det är färdigt kan man gå vidare.

  426. Det finns en, jag vet inte vad jag ska
    kalla det, en promt, ett klick.

  427. Nu är det färdigt. Nu går vi vidare.
    Det får vi till i och med kaffet.

  428. Den metoden rekommenderar jag.

  429. Vi har inga erfarenheter av att det ger
    upphov till mer möbelkastning.

  430. Det har gjort att den har minskat.

  431. Vi får ett bra avslut som funkar, och
    personerna får en känsla av att duga.

  432. De ska inte behöva
    känna att de inte duger-

  433. -för att vi har klantat oss.

  434. Vi ska se till
    att de förstår att de duger.

  435. Då är vi på väg ner på andra sidan
    - helt ner på andra sidan.

  436. Då ska vi tillbaka till vardagen,
    och vad gör vi då? Då utvärderar vi.

  437. Vi har den här modellen
    - hantera, utvärdera, förändra.

  438. Jag har alltid
    jobbat med utvärderingsmetod-

  439. -men kanske inte alltid så logiskt.

  440. Det finns en viktig grundprincip,
    och den är väldigt, väldigt enkel.

  441. När nåt inte funkar
    är det nåt som är fel. Förstår ni?

  442. Det är en bra princip att ha med sig.

  443. Vi måste ta reda på vad som är fel.

  444. Vi ska ta reda på vad vi gjorde fel,
    eftersom vi hade ansvar för detta.

  445. Vi utvärderar situationen,
    och det ska vi ha en modell för nu.

  446. Vi brukar utvärdera stressfaktorer, och
    det finns det också modeller för.

  447. Vi utvärderar beteendet. Hur ofta händer
    det och i vilka situationer?

  448. De tre nivåerna kommer vi långt med.

  449. Vi måste utvärdera
    när nåt inte funkar.

  450. Vi har en modell för utvärdering,
    och den ser ut på detta viset.

  451. Det vi gör nu är att ställa
    olika frågor i de olika faserna.

  452. Den bygger på nåt
    som jag har stulit från demensfältet.

  453. Vi har nåt som heter BPSD-registret.

  454. Om man jobbar på ett demensboende
    och upplever problemskapande beteende-

  455. -går man in i datorn,
    och sen svarar man på vissa frågor.

  456. Sen gör man en registrering.

  457. En doktorsavhandling visar
    att om man är knuten till registret-

  458. -halveras antalet incidenter
    på två månader.

  459. Jag tittade på frågorna.
    Det gäller att ställa rätt fråga.

  460. Alla incidentrapporter inom autismfältet
    börjar med: "Vad hände?"

  461. Det är en idiotisk fråga.

  462. Den frågan hjälper oss inte
    att förstå situationen bättre.

  463. I BPSD-registret ställs rätt frågor.

  464. De första frågorna är: Är personen
    förkyld? Har personen haft avföring?

  465. Dementa personer som slåss har
    ofta förstoppning eller är förkylda.

  466. En av det första frågorna jag ställer
    när vi tittar på stressfaktorer är:

  467. När på året är vi?
    Är det pollenallergi?

  468. Allergi är vanligt bland personer med
    autism. Är nån här pollenallergiker?

  469. Gör det nåt med överskottet? Ja.

  470. Kraven bör sänkas
    under pollensäsongen.

  471. Vi måste fråga om det somatiska
    inom både demens- och autismfältet-

  472. -särskilt vid självskadebeteende.

  473. Funkar magen halveras incidenterna.

  474. Vi jobbar med att få magen att funka.

  475. Bland annat med små måltider ofta.
    Det är bättre för magfunktionen.

  476. Vi ställer olika frågor
    i de olika faserna.

  477. Det är olika metoder i olika faser.

  478. De frågor vi ställer i fasen är:
    Vem sa vad och vem gjorde vad?

  479. Här görs inga bedömningar.

  480. Först gjorde jag så, sen gjorde
    han så... Det är det vi skriver.

  481. Nästa steg: Vad var det vi trodde
    att den här personen kunde?

  482. Om människor inte uppför sig
    är det nåt de inte kan.

  483. Det kan vara
    de klassiska autismsymptomen.

  484. Bristande central koherens:
    De förstår inte konsekvenserna.

  485. Flexibilitet:
    Att fixa oväntade ändringar.

  486. Uthållighet: Personer med autism
    är inte jättebra på att vänta.

  487. Impulskontroll: Att hålla tillbaka
    impulser är svårare än vi tror.

  488. Nu får ni, under inga omständigheter,
    tänka på färgen röd.

  489. Hur gick det? Hoppsan! Ja.
    Ni förstår, eller hur?

  490. Säg inte: Du får inte slå din kompis.

  491. Sociala förmågor: Personer med autism
    har svårt att beräkna andras känslor.

  492. Det är huvuddiagnoskriteriet. Vi
    förväntar oss att det inte funkar.

  493. Man kan inte skicka ut
    autistiska barn på en skolgård-

  494. -och tro
    att de ska lösa det utan bråk.

  495. Vi måste ha strukturer
    för hur man gör.

  496. Stresstålighet: Är de ni känner med
    autism bra på att hantera stress?

  497. Följsamhet:
    tendensen att råka säga ja.

  498. Hur många av er har en
    utpräglad tendens att råka säga ja?

  499. Känner ni personer med autism med en
    utpräglad tendens att råka säga nej?

  500. Min dotter, hörni...
    Vi var lite oroliga för bröllopet.

  501. Men vigselförrättaren sa så här:

  502. "Nu ska jag ställa en fråga,
    och ni ska svara ja."

  503. Sophie klarade av det, men sen
    var Sophies syrra sen till festen.

  504. Det var bökigt att ta sig från tåget.

  505. De vigdes på ett litet ställe-

  506. -och sen hade vi festen
    på den där puben från 1478.

  507. Jag frågade Sophie: "Johanna är sen.
    Ska vi skjuta lite på fördrinken?"

  508. Det var jag som stod för programmet.

  509. Hon sa: "Jag har svarat rätt på en fråga
    i dag, och det är ovanligt."

  510. "Ställ inga frågor. Du bestämmer.
    Jag tar inte ansvar för ett smack."

  511. Det kan jämföras med vår son Julian
    som gifte sig en månad tidigare.

  512. Hans fru hade koll på precis allting.
    Har ni hört begreppet "bridezilla"?

  513. Hon gjorde en "low-budget" "bridezilla".
    Det gjorde inte Sophie.

  514. "Jag säger ja till allt i dag"-

  515. -"men jag vill inte ha bökiga frågor,
    för jag brukar säga nej."

  516. Hon kan inte räkna ut vad som händer
    om vi försenar fördrinken.

  517. Kommer det att påverka maten
    eller när vi blir färdiga i kväll?

  518. Det är oöverblickbart för henne,
    och det måste jag förhålla mig till.

  519. Jag ska inte förvänta mig ett ja
    från Sophie, för det funkar inte.

  520. Därför säger vi inte: "Nu är
    maten klar. Kommer ni och äter?"

  521. Säger jag "nu äter vi"
    funkar det med alla barnen."

  522. "Kommer ni och äter?"
    funkar med alla utom Sophie.

  523. Ska hon säga ja
    behöver hon mer information.

  524. Men om jag bara säger "nu äter vi"
    kommer hon också. Då är jag tydlig.

  525. Fanns det bra strukturer för att hjälpa
    till med att kunna detta?

  526. Sophie kan säga ja om strukturen
    är rätt, men inte om den är dålig.

  527. Vi börjar om.
    Vad var den utlösande faktorn?

  528. Var vårt beteende utlösande? Hur kan vi
    se till att det inte händer igen?

  529. Sen går vi vidare till nästa fas.

  530. Det här är viktigt. Det är här
    vi ska in och rädda situationen.

  531. Vad var det för strategier
    personen försökte sig på?

  532. Var det en okej strategi?

  533. Rymma är ett underbart ord.

  534. Rymningsbenägen är ett ord
    vi bara hör i förskolan.

  535. Jag har aldrig hört en arbetsgivare säga
    det om en anställd.

  536. Fyraåringar kan vara rymningsbenägna.

  537. Vid tio års ålder slutar man rymma och
    börjar bara gå, eller hur?

  538. I vuxenlivet bara går vi också. Tills vi
    fyller 80 och börjar rymma igen.

  539. Varför? Rymma betyder att han sticker
    och vi tror inte att han fixar det.

  540. Är det en bra strategi att gå? Ja, men
    vi trodde inte att han fixar det.

  541. Vi kanske ska säga: Du får gärna gå när
    det blir jobbigt, men gå dit.

  542. Under min dotters barndom hade vi
    ett träd där inga vuxna fick vara.

  543. Hon blev bra på att klättra också.

  544. Hjälpte vi personen
    att behålla kontrollen?

  545. Gjorde vi nåt
    som fick situationen att eskalera?

  546. Har ni börjat ställa krav när personen
    är på väg upp? "Nej, nu!"

  547. Sen kör vi. Det är en klassiker.

  548. Hur var det med de lågaffektiva
    strategierna? Det måste utvärderas.

  549. I den stora, våldsamma kaosfasen ställer
    vi också några frågor.

  550. Var det en farlig situation, och avbröt
    vi den i så fall effektivt?

  551. Om inte, kunde vi låta bli?

  552. Situationen med killen som
    slängde en stol i ett akvarium...

  553. Jag gick tyvärr fram
    och tog tag i armen på honom.

  554. Jag förlängde situationen
    och sabbade min kavaj-

  555. -för jag landade på en guldfisk.
    Det är inte bra med tweed.

  556. Det var en dum situation, och det som
    hände i mitt huvud var det dummaste.

  557. Vad vet vi om dem som går till BUP? Vi
    vet att det vanliga inte funkar.

  558. De som har utretts på BUP
    har fått en diagnos.

  559. Då har vi papper på
    att det vanliga inte funkar.

  560. Det vanliga funkar inte.
    Därför hamnar han på BUP.

  561. Det här med att ta tag i armen
    på honom, vad fick jag det ifrån?

  562. Det var vad min mamma hade gjort.
    Hon var florist. Det är så dumt.

  563. Ja...

  564. Jag använde en vanlig metod på
    en ovanlig människa. Då kraschar det.

  565. Jag ingrep, men jag borde ha låtit det
    vara. Situationen var redan över.

  566. Kan vi låta bli
    när det inte är farligt?

  567. Minskade eller ökade det kaoset?
    Jag ökade absolut kaoset.

  568. Om jag hade kunnat backa och vänta lite
    hade jag kanske minskat kaoset.

  569. Det måste vi fundera över. På väg ner på
    andra sida ställer vi två frågor.

  570. Fick personen det lugn
    som han behövde för att samla sig?

  571. Eller fick vi situationen
    att eskalera?

  572. Det gör vi ju oftast. Ofta.

  573. Vi förlänger, och förlänger. Vi tror att
    vi måste vara de som handlar.

  574. Det är dumt.

  575. Sen är vi tillbaka i vardagen. Där ska
    vi titta på vad vi ska förändra.

  576. Det är två saker vi bör förändra.

  577. Vi måste ändra strukturen,
    så att det inte händer igen.

  578. Vi måste titta på utvärderingen.

  579. Vilka situationer händer det i?
    Vad är det för stressfaktorer?

  580. Det är jättebra.

  581. Har vi en plan för nästa gång det
    händer? Jag får så konstiga frågor.

  582. En kollega
    kallar dem för "what if"-frågor.

  583. "Tänk om nån
    har en kniv i hemkunskapen."

  584. "Har det nånsin hänt?"
    - "Där finns ju knivar."

  585. "Är det nån som har hotat nån med en
    kniv? Det kommer nog inte att hända."

  586. Det som inte har hänt kommer inte att
    hända. Det som har hänt händer igen.

  587. Kastar han möbler en gång
    kommer han nog att göra det igen.

  588. Luckan är ju öppnad.

  589. Vi behöver ingen handlingsplan
    för det som inte har hänt.

  590. Det är bara för dumt. Då har vi massor
    med planer som vi inte minns.

  591. Men det som har hänt måste vi ha en
    plan för, och orsaken till det är...

  592. Man ser i såna där kontaktböcker
    från skolan att lärare skriver:

  593. "I dag hände det, det och det."

  594. Sen tittar man på nästa sida:
    "I dag hade vi en situation."

  595. Skulle bråk vara en avvikelse när man
    har med personer med autism att göra?

  596. Jag fattar ingenting.

  597. Det är ju vardag. Personer med autism
    hamnar oftare i bråk än andra.

  598. Vi måste konstatera vad som är en vanlig
    bråknivå för den här personen.

  599. Så länge det är en vanlig nivå behöver
    man inte skriva upp det.

  600. Men vi anser att allt som inte är
    100 procent perfekt är en avvikelse.

  601. Tänk om man tänkte likadant
    kring en tvååring.

  602. Hon skrek i dag. Konstigt!

  603. Tvååringar skriker ganska ofta.
    De kan inte reglera sin affekt.

  604. Personer med autism är inte som barn,
    men de kan inte reglera sin affekt.

  605. Därför blir det fler situationer.

  606. Vi gör en plan för det som kommer att
    hända, för planen måste ligga där.

  607. Då blir personalen inte överraskad. "Sa
    han nej nu igen?! Jättekonstigt."

  608. I Sverige har vi femtusen skolor.

  609. Vi har haft folkskola sen 1842
    - i 174 år.

  610. Varje dag sen 1842 har vi haft
    en konflikt på långa raster.

  611. Vad gör vi då? Vi tar ett samtal
    med Kevin. Det måste vara hans fel.

  612. Nej, om det har hänt varje dag
    i 174 år är det nåt fel på rasterna.

  613. Vi måste ha en handlingsplan
    så att vi inte blir överraskade.

  614. Vi måste titta på vad vi ska förändra så
    att det inte händer igen.

  615. Nu har vi nått förändringsnivån, och här
    ligger det väldigt mycket metod.

  616. Jag har kollegor
    som är jätteduktiga på förändring.

  617. Det är inte det vi pratar om i dag, men
    där skruvar vi på personen.

  618. Ross Greene jobbar med att lära folk att
    handskas med vissa situationer.

  619. Men det vi pratar om här är att vi måste
    kunna hantera när nåt blir fel.

  620. Sen utvärderar vi för att ta reda på
    orsaken, så att det inte händer igen.

  621. Det vi förändrar är ramen, och
    därför ska vi titta på förändring.

  622. Man får en diagnos
    när det vanliga inte funkar.

  623. Diagnosen fås
    för att det vanliga inte funkade.

  624. Alla med diagnos hade föräldrar som
    visste hur man tog hand om människor.

  625. De gjorde det, men det funkade inte, och
    det funkade inte i skolan heller.

  626. Till slut satt vi på ett möte och sa:
    "Det måste vara fel på ungen."

  627. Han skickades till BUP som bekräftade
    att det vanliga inte funkar-

  628. -och det måste vi förhålla oss till.

  629. Därför måste vi ta reda på vad vi ska
    förändra när det vanliga inte funkar.

  630. Vi ska se på anpassning
    av den fysiska miljön.

  631. Det kanske inte är det man tänker på
    först, men det är extremt viktigt.

  632. Vi ska se på anpassning av pedagogik.
    Då säger jag saker som ni redan vet.

  633. Sen pratar vi, dessutom, om...
    Det kommer vi till.

  634. Vi börjar med den fysiska miljön. Där
    har vi nåt vi kallar sinnespåverkan.

  635. Det måste vi förhålla oss till, liksom
    till beteendeförstärkning.

  636. Vi börjar med sinnespåverkan.

  637. Det finns lite saker som många med
    autism har svårt för, t.ex. ljus.

  638. Många förstår inte hur man anpassar
    miljön efter ljuskänsliga personer.

  639. Om vi bygger ett boende
    måste vi ha ljus från två håll.

  640. Om vi inte har det lyser vi upp
    en vägg för att minska kontrasterna.

  641. Har ni varit i en lägenhet
    i miljonprogrammen en solig dag?

  642. Solen skiner rakt in från ett håll, och
    det är mörkt längst in i rummet.

  643. Multiplicera den upplevelsen
    med tusen-

  644. -så får man upplevelsen
    som många med autism har.

  645. Vi jobbar med ljus, för det lugnar folk.
    De blir inte så stressade.

  646. Vi jobbar med
    att acceptera halvmörker.

  647. Personal säger ofta: "Vi måste ha in
    ljus så att du inte blir deprimerad."

  648. Det är så jävla dumt.

  649. Eller så säger de "ta av dig kepsen".

  650. Många med autism har glädje av kepsen
    för att den dämpar ljuset.

  651. Jobba med små ljuskällor.

  652. Då behöver det inte
    bli ljust överallt. Det är också bra.

  653. Sen har vi färgkänslighet.

  654. Det finns forskare, eller arkitekter,
    som har sysslat med detta.

  655. De har kommit fram till att de färger
    som ger lugnast miljö i autismskolor-

  656. -är mjuka pasteller eller jordfärger.

  657. Bleka färger
    och färger som finns i naturen.

  658. Helst jordfärger.
    Ljusgrönt och sånt.

  659. Det lugnar ganska enkelt miljön.

  660. Vi har ljudkänslighet.
    Där jobbar vi med ljudisolering.

  661. Vi bygger bara boenden med
    en bättre ljudisolering än standard.

  662. Vi har ljudisolering i ytterväggar-

  663. -men vi har det också
    i fönster och mellan bostäder.

  664. Bor man på ett autismboende har han
    i lägenheten bredvid också autism.

  665. En del med autism är högljudda-

  666. -och då måste vi ha en mycket bättre
    ljudisolering än vi vanligtvis har.

  667. Dörrar inomhus. Dörrarna bör ha
    samma kvalitet som ytterdörrar.

  668. Det ger en väldig, väldig skillnad
    i beteende.

  669. Sen jobbar vi också med akustik.

  670. Det handlar om att personer med autism
    har svårt med för mycket ljud.

  671. Akustiken dämpar många extraljud,
    och därför upplever vi att...

  672. Det finns en dansk studie som
    visade på betyg i vanliga klasser.

  673. I Danmark har man
    ett mycket graderat betygssystem.

  674. Man såg att om man har två lärare i nian
    får man 10 % högre medelbetyg.

  675. Samma effekt får akustikplattor i taket,
    och det är mycket billigare.

  676. 20 000 en gång
    i stället för 40 000 i månaden.

  677. Det jobbar vi också med, för det
    kompenserar för affektkänslighet.

  678. Om man säger "nej!" och det ger eko blir
    det mycket kraftfullare-

  679. -men när ljudet är "dött"
    blir det en mycket lugnare miljö.

  680. Sen måste vi titta på det här
    med magnocellulära svårigheter.

  681. Vi har två system i hjärnan. Vi har ett
    för detaljer, färg och vokaler.

  682. Och så har vi ett för ljusblink
    och konsonanter i språket.

  683. Det är två system
    som är uppdelade i ögat-

  684. -så att det för detaljer är i mitten,
    och det för rörelser är i periferin.

  685. Man ser det man sysslar med-

  686. -men om nåt rör sig här ute aktiveras
    det magnocellulära systemet.

  687. Då ökar ångesten och stressen.

  688. Håll handen så att ni ser den
    i periferin, och sen gör ni så här.

  689. Det händer nåt i magen.

  690. Kroppen agerar med hormoner
    utifrån att det är en fara.

  691. Vi ska se
    när det går lejon i gräset där borta.

  692. Personer med autism
    har magnocellulära svårigheter.

  693. De reagerar kraftigt på just rörelse.

  694. Vi måste se till att det inte är för
    mycket rörelser och blinkande ljus.

  695. Vi undviker t.ex. lysrör. Lysrör blinkar
    femtio gånger per sekund.

  696. Många med autism kan se det, så vi
    undviker lysrör och lågenergilampor.

  697. De senare blinkar också, och det
    tål inte personer med autism.

  698. Det kan handla om...
    Det var låg energilamporna.

  699. Vi har vanliga glödlampor. Det får vi
    ha, så länge det inte är en bostad.

  700. I daglig verksamhet får man ha det.

  701. Ibland behövs de i bostäderna, fast
    privatpersoner får inte köpa dem.

  702. Vi kan köpa dem och installera dem i
    lägenheter. Det är det bästa ljuset.

  703. Där det inte funkar
    har vi LED-belysning.

  704. Det finns dålig LED-belysning,
    och det blir mycket värre-

  705. -men riktigt bra LED-belysning
    och halogenlampor funkar också.

  706. Jag jobbar med ett företag som bygger
    lågenergiboenden. Då används såna.

  707. Filtreringssvårigheter: Personer med
    autism vet inte vad som är viktigt.

  708. De flesta utan autism
    har full koll på det.

  709. När ni stod och fikade här ute,
    hörde ni alla ljud i hela lokalen?

  710. Ni filtrerade bort allt oviktigt.

  711. Ni hörde bara vad den ni pratade med
    sa. Ni riktade in er uppmärksamhet.

  712. Vissa ord går rakt igenom filtret, t.ex.
    våra egna namn.

  713. Jag har några nyckelord:
    mitt namn och mina barns namn.

  714. Och så hör jag ordet Fiat
    i alla sammanhang.

  715. Jag vet inte varför,
    men det går rakt in.

  716. Konstigt. Mercedes går inte in,
    men Fiat och Alfa Romeo går rakt in.

  717. Det vi ser är att många med autism
    helt saknar filtreringsmekanismer.

  718. Allt går rakt in,
    och då blir man lätt överbelastad.

  719. Vi jobbar även med enfärgade väggar.
    Det minskar stressen.

  720. Vi jobbar med enfärgade dörrar på
    bokhyllor. Det minskar "bullret".

  721. Och sen jobbar vi med rena ytor
    där det inte finns så många småsaker.

  722. Rullgardiner, inte vanliga gardiner.

  723. Vi gör, i första hand, en avskalad miljö
    som personen själv fyller på.

  724. Få möbler, inga onödiga.
    Det är viktigt.

  725. Bra takhöjd: En bra takhöjd gör
    att det känns som om taket lyfter.

  726. Den pressande känslan som gör
    att intrycken blir tydligare uteblir.

  727. Vi minimerar utsyn.

  728. Jag har sett boenden från 90-talet där
    man kan se ut i det gemensamma.

  729. Vissa med autism
    sitter där och tittar hela tiden.

  730. Vissa tittar på parkeringsplatsen hela
    dagen, för det händer nåt.

  731. Vi vill att han gör nåt
    som är bättre för honom-

  732. -än att titta på parkeringsplatsen.

  733. Vi minskar utsyn till de ställen
    som inte är viktiga för personen.

  734. Det var sinnespåverkan.
    Sen har vi beteendeförstärkning.

  735. Det handlar om att vårt beteende
    påverkas, och det är jättespännande.

  736. Det är vissa miljöer som är svåra.
    Har ni varit i en sån här miljö?

  737. Det är jättesvårt att göra rätt.

  738. Jag har jättesvårt att köra 60 där. Jag
    har nog aldrig gjort det.

  739. Det är en motorväg. Det ser ut som
    en motorväg. Det är ju jättekonstigt.

  740. Sen har vi bra miljöer.
    Den här dörren.

  741. Det behövs ingen skylt där det
    står tryck. Miljön styr beteendet.

  742. Så måste vi tänka
    kring personer med autism.

  743. Vissa saker är viktiga. Korridorer.

  744. Om man har en rak vägg
    och en vägg där det är lite saker...

  745. Det kan gärna stå saker i korridoren,
    för det gör att folk inte springer.

  746. Vissa springer ju i korridorer.

  747. När det är saker på ena sidan
    sänker man farten.

  748. Ett arkitektföretag i London upptäckte
    det.

  749. Vi försöker också
    undvika små utrymmen.

  750. Mycket våld mot personalen sker i små
    utrymmen, så de bör vara 2 x 2 meter.

  751. Det får gärna vara en öppen hall,
    för då kommer vi inte för nära.

  752. I svensk byggnorm står det att en hall
    bara behöver rymma en person.

  753. Ett vardagsrum
    ska ha plats för fyra sittande.

  754. På boenden för autistiska personer
    är det alltid två personer i hallen.

  755. Det är ju för dumt, men man kan
    få dispens. Vi har fått det.

  756. Badrum byggt för assistans betyder att
    man alltid har en dörr bakom sig.

  757. Det blir tryggare då, men det handlar
    även om plats. Man behöver hjälp där.

  758. Har ni träffat personer med autism som
    gillar att smälla i dörrar?

  759. Jag har träffat personer med autism som
    har klämt sig i en branddörr.

  760. Vi satte dit en dörrstängare.
    En sån där...

  761. De kostar 600 spänn, men de togs bort,
    för de höll bara i tre månader.

  762. Sexhundra spänn fyra gånger om året
    är en minimal kostnad, eller hur?

  763. Det går inte åt tid
    om det inte går att smälla i dörren.

  764. Om det går att smälla i dörren
    slukar det tre timmar om dagen.

  765. Vi tjänar alltså in kostnaden
    för dörrstängaren på en dag.

  766. Det är bra att tänka till lite till.

  767. Han ska smälla i rätt dörr.

  768. Sen har vi lite fler såna också.

  769. Dörrfärger: Folk går igenom ljusa,
    men inte mörka, dörrar. Konstigt, va?

  770. Dörrar som han inte ska gå igenom så
    ofta gör vi mörkare. Det funkar bra.

  771. Det här med eko... Vi flyttade in i en
    lägenhet i Malmö för många år sen.

  772. Min fru sa: "Jag hör alltid
    när det är du som kommer hem."

  773. "Du visslar i trappan."

  774. Det var ett sånt jäkla bra eko.
    Så fort jag kom in...

  775. Det visste inte jag. Det stärkte... Ekot
    gjorde nåt med mitt beteende.

  776. Vi måste se till att det inte finns
    nåt eko som gör att folk väsnas.

  777. Det ökar affektnivån
    och risken för våld.

  778. Vissa med autism fastnar i mönster.

  779. Det finns ingen orsak till att ha dem.
    Dagen funkar bättre utan dem.

  780. Det här gällde den fysiska miljön.
    Nu ska vi prata om pedagogiken.

  781. Jag ska introducera ett begrepp
    som vissa av er känner till.

  782. Det var 15 år sen man började snacka
    om det, även om det kom på 90-talet.

  783. Jag upptäckte att folk inte förstod vad
    det betydde i vardagen.

  784. Begreppet är central koherens.
    Vi leker lite med det.

  785. Central koherens handlar, som ni kan se
    på bilden, om orsak och verkan.

  786. Vi strukturerar världen-

  787. -genom att förstå orsak och verkan
    i komplexa sammanhang.

  788. Barn börjar i tre månaders ålder.
    Har ni köpt en skallra till ett barn?

  789. Lyssnade ni
    på alla skallror i affären?

  790. "Den är bra. Den tar vi." Ni betalar,
    stoppar den i väskan och går hem.

  791. När ett barn på tre månader
    får den i handen tänker han:

  792. Jag undrar hur den smakar.
    Inget vidare.

  793. Sen ser han mamma och gör så här.
    "Va, den lät!" Han blir överraskad.

  794. Nästa gång händer precis samma sak.
    Han ser mamma och blir överraskad.

  795. Det händer varje gång i två veckor. Han
    förstår inte orsak och verkan.

  796. Efter två veckor har han en hypotes.
    Den kommer nog att låta. Det stämde!

  797. Det är då det blir en leksak.
    Det är kul att få rätt.

  798. När han är ett halvår är den inte kul
    längre, för då vet han hur den låter.

  799. Han upptäcker andra leksaker.

  800. Vid ett års ålder
    upptäcker han ljuskontakten.

  801. Det är kul att tända, släcka så länge
    man inte är säker på vad som händer.

  802. Sen kommer stoppknappen i bussen vid
    fyra års ålder. Den är kul i två år.

  803. Det är komplext. Skallran är enkel.
    Ljuskontakten är det avstånd i.

  804. Stoppknappen: Jag trycker nu,
    så stannar bussen om en stund.

  805. Ljuskontakten trycker man på
    600 gånger. Sen är man nöjd.

  806. Om man inte får trycka på den
    blir det 800 gånger visar en studie.

  807. Stoppknappen kan man bara
    trycka på en gång per resa.

  808. Ungefär samtidigt börjar man ställa
    frågan varför. Varför gör man det?

  809. Jo, man har förstått att det finns
    en orsak och vill ha reda på den.

  810. När vi har blivit åtta år har vi
    förstått att allt har en orsak-

  811. -och en konsekvens.

  812. Och sen har vi personer med autism
    som inte utvecklar central koherens.

  813. Väldigt många frågar inte varför. Andra
    frågar varför i många år.

  814. Men de flesta frågar inte varför.

  815. Personalen säger ofta:
    "Han verkar inte vara nyfiken."

  816. Det är besvärligt
    när man ska lära barn nåt.

  817. Men många är inte varför-människor.

  818. Ser man inte komplexa orsakssamband
    är det svårt att förutse framtiden.

  819. "Vi kan väl inte förutse framtiden?"
    Jo då.

  820. Har några av er någorlunda koll på när
    ni kommer hem efter konferensen?

  821. Hur vet ni det? Är ni klärvoajanta?

  822. Nej, ni beräknar orsak och verkan.

  823. Jag höll på att bli sen i morse
    på grund av en olycka på vägen hit.

  824. Jag hade beräknat
    att om jag körde i tid-

  825. -skulle jag vara här en timme innan, så
    att Mats kunde vara lugn.

  826. Men jag
    fick stå i 45 min ute på vägen.

  827. Men jag hade beräknat att nåt
    kunde hända, så jag hann ändå.

  828. Så duktiga är vi.

  829. Men personer med autism går klockan
    nio när de ska vara nånstans vid nio.

  830. Orsak och verkan är svåra saker,
    men det finns ju grader i helvetet.

  831. Det finns vuxna människor som blir
    överraskade när ett glas rinner över.

  832. De har stora stödbehov.

  833. En del blir överraskade av p-böter och
    tycker att p-vakten är en idiot.

  834. Det handlar om att det är svårt
    att se vad som kommer att hända.

  835. Man har även svårt att förhålla sig till
    andra människors handlingar.

  836. De här frågorna
    är viktiga i sammanhanget.

  837. Vi måste kompensera för detta,
    och då använder vi oss av struktur.

  838. Det kan vara bra att veta varför.

  839. Det vi lyfter in är människosynen,
    vi var ute i det lågaffektiva.

  840. Vi måste hjälpa människor som har
    svårigheter med vad som kan hända.

  841. När de vet vad som kommer att hända
    kommer inte nånting annat att hända.

  842. Jag jobbar
    med en åtta år gammal kille.

  843. Han ville inte lägga sig, så vi gjorde
    ett schema. "Först kvällsmat."

  844. "Sen tittar vi på tv, sen borstar vi
    tänderna, sen tar vi på oss pyjamas"-

  845. -"sen läser vi bok och sen sover du."

  846. Han sa "nej!" och sprang runt
    i tre timmar. Tre dagar i rad.

  847. Sen sa nån i personalgruppen: "Vi sätter
    dit en morgonbild efteråt."

  848. Han tittade på den. "Okej", sa han.

  849. Han trodde att om han följde schemat så
    skulle han aldrig komma upp igen.

  850. Han förstår sig inte på framtiden.

  851. Får han veta att det kommer
    en dag i morgon blir han lugn.

  852. Ni såg ju... Vad hette han innan som
    behövde veta att han fick laminera?

  853. Då behövde han inte vara orolig.

  854. Strukturen vi sysslar med är ett
    hjälpmedel. Det är inget styrmedel.

  855. Det är ett hjälpmedel som kompenserar
    för svårigheten som personen har-

  856. -så att han navigerar
    lika bra som jag.

  857. Målet är inte att få honom att göra
    vissa saker. Det är jätteviktigt.

  858. Det är nämligen så här att vi, i första
    hand, skapar förutsägbarhet.

  859. Om det inte funkar tittar vi på
    förutsägbarhet eller begriplighet.

  860. Jag använder scheman. Jag har inte
    autism, men många i släkten har det.

  861. Jag har inte svårt att få ihop vardagen.
    Det är mest det här med...

  862. Vissa veckor är värre än andra.

  863. Jag var i Birmingham i fredags.

  864. I lördags var jag i Stockholm
    på Johannas 30-årskalas.

  865. Jag var hemma söndag eftermiddag.
    Måndag morgon åkte jag till jobbet.

  866. Vad gjorde jag i måndags?

  867. Det har jag glömt. Det händer, för jag
    gör väldigt många saker i jobbet.

  868. Jag åkte och jobbade, och sen åkte jag
    hem. Var jag var har jag glömt.

  869. I tisdags var jag på demenskonferens i
    Malmö och sen hade jag handledning.

  870. Det gjorde jag i går också. I dag är jag
    i Göteborg, i morgon i Köpenhamn.

  871. Det är ingen ovanlig vecka för mig.
    Jag har inte flugit, det är ovanligt.

  872. Det här avtalades ju för ett år sen.
    Mats bad mig komma för ett år sen.

  873. Jag skrev in det i min almanacka.
    Det är så jäkla bra med en almanacka.

  874. Tänk om jag skulle komma ihåg
    nåt som avtalades för ett år sen.

  875. Men jag har upptäckt att det bara är
    vissa saker i almanackan jag följer.

  876. Varje gång det har stått 30-årskalas för
    nåt av barnen har jag dykt upp.

  877. Bröllop och barnbarnspassning funkar.
    Föreläsa i Göteborg funkar också.

  878. Ibland står det träna.

  879. Inte lika begripligt.

  880. Personal säger: "Vi använder inget
    schema på honom. Det funkar inte."

  881. Då är schemat inte begripligt nog, eller
    så ogillar han aktiviteterna.

  882. Vi bygger ju det här på att han
    ska få ut det han vill av livet.

  883. Jag har en väninna som har autism. Hon
    är väldigt högfungerande.

  884. Personalen sa: "Vad vill du göra?"
    Hon sa: "Åka till Afrika."

  885. "Det kan du inte."
    - "Vad fan frågar du för, då?"

  886. "Du ska bestämma själv."
    - "Nej, ge mig vissa valmöjligheter."

  887. Hon är väldigt högt begåvad. Det
    är inte lätt att vara personal där.

  888. De är oftast inte lika begåvade,
    så det kan vara lite besvärligt.

  889. Hon säger: "Personalen är hälften så
    gammal och hälften så klok som jag."

  890. Hon vill ha förutsägbarhet, så de måste
    sätta upp ramar för det valet.

  891. Ett bra och förutsägbart schema
    med begripliga aktiviteter följs.

  892. "Men vissa förstår inte
    att de ska borsta tänderna."

  893. Då får vi göra det begripligt att borsta
    tänderna. Vi skapar en ritual.

  894. Vissa av er lyssnar på musik
    när ni tränar eller nåt-

  895. -för att hjälpa er att göra
    det som är obegripligt, eller hur?

  896. Autismpedagogik är inte raketvetenskap.
    Det är bara rakt av.

  897. Det är strukturen, inte personen,
    det är fel på, och det går att fixa.

  898. Varför sysslar vi
    med den här strukturen, då?

  899. Jag sa att förutsägbarhet är till för
    att kompensera, men det är inte allt.

  900. Här vill jag ta in lite arbete
    av Deci, Ryan och Wendy Grolnick.

  901. Wendy Grolnick
    har sysslat med föräldraskap.

  902. Hon använder två viktiga begrepp.

  903. Hon säger att det finns två typer
    av föräldrar som vill olika saker.

  904. Den ena är de som vill kontrollera. De
    vill syssla med autonomistöd.

  905. Det är besvärliga begrepp. Kontroll
    handlar om att få barnen att lyda.

  906. Har ni träffat vuxna
    som tycker att det är viktigast?

  907. Har ni läst artiklar av en
    psykiatriker... Vet ni vem jag menar?

  908. David Eberharts grundläggande tanke är
    att barn ska lyda, eller hur?

  909. Hur många av er hoppas att era barn
    växer upp och blir riktigt lydiga?

  910. Nej, vi vill att de fattar bra beslut i
    sina egna liv och är självständiga.

  911. Ändå tycker vissa
    att vi ska få barn att lyda.

  912. Deras metoder har det syftet:
    Staff, hot om straff.

  913. Övervakning: "Var är du nu?
    Jag ska veta var du är."

  914. Straff: "Du får utegångsförbud."

  915. I praxis är barn ute längre då,
    för det finns ingen orsak att gå hem.

  916. Övervakningsdelen är negativ, för
    den handlar om lydnad och kontroll.

  917. Belöningar: Om min fru sa "inget kaffe
    om du inte tar en promenad"-

  918. -hade det inte blivit riktigt bra.

  919. Vi ska inte hamna i den sitsen.
    Vi ska inte ha såna strukturer.

  920. Det är lätt att göra en struktur
    som fastnar i det här facket.

  921. Det får inte hända. Det är viktigt.
    Det ska vi så klart inte syssla med.

  922. I stället tittar vi på: Hur gör vi?

  923. Personen ska få en känsla av
    att ha kontroll över sitt liv.

  924. Vi gör ett schema med aktiviteter så att
    han har koll på vad som händer.

  925. Vi lägger in valmöjligheter så att han
    upplever att han bestämmer själv.

  926. "Han kan inte välja."
    - "Jo, men inte mellan allting."

  927. Jag kan inte välja vad jag gillar bäst,
    oxfilé eller jordgubbar-

  928. -men oxfilé eller fläskfilé är lätt.

  929. Personer med autism kan ibland
    välja mellan två liknande par byxor-

  930. -men inte mellan helt olika saker.

  931. Vi måste skapa valmöjligheter-

  932. -för att personen ska uppleva
    att han har kontroll över sitt liv.

  933. Det får vi plats med
    och det fungerar inom en struktur.

  934. Men att säga "vad vill du göra i dag" är
    alldeles för mycket val för många.

  935. Man ska ha så mycket valmöjlighet
    som man fixar.

  936. "Han väljer alltid alternativ ett."

  937. Då får man ta bort det valet, och hitta
    ett annat där han kan välja.

  938. Jag kan inte heller alltid välja.
    Man måste hitta två likvärdiga saker.

  939. En del säger: "Vill du gå en promenad
    eller vill du gå en långpromenad?"

  940. Då är vi kontrollerande igen.

  941. Sen kommer det nåt spännande. Hur
    använder vi då de hjälpmedel vi har?

  942. Det är ju faktiskt jättespännande.
    Vad använder vi time timern till?

  943. Kontrollera:
    Han ska sitta där i tjugo minuter.

  944. Det kommer att skapa konflikter.

  945. Det är inte lågaffektivt och hjälper
    inte personen med hans svårigheter.

  946. Eller vill vi stödja hans autonomi?

  947. "Du kan sitta här på egen hand.
    Du vet när det är färdigt."

  948. Men att säga "du ska sitta tills det är
    färdigt" sysslar vi ju inte med.

  949. Det är viktigt inom LSS, och i alla
    sammanhang där man stödjer autonomi.

  950. Den sista punkten
    är att anpassa bemötandet.

  951. Vad är det för principer som gäller?
    Vad är det för metoder vi använder?

  952. Inte höja rösten,
    lugna vid stress o.s.v.

  953. Gör vi alla de förändringarna kan vi
    lägga ner hanteringen så småningom.

  954. Nej, vi måste ha beredskap. Men det blir
    lättare, och det är det viktiga.

  955. Vet ni vad? Det är så illa så att jag är
    klar fyra minuter före utsatt tid.

  956. Tack så mycket för mig. Vill ni
    läsa mer finns det massor av böcker.

  957. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med autism, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Omsorg utan våld

Elisabeth Råberg är autismkonsult, handledare och mamma till två söner med autism. Här beskriver hon hur det är att leva med barn med autism och flera tilläggsdiagnoser. Hon har lång erfarenhet av hur sönerna har mötts av oförståelse och farit illa i olika verksamheter. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Etik och bemötande

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Trygghet utan tvång

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Rätten till kommunikation

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

E-autism - en webbaserad introduktion

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Utmanande beteenden och verksamheter

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Socialstyrelsens rekommendationer

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lyfta upp eller trycka ner

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.