Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Hitta till forskningenDela
  1. Veckans panelgäster i "Lärarlabbet":
    Katrin Lilja Waltå, lektor i svenska-

  2. -på Visbygymnasiet i Visby,
    och lärare på Campus Gotland.

  3. Ingela Bursjö, lektor i grundskolan
    och lärare i naturvetenskap-

  4. -och teknik
    vid Johannebergsskolan i Göteborg.

  5. Ska vi köra i gång?

  6. Undervisning ska vila
    på vetenskaplig grund-

  7. -men hur kan lärare hitta forskning?

  8. Och vad finns det för arenor,
    där forskare och lärare kan mötas?

  9. När kom ni i kontakt
    med skolforskning första gången?

  10. Nånstans fanns det
    redan i utbildningen.

  11. -På lärarutbildningen?
    -Ja, vi läste ämnena separat...

  12. ...och sen läste man
    pedagogisk utbildning.

  13. Visst var det forskning då också. För
    mig har det varit en självklar del-

  14. -av jobbet att forskning finns.

  15. Jag har nog en lite
    annan utgångspunkt kan man säga-

  16. -därför att...

  17. ...jag utbildade mig
    till lågstadielärare först.

  18. Av tradition har det varit
    ett mer praktiskt yrke-

  19. -och då är vetenskapen
    inte lika närvarande.

  20. Men när jag utbildade mig
    till gymnasielärare-

  21. -och började min forskarutbildning, blev
    det ett mer naturligt...

  22. ...samband, och jag kunde också
    fortsätta arbeta i skolan.

  23. Varför är det viktigt
    att ha kontakt med forskning?

  24. Det ger en möjlighet att reflektera över
    det man gör på ett annat sätt.

  25. Man får förståelse för det man gör, och
    det gör att man lättare-

  26. -kan diskutera med andra om man har
    teorier och metoder att luta sig mot.

  27. Utbildning är lite för viktigt
    för att man ska lägga det i händerna-

  28. -på ideologiska krafter
    eller marknadskrafter.

  29. Så länge vi kan luta oss
    mot forskning står vi mer stabilt.

  30. I Skåne har en grupp lärare gått ihop
    och driver föreningen VIS.

  31. De arbetar för att göra forskning
    mer tillgänglig genom seminarier-

  32. -och fortbildning för lärare.

  33. Jag heter Maria Brännström
    och är verksamhetsledare i VIS.

  34. Jag är lärare
    för högstadiet och gymnasiet.

  35. Jag har jobbat där i många år, men nu är
    det mest VIS jag jobbar med.

  36. Mitt namn är Therese Blomberg och
    arbetar på Sankt Petri skola i Malmö.

  37. Jag är förstelärare
    i språkutvecklande arbete-

  38. -och leder olika processgrupper.

  39. Har du läst litteraturen till idag? Vad
    bra.

  40. Jättebra. Då kör vi.

  41. VIS är en organisation,
    eller egentligen en förening-

  42. -som har två huvudsakliga ben.
    Det ena är ett nätverksben.

  43. I det har vi 40 forskarutbildade lärare
    och andra experter-

  44. -från olika ämnesfält. Naturvetare,
    samhällsvetare, humanister, esteter.

  45. I det benet träffas vi för seminarier.
    VIS-lärare kan berätta-

  46. -om sin aktuella forskning-

  47. -eller så tar vi externa föreläsare, som
    fyller på det vi behöver veta.

  48. Vi behöver få in forskning
    i skolan och utbildningar-

  49. -för att höja kvaliteten-

  50. -och ge fler perspektiv
    för både lärare och elever.

  51. Vi har också ett ben i det här-

  52. -där vi forskar.

  53. Vi läser skolutvecklingslitteratur
    tillsammans. Det är ett ben.

  54. Sen har vi vårt uppdragsben.

  55. Vi tänker att vi arbetar i skolan
    med olika uppdrag vi får-

  56. -i kraft av
    att vi är forskarutbildade lärare.

  57. Det kan vara uppdrag,
    det kan vara studier.

  58. Vi gör till exempel studier på varför
    betygen är så låga i det här ämnet-

  59. -eller på skillnaden
    mellan pojkars och flickors betyg.

  60. "Vad bör alla veta om vetenskap?"
    är ett projekt.

  61. Vad ska man ha för allmän vetskap
    om vetenskap när man slutar skolan?

  62. Målstyrda processer. Det ska ske
    en förändring hos den vi undervisar.

  63. Man ska hålla fast vid uppgifter tills
    de är genomförda...

  64. ...eller förstådda snarare.

  65. Eleverna får fördjupade kunskaper inom
    olika ämnesområden-

  66. -men de får också verktyg,
    metoder och strukturer för-

  67. -att arbeta mer vetenskapligt.
    Begreppsapparater, teorier-

  68. -modeller för att nå bättre analyser.

  69. En lärare blir uppdaterad
    på kunskaper, som eleverna-

  70. -men man kan mellan lärare
    och i kollegiala grupper diskutera-

  71. -på en annan nivå. Det var ett tag sen
    lärarna gick på universitetet-

  72. -och man kan få en uppfräschning av
    vad man har kunnat sen tidigare.

  73. Vetenskapliga metoder-

  74. -och utökade kunskaper, som gör att
    läraren blir tryggare i klassrummet.

  75. Utmaningen för skolan är tid
    för reflektion och eftertanke-

  76. -och utvärdering av det man gör. Jag
    menar inte bara snabba utvärderingar-

  77. -utan det som kan få mig att fundera på
    vad som är bäst för mina elever.

  78. Vad ska de lära sig? Hur ska de lära
    sig? Hur är jag den viktiga noden?

  79. Hur är jag den viktiga noden,
    som för dem till de här kunskaperna-

  80. -som vi jobbar fram tillsammans?
    Men den tiden måste vi få.

  81. Den här tiden för reflektion,
    hur skapar man den?

  82. Det jag nog är mest stolt över
    med det vi har gjort de senaste åren-

  83. -är att vi varje vecka har lagt in 1,5
    timme för kompetensutveckling-

  84. -för alla lärare. Det är viktigt
    att vi just säger "alla"-

  85. -och inte säger några utvalda,
    som ska vara lärarledare.

  86. Vi pratar om alla. Varje vecka har
    vi kompetensutveckling...hela året.

  87. -Hur skapar man tid?
    -Jag tänker mig informella stunder.

  88. Vi har visserligen också
    kollegialt lärande-

  89. -på gymnasieskolan där jag arbetar, men
    den riktiga reflektionen-

  90. -går kanske inte bara
    att göra på bestämda tider.

  91. Det måste också finnas utrymme
    i den dagliga verksamheten-

  92. -där lärare får möjlighet att mötas.

  93. Fanns det nån annan tråd i reportaget ni
    vill lyfta?

  94. Det är ett väldigt bra nätverk.
    Det har tagit tid att skapa det-

  95. -och när vi pratar om skolan,
    pratar vi inte om snabba lösningar-

  96. -utan vi får ha tålamod,
    vi får kämpa i uppförsbacke-

  97. -och vi får hitta flera olika sätt att
    göra det på.

  98. "Är vi tillräckligt många?" Det har de
    lyckats med i den här gruppen.

  99. De är tillräckligt många för
    att de ska kunna stötta varann också.

  100. Det är ett bra exempel på
    hur det kan se ut.

  101. -Var det nåt du tänkte på?
    -Jag tänker på att det är viktigt...

  102. ...att sträva efter att bygga broar
    mellan vetenskap, akademin-

  103. -och...den faktiska undervisningen
    på den faktiska skolan.

  104. Och jag tror att...man måste...

  105. Ett viktigt led i det här är
    att det finns, som du var inne på-

  106. -forskarutbildade lärare,
    som har ett ben i varje led-

  107. -om vi ska prata om ben,
    som Maria gjorde.

  108. Hur håller man sig uppdaterad
    inom forskning?

  109. Att komma åt forskning... Med tanke på
    digitala verktyg och lättheten-

  110. -att nå vad vi vill i hela världen, är
    det lättare än nånsin-

  111. -att göra det,
    men då är det tidsfrågan igen.

  112. Det finns en väg till.
    Det är att som lärare-

  113. -vara aktiv i lärarutbildningen.
    Tar du emot lärarstudenter-

  114. -blir du på köpet indragen
    i aktuell forskning.

  115. Ni är båda två lektorer.
    Hur jobbar ni?

  116. Det är mycket en fråga
    om nätverkande, eller hur?

  117. Arbetsplatserna kan variera.
    Ena stunden på universitetet-

  118. -nästa stund med politiker,
    tredje stunden med elever-

  119. -och den fjärde stunden
    utvecklingssamtal.

  120. Det är en otroligt spännande mix.

  121. Man får ett helikopterperspektiv
    i det läget.

  122. Det går
    att se mönster ganska tydligt-

  123. -och det går att dra i rätt trådar för
    att kunna göra förändringsarbete.

  124. Nånstans tror jag att vi har
    en riktigt, riktigt avgörande roll i-

  125. -att knyta kontakter.

  126. Vi har olika förutsättningar.
    Jag är på en liten ort-

  127. -så utbudet är inte lika stort.

  128. Jag tänker att...
    Jag strävar efter att ha kontakt-

  129. -med andra lektorer, inte bara på
    Gotland, utan även ute i landet-

  130. -vilket jag också har. Sen har jag
    i första hand ett läraruppdrag.

  131. Jag är lärare i första hand,
    och mina elever kan få en direkt...

  132. ...del av mina kunskaper.
    Det är viktigt.

  133. Sen undervisar jag blivande snickare.
    på byggprogrammet-

  134. -och jag undervisar
    på ett teknikprogram också.

  135. Det är blandat, men jag
    jobbar inte heltid på gymnasiet-

  136. -utan jag arbetar
    också på Campus Gotland-

  137. -där jag handleder förskollärare.
    Och jag jobbar i Språkverkstaden.

  138. Genom att röra mig
    i de här olika miljöerna...

  139. Jag är nybliven lektor, så jag har inte
    hunnit lika långt som du-

  140. -men man vill driva nånting,
    och man vill få ut...

  141. Man vill gärna att andra ska få
    ta del av ens erfarenhet på nåt sätt.

  142. När man har kontakter på flera ställen,
    går det fort att lösa det.

  143. Det är inga långa formaliavägar-

  144. -utan man frågar nån som man ser.
    "Kan vi inte göra så här?".

  145. Det gör att vi ökar upp möjligheterna
    för fler samverkansdelar-

  146. -och hittar fler möjligheter
    att få med alla i det här.

  147. Det handlar ju inte om-

  148. att lektorn ska vara personen
    det kretsar kring-

  149. -utan där dras i trådarna för att
    det ska hända på många andra ställen.

  150. "Alla lärare ska inte forska, men fler
    ska vara delaktiga i forskning"-

  151. -säger Lena Adamson, direktör
    på Skolforskningsinstitutet.

  152. De ska stärka
    undervisningens vetenskapliga grund.

  153. -Vad gör Skolforskningsinstitutet?
    -Vi tar fram vetenskaplig kunskap...

  154. ...som rör arbetssätt och metoder
    för undervisningen i skolan.

  155. Det gör vi på två sätt. Vi gör
    sammanställningar av forskning-

  156. -så kallade systematiska översikter-

  157. -och vi finansierar
    praktiknära skolforskning.

  158. Varför är det viktigt att ni finns?

  159. Tänker vi
    på forskningssammanställningarna-

  160. -är det så att forskningen i dag
    är så omfattande.

  161. Det tillkommer ny forskning,
    och det är svårt att orientera sig-

  162. -och då behöver man
    den här typen av översikter.

  163. Som lärare har man små möjligheter att
    ta till sig all forskning.

  164. När det gäller forskningsanslaget, tar
    vi fram en ny profil-

  165. -för praktiknära skolforskning.
    Det är forskning-

  166. -som adresserar frågeställningar
    som man står inför i undervisningen.

  167. Man kan likna det vid klinisk forskning.
    Den som läkare behöver-

  168. -för att behandla sina patienter.

  169. Svensk pedagogisk forskning
    har ofta handlat om lite andra saker-

  170. -om skolan som organisation. Det
    behöver man inte i undervisningen.

  171. Den forskningen
    kommer vi att finansiera.

  172. Kan du ge exempel på projekt
    som är i gång just nu?

  173. Vi har fattat beslut om åtta projekt,
    som har fått medel från oss.

  174. Det berör konkreta frågeställningar på
    områden som många känner igen.

  175. Det rör matematikundervisning,
    förskolans språkutveckling-

  176. -och lekens plats i förskolan.

  177. Vi har projekt som rör digitalisering i
    matematik, om jag minns rätt.

  178. Det är verksamhetsnära projekt,
    där lärare har varit med-

  179. -i formuleringarna
    av frågeställningarna-

  180. -och många gånger i projekten.

  181. Hur viktigt är det
    att lärare forskar själva?

  182. Det är jätteviktigt att många lärare är
    delaktiga i forskningsverksamhet.

  183. Men det ska man göra tillsammans
    med de, som har en forskarutbildning.

  184. Alla ska inte forska.
    Alla ska undervisa på bästa sätt-

  185. -och på vetenskaplig grund.
    Men man kan skilja på-

  186. -att vara kunskapskonsument
    och kunskapsproducent.

  187. I dag är många lärare
    kunskapskonsumenter.

  188. Vi behöver fler kunskapsproducenter.

  189. Hur kan lärare använda sig av
    forskningen konkret i sitt klassrum?

  190. På många olika sätt beroende på vilken
    forskning vi pratar om.

  191. I en systematisk översikt
    har vi sett att vissa arbetsmetoder-

  192. -i matematikundervisningen
    verkar fungera jättebra.

  193. Då kan man använda den metoden.

  194. Men det kan handla om en
    fördjupad förståelse på nåt område-

  195. -som förbättrar undervisningen.

  196. Vad lär man sig av att
    jobba tillsammans med en forskare?

  197. Vad lär sig en forskare genom
    att arbeta tillsammans med en lärare?

  198. Båda parter lär sig av varann.

  199. En forskare kan formulera
    forskningsfrågor som går att besvara.

  200. En lärare kan tala om för en forskare
    vilka frågeställningar-

  201. -vi behöver veta mer om.

  202. Det är viktigt att tänka på
    att vi behöver båda kompetenserna.

  203. Den ena är inte viktigare
    än den andra.

  204. Vad tänker ni om det
    Lena Adamson berättar?

  205. Hon sa mycket, men det som jag
    blev glad över, är alla liknelserna.

  206. Att den kliniska forskningen
    är praktiknära-

  207. -att forskare och lärare möts,
    att det är väldigt viktigt-

  208. -att vi inte bara konsumerar forskning,
    utan producerar.

  209. I produktionen av data
    till forskning-

  210. -bygger det mycket på att det finns tid
    för lärare att genomföra det här.

  211. Kan vi nå ända dit,
    har vi tagit ett jättekliv.

  212. Det viktigaste i inslaget
    är ändå det här att man trycker på-

  213. -att både lärare och forskare
    behöver varann.

  214. Det tycker jag är oerhört viktigt.
    Och att...

  215. ...det inte blir så att nån snickrar
    ihop olika teorier i akademin-

  216. -som inte fungerar i praktiken.

  217. Nej.

  218. Hur kan den här forskningen
    komma till godo i undervisningen?

  219. Är den väl vald,
    att forskningsfrågan är relevant-

  220. -löser sig det av sig självt,
    därför att det är lätt att nå det.

  221. Och har vi en manege där vi har tid att
    ses och diskutera frågorna...

  222. Om behovet och stödet
    av forskningsöversikter-

  223. -och forskningsunderlag finns,
    använder vi det.

  224. -Vad tänker du?
    -Jag tror att...

  225. ...den kan ge underlag
    för reflektioner och...

  226. ...exempel och hjälp att se på ens
    verksamhet utifrån olika perspektiv.

  227. Och också det att forskningen
    kommer in i skolan gör-

  228. -att det går av sig självt.
    Folk blir intresserade.

  229. Jag är övertygad om att de flesta lärare
    är intresserade av forskning-

  230. -och sitt speciella ämne. Det gäller att
    hitta former för det här.

  231. Och det som Maria Brännström
    var inne på, tid för reflektion-

  232. -tror jag är oerhört viktigt.

  233. I Västerbottens län är avstånden mellan
    skola och lärosäten stora.

  234. Per-Daniel Liljegren
    är forsknings- och utvecklingsledare.

  235. Hans uppgift är att minska avståndet
    mellan forskning och skola.

  236. -Hej, Per-Daniel.
    -Hej, Isabella.

  237. Ditt uppdrag är att utveckla skolorna på
    vetenskaplig grund. Hur gör du?

  238. Jag försöker knyta ihop lärare,
    rektorer-

  239. -och skolhuvudmän med forskare,
    både digitalt och i verkligheten.

  240. Det är ett projekt som heter SUPER-

  241. -"Skolutveckling i praktiken
    på evidens av relevans".

  242. Jag har kontakter med
    ett tiotal nätverk lokalt, regionalt-

  243. -nationellt och internationellt,
    lärosäten i Sverige och utomlands-

  244. -och myndigheter och departement.

  245. Vilka utmaningar har ni i er region?

  246. Nu finns ingen större utmaning än
    lärarbristen i regionen och landet.

  247. Utan lärare stannar skolan, och därmed
    företag och hela samhället.

  248. På lång sikt är det att elever
    som går i skolan nu förväntas leva-

  249. -in i nästa århundrade. Borde vi inte ge
    dem bästa tänkbara utbildning-

  250. -så att de och hela världen
    klarar sig?

  251. Det klarar inte vi som skolsystem, om vi
    inte baserar politiska reformer-

  252. -och Skolinspektionens tillsyn och
    vardagsarbetet på vetenskaplig grund.

  253. I vår region är glesbygdsfrågorna
    en utmaning. Jag har varit skolchef-

  254. -i en kommun med noll invånare
    per kvadratkilometer.

  255. Det är viktigt med digitala lösningar
    och attityder från forskare-

  256. -och lärosäten, och att våra myndigheter
    vet hur Sverige ser ut.

  257. Jag arbetar med digitala
    och fysiska mötesplatser.

  258. SUPER-kollen är en sökbar databas för
    mig och andra med omvärldsbevakning.

  259. Fokus är på forskning
    om lärande och hälsa.

  260. Det finns även politik och teknik
    av relevans för arbete inom skolan.

  261. I går föredrog jag en skrivelse
    från länets skolchefer-

  262. -till Lärarhögskolan, om hur vi ska
    starta en dialog om de här frågorna-

  263. -för att komma ännu bättre framåt.

  264. Hur arbetar du för att uppmuntra lärare
    att hitta till forskning?

  265. Så fort jag får kontakt med nån som gör
    nåt bra, är jag väldigt snabb-

  266. -att skicka ett uppmuntrande mejl.
    Jag försöker stödja goda initiativ-

  267. -genom att hjälpa till.
    Jag har arbetat med en plan-

  268. -för ett projekt
    som handlar om effekter-

  269. -av pulsbaserad fysisk aktivitet
    på lärande och utveckling.

  270. Jag gör allt möjligt för att uppmuntra
    initiativ, och stötta det-

  271. -som är i linje
    med vetenskaplig grund.

  272. -Stort tack för att du var med oss.
    -Tack för att jag fick vara med.

  273. Vad tänker ni om Per-Daniels uppdrag?

  274. Oj, han har ett stort uppdrag.

  275. Och styrning och ledning-

  276. -är avgörande för
    att det här ska kunna bli verkstad.

  277. Intentionerna och styrdokumenten finns,
    men en stark ledning krävs-

  278. -för att det ska kunna genomföras.
    Det gäller att tala för sin sak.

  279. "Det här är viktigt för
    att vi ska uppnå det vi vill uppnå."

  280. Den här nivån, om vi pratar om
    beslutsfattare, är avgörande för-

  281. -hur det faller ut i praktiken.

  282. Vilka utmaningar ser ni annars
    i era kommuner?

  283. Vi är ju på en ö. Det är inte bara att
    kliva över till fastlandet.

  284. Avstånd är faktiskt en utmaning.

  285. Jag tycker att lektorstjänsterna
    har en central plats här.

  286. Man måste utnyttja
    och kanske utöka antalet lektorer-

  287. -så att det kan bli ett möte
    mellan olika ämnen-

  288. -och det här samarbetet
    med...universitetet-

  289. -med lärarutbildningen.
    Det är mycket viktigt.

  290. -Hur ser utmaningarna ut i Göteborg?
    -Det är två sidor av samma mynt.

  291. Vi är sjutton lektorer i Göteborg-

  292. -som arbetar i grundskola och
    gymnasium. Vi är få i grundskolan-

  293. -vilket gör att vi har en ny värld
    att erövra, får man nästan säga.

  294. Det finns nog inte i medvetandet
    att vi är en resurs-

  295. -som kan användas fullt ut
    i alla stadsdelar till exempel.

  296. Vi behöver tänka på
    att den forskning som ska in-

  297. -ska människor jobba med.

  298. De måste få möjligheter
    att utföra sitt jobb.

  299. Hur får man lärare
    att använda forskning?

  300. Jag tror inte att viljan är haken-

  301. -för jag har inte mött nån ovilja
    nån gång. Det är inte vilja-

  302. -utan förutsättningar i form av
    att man lyfter att det är viktigt.

  303. Vi säger att det här
    är det vi har vår yrkesstolthet i.

  304. Den vändningen sker.
    En lärare kan rakryggat säga:

  305. "Jag vet att det vi gör nu,
    har stöd."

  306. Vi pratar om digitalisering-

  307. -och det är många som vill
    sälja in sig hos oss kan man säga.

  308. Vi behöver veta vad det är
    i det vi gör nu som gör-

  309. -att vi hittar bästa kvalitet
    hela tiden.

  310. Vi hittar svaret i forskningen.

  311. Det handlar inte bara om-

  312. -att man ska ta del av forskning.
    Det kan också slå över i-

  313. -att det i svenska blir en jakt
    på begrepp, och så tror man-

  314. -att undervisningen
    baseras på forskning.

  315. Alla lärare ska få möjlighet att möta
    och tänka på ett visst sätt.

  316. Att ta del av forskning handlar också om
    att tänka på ett speciellt sätt-

  317. -att man är medveten om att det kan
    finnas olika perspektiv och ingångar-

  318. -att man blir mer ödmjuk
    inför uppgiften.

  319. Det är det som följer
    med en forskarutbildning också.

  320. Ju mer man lär sig, desto mer inser man
    att man inte kan så mycket.

  321. Stort tack för att ni kom hit. Ni
    ska få prata mer i vårt eftersnack.

  322. Dela med er av era tankar om hur lärare
    ska hitta till forskningen.

  323. Eftersnacket ser ni på vår blogg. Nästa
    gång handlar det om-

  324. -att koppla ihop teori och praktik.
    Hur ska lärare använda forskning-

  325. -och vad kan forskningen lära sig
    av lärarna? Se oss gärna då. Hej.

  326. Då var det slut.

  327. Ja...

  328. Vi har varit nere och vänt.
    PISA har timperiod-

  329. -vilket gör det tydligt att vi har varit
    i svackan och är på väg upp.

  330. Vi märker även när vi diskuterar
    forskningsfrågor att...

  331. Jag började
    forskarutbildningen för tio år sen.

  332. Då mötte jag ganska mycket motstånd
    mot vad lärare gör.

  333. När jag var på Akademien sa man:
    "Lärare förstår inte. De gör fel."

  334. Det fanns en liten syndabockstanke.
    Den hör vi aldrig längre. Aldrig.

  335. Det är ett annat klimat i hur vi
    diskuterar professioner emellan.

  336. Hur talar lärare om forskare,
    och hur talar forskare om lärare?

  337. Den är viktig.

  338. Jag tänker återigen
    på olika arenor och mötesplatser.

  339. Då tänker jag genast-

  340. -på att det är viktigt att komma iväg på
    konferenser där det blandas folk.

  341. Jag har varit på flera där det
    har varit bibliotekarier, forskare-

  342. -doktorander och lärare.

  343. Många olika får mötas.
    De här mötena måste ske.

  344. Det är nog en förutsättning
    för att kunna bygga vidare.

  345. Jag tror på det frivilliga,
    som jag har signalerat.

  346. Jag är inte så mycket för att man har
    för mycket fasta tider för saker.

  347. Ändå är det många lärare
    som efterfrågar att man får tid.

  348. Jo, men man måste nog fundera över
    hur man ska organisera den tiden.

  349. Det får inte bli så att all verksamhet i
    skolan blir så inrutad-

  350. -att de informella träffarna inte finns
    kvar. De är oerhört viktiga.

  351. Lena var inne på att alla inte ska bli
    forskare. Det var en tydlig tes.

  352. Men alla ska nog läsa en master, tänker
    jag.

  353. Nu backar jag igen till hur
    lärarsituationen var för 30 år sen.

  354. Vi var helt fria i arbetstid.

  355. Vi hade undervisningstiden
    och väldigt sällan konferenser.

  356. Men lärarna kompetensutvecklade sig
    hela tiden i sina ämnen.

  357. Den drivkraften var en inre motor. Att
    se till att vara uppdaterad.

  358. Vi måste hitta den igen. Den har nog
    försvunnit i alla regleringar.

  359. Den inre motorn,
    att följa forskningen har blivit:

  360. Om jag har fast arbetstid
    när jag ska vara på jobbet-

  361. -så tar det bort
    sakerna man själv driver.

  362. Vi måste hitta den drivkraften igen.

  363. Vi får vända blickarna mot Finland, som
    har så bra PISA-resultat.

  364. Där har lärarna kvar
    sin självbestämmande rätt-

  365. -vilket inte alltid framkommer
    när man pratar om lärare.

  366. Där håller jag verkligen med dig.

  367. Vi besökte klasser i Åbo för två veckor
    sen. De har en ny läroplan.

  368. Det gör att frågan om hur man behåller
    lärarens autonomi-

  369. -och tillitsfrågan
    blir oerhört viktig.

  370. Vi hade besök från Ontario
    för några veckor sen i Göteborg.

  371. Samma fråga dök upp.
    Hur får man tillit i systemet?

  372. Hur gör man för att vi ska lita på
    att lärarna gör ett gott jobb?

  373. Då får man vända sig till
    professionsforskningen, som visar-

  374. -att ju mer
    man kan påverka sin arbetssituation-

  375. -desto bättre jobb gör man.

  376. Jag har inte en dag på jobbet
    utan att vi diskuterar forskning.

  377. Det är nästan av den karaktären-

  378. -att det är det
    vi förlitar oss på nu.

  379. Det är där vi hämtar vår näring
    och ser vad vi kan göra av det här.

  380. Vad kan vi flytta från den kontexten?
    Vad kan vi använda-

  381. -av andras erfarenheter?

  382. Vi försöker också att dokumentera så
    att det blir beprövade erfarenheter.

  383. Vi utför studier i vår verksamhet. Det
    är en sorts aktionsforskning.

  384. Vi ska nog nöta in det här. Det
    ska bli en del av vår vardagsvecka.

  385. Jag ser inte att framtidsläraren
    har all sin tjänst i undervisning.

  386. Jag ser att nästan alla...
    Man kan ha några år i början-

  387. -när man är trogen
    sin undervisningsdel av jobbet.

  388. Men sen ska lärare
    göra andra saker också.

  389. Därför att det driver utvecklingen
    med skolans arbete framåt.

  390. Det finns inte
    så många lektorer i grundskolan.

  391. -Vad beror det på, tror ni?
    -De kanske...

  392. De satsar på förstelärare-

  393. -för att man får två såna
    för samma pris som en lektor.

  394. Det handlar väl om mycket pengar.

  395. En förstelärare kanske är...
    Jag kan inte svara för hela Sverige-

  396. -men min uppfattning är att det är mer
    styrt vad försteläraren ska göra.

  397. De får ett uppdrag.
    "Du ska hålla på med läslyftet."

  398. En lektor är mer riktad mot
    att hålla sig ajour med forskning-

  399. -och att försöka
    att förmedla nya forskningsrön-

  400. -till lärare och elever, inte minst. Det
    vill jag poängtera.

  401. Det handlar inte bara
    om vetenskaplig grund-

  402. -till högskoleförberedande program, utan
    till yrkesprogram.

  403. Jag kan göra nytta där.
    Jag trivs bra på yrkesprogrammen.

  404. Märker du att du syns hos eleverna?

  405. Ja, de känner sig stolta.
    Det vet jag.

  406. -Hur märker du det?
    -De säger det rent ut.

  407. När jag kom tillbaka
    efter att jag hade Lic:at-

  408. -så kände en pojke igen mig
    och ställde frågor-

  409. -om vad jag hade gjort de
    fyra dagarna jag inte var i skolan.

  410. Jag sa lite svävande
    att jag hade pluggat.

  411. Men till slut tänkte jag klämma till
    ordentligt så att han blev tyst.

  412. Jag sa att jag hade Lic:at.
    Då sa han:

  413. "Då är ju du lektor." Han vände sig
    mot grabbarna i klassen och sa:

  414. "Vi har äntligen fått
    en riktig svenskalärare." De har...

  415. Även om det finns en annan attityd
    så har de inställningen-

  416. -att svenska är viktigt
    och att skolan är viktig.

  417. Men förväntningarna
    är inte alltid så höga.

  418. Vare sig från lärarna,
    eller eleverna och deras föräldrar.

  419. Inte minst läromedel, som jag har
    undersökt i min doktorsavhandling.

  420. -Vad tänker du om det?
    -Det är ett demokratiskt dilemma.

  421. Man har olika förväntningar på elever
    när de lämnar grundskolan.

  422. Sen börjar de gymnasiet i augusti-

  423. -och helt plötsligt
    tänker man olika om dem.

  424. Klyftorna växer
    ju längre de går i skolan.

  425. Skolan har ett dubbelt uppdrag.
    Den ska fostra eleverna-

  426. -till ett demokratiskt samhälle
    och de ska bli kunniga i sina ämnen.

  427. Mitt forskningsområde
    är lärande för hållbar utveckling.

  428. Där är den sociala aspekten stor.
    Den ekonomiska är stor.

  429. Den ekologiska är grunden
    för miljöundervisningen.

  430. Alla de här frågorna bottnar
    i den hela människans undervisning.

  431. Nånstans känner jag att lärarjobbet är
    fantastiskt bra på grund av det.

  432. Jobbet är givande eftersom vi vet att
    det är hela människan vi jobbar med.

  433. Hade vi bara undervisat i vårt ämne-

  434. -hade nog inte jobbet
    varit så tillfredställande.

  435. Jag jobbade på Universeum i några år
    och mötte många elever.

  436. Men jag saknade att träffa samma
    och att följa dem.

  437. Då blev det 6-9.
    Nu har jag bara åttor och nior.

  438. Men just att följa i många år
    och se vad som har effekt-

  439. -det är otroligt stimulerande. Jag kan
    inte tänka mig ett annat jobb.

  440. Och att lägga forskningen som en
    trygghet och en ryggrad i det hela-

  441. -det gör det bättre.

  442. Tack så mycket för att ni kom.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Forskning, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Invigning av matematikbiennalen

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, inleder Matematikbiennalen 2014. Han talar om att ge lärarna stöd att hjälpa eleverna hitta sin väg till matematiken. Margareta Rönngren (S), ordförande För- och grundskolenämnden, Umeå, talar om vikten av kompetensutveckling för mattelärare. Inspelat i februari 2014. Arrngör Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss