Lärlabbet

Om Lärlabbet
Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien på Google+Dela serien via e-post Kopiera länken till serienTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Välkommen till programmet för dig
som är lärare eller lärarstudent--och är intresserad av skolfrågor.
I dag handlar det om
hjärnan och motivationen.Hur påverkar motivationen
elevernas lärande--och hur kan man som lärare
arbeta med motivation?Våra gäster kommer från
Spångholmsskolan i Bara.Välkomna, Fredrik Berggren,
Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.Vi har hälsat på Mattias i skolan.
Innan vi börjar prata
ska vi ta en titt på det.Jag heter Mattias Dahlberg
och jobbar på Spångholmsskolan.Jag är utbildad 1-7-lärare.
Just nu jobbar jag i en särskild
undervisningsgrupp med nio elever.God morgon!
Undervisning handlar om att få
eleverna att vilja göra det de måste.För att motivera elever
måste man bygga relationer.Utan en god relation
är det svårt att motivera dem.Det är jätteviktigt
att jobba hårt med relationerna.Vi ska skriva dikter i dag.
Haiku är en sorts dikt.Men vi ska göra nåt helt annat först.
Vi ska slå i spik och göra spikbalans
innan vi kommer till dikterna.Motivation är en drivkraft
som får oss att agera mot ett mål.Motivationen kan komma
utifrån eller inifrån.Motivation utifrån kan vara
att man vet att man får en belöning--eller en bestraffning
om man inte gör det.Yttre motivation kan komma
från beröm.I skolan måste betyg
räknas som en yttre motivation.Inre motivation är när man själv
känner att man vill göra nåt.Nyfikenhet är ett bra exempel.
Då behöver man ingen belöning,
utan nyfikenheten räcker.Om nån har dålig inre motivation
måste man börja med den yttre.Eleven måste känna
att de inte bara blir undervisade--utan att vi gör det tillsammans.
Lärare måste visa glädje
och vara en förebild.Man ska vara större än sitt ämne
och kunna ta in vinklar--som är oväntade och roliga,
för att skapa entusiasm.Genom en yttre motivation
kan man öppna dörren.När den står på glänt får man hjälpa
eleven att skapa inre motivation.-Jonathan lyckades.
-Ingen får röra det.Och sen två över.
Bra. Nu ska den stå där för alltid.För att kombinera inre motivation
med skolans läromål--gäller det att vara tydlig
som lärare med vad vi förväntar oss.Nu finns det ju kunskapskrav.
De måste få veta vad de ska kunna.Sen måste jag visa
vilka redskap de har att tillgå--och ge dem redskap,
och hela tiden följa upp.Hur många stavelser är det
i namnet Leo? Jo, två stavelser.Om jag bara säger att nån är duktig
utan att peka på vad de gör...En svag elev kan fastna i det.
"Nu håller jag mig här, för det här
sa de att jag var duktig på."Det kan få en negativ verkan.
Jag bedömer processen i stället.Jag säger: "Titta här!"
"Du har ju använt det vi har pratat
om för att göra texten bättre."Då hänger det inte på personen,
utan på det den gör."Måsen tar ett bett av resterna
i påsen. Nu flyger den bort."Man får en bild framför sig
av måsen i påsen.Vinsten i att få en elev
att känna inre motivation är--att de blir självgående,
litar på sin egen förmåga--och tar tag i eget skolarbete
och ser sina egna behov.Då får jag mer utrymme att tänka på
mitt eller hjälpa andra elever.Utmaningen är att lära känna
varje elev och den elevens behov.Det tar tid.
Det är ett bekymmer i stora klasser--att hinna med varje elev,
men man måste om man vill nå fram.Du säger att relationen är
grunden till arbetet med motivation.-Vad tänker ni andra om det?
-För mig är det A och O.Den bygger man hela tiden,
på alla platser i skolan.Det handlar om
att skapa förtroendefulla relationer.-Håller du med, Fredrik?
-Ja.Som musiklärare möter jag
300 elever på en vecka.Det är många ansikten
och många människoöden.Jag måste investera tid på
att möta eleverna i andra sammanhang--i matsalen och på rasterna, för
att hinna se så många som möjligt.Man måste få dem
att tro på sig själva.De måste se att de kan utvecklas-
-och få tilltro och tillit till
sin egen förmåga.Man får jobba olika mycket med
olika individer, och på olika sätt.De ska känna
att det går att komma nånstans.Att äga och förstå
sitt eget lärande...Hur får man med eleverna där?
För mig är det viktigt
att eleverna ser sina framsteg.I mitt ämne håller vi på med
en klingande produkt--som inte finns om två minuter.
Hur kan de ta del av det på sikt?Därför jobbar jag med
att dokumentera det på olika sätt.Vi som har datorer till eleverna
har en jättebra möjlighet--att kunna göra det,
och titta på deras framsteg.Vi kan kolla på projekt
från ett, två år tillbaka.Det har jag använt mig av
för att motivera dem.-Håller ni med?
-Absolut.Ibland kan eleverna bli chockade
när de ser sina egna alster.-Blir de chockade?
-Ja, över hur de skrev då.De kanske inte tycker
att de gör framsteg--men i det perspektivet
får de den uppfattningen.Är det lättare nu, när det finns
sätt att spara arbetet på?Ja, definitivt. Det finns
många verktyg att arbeta med.Man kan spela in saker-
-och spara det
i en digital portfolio.Man behöver låta dem gå tillbaka
och se att de har utvecklats.Det är lätt hänt
att man bara vill gå framåt--men det är bra
att stanna upp och titta tillbaka.Speciellt med de elever som inte
tror att de gör några framsteg.Jag möter ofta elever som känner
att de inte är musikaliska.Men när vi tittar på gamla saker
ser vi att de har gjort framsteg--utifrån var de befann sig.
Du pratar om
elevernas självbild och mindset.Hur stor roll spelar det
för en elevs motivation?Enligt forskningen spelar det stor
roll. Många har ett statiskt mindset.De tror sig
vara födda med en talang, eller inte.Man anser sig inte
ha nån mattehjärna--så därför är det inte så farligt
om det går dåligt på provet.Sen har man en förälder som säger:
"Ingen i vår familj har det."Det är farligt.
Tricket är att hitta nycklar till
att låsa upp eleverna--så att de förstår
att alla kan utvecklas och nå vidare.Men vissa får träna extra mycket.
Man kan visa på andra exempel,
som man själv har upplevt--och visa att det lönar sig
att arbeta och lägga ner jobb.-Sen kan man titta på utvecklingen.
-Så att man ser progressionen.I matematik kan man hitta motivation
i att man måste lära sig det.Det är nåt man måste kunna, men
i musiksalen känner vissa elever..."Varför? Jag är inte musikalisk.
Varför ska jag göra det här?"Jag jobbar mycket med
att försöka få eleverna att inse--att man kan bli bättre
på det man håller på med.Då tittar vi bakåt och jämför.
Hur jobbar ni med elever
för att få dem att inte ge sig?Vi sätter upp korta mål,
som de känner att de kan nå.Man tar små steg
och jobbar tillsammans med modeller."Nu har vi klarat det första steget.
Nu tar vi nästa."Då måste man komma in på...
På vägen, för att hålla kvar en
uppgift, kommer man att misslyckas.Vad gör man för att skapa en känsla
av att det är okej att misslyckas?Nån sa... "Man ska misslyckas
på ett bättre och bättre sätt."-Det var Fredrik som sa det.
-Ja, jag anade det.Ofta är det av misstagen man lär sig.
Man får erfarenhet.Man vet hur man inte ska göra och
man kan göra en plan för nästa gång.Det är viktigt.
Alla har inte samma uthållighet--men det är även viktigt
att ha en uthållig lärare--som fortsätter pusha på, hjälpa
och lyfta.Vad skapar motivation och hur kan
lärare stötta elevers lärprocesser?Sara Bengtsson forskar
om lärande, hjärnan och motivation.Motivation får oss att vilja
fortsätta med en uppgift längre--än om vi är omotiverade.
Men vi minns även saker bättre
om vi har motivation för ämnet.Studier har visat
att reklam som är relevant för mig--minns jag bättre
än irrelevant reklam.Man kan träna på-
-att rikta sin uppmärksamhet mot
uppgiften man håller på med.Motivationen ökar
om man tänker mindre på sig själv--om man släpper analyserande tankar
på jaget, och går in i uppgiften.Då hamnar man i ett flow.
Våra nervceller i hjärnan
aktiverar förväntningar.Sen jämförs den aktiviteten
med signaler från omgivningen.Vid en diskrepans mellan förväntan
och det vi gör och ser--kommer en överraskningssignal
att äga rum.Den kan vara negativ:
"Oj, jag gjorde ett fel."Eller... "Oj, det gick bättre än
jag trodde. Nu vill jag fortsätta."Om allt är som man förväntar sig
äger inte förvåningssignalerna rum--och då blir vi uttråkade.
Vi vill ha förvåning under lärandet."Cost and benefit" används inom
hjärn- och motivationsforskningen."Cost" refererar till
den kostnad vi behöver betala--för att utföra en uppgift, i form av
till exempel nervcellsenergi.För människor och djur är det viktigt
att inte hamna på minus.Vi vill tjäna på det vi gör och inte
slänga bort för mycket energi.Nervcellerna uppskattar skillnaden
mellan kostnaden och det vi får.Det är viktigt att det vi får
överväger den kostnad vi lägger in.Formativ återkoppling är värdefull.
Återkoppling som gäller processen--snarare än slutmålet.
Man har också sett i studier--att återkoppling ser ut
som ett upp och ner-vänt "U"--där ingen återkoppling alls
är dåligt för elevens prestation.Alldeles för mycket återkoppling
är också dåligt.Lagom mycket återkoppling-
-ger utrymme för inre reflektion
av personen själv.Kopplingen mellan misslyckande
och motivation är väldigt tät.Om man lär sig
att misslyckas på rätt sätt--blir man mer motiverad.
Man håller på med en uppgift längre
och minns den bättre.Hur lär man sig då
att göra misstag på rätt sätt?Jo,
man ser misstagen som en utmaning--och som nåt som är värdefullt.
Man försöker undvika att skuldbelägga
sig själv för misstagen.Man ska undvika
att tänka på sig själv.Vi var inne på det här med
att misslyckas före inslaget.Det är ju
en viktig del i lärandeprocessen.Hur gör man det okej att misslyckas?
Det är viktigt med
en tillåtande atmosfär.Att det finns en tillit
och att man pratar...Jag pratar om
att vi är där för att utvecklas.Om man är fullärd
behöver man inte vara där.Det är en process.
Alla kommer inte lika snabbt fram.Ibland behöver man kämpa sig uppåt,
men det är okej.Ibland tar man ett steg bakåt, sen
får man hjälpas åt att komma framåt.Jag håller med.
Och när man kommer in i min sal...Man kanske aldrig tidigare
har gjort den aktivitet vi ska göra.Då måste man börja med att säga
att alla kommer att misslyckas."Vi är på väg nånstans tillsammans."
Att till exempel skapa en låt handlar
om att misslyckas och testa igen.Till slut kommer man fram till
nåt som känns okej.Man måste återkomma till saker ofta
och inte bara snabbt gå vidare.-Då kan det lätt bli tokigt.
-Vad säger du, Mattias?Det är en bra tanke att få komma
tillbaka till det som är bekant--och få chansen att göra om det igen.
Man måste ge dem tid att träna.
Med muntliga redovisningar i språk--är det ofta så
att man ber dem att träna hemma.Men jag anser
att träningen i skolan är viktigare.Först får de hålla presentationen
i mindre grupper, och sen kör vi.Om det finns brister gör vi det en
gång till, så att de utvecklas.Det här med att verkligen
fokusera på uppgiften--att koppla bort sig själv,
och det här med flow...Det är fantastiskt,
men det brukar komma i korta skov.Hur får man eleverna
att hamna i det här flowet?För det skapar ju motivation.
Det handlar om intresse för
uppgiften. Om det känns spännande--är man så pass inne i uppgiften
att man glömmer bort allt annat.Att skapa en uppgift
som eleverna känner så inför...Det är viktigt att ta med eleverna
när man formar uppgifter.I mitt ämne... Eleverna har oftast
en positiv inställning till musik.Det intresset ligger till grund för
att tillsammans skapa uppgifter.Johnmarshall Reeve är professor
i utbildningspsykologi i Seoul.Han jobbar med att öka lärares
förståelse för hur hjärnan fungerar.Hej! Jag är professor i pedagogik,
och jag studerar motivation.Inre motivation kommer
inifrån eleven själv.Inre motivation är
elevens egna motivation.Alla vet hur yttre motivation fungerar.
Det handlar om
belöningar, förstärkning och beröm.Sånt som är vanligt i klassrummet.
Vi studerar inre motivation.
Vi har letat efter det i hjärnan,
och vi har hittat det.Det är ett område
som kallas den främre insulära loben.När man engagerar sig i en uppgift
skapas en känsla av tillfredsställelse.Man gillar uppgiften
för att man känner sig kompetent--självständig
eller nära andra människor.Först måste lärarna tro på
att eleverna kan motivera sig själva.Sen måste man skapa
en miljö och en relation--som hjälper elevernas motivation.
Om man gör det...Kopplingen mellan motivation
och engagemang är stark.Eleverna älskar att jobba med
saker som de är intresserade av.Mitt arbete med lärare innebär...
Metoden är rigorös.Vi håller en workshop för lärarna
en vecka innan terminen börjar.Vår workshop är intensiv.
Vår forskning visar--att klassrummen förändras
när lärarna använder metoden.Motivation, engagemang
och inlärning förbättras.Intressant nog uppskattar lärarna
sitt jobb mer.Vi får en massa fina resultat
och en påtaglig effekt.Det finns sex strategier
som vi lär ut i vår workshop.Ett: Se saker ur elevens perspektiv.
Två: Vårda deras inre motivation,
och gör lektionerna intressanta.Tre: Ge förklaringar till
varför ni ber dem om det ni gör--vad gäller beteende, mål och lektioner.
Fyra: Använd ett inbjudande språk-
-i stället för ord som pressar eleven.
Fem: Acceptera negativa känslor.
Det är okej och förståeligt.Döm inte eleverna och bemöt inte
klagomålen med: "Du har fel."Sex: Ha tålamod.
Motivationsresurser - som nyfikenhet,
självständighet och kompetens--finns i nervsystemet. Det gäller alla.
Alla kön, åldrar,
etniciteter, nationer...Det är inte ett kulturellt fenomen.
Det kvittar om man
är funktionshindrad eller obildad.Alla har kapaciteten att vara motiverade
för de har ett nervsystem.Johnmarshall jobbar med
en lista med sex punkter.Det är viktigt med en tydlig målbild
och att förklara sina förväntningar.Hur gör ni där?
Jag bryter ner kunskapskraven
och förtydligar vad de ska lära sig.Det ska inte vara nån hemlighet.
Sen måste man förpacka det snyggt
så att de får lust att göra det.-Vad innebär det?
-Jag brukar...En av de första sakerna
jag funderar över är--om jag vill
utsättas för uppgiften själv.Alla har inte samma syn på saken,
men det är en bra start.Jag jobbar med goda exempel. Mina
elever har aldrig skrivit en låt.Om jag kan visa exempel på tidigare
elever med samma förutsättningar--med samma utrustning,
och vad de har kommit fram till...Då kan jag visa mina förväntningar,
och vad de skulle kunna uppnå.Han pratar om att ta tillvara
elevernas egna intressen.Har ni några exempel på det?
Hur gör man?Om man har en bra relation
kan de komma med förslag.Om det passar så kör man det.
Då får de en tillit till
att de kan komma och berätta--och ge förslag,
och känna att de kan påverka.Eleverna kan göra oss uppmärksamma på
vad som är på gång just nu.Vi som lärare kan växa
i vår roll och i vår kunskap.Då kommer vi in på
att känna sig motiverad som lärare.Johnmarshall sa att arbetet gjorde
att lärarna blev mer motiverade.-Hur tänker ni kring det?
-Jag blir mer engagerad......om jag ser
den glimten i elevernas ögon.Jag blir mer på banan
och de tycker att det är roligare.Jag är nyfiken på...
Vet eleverna om att ni tänker på
hjärnan kopplat till motivation?Pratar ni om det med eleverna?
Vi har pratat om
att vi borde utöka det.Om man pratar om att man kan
se saker ur olika perspektiv--och gör dem medvetna om mindset är
det ett till sätt att arbeta framåt--och få dem att förstå
att man kommer nånstans lättare--om man inte tänker att man är fast,
utan att man kan utvecklas.Det tar vi med oss -
att prata mer om hjärnan--och hur viktig den är
för deras utveckling.Tusen tack för att ni kom hit,
Mattias, Linda och Fredrik.Dela gärna med er av era tankar
på sociala medier.Fler program finns på urskola.se.
Hej då!Översättning: Helena Lagerholm
www.btistudios.com
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Hjärnan och motivationen
Avsnitt 11 av 17
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.
- Ämnen:
- Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
- Ämnesord:
- Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Studiemotivation, Undervisning
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Alla program i Lärlabbet
- Säsong 1
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSe mobbning
BeskrivningAvsnitt 1 av 17
Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSamverkan
BeskrivningAvsnitt 2 av 17
Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNätmobbning
BeskrivningAvsnitt 3 av 17
Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSkolmiljö
BeskrivningAvsnitt 4 av 17
Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNormer
BeskrivningAvsnitt 5 av 17
Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAnsvar
BeskrivningAvsnitt 6 av 17
Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTeknikstöd
BeskrivningAvsnitt 7 av 17
Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetInkludering
BeskrivningAvsnitt 8 av 17
Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFlerspråkighet
BeskrivningAvsnitt 9 av 17
Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTidigt stöd
BeskrivningAvsnitt 10 av 17
Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetElevens förståelse
BeskrivningAvsnitt 11 av 17
Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetOlika bedömningsunderlag
BeskrivningAvsnitt 12 av 17
Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetÅterkoppling, motivation och självkänsla
BeskrivningAvsnitt 13 av 17
Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSambedömning
BeskrivningAvsnitt 14 av 17
Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAtt erövra yrket
BeskrivningAvsnitt 15 av 17
Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDen lärande läraren
BeskrivningAvsnitt 16 av 17
Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFramtidens lärande
BeskrivningAvsnitt 17 av 17
Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 2
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetMottagandet
BeskrivningAvsnitt 1 av 29
Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetInkludering
BeskrivningAvsnitt 2 av 29
Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLärandet
BeskrivningAvsnitt 4 av 29
Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSamverkan
BeskrivningAvsnitt 5 av 29
Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigitalisering och demokrati
BeskrivningAvsnitt 6 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDatalogiskt tänkande
BeskrivningAvsnitt 7 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetKällkritik
BeskrivningAvsnitt 8 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEleven som producent
BeskrivningAvsnitt 9 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigital didaktik
BeskrivningAvsnitt 10 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetikens kraft
BeskrivningAvsnitt 11 av 29
Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetiska lärprocesser
BeskrivningAvsnitt 12 av 29
Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetik för alla
BeskrivningAvsnitt 13 av 29
Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetElevhälsans betydelse
BeskrivningAvsnitt 14 av 29
Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetÖkad psykisk hälsa
BeskrivningAvsnitt 15 av 29
Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetPedagogik och särskilt stöd
BeskrivningAvsnitt 16 av 29
Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 3
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSteget till ordinarie klass
BeskrivningAvsnitt 1 av 17
Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetVara trygg och höra till
BeskrivningAvsnitt 2 av 17
Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAtt utveckla kunskaperna
BeskrivningAvsnitt 3 av 17
Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHitta till forskningen
BeskrivningAvsnitt 4 av 17
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTeori i praktiken
BeskrivningAvsnitt 5 av 17
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEtt forskande förhållningssätt
BeskrivningAvsnitt 6 av 17
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLärande för hållbar utveckling
BeskrivningAvsnitt 7 av 17
Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHållbart i alla ämnen
BeskrivningAvsnitt 8 av 17
Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHållbara initiativ
BeskrivningAvsnitt 9 av 17
Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnan och inlärning
BeskrivningAvsnitt 10 av 17
Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnan och motivationen
BeskrivningAvsnitt 11 av 17
Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnans kondition
BeskrivningAvsnitt 12 av 17
Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetKällkritisk förmåga
BeskrivningAvsnitt 13 av 17
Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetProgrammering
BeskrivningAvsnitt 14 av 17
Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigital undervisning
BeskrivningAvsnitt 15 av 17
På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigitaliseringens påverkan
BeskrivningAvsnitt 16 av 17
Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAnnorlunda kognition
BeskrivningAvsnitt 17 av 17
Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning