Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016 : Tillsammans mot nätdrogerDela
  1. ...vårt projekt
    Tillsammans mot nätdroger.

  2. Jag heter Ulrika Viklund
    och är projektsamordnare-

  3. -på länsstyrelsen i Västernorrland.

  4. Med mig är Anna Karlsson, samordnare
    för ANDT-arbetet i regionen-

  5. -och Robert Janeheim från polisen
    i Älvsbyn, som är med i projektet.

  6. Tillsammans mot nätdroger
    är ett projekt som startade 2014.

  7. Det pågår i de fyra norra länen:

  8. Norrbottens, Västerbottens
    Jämtlands och Västernorrlands län.

  9. I vår föreläsning ska vi ta upp
    den metod vi har arbetat fram-

  10. -men även problem som vi har sett
    i samverkan-

  11. -mellan postombud och
    de brottsbekämpande myndigheterna.

  12. Vi beviljades medel från
    Folkhälsomyndigheten för 2014-2016-

  13. -för att försöka försvåra
    tillgängligheten till nätdroger-

  14. -via postombud.

  15. Vårt fokus ligger på att förbättra
    arbetsmiljön och tryggheten-

  16. -för dem som hanterar försändelser
    som kan innehålla narkotika.

  17. Med nätdroger menar vi dels
    redan klassad narkotika-

  18. -men även
    inte klassificerade substanser.

  19. Så kallade NPS -
    nya psykoaktiva substanser.

  20. Vi pratar även om dopningsmedel,
    som florerar mycket i postflödet-

  21. -receptbelagda läkemedel
    och hälsofarliga varor.

  22. Vi påbörjade projektet 2014-

  23. -med att inventera vilka aktörer
    som kunde tänkas beröras av arbetet-

  24. -med att hantera försändelser som
    kan innehålla droger i postflödet.

  25. Vi inventerade behoven.

  26. Fanns det behov
    av en systematisk metod-

  27. -för en bättre samverkan
    mellan olika aktörer?

  28. Vi fick kontakt
    med väldigt många aktörer.

  29. Vi har en stor projektgrupp.

  30. Vi har Postnord, DHL,
    Schenker, Coop, Ica-

  31. -Handelsanställdas fackförbund,
    kommunala drogsamordnare-

  32. -länsstyrelserna, polisen, tullen
    och åklagarmyndigheten med i arbetet.

  33. En forskare från Luleå tekniska
    universitet följer vårt projekt-

  34. -och ska nu i slutet av projektåret
    utvärdera vårt arbete och vår metod.

  35. Efter att vi hade kartlagt de behov
    och den samverkan som finns-

  36. -hos aktörerna
    som vi samlade in information från-

  37. -gjorde vi en kartläggning hos post-
    ombud i de fyra nordligaste länen.

  38. Det som gjorde att vi fick upp ögonen
    för problemet var flera faktorer.

  39. Vi inom polisen och socialtjänsten
    såg ett ökat bruk av preparat-

  40. -som inte alltid syntes i drogtester.

  41. Media skrev om att missbrukare
    for väldigt illa. Dödsfall.

  42. Ökningen av postförsändelser
    blev större och större polisiärt.

  43. 2012 gjorde man i Norrbotten
    en drogvaneundersökning i gymnasiet.

  44. "Röka, kröka och knarka".

  45. Man såg att drogtillgängligheten
    var lika stor oberoende av kommun-

  46. -om det så var en glesbygdskommun
    eller någon av de större.

  47. Det gjorde att man antog
    att mycket av det kommer via post.

  48. Länsstyrelsen gjorde en kartläggning,
    och 70 % av personalen-

  49. -upplever att det varje vecka
    passerar försändelser med narkotika.

  50. Man kände en otrygghet i att inte
    veta vad som gällde.

  51. Om man fick ringa polisen eller inte.

  52. Många kände frustration över att
    vara en del av droglangningskedjan.

  53. Man visste vad som skickades,
    men var tvungen att göra det ändå.

  54. Bilden av 70 % som upplever
    att det passerar droger-

  55. -styrks av Nationella
    operativa rådet... Nej. Avdelningen.

  56. Noa - polisens
    nationella operativa avdelning.

  57. De tror att 2,5 miljoner försändelser
    med droger passerade 2015.

  58. Efter inventeringen
    och kartläggningen av nulägesbilden-

  59. -vilka samverkansvägar och behov
    av en metod kring det här som fanns-

  60. -såg vi att fokus ska ligga på-

  61. -att öka tryggheten hos personalen
    som hanterar försändelserna.

  62. Det handlar både om oro och att
    känna sig som en del av langningen.

  63. Man utsätts även
    för bland annat olika substanser-

  64. -som kan falla ur försändelserna.

  65. Man kan få dem på sig
    och behöva uppsöka sjukvård.

  66. Det fanns inte så mycket rutiner
    för det i de olika butikerna.

  67. Det är något
    som man måste arbeta vidare med.

  68. Vi beslutade att utarbeta en metod
    som bygger på befintliga metoder-

  69. -som 100 % ren hårdträning
    och Ansvarsfull alkoholservering.

  70. Vår metod bygger på samverkan,
    kunskap och synlighet.

  71. Samverkan handlar om
    att vi har utarbetat nätverk-

  72. -på nationell, regional
    och lokal nivå.

  73. På nationell nivå har vi samverkan
    mellan Postnord, DHL och Schenker.

  74. På regional nivå samarbetar Coop
    och Ica mycket kring de här frågorna.

  75. Vi har en regionalchefsgrupp med
    polis, tull och åklagarmyndigheten.

  76. De bjuder in t.ex. Postnord
    för att diskutera olika frågor.

  77. På lokal nivå
    har vi tagit fram tolv pilotkommuner-

  78. -där vi testar metoden.

  79. Vi har arbetsgrupper med polisen,
    tullen och kommunala drogsamordnare.

  80. De har bjudit in utlämningsställen,
    terminaler och brevbärarkontor-

  81. -för att diskutera de här frågorna.

  82. Kunskap handlar om utbildning
    av instruktörer i projektgruppen.

  83. Det är polisen, tullen
    och de kommunala samordnarna-

  84. -som har fått en gemensam utbildning.

  85. Utbildningen ska de sedan...

  86. Kunskapen som de erhåller
    ska de föra vidare-

  87. -genom att bjuda in ombudspersonal
    i sina kommuner-

  88. -terminaler och brevbärarkontor
    till samverkansmöten.

  89. Man går igenom en manual med lagrum,
    polisens och tullens uppdrag-

  90. -hur det kommunala
    förebyggande drogarbetet ser ut-

  91. -och en nulägesbild
    över hur det ser ut med nätdroger.

  92. Efter att ombudspersonalen
    har deltagit i samverkansmötena-

  93. -får de en dekal att sätta upp -
    "Vi samarbetar med tull och polis"-

  94. -som tullverket har tagit fram,
    med Sofia i spetsen.

  95. Det signalerar att butikerna arbetar
    tillsammans med polisen och tullen.

  96. Det handlar även om att polisen
    och tullen besöker butikerna-

  97. -och för en dialog på så sätt.

  98. I vår kartläggning med postombuden-

  99. -så tryckte de på att vi
    ska medvetandegöra om problematiken.

  100. Många ser försändelser varje dag
    med misstänkt narkotika.

  101. De känner
    att vi borde lyfta det vidare.

  102. Ursprungstanken i vår metod-

  103. -var att intensifiera samverkan
    ännu mer.

  104. Vi skulle ge lokala kontaktvägar
    till postombuden-

  105. -så att de ska kunna kontakta t.ex.
    lokal polis med ett telefonnummer.

  106. De skulle kunna säga:
    "Vi har en misstänkt försändelse."

  107. "Kan ni hämta den?"

  108. Det visade sig
    att det inte var så enkelt.

  109. Postlagen medger inte
    att ombuden själva tar initiativ-

  110. -och kontaktar polisen eller tullen
    vid misstänkta försändelser.

  111. Så här ser nuvarande postlagen ut.

  112. De ska på begäran
    lämna uppgifter till myndigheter-

  113. -men de har alltså ingen möjlighet
    att på eget initiativ ta kontakt.

  114. Det här gör att många
    känner sig rädda och oroliga.

  115. De kan möta drogpåverkade personer
    i sitt dagliga arbete.

  116. En del försändelser lämnas också kvar
    på utlämningsställena.

  117. De blir en säker lagringsplats-

  118. -där man inte riskerar att åka dit
    för innehav.

  119. Man har den där
    tills man behöver den.

  120. Det är ett arbetsmiljöproblem,
    och vi missar brottslig verksamhet.

  121. När nuvarande postlagen skrevs
    på 1990-talet-

  122. -var det ingen
    som hade Internetuppkoppling eller...

  123. ...använde Internet för att handla
    som man gör i dag.

  124. Enligt kartläggningen tycker ombuden
    att det är vanligt förekommande.

  125. Vi lät göra en Sifo-undersökning för
    projektets räkning i december 2015.

  126. Vi frågade tusen personer om de tror
    att narkotika skickas via posten.

  127. Som ni ser så tror de flesta att
    det sker ganska eller mycket ofta.

  128. De som i minst utsträckning tror det
    är yngre män.

  129. Vi frågade vad de skulle tycka
    om man kontrollerade en försändelse-

  130. -som man själv har beställt.
    Den egna integriteten.

  131. De flesta ser det som acceptabelt,
    eller acceptabelt men irriterande-

  132. -om ens egen försändelse
    blir föremål för en sådan kontroll.

  133. Återigen kan yngre män anses vara
    mest restriktiva till det här.

  134. Sammanlagt tycker allmänheten att det
    är viktigare att komma åt drogerna-

  135. -än att till varje pris
    värna den egna integriteten.

  136. Den orange delen i det här diagrammet
    visar andelen som anser-

  137. -att alla misstänkta försändelser
    borde få kontrolleras.

  138. Det är en övervägande majoritet.

  139. Vi tycker oss se
    ett starkt folkligt stöd-

  140. -för en förändring av postlagen
    för att möjliggöra drogbekämpning-

  141. -och att det går före den egna
    integriteten hos de tusen personerna.

  142. Parallellt med arbetet
    med att utarbeta metoden-

  143. -försökte vi påverka
    lagstiftningen kring postlagen.

  144. När vi upptäckte problemet märkte vi
    att postlagen redan utreddes.

  145. Det handlade inte om tystnadsplikten,
    men vi kontaktade utredningsansvarig:

  146. Kristina Jonäng
    på Näringsdepartementet.

  147. Vi fick möjligheten
    att skicka in en skrivelse.

  148. Vi i projektet, polisens
    nationella operativa avdelning Noa-

  149. -tullverket och åklagarmyndigheten
    står bakom skrivelsen.

  150. Vi ger förslag på ett tillägg
    i postlagen, som ska möjliggöra-

  151. -att ombudspersonal utan ett krav
    på begäran från myndigheterna-

  152. -ska kunna ta kontakt direkt om
    det föreligger konkret misstanke...

  153. ...att ett brev eller en försändelse
    kan innehålla narkotika.

  154. Utredningen är klar,
    och slutbetänkandet är ute på remiss.

  155. Vi besvarar remissen,
    som ska vara klar den 15 december.

  156. Vårt förslag är även att...

  157. Vi ser att det finns ett stort behov
    av en översyn av lagen.

  158. Vi vill utreda det ytterligare.

  159. Det handlar inte bara om narkotika,
    utan även exempelvis vapen.

  160. Det har inte varit helt enkelt att
    formulera en eventuell lagändring.

  161. Det får inte bli ett krav
    på personalen att ringa polisen-

  162. -men man ska ha möjligheten.

  163. Det här med "konkret misstanke"
    får inte bli slentrianmässigt-

  164. -så att det blir godtyckligt
    vilken försändelse man ringer om.

  165. Det måste finnas något
    som tyder på att det är narkotika.

  166. Sen är det så...
    Nu pratar vi om att ringa polisen-

  167. -men brevförsändelser har redan
    ett starkare skydd enligt lagen.

  168. För att få ta en försändelse
    i beslag-

  169. -måste minst ett års fängelse
    finnas i straffskalan.

  170. Åklagare, förundersökningsledare och
    rätten kan besluta om att öppna den.

  171. Att någon ser ett paket som misstänkt
    betyder inte att vi öppnar det.

  172. Även vi, eller tullen,
    måste skapa oss den uppfattningen.

  173. Får vi inte vetskap om försändelserna
    så kan vi inte göra så mycket.

  174. Då går de ut till mottagarna,
    som använder eller säljer drogerna.

  175. För personalen
    är det ett stort arbetsmiljöproblem.

  176. Många i undersökningen
    upplevde frustration, oro och skam-

  177. -över att känna att de bidrar
    till att drogerna kom ut i samhället.

  178. Som hon sa förvarar man drogerna.

  179. Det kan komma tre försändelser,
    men man hämtar ut en.

  180. Man kanske inte har pengar till alla,
    men man låter även droger ligga kvar.

  181. Det är mindre risk
    att man blir av med dem.

  182. De hamnar också i situationer
    med drogpåverkade personer-

  183. -som saknar pengar och legitimation.

  184. Det skapar otrygga situationer
    ute i butikerna.

  185. En del i personalen...

  186. Undersökningen visade
    att de är frustrerade.

  187. Det är bekantas barn
    som hämtar försändelserna.

  188. De gör valet att ändå ringa polisen.

  189. Ibland av okunskap,
    men det kan också vara civil olydnad.

  190. "Det här ska inte komma ut.
    Folk dör av de här drogerna."

  191. Och som vi sa: Även om gränsen
    för att få anmäla till polisen sänks-

  192. -så är det redan lagstadgat ett
    större skydd för postförsändelser.

  193. Som det ser ut nu skulle jag säga
    att det är näst intill riskfritt-

  194. -att beställa hem droger. Det ska
    mycket till för att upptäckas.

  195. Det beslagtas definitivt inte
    2,5 miljoner försändelser per år-

  196. -som de beräknar att det skickas.

  197. Näst postlagen skrevs
    fanns inte problematiken.

  198. Den måste anpassas
    till dagens verklighet.

  199. Fastän vi fick en bra bild av det
    som kommer till Sverige via tullen-

  200. -så skickas mycket
    inom Sverige också.

  201. Att droger sprids så pass enkelt-

  202. -gör det svårt
    att få det narkotikafria samhälle-

  203. -som riksdagen har som mål
    i ANDT-strategin.

  204. Trots att vi ger den här
    dystra bilden av hur det ser ut-

  205. -så är Sverige ganska bra
    på att upptäcka nya substanser.

  206. Vi är med i
    European Union Early Warning System.

  207. Man hittade ett preparat
    i det här projektet som gjordes.

  208. Vi slår larm om nya preparat,
    men vi skulle kunna upptäcka fler.

  209. Vi ser även att många
    som beställer narkotika via Internet-

  210. -är en ny grupp missbrukare,
    som kanske inte skulle...

  211. ...utsättas, eller bli exponerade,
    för droger-

  212. -på samma sätt
    som i klassiska missbrukarkretsar.

  213. Många gör inte det, och
    då skulle man kunna minska risken-

  214. -för den här
    nya gruppen missbrukaren.

  215. I går hörde vi Läkemedelsverket.

  216. Man diskuterade hur stor spridningen
    av receptbelagda läkemedel är.

  217. Det sker ofta i postflödet
    och skulle kunna minskas-

  218. -om man kan beslagta
    fler postförsändelser.

  219. I förarbetet till
    den nya ANDT-strategin framgår det-

  220. -att data saknas för
    tillgänglighet till dopningsmedel-

  221. -och tillgänglighet och efterfrågan
    inom narkotika.

  222. Med fler beslag
    skulle man få ett större underlag-

  223. -för att få en uppskattning
    av hur mycket det är i landet.

  224. Vi hoppas på
    att få något slags gehör-

  225. -för vår önskan
    om en större utredning.

  226. Vi tänker oss i vårt projekt...

  227. Projektet tar slut vid årsskiftet,
    men vi arbetar vidare med vår metod.

  228. Vi utvärderar den och
    förändrar den utifrån utvärderingen.

  229. Sen ska vi arbeta in den
    i de strukturer vi har arbetat fram.

  230. Vi fortsätter med metoden
    och sprider den till nya kommuner-

  231. -som har efterfrågat arbete
    med det här.

  232. Får vi till en lagändring så
    kan vi modifiera metoden ytterligare-

  233. -till att inkludera
    den här lokala kontakten-

  234. -och kortare kontaktvägar
    mellan postombud och myndigheter.

  235. Tack.

  236. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tillsammans mot nätdroger

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Drogmissbruk, Elektronisk handel, Narkotikafrågor, Narkotikasmuggling, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.