Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016 : Nationella ANDT-strategin 2016-2020Dela
  1. Rubriken på den här programpunkten
    är "Nationella ADNT-strategin"-

  2. -"2016-2020".

  3. Nu blickar vi framåt.

  4. Det har vi diskuterat i ett och
    ett halvt dygn, men vi ska fortsätta-

  5. -den här sista timmen. Det ska
    vi göra med vår expertpanel här.

  6. Först är Charlotta Rehnman Wigstad,
    som kommer från Socialstyrelsen-

  7. -och är ansvarig
    för ADNT-samordningen där.

  8. Bredvid Charlotta står Anders
    Eriksson, som nu nästan är pensionär.

  9. Men han har jobbat med förebyggande
    frågor i en herrans massa år-

  10. -och är pappa till många modeller
    och strukturer som vi har jobbat med.

  11. Du hjälper Länsstyrelsen i Stockholm
    med att implementera strategin.

  12. Bredvid Anders står Marie Risbeck,
    som är chef på enheten-

  13. -för spelprevention och ADNT
    på Folkhälsomyndigheten.

  14. Sen har vi Marie Montin-

  15. -som är länssamordnare
    på Länsstyrelsen i Örebro län.

  16. Längst ut på kanten
    står Farida Al-Abani-

  17. -som jobbar som projektledare
    i Stockholm-

  18. -för att få en tobaksfri innerstad.

  19. Men du har en bakgrund
    i "Smart Ungdom".

  20. Ni är alla hjärtligt välkomna hit.

  21. Vi kommer att diskutera,
    och ni har fått några frågor.

  22. Ni har ju också skickat in
    en massa sms-frågor. Jättespännande.

  23. Tack alla, som har deltagit.
    Det kan nog bli spänst i det.

  24. Panelen är inte förberedd, för den
    sista frågan kom för tio minuter sen.

  25. Varmt välkomna.
    - Varmt välkomna, panelen. Nu kör vi.

  26. Vi skulle vilja börja med
    att ställa en fråga till dig, Anders.

  27. Vilka luckor tycker du
    att det finns i ADNT-strategin-

  28. -som bör prioriteras?

  29. Oj, finns det luckor?

  30. Ja, det gör det.

  31. Vi fick svaret i går av ministern.
    Det här är inget detaljdokument.

  32. Det är en övergripande skrivning, och
    i och med det finns det många luckor.

  33. Den ligger ju dessutom redan
    som den gör nu.

  34. Det som är viktigt, och som vi ser
    de här dagarna, är att man-

  35. -kommer fram till frågan "hur".
    Hur ska allt det här gå till?

  36. Hur ska vi upprätthålla det vi
    redan gör? Det är inte heller givet.

  37. Det saknas personal. Det darrar
    både här och där. Hur klarar vi det?

  38. Dessutom ska vi ha
    en högre ambitionsnivå.

  39. Vi ska ha jämställdhet, jämlikhet,
    barnperspektiv och brottsprevention.

  40. Men hur ska det gå till? Det finns
    ett jättesug och ett jätteglapp i-

  41. -hur vi arbetar. Jag har lärt mig
    att det finns en hel del kunskap-

  42. -och en hel del forskning-

  43. -men jag har hört nästan alla
    adressera socialtjänst och sjukvård.

  44. Det är naturligtvis bra-

  45. -men när jag ser preventions-
    och promotionsfrågor framför mig-

  46. -ser jag en nyfiken fjortonåring.

  47. Det är slutbrukaren av allt
    vi pratar om. Vem når fjortonåringen?

  48. Vilka är viktiga för den?
    Vilka finns i närheten dag efter dag?

  49. Det finns ett antal grupper. Skolan,
    fritids, ideell sektor, föräldrar.

  50. De läser inte alltid utskick eller
    vetenskapliga sammanställningar.

  51. Det finns en jättestor pedagogisk
    uppgift att nå fram till grupperna.

  52. Prevention är mobilisering och att
    få med vanligt folk lite varje dag.

  53. Det är i vardagen som frågorna
    avgörs. Det är vad vi säger-

  54. -vad vi förmedlar,
    hur vi stödjer de ungdomarna.

  55. Sen måste vi ha specialåtgärder
    för de som av olika skäl-

  56. -är extra utsatta och måste få mer.
    Men vi måste också upprätthålla-

  57. -det vanliga arbetet med vanliga
    ungdomar, för de måste vara med.

  58. "Hur"-frågan är den stora.
    Sen kan vi diskutera detaljer.

  59. Det är det som måste till.

  60. Vi har steg ett, som är strategin,
    och steg två är det som är framåt.

  61. Tack.

  62. Jag tänkte fråga dig, Marie Montin...
    Det finns ju två Marie i panelen.

  63. Du ska samordna det här
    regionalt i Örebro län-

  64. -men har kollegor i samtliga län.

  65. Vilket stöd känner ni
    från regionalt håll att ni behöver-

  66. -för att kunna...genomföra den här
    strategin och utveckla det arbete-

  67. -som det är tänkt?

  68. Det finns ju...
    Är det nåt ljud i den här?

  69. Det var jag som hade glapp.
    Är det nån som hör mig nu?

  70. Om vi bara tittar på kunskapsområdet-

  71. -handlar det till exempel om metoder,
    som vi har tjatat om så mycket.

  72. Utveckling av metoder,
    implementeringen, förvaltningen.

  73. Där behövs det nånting mer på
    nationell nivå än vad vi har i dag.

  74. Och det kan också kopplas
    till ett ännu större kunskapsstöd.

  75. Man kan arbeta med en metod i taget,
    och det blir ingen skillnad.

  76. Vi behöver fundera över hur
    vi organiserar det lokala arbetet-

  77. -på bästa sätt i våra kommuner.
    Vad krävs för att det ska bli bra?

  78. Och hur ska vi arbeta med metoderna?
    Vilket innehåll ska arbetet ha?

  79. Det är ju inte bara att arbeta
    med ansvarsfull alkoholservering-

  80. -det ena året,
    och en hälsofrämjande skola nästa år.

  81. Och så kör vi lite rökfria skolgårdar
    en annan gång.

  82. Hur bygger vi hela arbetet för
    att det ska få bästa, möjliga effekt?

  83. Det är ett viktigt stöd
    som vi behöver.

  84. Det andra man kan koppla till det här
    är stimulansmedlen-

  85. -som vi har haft tidigare, alltså
    inte stöden till forskningsprojekten-

  86. -som Folkhälsomyndigheten har. Det är
    ju hur man utvecklar arbetet i stort-

  87. -och gör stora utvärderingar,
    utan just att ha lite medel till-

  88. -att stötta i gång arbeten.

  89. Det är ju så här
    att Sverige har 290 kommuner.

  90. 50 % av kommunerna, alltså hälften,
    har ett invånarantal-

  91. -som är mindre än 16 000 invånare.
    Just de kommunerna-

  92. -saknar vi till stor del i det här
    arbetet. De mäktar inte riktigt med.

  93. Men vår erfarenhet av tidigare
    utvecklingsarbete med kommuner...

  94. Vi har haft flera såna i Sverige. Det
    började med "Sex försökskommuner"-

  95. -och vi har haft "småkommuner"
    och "LUMA".

  96. Små pengar till kommunerna har gjort
    att vi har fått dem med oss.

  97. Det har inte varit dyrt,
    så det finns utrymme.

  98. Vi tittar ju på de här nya pengarna
    för 2017. Det är 50 miljoner extra.

  99. Vad ska hända med dem?

  100. Det är 50 miljoner mer i budgeten
    för 2017 än vad det var för 2016.

  101. Kan det vara nåt där till kommunerna?
    Det hade varit jätteroligt.

  102. Kunskapsstöd, alltså det här med
    att utveckla, implementera-

  103. -och förvalta metoder.
    Det allmänna stödet.

  104. Hur gör vi? Hur ska organisationen
    se ut? Och stimulansmedel.

  105. Jag tror att det är...

  106. ...grunden för att
    vi ska få i gång ett bättre arbete.

  107. En fråga till Marie Risbeck
    från Folkhälsomyndigheten.

  108. Hur ska ni stötta det regionala
    och lokala arbetet?

  109. Bland annat genom kunskapsstöd.

  110. Det handlar om litteraturöversikter,
    vägledningar, statistik-

  111. -och att tillgängliggöra data.

  112. Men vi kommer också utifrån
    den nya strategin att kunna arbeta-

  113. -med nationell samordning
    av kunskapsstödet.

  114. Vi arbetar med att samordna vad...

  115. Vi är många myndigheter på nationell
    nivå, som arbetar med ADNT-frågor-

  116. -i olika utsträckning. Vi tar alla
    fram olika typer av kunskapsstöd.

  117. Data, material, som är användbart
    för kommuner och länsstyrelser.

  118. Vi ska samordna det, så att
    det blir mer effektivt för dem-

  119. -och för landstingen förhoppningsvis.

  120. Sen ska vi fortsätta
    att förvalta och vidareutveckla-

  121. -det uppföljningssystem, som vi har
    tillgängliggjort på vår webbplats.

  122. Vi ska se över indikatorerna,
    så att man kan göra fler analyser-

  123. -utifrån socioekonomi.
    Kön och ålder finns ju redan.

  124. Vi kommer att ta initiativ
    för att utforma insatser-

  125. -utifrån prioriteringar som vi ser-

  126. -och det gör vi i samarbete med
    de andra nationella myndigheterna-

  127. -och Länsstyrelsen. Vi ska göra
    en behovsanalys av utvecklingen-

  128. -och läget inom ADNT.

  129. Det baseras på
    verksamhetsrapportering-

  130. -som fjorton nationella myndigheter
    kommer att göra under vintern.

  131. Länsstyrelserna
    gör en rapportering till oss.

  132. Den ska vi ha som ett underlag för
    en dialog med de andra myndigheterna-

  133. -och Länsstyrelserna. Ett underlag
    kommer att vara en beskrivning av-

  134. -hur utvecklingen ser ut för alkohol,
    narkotika, dopning och tobak.

  135. Utifrån det gör vi en behovsanalys.

  136. Vilka prioriteringar
    behöver vi göra gemensamt?

  137. Sen är det upp till varje myndighet
    att inom ramen för sin verksamhet-

  138. -genomföra det som man inom
    respektive myndighet ser är möjligt.

  139. Det är några saker vi ska göra.

  140. Jag tänkte fråga dig, Charlotta.

  141. Socialstyrelsen ger ut
    många riktlinjer för en massa saker.

  142. Statsrådet pratade om att vi måste
    komma bort från "stuprörstänket".

  143. Hur tänker Socialstyrelsen
    få en hängränna mellan de sex målen-

  144. -i stället för sex stuprör?

  145. Det är en otroligt viktig fråga. Jag
    tycker att Gabriel Wikström i går-

  146. -tryckte mycket på samverkan.
    När vi fick och läste strategin-

  147. -såg vi att det är förebyggande
    och tidiga insatser och vård-

  148. -som strategin omfattar.
    Det behövs en brygga-

  149. -en samordning mellan förebyggande
    arbete, tidiga insatser och vård-

  150. -och tillgänglighetsbegränsande
    insatser.

  151. Det har pratats om att det
    ska vara samverkan på lokal nivå.

  152. Men en förutsättning för
    att få en samverkan på lokal nivå är-

  153. -att vi har en samverkan
    på nationell nivå.

  154. Att vi myndigheter
    samverkar i frågorna.

  155. Vi har ju bildat en... Det har
    bildats en nationell samverkansgrupp-

  156. -mellan de myndigheter,
    som har ett ansvar för strategin.

  157. Vi ser positivt på samverkansgruppen,
    för i den kan man tydligt titta på-

  158. -vad olika myndigheter gör i dag,
    men vi kan också identifiera luckor.

  159. Vad skulle vi behöva göra,
    vad skulle vi behöva samarbeta kring-

  160. -och vad kan var och en ansvara för?

  161. Jag var projektkoordinator
    för ett utvecklingsarbete-

  162. -som hette "Sex försökskommuner".
    Vi skulle försöka få kommunerna-

  163. -att ta ett samlat grepp
    över arbetet.

  164. Man skulle samverka
    mellan olika aktörer.

  165. I kommunerna arbetade vi
    mycket med genomförandeplaner.

  166. Man identifierade vem som skulle
    göra vad och hur man skulle göra.

  167. Jag har en tanke
    kring nationell samverkan.

  168. Tänk om myndigheterna kunde
    damma av de här genomförandeplanerna-

  169. -och göra en plan för nationell nivå.

  170. Definiera vad vi kan göra-

  171. -och hur och vem som kan åta sig
    att göra vilket uppdrag.

  172. Jag tittar på Marie och Marie.
    Vi får se.

  173. Vi tror att den nationella
    samordningen och en brygga behövs.

  174. Och vi måste se vår roll i arbetet.

  175. Att synliggöra vem som ansvarar för
    vad, och vad vi ansvarar för ihop.

  176. Farida, jag vill ställa en fråga-

  177. -utifrån din bakgrund
    i civilsamhället.

  178. Civilsamhället lyfts ju fram
    i många strategier.

  179. Till vilken hjälp
    är en sån här typ av strategi?

  180. Mycket av det jag hade tänkt nämna
    har lyfts här, kring vilken hjälp-

  181. -och vad civilsamhället
    behöver stöd med.

  182. Det är stöd med medel, stöd
    med prioriteringar, som du nämnde.

  183. Vilka prioriteringar behövs? Men
    som civilsamhälle har man inte tid-

  184. -för kartläggning,
    att göra det själv-

  185. -för att också mäkta med
    att göra ansökningar.

  186. Sen stöd med samverkan.
    Det är saker som trycks på.

  187. Det är fint att Folkhälsomyndigheten
    har fått uppdraget-

  188. -att jobba med samverkan.
    Sen nämnde inte du civilsamhället.

  189. Jag vet inte om du kan fylla på det,
    eller om det inte finns där.

  190. Då saknas vi. Ingen är med och
    samverkar. Vi blir inte delaktiga-

  191. -men jag vet att det görs
    såna satsningar på länsstyrelser.

  192. Jag ska själv vara med
    på ett sånt samtal nästa vecka.

  193. Om vi pratar om medel också-

  194. -höjs ju också kraven.
    Forskningskrav och såna saker.

  195. Det har inte civilsamhället kompetens
    kring, eller resurser och tid till.

  196. Där behöver man också stöd
    med kontakten-

  197. -med forskare och organisationer,
    som har den kompetensen.

  198. Det är nåt jag saknar i den här
    strategin, om jag ska hålla mig kort.

  199. Jag har sett att två av er har
    viftat. Tre har viftat ser jag nu.

  200. Precis det här är det faktiskt flera
    sms-frågor som har kommit in om.

  201. Kring samverkan.

  202. Farida, du lyfter att civilsamhället
    inte fanns med i samverkansmodellen.

  203. Charlotta, du nämnde vad
    Socialstyrelsen tycker om samverkan.

  204. Jag vill bolla frågan vidare.
    Hur konkret kan man samverka-

  205. -på nationell nivå för att...
    En fråga löd nåt sånt här.

  206. "Om ni kräver
    att vi på lokal nivå ska samverka"-

  207. -"måste ni vara goda förebilder
    och visa hur man gör."

  208. Skulle ni kunna dra en repa?
    Vi tar de två Marie.

  209. Hur skulle man kunna visa...
    Hur ska man samarbeta konkret?

  210. Hur ska man göra en brygga?
    Vi börjar med Montin.

  211. Hon pratar för regionalnivå,
    och där är det jätteenkelt.

  212. Vi på Länsstyrelsen kan inte göra
    nånting alls om vi inte samverkar.

  213. Vi samverkar med kommunerna
    och med de ideella organisationerna.

  214. Vi bjuder in dem till samtal och
    samverkan i delar av verksamheten.

  215. Vi samverkar med polisen,
    med landstinget, som heter regionen-

  216. -med kriminalvården...
    Vi jobbar till exempel med...

  217. ...samverkan mot alkohol och droger i
    trafiken. Vi har inte med oss MHF än-

  218. -men det är möjligt
    att det blir så i framtiden.

  219. Vi har polisen som gör första linjens
    arbete, vi har Beroendecentrum-

  220. -som finns i andra linjen, och
    socialtjänsten och kriminalvården.

  221. Alla kommuner i länet är med,
    och Länsstyrelsen sitter med-

  222. -och vänder papper och skriver små
    ord, och håller ihop själva jobbet.

  223. Det krävs att det är nån
    som driver på det här och så vidare.

  224. Det är ju så vi jobbar. Vi har ett
    särskilt utvecklingsarbete i länet-

  225. -som handlar om barn i familjer
    med missbruk eller psykisk sjukdom.

  226. Där finns Svenska kyrkan med till
    exempel, för de bedriver verksamhet.

  227. Och kommunerna och regionen.

  228. Och Länsstyrelsen.

  229. Där föregår vi med gott exempel. Vi
    bjuder in de som arbetar med det här-

  230. -som behöver finnas med i vårt
    sammanhang. Vi har också dialog-

  231. -med andra, och vi hör efter
    vad frivilligorganisationerna säger-

  232. -om strategiarbetet i länet.
    Hur ska vi lyfta ert arbete-

  233. -i vår regionala strategi?

  234. Får jag ta en följdfråga? Är det här
    Örebro län, eller kan du tala för...

  235. Exemplen jag tog var från Örebro län-

  236. -men vi skulle kunna
    ta väldigt många län-

  237. -och beskriva ungefär samma sak. Just
    det här gjorde jag ingen enkät på-

  238. -men jag kan nog ändå säga säkert
    att vi samverkar brett i länen.

  239. Länsstyrelsen
    kan inte göra nånting själv.

  240. Vi har inte rådighet över kommunernas
    arbete, de förebyggande insatserna-

  241. -polisens insatser eller vad
    det nu är. Vi är som en kopplerska.

  242. Vi kopplar ihop verksamheterna,
    så att det blir synergieffekter.

  243. Och vi hjälper till med strategier,
    för att det ska vara långsiktigt-

  244. -hållbart och kunskapsbaserat.

  245. Vi går till andra Marie.
    Du sa att Folkhälsomyndigheten-

  246. -har ett samordningsansvar
    för alla myndigheter. Hur tänker ni-

  247. -att ni kan vara förebilder
    i samverkansarbetet-

  248. -mellan andra myndigheter, som kan
    sprida sig ner regionalt och lokalt?

  249. Vi fick uppdraget i februari, och de
    senaste månaderna har vi arbetat med-

  250. -att försöka kartlägga
    alla myndigheternas verksamhet.

  251. Vad gör man konkret kopplat till
    strategin? Vi kommer från olika håll-

  252. -vi arbetar olika mycket
    med ADNT-frågorna-

  253. -och det handlar om
    att hitta ett sätt att prata.

  254. Vad är ett insatsområde?
    Hur är tänket kring ADNT-strategin?

  255. Att få till en samsyn i det, har
    vi arbetat med de senaste månaderna.

  256. Sen är vår ambition att vi, baserat
    på kartläggningarna och den dialog-

  257. -vi har med de olika myndigheterna,
    ska synliggöra ADNT-arbetet.

  258. På vår webbplats ska man kunna hitta
    en karta över vilka myndigheter-

  259. -som arbetar med ADNT. Vad gör de-

  260. -för att beskriva och synliggöra
    den statliga nivån i ADNT-arbetet?

  261. Sen handlar det om att identifiera
    när vi tar fram kunskapsstöd.

  262. Och att samordna dem, så att
    de blir tydliga och användbara.

  263. Mer användbara
    för lokal och regional nivå.

  264. Sen är det det här,
    som knyter an till det du sa.

  265. Du sa handlingsplan,
    men jag nämner behovsanalys.

  266. Under våren kommer vi att samlas för
    att försöka få en gemensam bild av-

  267. -vilka kunskapsluckorna är. Hur ser
    utvecklingen ut? Var finns det i dag-

  268. -arbete på statlig nivå, som är
    effektivt och där det läggs resurser?

  269. Och var har vi de områden, där det
    inte finns lika mycket resurser?

  270. Att göra en sån gemensam behovsanalys
    är grunden för hur vi kan arbeta-

  271. -framåt i ADNT-strategin. Men
    Folkhälsomyndigheten har ju inte-

  272. -nåt bestämmande över de andra
    myndigheterna. Det är upp till dem-

  273. -att fatta sina egna beslut om
    vilka åtgärder man beslutar om.

  274. Man får se det
    som ett antal steg vi tar nu.

  275. Den nationella samordningen
    har ju inte funnits överhuvudtaget.

  276. Första steget är att få ihop
    den nationella myndighetsnivån-

  277. -kartlägga, synliggöra
    och göra behovsanalys.

  278. Länsstyrelserna sitter med,
    och ska också beskriva sitt arbete-

  279. -kopplat till ADNT.
    Sen behöver vi ha dialog med andra-

  280. -och vi behöver kanske
    en referensgrupp. Där är vi inte nu.

  281. Det får komma som en konsekvens av
    den behovsanalys vi gör under våren.

  282. Vi hoppas
    att samverkan ska leda till-

  283. -att man kan effektivisera arbetet
    utanför ADNT.

  284. Det finns många synergieffekter att
    hämta kring att samarbeta med ADNT-

  285. -och psykisk hälsa.
    Vi har suicid, vi har spel om pengar-

  286. -och kanske mat och fysisk aktivitet.
    Vi vet inte var gränserna går.

  287. Det får komma i nästa steg.
    Men vi ska försöka vara en förebild-

  288. -när det gäller samverkan.

  289. Får jag fortsätta?
    Det är så spännande.

  290. Sen är jag en person
    som tycker om väldigt konkreta...

  291. När i tid ungefär...
    Ni får hjälpas åt att svara på den.

  292. När får kommunerna reda på vad
    ni tänker göra och hur ni gör det?

  293. Vi ska lämna första rapporten
    till regeringen sista maj.

  294. Den innehåller ingen behovsanalys,
    utan det blir en beskrivning-

  295. -av den statliga nivån
    och Länsstyrelsernas arbete.

  296. Vi ska lämna den till regeringen-

  297. -och sen sätter vi oss
    och gör behovsanalysen.

  298. Vi behöver kanske ha
    en hearing med andra intressenter.

  299. I början av nästa höst kanske.

  300. Anders och Charlotta har viftat.
    Charlotta.

  301. Jag vill koppla på det här
    med det civila samhället-

  302. -och hur vi samverkar med det.
    Jag vill slå ett slag för vårt råd-

  303. -som heter Socialstyrelsens råd
    för missbruks- och beroendefrågor.

  304. Vi har sjutton organisationer
    från det civila samhället-

  305. -som jobbar förebyggande
    och med vård.

  306. Vi diskuterar frågor som är viktiga
    för oss båda tre gånger per år.

  307. Rådet har möjlighet att komma
    med inspel till våra uppdrag.

  308. Vi måste ju vara lyhörda och lyssna
    in hur det ser ut i verkligheten.

  309. Vi kan inte bara gissa oss
    till saker. Det är ett viktigt forum.

  310. Och det som är bra är att vi
    tillsammans med organisationerna-

  311. -har kommit fram
    till regler för våra möten.

  312. Hur ofta vi ska ha möten, hur vi
    ska göra när det gäller dagordning-

  313. -och när i tiden mötena ska ligga,
    för att ha bästa möjliga input-

  314. -på myndighetens arbete
    och att vi förmedlar vad vi gör.

  315. Jag tycker att det är viktigt.

  316. Vi får in viktiga synpunkter
    och viktig kunskap.

  317. Sen vill jag förstärka det Marie
    säger. Kartläggningen vi har gjort-

  318. -är ju ett första steg.
    Jag är fascinerad...

  319. Vi fick svara på besvärliga frågor,
    men vi gick igenom ADNT-strategin-

  320. -och tittade på varje mål
    och varje insatsområde.

  321. Vi definierade vad vi gör inom målet
    och insatsområdet. Gör vi nånting?

  322. Vi såg att vi gör väldigt mycket.
    Alla myndigheter gjorde mycket-

  323. -inom alla områden. Kartläggningen
    är en otroligt bra grund-

  324. -för framtida förslag.
    Det var spännande att göra den.

  325. Det gjordes mycket bra.

  326. Anders, varsågod.

  327. För att spetsa till det lite hade
    jag tänkt förslå en "hur"-kommission-

  328. -som tar sig an alla metodfrågor. Vem
    ska göra vad? Hur ska det gå till?

  329. Den nationella samordningen
    kan väl sägas motsvara det.

  330. Jag vill göra
    ett medskick till kommissionen.

  331. Kunskapssammanställningar är bra,
    men jag vill slå ett slag för-

  332. -att fundera över utbildningar.
    Jag har sett mycket lokalt arbete.

  333. De lokala preventionssamordnarna
    i kommunerna-

  334. -har ett enormt viktigt arbete
    och ett tungt ansvar-

  335. -att föra fram det till alla aktörer.

  336. Men de får inte den kunskapsbackning
    som en en sån position förtjänar.

  337. Det finns en tredagars utbildning,
    och de brukar vara uppskattade.

  338. Men tre dagars utbildning för
    ett sånt komplext arbete är inte nog.

  339. Man måste få chans
    till fördjupade utbildningar.

  340. Och de som har jobbat i några år
    måste få chans till vidareutbildning.

  341. Det händer ju mycket.

  342. Fundera också på
    hur man kan etablera och permanenta-

  343. -och också utveckla
    det här utbildningsbehovet som finns.

  344. De som gör det här
    måste ha på fötterna-

  345. -när de möter skolor
    och alla aktörer.

  346. De är nycklar
    och måste få den här stimulansen.

  347. Det handlar om utbildningar man
    åker på, det kan handla om mycket.

  348. Men det måste tillgängliggöras,
    och garanteras över en lång period-

  349. -så att en kommun kan skicka sin
    samordnare på den här utbildningen.

  350. Man måste få in det i systemet.

  351. Det är största garanten för att det
    rullar på. Vi kan inte ta för givet-

  352. -att de 200 samordnare vi har-

  353. -finns där och att det rullar på.
    En del kommuner har kanske inte råd-

  354. -och då måste det finnas ett system,
    som backar upp det-

  355. -så att man känner att man satsar
    på dem. Här får jag hjälp och stöd-

  356. -och här lär jag känna kollegor.
    Och ett utbildningssystem för det.

  357. En ganska...vass fråga. Vi sparar
    applåderna. Det får ni ta där ute.

  358. "Varför finns ingen ADNT-strategi
    utan en folkhälsostrategi?"

  359. "Det vi sysslar med på Drogfokus
    är inte det som står i strategin."

  360. "Diskuteras den på andra ställen?
    Sjukvård, skola, socialtjänst."

  361. Anders, du fick en fråga om luckor.
    En följdfråga: "Var finns svaren?"

  362. Det ger också den här frågan
    som har kommit in uttryck för.

  363. Jag vänder mig till myndigheterna.

  364. På nationell nivå ser vi
    ju det snarare som en möjlighet-

  365. -att utifrån en systematisk,
    faktabaserad behovsanalys-

  366. -identifiera vilka områden,
    som behöver ytterligare resurser.

  367. Där tror jag att vi kommer
    att kunna fylla det tomrummet-

  368. -genom det arbete som vi nu planerar.

  369. Strategins uppgift är ju att skapa
    förutsättningar att gå åt samma håll-

  370. -snarare än att peka ut exakt
    vad vi ska göra.

  371. Vi är bekväma med det här
    på den nationella nivån.

  372. Men jag kan verkligen förstå-

  373. -om man på kommunal, och eventuellt
    regional nivå, kan uppleva tomrummet-

  374. -jämfört med de åtgärdsprogram-

  375. -som pekar ut konkreta områden.
    Nu finns det inte ett sånt.

  376. Och det blir ett tidsmässigt glapp,
    för att det tar tid att bygga upp-

  377. -den nationella samordningen,
    som ska ersätta handlingsprogrammen.

  378. Jag förstår känslan av vakuum,
    men vi är inte oroliga för det.

  379. Vi ser det som en möjlighet-

  380. -att göra
    ett bättre kunskapsbaserat arbete.

  381. -Marie, du viftade.
    -Ja... Förlåt.

  382. Frågan var ju
    implementering i andra grupper-

  383. -inte bara av oss frälsta här. Var...

  384. Nånstans tänker jag
    att Länsstyrelserna har...

  385. ...ett jättestort uppdrag egentligen.

  386. Vi har en förordning när det gäller
    implementeringen, spridningen-

  387. -och kunskapsförmedlingen
    och vad det heter.

  388. Vi ska stimulera samverkan i länen
    kring den nationella ADNT-politiken.

  389. Och...nu fick vi en ny strategi
    i början av året-

  390. -och vad gör Länsstyrelserna då?
    Vi ställer upp oss...

  391. ...i nån sorts marsch, och säger:
    "Vi betar av kommunerna, nu..."

  392. "...träffar vi de ideella
    organisationerna, polisen, regionen"-

  393. -"och vilka fler det nu är."
    Vi talar om att vi har strategin-

  394. -och att vi ska jobba så här
    i länet.

  395. Det finns några exempel
    på regionala strategier-

  396. -som har arbetats fram.
    De ligger vid Länsstyrelsernas bord.

  397. Det är Uppsala och Östergötland.

  398. Sen är det massor med fler län
    som är på gång att ta fram det här.

  399. Det gör vi med de, som ni säger-

  400. -att vi ska implementera
    den här strategin tillsammans med.

  401. På regional nivå sker samverkan-

  402. -och kontakterna med
    de här viktiga samarbetspersonerna-

  403. -inom den ideella sektorn,
    landstingen, polisen och vad ni vill.

  404. Farida, du jobbar i Stockholms stad-

  405. -och pratar samverkan
    på det kommunala planet.

  406. Delar du bilden, som Marie...

  407. Stockholms stad är ju väldigt stor.

  408. Jag jobbar i tre stadsdelar
    i innerstan, och samverkan är svårt.

  409. Jag har jobbat där i 1,5 år.
    Vi jobbar med tre stadsdelar.

  410. Det fungerar bra, men att
    samverka med andra förvaltningar...

  411. Andra kommuner har den lyxen
    att man kan sitta i samma hus.

  412. Man är glad om nån svarar
    på ett mejl. Det är på den nivån.

  413. Samverkan är väldigt viktig,
    i stora städer läggs det för mycket-

  414. -på en preventionssamordnare. Ta en
    stadsdel som Södermalm till exempel.

  415. Det är inte realistiskt att tro att
    den personen ska kunna göra jobbet-

  416. -att kunna nå strategierna.

  417. Man behöver kanske ha mer precisa...
    Hur många preventionssamordnare-

  418. -behöver man på så här många personer
    och vilket arbete ska de göra?

  419. I vårt projekt
    behöver vi ha skolkontakter-

  420. -personer som bara arbetar
    med skola och ADNT till exempel.

  421. Preventionssamordnare
    har ett mer övergripande uppdrag.

  422. Då är det fint att från regeringshåll
    ha såna rekommendationer-

  423. -där man tydligt säger: "Vi föreslår
    att ni börjar samla er så här."

  424. Och är tydliga med det, för i dag
    är inte de...rekommendationerna...

  425. Den känslan finns till exempel inte
    hos kommunerna och i stadsdelarna.

  426. Det är ett problem.

  427. Det är en fråga som har kommit in,
    och som vi har pratat om här.

  428. Skolan. Du nämnde fjortonåringarna.
    Finns det samverkan med Skolverket?

  429. Kan man ge dem nånting
    i regleringsbrevet?

  430. Nu viftade båda Marie.
    Risbeck får börja, för du var först.

  431. Vi kom in på Skolverket,
    så nu blev jag lite...distraherad.

  432. Utbildningspucken
    var det som jag ville ta-

  433. -eftersom den kom från två håll.
    Att tillgängliggöra kunskap om-

  434. -hur utvecklingen och stödet ser ut-

  435. -för olika metoder och
    vägledning för hur man ska arbeta-

  436. -ska vi göra så lättillgängligt
    och samordnat som möjligt.

  437. När det gäller kompetensförsörjning,
    resurstilldelning, politiska beslut-

  438. -på rätt nivå, är det byggstenar
    i det förebyggande arbetet.

  439. De är jätteviktiga, och vi
    lyfter fram dem i vägledningarna.

  440. Det behöver resurssättas
    för kompetensutveckling-

  441. -annars kan man inte bedriva
    verksamhet. Det är inte vår puck-

  442. -men att tillgängliggöra kunskap
    om andra områden-

  443. -är ett viktigt arbete,
    som vi försöker bedriva.

  444. Marie. Marie först.

  445. Jag glömmer den här. Nu är det
    många frågor i luften samtidigt.

  446. Om man tar det här med
    att man behöver vägledning...

  447. Socialstyrelsen ger ut riktlinjer
    för missbruksvården.

  448. Ta det som en förebild-

  449. -och så har vi riktlinjer
    över hela linjen.

  450. Riktlinjer för kommunerna med ADNT.

  451. Det kan vara organisation, innehåll
    i arbetet eller de metoder vi har.

  452. Det skulle hjälpa jättemycket...

  453. ...för att få i gång arbetet,
    och som nån sorts kvalitetssäkring.

  454. Man är ju inte alltid säker på
    att det är riktigt och rätt.

  455. Det där tror jag på.

  456. När vi startade det här arbetet
    i början av 2000-talet-

  457. -hade vi en 5-poängare, som det hette
    på den tiden, på Örebro universitet.

  458. Det faller ju sen
    när det inte finns pengar.

  459. Det som är besvärligt är att man
    inte kan anordna en utbildning-

  460. -som folk kan söka till år efter år.

  461. Det blir nån sorts
    uppdragsutbildning, som ligger som...

  462. ...grädde på moset ett tag,
    och sen faller det bort.

  463. Utbildningarna vi har på tre dagar-

  464. -som vi har haft år efter år-

  465. -drar ju alltid
    ungefär 60 personer om året.

  466. Jag kan tänka mig att de 60 blir 50
    när det blir en högskoleutbildning.

  467. Men ändå är det så många,
    som behöver ha det här varje år.

  468. Det finns ett underlag,
    men hur vi ska få till det-

  469. -handlar om pengar och uppdrag.

  470. Folkhälsomyndigheten har ett ansvar
    för att implementera strategin.

  471. I strategin är mål två borttaget,
    till förmån för att barnperspektivet-

  472. -ska genomsyra hela strategin.

  473. En grundpelare
    är rätten till information.

  474. Därför blir en fråga-

  475. -hur ni förklarar ADNT-strategin
    för en nioåring.

  476. Den har vi inte funderat
    så mycket över än.

  477. Vårt ansvar är inte att implementera
    utan att stödja genomförandet.

  478. Här har vi implementeringsstödet.

  479. Så ni har inget svar till nioåringar.

  480. Jag ville tydliggöra vår roll i det,
    för det är viktigt.

  481. Barnrättsperspektivet är nåt
    som vi arbetar mycket med.

  482. Vi ser också
    att det finns synergieffekter-

  483. -och samordningsvinster när det
    gäller den psykiska hälsan hos barn.

  484. Där har vi flera uppdrag
    på myndigheten som vi samarbetar med.

  485. Men är uppföljningen klar?

  486. Nej, det här
    har vi inte byggt upp än.

  487. Och kommissionen
    är ju inte heller lag än...

  488. 1990 ratificerades
    barnkonventionen här.

  489. Absolut.

  490. Vi har diskuterat hur vi ska göra.
    Ska vi ha barnpaneler?

  491. I vilka sammanhang ska vi ha dem?

  492. Ska vi ställa krav på att de
    andra myndigheterna har barnpaneler-

  493. -och fråga dem när man
    ska fatta beslut om nya åtgärder?

  494. Är det i samband med
    nåt verksamhetsplaneringsarbete?

  495. Det är nåt vi inte har landat i än,
    utan det är ett föremål för dialog.

  496. Fler myndigheter?
    Vad skulle ni svara?

  497. Mitt spontana svar
    skulle egentligen vara-

  498. -att jag inte skulle vilja
    behöva förklara för en nioåring.

  499. Ett nioårigt barn ska inte behöva
    bekymra sig för alkohol och tobak.

  500. Vi ska ju skydda barn från det.

  501. Barn ska inte behöva ta ansvar
    för strategin eller insatserna.

  502. Det är vi i vuxenvärlden-

  503. -och vi i professionen
    som ska ta ansvar för det.

  504. Men många barn far illa
    och behöver stöd.

  505. Socialstyrelsen
    har drivit ett arbete sen 2012-

  506. -som heter "Barn som anhöriga".
    Vi blev bekymrade över-

  507. -att mål två var borta i strategin.
    I stället ska det in i varje mål.

  508. Då får man verkligen fundera på
    hur perspektivet ska komma in-

  509. -och vad man kan göra
    under varje mål.

  510. Vi har identifierat fem punkter,
    som vi vill att man ska genomföra.

  511. Det behövs mer stöd till barn
    som föds med skador orsakade-

  512. -av alkohol, narkotika,
    dopning och tobak.

  513. Sen ska man stärka små barns psykiska
    hälsa och upptäcka det tidigt.

  514. Det behövs både föräldrastöd
    och samspelsstöd för de små barnen.

  515. Vi har sett att familjeorienterade
    utredningar vid missbruk är viktigt.

  516. Ett familjeorienterat arbetssätt
    inom socialtjänst och sjukvård.

  517. Det har funnits
    särskilda utbildningar inom området.

  518. Det är viktigt att de får fortsätta,
    så att perspektivet inte glöms bort.

  519. Det är viktigt
    att vården betraktar barns behov-

  520. -enligt hälso- och sjukvårdslagen.

  521. Vi tror på att man måste sätta sig
    och fundera på hur man ska få in det-

  522. -inom varje mål, och vilka insatser
    som kan göras. Det är viktigt-

  523. -eftersom vi har drivit
    ett sånt arbete länge.

  524. Det är inte svar på din fråga.
    Ska man förklara för en nioåring-

  525. -att det är en skattkarta
    och vi ska nå fram till målet?

  526. Nej, vi ska inte behöva förklara
    strategin. De ska inte ta ansvar.

  527. Det är vi i vuxenvärlden som ska
    ta ansvar för att genomföra insatser.

  528. Flera inspel? Anders?

  529. Jag vill tillbaka
    till utbildningsfrågan.

  530. Marie, du sa 60 per år.
    Jag är fullständigt övertygad om-

  531. -att de tre dagarna behövs,
    plus en fortbildning-

  532. -för de som redan har gått den.
    Det finns kundunderlag utan problem.

  533. Marie, du sa att det inte
    var er puck. Vems puck är det då?

  534. Att bara tillgängliggöra material
    är bra, det ska göras-

  535. -men mötena behövs också. Nån måste
    ta ansvar för att det rullar på.

  536. Det jag själv arbetar mycket med-

  537. -är kvalitet i det drogförebyggande
    arbetet. Hur ska det läggas upp?

  538. Det räcker inte med en projektmall
    och sen köra. Det är mycket jobb.

  539. Sånt kan man lyfta,
    så att det finns metoder för-

  540. -att jobba kvalitativt,
    och för hur man får reda på behoven.

  541. Men sen måste det ändå förvaltas.
    Utbildningar behövs. Vems är pucken?

  542. Kan vi skicka det till
    den nationella samordningsgruppen-

  543. -så att ni kan komma fram till det,
    så att vi får lite hockey nån gång?

  544. -Marie.
    -Det vi pratar om är resurser.

  545. Staten har inte resurser
    för utbildningar.

  546. Då kan vi inte vi göra
    litteratursammanställningarna-

  547. -och har inte råd med mycket mer än
    att hantera det operativa arbetet.

  548. Länsstyrelserna har så här mycket
    resurser med tanke på er verksamhet.

  549. Landstingen arbetar för lite
    med förebyggande arbete.

  550. Det finns inte resurser,
    och den frågan löser inte vi här.

  551. Men det som vi har framför oss-

  552. -som ändå stärker
    det kommande arbetet...

  553. Nu har vi en nationell samordning-

  554. -som vi ska nyttja för att det ska
    bli effektivare att få kunskapsstöd.

  555. Att professionen
    förebyggande arbete-

  556. -och ADNT-förebyggande arbete...

  557. Det behövs en professionsutveckling
    där, och man behöver resurssätta-

  558. -utbildningsbehov och så vidare.
    Det är en fråga för professionen-

  559. -och för de som anställer de, som
    ska arbeta förebyggande på kommuner-

  560. -på Länsstyrelser
    och så vidare i första hand.

  561. Men den nationella samordningen
    och kunskapsstödet kan ses som-

  562. -att den kan effektivisera arbetet-

  563. -därför att de stöden
    som tas fram blir mer samordnade.

  564. Och naturligtvis ska de
    vara behovs- och målgruppsanpassade.

  565. Förhoppningsvis ska det stödet bli
    mer användbart. Den pucken tar vi-

  566. -och det finns nya förutsättningar
    för att göra den mer användbar.

  567. Ni får ta frågorna
    i samordningsgruppen-

  568. -för vi vill hinna med en fråga till.

  569. En fråga som har diskuterats
    de här dagarna.

  570. Det har pratats mycket om
    jämlik hälsa. En fråga som kommer är:

  571. "Vilka variabler är det som ska
    vara jämlika? Är det kön, inkomst"-

  572. -"utbildning, region?
    Vari ska jämlikheten bestå?"

  573. Jag lämnar ordet fritt? Ja, Marie.

  574. Det är på alla områden.
    Vi har flera diskrimineringsgrunder-

  575. -och vi ska inte ha diskriminering.
    Det ska vara jämlikt på alla områden.

  576. De delar som strategin lyfter fram-

  577. -är ju jämställdhet mellan könen
    och jämlikhet.

  578. Där har vi socioekonomiska aspekter.
    Sen är det barnrättsperspektivet.

  579. Då finns det incitament i strategin-

  580. -som ska följas upp på nationell
    nivå. Myndigheterna får svara på-

  581. -hur man arbetar med perspektiven-

  582. -för varenda aktivitet
    kopplad till insatsområden och mål.

  583. Det ska vi försöka kartlägga.

  584. Det som ska vara jämlikt blir ju då-

  585. -att de tre områdena i första hand
    synliggörs och lyfts upp.

  586. Det innebär inte att andra områden
    inte finns, eller att vi ska...

  587. ...låta dem bero på nåt sätt, utan
    det handlar om att ge incitament-

  588. -för att vi
    ska förbättra statistiken-

  589. -för att kunna
    följa upp verksamheten-

  590. -och göra kartläggningar,
    som kan vara underlag för behov-

  591. -och prioritera vilka insatser
    som ska göras.

  592. Då blir det de tre perspektiven,
    där vi stärker arbetet på bred front.

  593. Men vi arbetar med
    ett intersektionalitetsperspektiv-

  594. -i de delar som vi kan.
    Men data är svårare att samla in-

  595. -på flera andra områden,
    som exempelvis könsidentitet.

  596. Men vi arbetar med det också. Och
    funktionshinder har vi arbeten kring.

  597. Jag viftade. Vi vet att det ser
    väldigt olika ut vilka som får vård-

  598. -och vilken vård man får.
    För att skaffa en bred bild-

  599. -har vi initierat
    "Kartläggning av vårdlandskapet".

  600. Det kommer vi
    att presentera i februari...

  601. Vad blir det? Det blir 2017.

  602. Vi måste se om insatserna skiljer
    sig åt, vilka som får insatserna-

  603. -och vilka målgrupper det handlar om.
    Vi ser fler som vårdas för droger-

  604. -i de yngre åldrarna, vi ser
    äldre kvinnor och män och alkohol.

  605. Vi måste analysera vad det beror på.

  606. I vårt råd för missbruks- och
    beroendefrågor flaggar man starkt-

  607. -för det här med att kvinnor
    har svårt att få behandling.

  608. De har en mer utsatt situation.
    Det måste vi tänka på.

  609. Det ska bli intressant.
    Vi behöver en bild av hur det ser ut-

  610. -för vår statistik spretar åt olika
    håll. Vi måste få ett samlat grepp.

  611. Vi tittar på grupper,
    vilken vård de får-

  612. -och hur fördelningen i landet
    ser ut.

  613. -Marie.
    -Jag tänker på... Men gud!

  614. Det här med...

  615. Hur kan vi satsa på snabba insatser,
    alltså tidiga insatser?

  616. Vi har jobbat duktigt
    med de här generella insatserna-

  617. -i det ADNT-förebyggande arbetet.
    Men vi missar de som är i början-

  618. -av sin missbrukskarriär. Där måste
    vi göra nåt som är snabbt och rätt.

  619. Skolan behöver bli snabbare på
    att reagera-

  620. -föräldrarna behöver man ha med-

  621. -och socialtjänsten
    behöver blandas in snabbt.

  622. Här hänger inte riktigt
    lagstiftningen med.

  623. De som slås ut av alkohol och droger
    är ju inte vilka som helst.

  624. Ska vi då öka jämlikheten i hälsa,
    måste vi naturligtvis satsa-

  625. -på de som mest riskerar att slås ut.
    Vi får se till att vi har bra sätt-

  626. -att arbeta med det här. Skolan måste
    fånga upp unga, som halkat efter-

  627. -och som riskerar
    att försvinna ut i nån sorts flum.

  628. Då räcker
    inte lagstiftningen till i dag.

  629. Vi måste jobba fort som bara den-

  630. -för att se till att vi
    kan gå in och stötta de här barnen-

  631. -så tidigt det går,
    när de är i början av sitt missbruk.

  632. Det ska inte bli...

  633. Det ska inte komma längre än dit.

  634. -Farida.
    -Jag håller med om...

  635. ...att man ska titta
    på diskrimineringsgrunder.

  636. Vi har varit bra på att jobba med kön
    och vi behöver gå vidare.

  637. Vi måste se till socioekonomi,
    men också till ursprungsland-

  638. -där många personer
    har det socioekonomiska gemensamt.

  639. Våga erkänna. På samma sätt
    som man pratar om svaga grupper-

  640. -måste vi vara bra på att prata
    om de starka grupperna. Vilka är de?

  641. Att synliggöra även den som mår bra.
    Hur ser den personens skola ut?

  642. Är det för att den ligger där?

  643. Att synliggöra även de starka
    grupperna, och när man lyfter upp...

  644. ...ojämlikheterna i hälsa, ska man
    även lyfta upp hur vi arbetar-

  645. -för att inte diskriminera
    de diskriminerade.

  646. För det är man bra på när man
    till exempel pratar om genusfrågor.

  647. Våra kampanjer
    kan vara genusproblematiska-

  648. -trots att syftet är att vi ska
    handskas med att krossa den frågan.

  649. Jag tänker på båda frågorna.

  650. Om två år är det "Drogfokus" igen.
    Ni får göra ett medskick var-

  651. -om vart ni vill att vi ska vara.
    Vi har en minut kvar av samtalet.

  652. Med en mening, var skulle ni vilja
    att vi befann oss?

  653. Jag kan hålla det kort.

  654. Jag skulle vilja se att
    industrin inte får vara närvarande.

  655. Det är ett medskick
    till nästa tillfälle.

  656. -Marie.
    -Är det jag nu?

  657. Bättre samverkan på myndighetsnivå...

  658. ...och bättre stöd lokalt.

  659. -Marie.
    -Vi är duktiga på alla tre nivåer...

  660. ...att utvärdera effekterna
    av vårt arbete och kartlägga behoven-

  661. -innan vi gör åtgärder.

  662. -Anders?
    -Fullödigt stöd till lokalt arbete.

  663. -Charlotta.
    -Att vi har hittat en modell...

  664. ...för myndighetssamverkan, och att
    vi blir bättre på att få en brygga-

  665. -mellan förebyggande insatser
    och vård och behandling.

  666. Förebyggande
    och tidiga insatser funkar-

  667. -men bryggan där över
    behöver vi stärka.

  668. -De kloka orden får avsluta.
    -Tusen tack.

  669. En applåd.

  670. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Drogmissbruk, Narkotikafrågor, Narkotikapolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.