Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Samordning och stöd - detta gör regeringenDela
  1. Jag är inte bara göteborgare,
    jag är också statssekreterare-

  2. -på socialdepartementet.

  3. Det innebär
    att jag är mer fokuserad på-

  4. -det som har med de strukturella
    förändringarna att göra-

  5. -där staten kan ha ett mervärde-

  6. -visavi allt det som det civila
    samhället och kommunerna gör.

  7. Jag tänker i huvudsak berätta för er
    vad som händer på nationell nivå.

  8. Vad vi ser och en del framför oss.

  9. Men också om de samarbeten
    som vi som regering är ansvarig för-

  10. -med de länder
    som framför allt berörs.

  11. Rumänien och Bulgarien är två länder-

  12. -som vi har slutit särskilda
    samarbetsavtal med-

  13. -just för att förbättra möjligheterna
    att flytta fram positionerna-

  14. -för de mest utsatta
    i de här länderna.

  15. Jag avslutar med att säga nånting
    fortsättningsvis om vårt samarbete.

  16. Vi har haft möten i Stockholm. Jag är
    jätteglad att vi har möte i Göteborg.

  17. Vi tar gärna nationell samling
    här igen.

  18. Regeringskansliet planerar en sån
    med det civila samhället i januari.

  19. Då får alla en inbjudan till det.

  20. Så om ni känner i dag
    "attans vad kort tid hon var här"-

  21. -så är det tyvärr så att jag ska med
    ett plan till Stockholm.

  22. Nu ger jag er en lägesbild
    och tar några frågor.

  23. Men klockan 11.00
    måste jag skiljas från er.

  24. Frågan som vi pratar om i dag...

  25. Det var viktigt att man sa
    att det inte finns bara en lösning-

  26. -eftersom det finns så många
    individer med olika behov-

  27. -och olika önskningar
    om var man vill vara.

  28. Fortsätta vara här eller återvända
    till sitt hemland.

  29. Det är också personer
    som har kommit hit-

  30. -med en möjlighet att söka ett jobb.
    Det är inte dem vi pratar om i dag.

  31. Utan vi pratar om de utsatta
    EU-medborgarna. Medborgare i EU.

  32. De råkar migrera en del av sin tid,
    men det är medborgare i EU.

  33. Och då är det så att vi i EU...
    Då finns det också rättigheter-

  34. -kopplade till den fria rörligheten
    i EU.

  35. Ni känner säkert till det här. Många
    av oss har tvingats lära oss det.

  36. Upp till tre månader
    får man röra sig fritt i EU.

  37. Då kan man inte ställa mycket krav
    på medlemslandet man kommer till.

  38. Man är som en turist.
    Behöver man akut vård, får man det.

  39. Är man längre än tre månader,
    blir situationen helt annorlunda.

  40. Om man vistas längre
    i ett medlemsland är regeln så-

  41. -att man ska kunna försörja sig-

  42. -man ska söka ett jobb och ha chansen
    att få ett jobb, man ska studera.

  43. En del av utmaningen är
    att vi har en grupp-

  44. -som inte bara står långt från
    arbetsmarknaden i sina egna länder.

  45. I Sverige, där unga med dubbla examen
    inte kommer in på arbetsmarknaden-

  46. -vet ni likaväl som vi
    att det är svårt att ta sig in.

  47. Men det är viktigt att komma ihåg
    att Sverige verkligen-

  48. -när andra länder började stänga
    sina gränser...

  49. Vi är för den fria rörligheten-

  50. -men måste också förhålla oss till de
    regler som gäller tills vi gör nya.

  51. Den grupp som vi pratar om nu-

  52. -många av dem kommer från Rumänien
    och Bulgarien.

  53. Två av EU:s fattigaste länder.

  54. EU i dag har enorma utmaningar.
    Vi - regeringarna - satte upp-

  55. -ett fattigdomsmål
    som vi skulle försöka nå 2020.

  56. Vi skulle lyfta 20 miljoner människor
    ur fattigdom inom EU.

  57. Alla medlemsländernas regeringar
    fattade beslut om detta.

  58. Vi har gått längre ifrån målet
    att minska antalet fattiga inom EU.

  59. Vi har klyftor mellan EU-länderna
    och stora klyftor inom länderna.

  60. Ni som varit i Rumänien
    och Bulgarien-

  61. -ser att det är otroliga skillnader
    mellan huvudstäderna och landsbygden.

  62. Det tar mig tillbaka till en av
    ursprungspunkterna för regeringen.

  63. Det är väldigt mycket
    en fattigdomsfråga.

  64. Diskriminering
    är också en viktig del av-

  65. -att det är en fattigdomsfråga.

  66. Fattigdomsfrågan är grunden till-

  67. -hur regeringen vill se på de struk-
    turella lösningar som ska komma till.

  68. Bulgarien får av EU:s strukturfonder-

  69. -mellan perioden 2014-2017
    310 miljarder svenska kronor.

  70. Det finns medel som vi som medlemmar
    i EU gemensamt via EU:s budget-

  71. -finansierar i de här länderna
    för reformer.

  72. Det är en del som regeringen har lagt
    sig i mer än vi har gjort tidigare.

  73. Hur de här strukturfondsmedlen
    används i EU:s mest behövande länder.

  74. Vi har med EU-kommissionen
    fått igenom-

  75. -att en särskild del måste öronmärkas
    till den romska befolkningen-

  76. -som inte är de enda fattiga i de här
    länderna, men som utgör en stor del.

  77. På EU-nivå, fattigdomsbekämpning.

  78. Att använda de resurser som finns
    i länderna. Det är inte lätt.

  79. Det är länder som har varit
    och är drabbade av korruption.

  80. Ett civilsamhälle som inte haft
    kapacitet alla gånger-

  81. -att vara medskapare till de här
    projekten. Det är det första.

  82. Att inom EU se till att vi använder
    de EU-medel som finns-

  83. -så väl som möjligt i Sverige
    men framför allt i de här länderna.

  84. För er med verksamheter i Rumänien
    och Bulgarien är det viktigt-

  85. -att man i många av programmen
    inte kräver medfinansiering-

  86. -av frivilligsektorn. Det kräver man
    endast av kommuner och myndigheter.

  87. Vill man som organisation vara med
    så krävs det ingen medfinansiering.

  88. Det är ofta ett krav i EU.

  89. Det kan vara krångligt, och inte
    minst krävs det att man betalar.

  90. Jag ska avslutningsvis säga
    vad det gäller EU-nivån-

  91. -att Sverige har kallat till
    ett socialt toppmöte-

  92. -i Stockholm i december 2017-

  93. -för att pressa på att den sociala
    dimensionen stärks inom EU.

  94. Och det gäller alla medlemsländer.
    Alla stats- och regeringschefer-

  95. -kommer för att prata om social
    utsatthet, social sammanhållning-

  96. -och arbetsmarknadsfrågor.

  97. Det har redan nämnts en rapport.

  98. När regeringen kom till makten 2014-

  99. -var det många frågor från kommuner
    och frivilligorganisationer.

  100. "Hur ska vi bäst bemöta dessa
    människor utanför affären?"

  101. Vi fick så mycket frågor till oss
    och våra myndigheter-

  102. -att vi sa
    att vi behöver en särskild person-

  103. -som kan titta på
    hur kunskapsläget ser ut.

  104. Som kan främja samverkan.
    Precis det som ni trycker på här.

  105. Hur kan vi börja få ihop aktörerna
    kring den här gruppen-

  106. -och hur kan vi se till
    att vi har kunskap om rättsläget-

  107. -så att var och en av dem
    som möter en svensk myndighet-

  108. -får sina rättigheter tillgodosedda?

  109. Att vi hade fattiga människor från
    ett annat EU-land som egentligen-

  110. -skulle ha en fungerande sjuk-
    försäkring och skolgång där hemma-

  111. -var ett nytt fenomen
    för våra kommuner.

  112. Hemlöshet, tiggeri och utsatthet
    är ingen nyhet i Sverige-

  113. -även om vi blivit bättre på
    att ta hand om de här frågorna.

  114. Men att man var från ett EU-land
    var det nya i det här.

  115. Då stod många kommuner handfallna
    inledningsvis.

  116. Statusen på rapporten till regeringen
    har diskuterats mycket.

  117. När man jobbar i regeringskansliet
    får man lära sig mycket.

  118. En sak är att regeringen
    tillsätter utredningar-

  119. -för att få kunskap i ett problem.

  120. De utredningarna är i sig fristående.

  121. Om alla utredningar vore riktlinjer
    till er, kommuner och myndigheter-

  122. -skulle vi vara totalt förvirrade.
    Därför är den självständig.

  123. Det enda som blir statlig politik
    är de beslut som regeringen fattar-

  124. -på basis av utredningar
    som lämnas till oss.

  125. Vad det gäller den här utredningen
    var processen i sig för oss-

  126. -värdet att få ihop kommuner och
    myndigheter kring den här utmaningen.

  127. Det vi gick vidare med var förslagen
    som Martin Valfridsson lämnade om-

  128. -att vi inte kan ha
    temporär samordning.

  129. Det måste in i myndighetssverige
    permanent.

  130. Vi bestämde
    att länsstyrelsen är en bra nivå.

  131. Länsstyrelsen har inblick i sitt län,
    samarbetar med kommuner-

  132. -och känner medborgarna inom länet
    bättre-

  133. -än om det skulle ha legat
    på statlig nivå.

  134. Så länsstyrelsen...
    En av dem fick samordningsansvar.

  135. Att fortsätta med stöd,
    identifiera den kunskap som behövs-

  136. -och vara rådgivare och telefonlinje
    till dem som behöver.

  137. Det är länsstyrelsen i Stockholm,
    som ni får träffa på mötet i januari.

  138. De har fått det fortsatta samverkans-
    uppdraget från statlig sida.

  139. De är en nyckelmyndighet,
    länsstyrelsen i Stockholm.

  140. Den andra myndigheten där det fanns
    ett förslag att vi borde stärka...

  141. ...statens engagemang i frågan
    var särskilt de utsatta barnen.

  142. Socialstyrelsen är ansvarig för
    den sociala barn- och ungdomsvården.

  143. Kommunerna har huvudansvaret för
    detta, men för statlig styrning-

  144. -är det Socialstyrelsen.
    De har fått ett uppdrag-

  145. -vad det gäller särskilt barns behov.
    Det finns många aktuella fall.

  146. Barn föds i Sverige
    av utsatta EU-medborgare.

  147. Rumänska eller bulgariska barn som
    inte får några identitetshandlingar-

  148. -för det är brist på kunskap i
    Sverige och i Rumänien. Hur gör vi-

  149. -med ett barn som är fött i Sverige
    och pappan inte är närvarande?

  150. Det blir i Sverige komplicerat när en
    person inte kan skriva på ett papper.

  151. Detta är ett nytt problem
    som vi måste hantera.

  152. Ett exempel på en fråga
    som Socialstyrelsen behöver titta på.

  153. Det tredje var, och det var aktuellt
    för dem som tittade på tv i går-

  154. -det var brottslighet
    kopplat till den här gruppen.

  155. Vi har gett polisen ett uppdrag-

  156. -att titta på hatbrott
    visavi den här gruppen.

  157. Kartlägga det
    och komma med rekommendationer.

  158. Det andra var människohandel.

  159. Handel med människor
    är i Sverige ett växande problem.

  160. Människohandel i EU har varit
    väldigt kopplat till prostitution.

  161. Till sexköp. Den människohandels-
    utredning som regeringen startat-

  162. -var fokuserad på att komma åt
    organiserad brottslighet-

  163. -inom sex och porr. Den industrin.
    På Martin Valfridssons förslag-

  164. -tog vi ett tilläggsdirektiv
    för att få in handel med människor-

  165. -som är i annat tvång
    än kanske prostitution.

  166. T.ex. de som tvingas att tigga.

  167. Människohandelsutredningen lämnar
    sitt förslag i mitten av oktober.

  168. Det nästa som händer är att vi får
    en utredning igen till staten.

  169. Vi tittar på den och bestämmer
    vad vi behöver gå vidare med.

  170. Behöver vi se över lagstiftningen
    så gör vi det.

  171. Många här har pratat om
    nationella riktlinjer.

  172. Ibland tror jag
    att man måste vara väldigt formell.

  173. Nationella riktlinjer vet jag inte
    om jag har nåt exempel på.

  174. Vi stiftar lagar. Lagen är
    den nationella riktlinjen.

  175. Det är en lag som ska följas.

  176. Svenska myndigheter, t.ex.
    Socialstyrelsen, kan ge vägledning-

  177. -eller, om de är tuffa, föreskrifter
    som andra ska förhålla sig till.

  178. Vi har inte nationella riktlinjer
    vad det gäller utsatta EU-medborgare.

  179. Sen kan vissa välja att kalla
    en vägledning för det.

  180. Då är det myndighetens vägledning
    i det fallet-

  181. -till den sociala barn- och
    ungdomsvården i kommunen.

  182. EU-nivån jobbar vi på. Det här
    är aktuellt på nationell nivå.

  183. Avslutningsvis kort om de avtal som
    vi slutit med Bulgarien och Rumänien.

  184. Vår arbetsmarknadsminister
    är i Bulgarien i dag.

  185. Det är en del inom ramen för
    samarbetsavtalet.

  186. Förra arbetsmarknadsministern
    skrev på avtalet.

  187. Hans statssekreterare har nu blivit
    arbetsmarknadsminister.

  188. Vi känner oss trygga
    att det avtalet fortsätter-

  189. -och går väldigt bra
    trots regeringsbyte i vissa delar.

  190. Vad är det konkret? Jo, det är en ram
    som ska underlätta för länderna-

  191. -kommunerna och civilsamhället
    att bättre samarbeta.

  192. Vi har identifierat tre huvudområden:
    jämställdhet, barn-

  193. -och det sociala skyddsnätet.
    Ett konkret exempel:

  194. Bulgariska experter kommer till
    Sverige den 27-28 oktober-

  195. -för att sitta med våra experter
    på socialtjänstlagen i Sverige.

  196. Bulgarien tar fram
    en ny socialtjänstlag.

  197. Sverige har erbjudit
    att vara med i processen.

  198. Jag säger inte att vi har
    den mest perfekta.

  199. Men det är det som vi konkret
    som regering kan ge.

  200. Frivilligorganisationer har sagt att
    när man är i Sofia eller Bukarest-

  201. -känner nu tjänstemännen till
    avtalet.

  202. De lyssnar på ett annat sätt,
    eftersom vi i avtalet har sagt-

  203. -att det ska genomföras
    med civilsamhället.

  204. De här avtalen ligger
    på regeringens hemsida.

  205. Till dem är det kopplat
    arbetsprogram.

  206. När arbetsgrupper ska träffas
    och vad de ska leverera.

  207. I januari, när vi ses igen,
    är ett bra tillfälle att utvärdera-

  208. -hur långt vi har kommit. Nu stannar
    jag där så det blir tid för frågor.

  209. Jag klipper applåden,
    för vi har begränsat med tid.

  210. Det var därför jag tråkig förut
    och försökte korta.

  211. Jag vill välkomna våra två experter
    i juridiska frågor.

  212. Johanna Westeson och Sara Stendahl.

  213. Vi ger dem en applåd på vägen
    medan jag laddar för en fråga.

  214. Om ni twittrat eller sms:at in frågor
    samlar Sarah ihop dem, va?

  215. Jag samlar ihop dem. Om det finns tid
    finns det två frågor till panelen.

  216. Det kommer vi att ta sen.

  217. Nu kommer jag med
    den brännande frågan: tiggeriet.

  218. Valfridssons rapport har varit det
    enda vi haft att förhålla oss till.

  219. Hur ser regeringen på tiggeriet?
    Ska vi lägga pengar i muggen?

  220. Bra att jag får den frågan.

  221. Regeringar kan försöka styra mycket.

  222. Folk bestämmer själva, givetvis,
    hur man vill hjälpa.

  223. Det är mitt svar.

  224. Huruvida man ska lägga i koppen
    eller inte är upp till var och en.

  225. Däremot har vi också sagt,
    som man ofta refererar till...

  226. Vissa statsråd har sagt
    att vill man hjälpa långsiktigt-

  227. -då tror man att det är bra att
    stödja organisationer i länderna.

  228. Hur går det med Shekarabis initiativ
    att utreda tiggeriförbud?

  229. Shekarabi är minister
    som är ansvarig för...

  230. ...hur vi organiserar
    våra myndigheter.

  231. Vad som ska ligga på kommunal nivå
    och på landstingen.

  232. Han vill titta... Ingen sitter med
    den perfekta lösningen.

  233. Han vill titta hur andra EU-länder
    gjort vad det gäller förbud.

  234. Det är tillåtet att tigga i Sverige.
    Vi har inget tiggeriförbud-

  235. -som vi förbereder.

  236. Tack för det svaret.
    Vi går vidare med Sara och Johanna-

  237. -som får lämna varsitt inspel till
    dig. Ska Johanna få en mikrofon?

  238. Tack så mycket. Roligt att vara här.
    Väldigt roligt att du är här.

  239. Jag tror att vi behöver jobba
    tillsammans på alla möjliga plan.

  240. Det är mycket jag skulle vilja fråga,
    men jag ska försöka hålla mig kort.

  241. Två små saker. Du nämner EU-rätten.

  242. Givetvis är EU-rätten
    helt central här.

  243. Men det finns också ett annat
    ramverk: mänskliga rättigheter.

  244. Det finns bindande
    människorättskonventioner-

  245. -oavsett om de har införlivats
    i svensk lagstiftning eller inte.

  246. Så att säga att eftersom de här
    personerna är EU-medborgare-

  247. -ska de behandlas som turister
    de tre första månaderna-

  248. -är det så enligt EU-rätten.

  249. Men t.ex. konventionen om ekonomiska,
    sociala och kulturella rättigheter-

  250. -har en mer nyanserad bild av
    vad staternas ansvar är-

  251. -för dem som befinner sig
    inom statens gränser.

  252. Mänskliga rättigheter gäller
    alla som befinner sig där.

  253. Där har Sverige fått rekommendationer
    från experter på FN-nivå-

  254. -som handlar om... Uppmaningar till
    Sveriges regering att titta på-

  255. -hur man värnar de mest basala
    rättigheterna för den här gruppen.

  256. T.ex. rätt till grundskola,
    rätt till vatten och sanitet-

  257. -rätt till tak över huvudet.
    Jag skulle vilja fråga dig-

  258. -hur ni avser att jobba med den
    frågan. Sätta EU-rätten åt sidan-

  259. -och också ta in det andra
    regelverket som också gäller.

  260. Det är sannerligen
    en stor och viktig fråga.

  261. Konventionen om ekonomiska, sociala
    och kulturella rättigheter-

  262. -är central och rör väldigt stora
    delar av regeringskansliet.

  263. I juni var Sverige kallad till
    FN-kommittén för att redogöra-

  264. -för FN:s experter hur vi arbetar.
    Vi har fått rekommendationer.

  265. Sverige tar den här processen och
    rekommendationerna på största allvar.

  266. Tyvärr har man till 2021 på sig
    att rapportera tillbaka till FN.

  267. Vi i regeringen hoppas ha
    nånting mycket snabbare än så.

  268. I svensk lag ska vi alltid
    förhålla oss till konventionerna.

  269. Lagen vi stiftar ska vara
    i linje med konventionerna.

  270. Ta skolgången. Där har kommunerna...

  271. De behöver inte enligt lag ge barn
    möjlighet att gå i skola-

  272. -som är här kortare än tre månader.
    Men de kan.

  273. Det är inte för staten att styra.
    Kommunerna kan göra detta.

  274. Lagen säger att man ska vistas
    under en längre period.

  275. Vi kommer att utveckla det här
    senare. Men jag skulle vilja...

  276. -...lägga de sista minuterna på Sara.
    -Det får bli ett medskick.

  277. Ett medskick till det arbete-

  278. -som det är bra att det finns
    ett engagemang hos regeringen för.

  279. Medskicket skulle vara att bilden är-

  280. -att den utsatthet som många
    i Sverige lever i i dag-

  281. -den är inte anständig.
    Vi behöver prata om det.

  282. Det är det här med juridiken,
    men också en politik-

  283. -som sen juridiken ska säkerställa
    att vi når upp till.

  284. Att från regering och Riksdag
    delegera anständighetsnivån-

  285. -till kommunerna är inte rimligt.
    Vi behöver en gemensam bild av-

  286. -vad som är anständigt i Sverige.
    Sen ska lagar se till att vi når dit.

  287. Det har vi inte i dag. Det kan vi
    inte trycka ner på myndigheterna.

  288. Det är ett ansvar
    för regeringen och Riksdagen.

  289. Jag kan säga jättekort.

  290. Tack för medskicket.
    Jag tar med mig det här.

  291. Om jag ska säga nånting
    håller jag helt med dig.

  292. Vi måste angripa frågan om utsatthet.

  293. Jag tror dock också att vi måste
    sätta in den här gruppen...

  294. Det finns många utsatta i Sverige.

  295. Alla har inte kommit
    utanför Sveriges gränser hit.

  296. Det är anledningen till att jag tagit
    det jobb jag har.

  297. Att få jobba med att försöka rusta
    upp välfärden, om du så vill.

  298. Därför har kommuner och landsting
    fått tio miljarder till.

  299. Det är pengar som spelar roll
    att leva upp till lagen.

  300. Lagen betyder ingenting om den inte
    genomförs. Det måste finnas-

  301. -kunskap och resurser
    för att genomföra detta.

  302. Helst inte på nån miniminivå,
    utan att gå hela vägen.

  303. Diskussionen artar sig. Det är synd
    att vi är tvungna att avbryta.

  304. Frågan är om du är jättekort
    om du får ta det.

  305. Givetvis finns det många utsatta
    grupper i Sverige.

  306. Ingen som jobbar för den här gruppen-

  307. -tycker att den här gruppen ska ha
    nån gräddfil in i välfärdssystemet.

  308. Men det som jag upplever är
    att det finns ingen annan grupp-

  309. -möjligen med undantag
    för papperslösa-

  310. -där det är ett formellt nekande av
    rättigheter här i Sverige.

  311. Andra grupper som är utsatta
    i praktik-

  312. -och har det svårt
    i sitt dagliga liv-

  313. -det finns inte från politiskt håll
    ett nej till-

  314. -att staten eller det allmänna har
    nåt sorts ansvar över huvud taget.

  315. Rent konkret: Människor som ser sig
    tvungna att bo på lekplatser-

  316. -och skolgårdar för att de har
    ingen annanstans att ta vägen-

  317. -det är helt unikt
    i förhållande till den här gruppen.

  318. Inte ens i teorin
    tar det allmänna ett ansvar för-

  319. -den här grundläggande anständigheten
    som Sara pratar om.

  320. Det är underbart att du lyfter detta.

  321. Vi är här för att lyfta
    den här gruppens intressen.

  322. -Fortsätter ni prata med varann?
    -Självklart.

  323. Man kan stå här i timmar och beskriva
    utsattheten och problemen.

  324. Men vad vi och jag behöver är
    att man diskuterar konkreta förslag-

  325. -hur vi gör. Det räcker inte med
    att jobba med individerna.

  326. Vi måste hitta en långsiktig lösning.

  327. Jag återgår till biskopen.
    Hur ska vi bemöta individen?

  328. Men vi som regering, när vi delar upp
    arbetet, måste hålla fokus på-

  329. -de stora förändringarna.
    Lagen eller nya reformer.

  330. Men också hålla det här EU-samarbetet
    nära oss.

  331. Och du måste gå. - Pernilla Baralt
    får en applåd för att hon dyker upp-

  332. -och för att hon ska ta med sig
    frågorna.

  333. Men vi stannar kvar.
    - Tack för i dag.

  334. Vi kommer att diskutera
    vad som gäller.

  335. För det är en djungel, upplever
    många. Det ena står mot det andra-

  336. -och det handlar kanske mycket om
    att få gehör för sina ståndpunkter.

  337. Vilken lagstiftning upplever ni
    gäller för kommunerna?

  338. -Du ska ha en mikrofon.
    -I grunden finns kommunallagen.

  339. Sen finns det speciallagstiftning.
    Det finns ett kommunalt självstyre-

  340. -men det finns också ett stort ansvar
    för staten att styra-

  341. -för att säkerställa
    de olika nivåerna.

  342. De mänskliga rättigheterna är nåt
    som Sverige förpliktigar sig till.

  343. Vi har också en förpliktelse
    som stat och land att det genomdrivs.

  344. Du lyfte den här debatten till
    en anständighetsnivå.

  345. Johanna, räcker det att utgå från
    mänskliga rättigheter?

  346. -Alltså...
    -Svår fråga, kanske.

  347. Räcker gör det inte. Det behövs reg-
    lering, praktik och en mängd saker.

  348. Men vad jag har saknat i debatten-

  349. -ända sen Martin Valfridsson
    fick sina riktlinjer-

  350. -är att sätta mänskliga rättigheter
    som ett rättesnöre.

  351. Sen räcker inte det.

  352. Mänskliga rättigheter är ofta för
    vaga, breda och svepande utformade-

  353. -för att man ska kunna säga vad som
    gäller i kommun x för denna person.

  354. Man behöver alltid koka ner det
    till nåt mer handfast.

  355. Vi kan inte säga till kommunerna:
    "Tillämpa mänskliga rättigheter."

  356. Det blir rättsosäkert och oschysst
    mot den individuella tjänstemannen.

  357. Däremot... Det här tycker jag inte
    för att jag representerar Amnesty.

  358. Det finns en skyldighet i och med att
    man binder sig till konventionerna-

  359. -att också ta dem på allvar.

  360. Och att tolka den existerande
    nationella lagen i linje med det.

  361. För mig är knäckfrågan...
    Det finns jättemånga svåra frågor.

  362. En av de mest centrala frågorna är
    vad som gäller för icke-medborgare.

  363. Vad gäller för människor i vårt land
    som inte är svenska medborgare-

  364. -eller har uppehållstillstånd?

  365. Jag skulle säga
    att regeringens ståndpunkt har varit-

  366. -att ingenting gäller. Ansvaret för
    de här personerna vilar i hemlandet.

  367. Folkrättsligt stämmer inte det här.

  368. Det finns mycket jobb inom FN
    och andra internationella organ-

  369. -kring staternas ansvar för
    rättigheter som gäller personer-

  370. -som inte är medborgare. Det här
    behöver vi ha en diskussion om.

  371. Jag vill att företrädare för det
    offentliga kliver in i diskussionen.

  372. Man kan inte bara säga: "Sverige tar
    mänskliga rättigheter på allvar."

  373. Är företrädare för det offentliga
    staten eller hela vägen?

  374. Hela vägen. Regeringen och kommunerna
    har ett stort ansvar.

  375. Jag skulle säga att SKL
    har en helt central roll här-

  376. -för kommunerna behöver vägledning,
    hjälp och stöd.

  377. Vi pratar utifrån juridik, lagar,
    regelverk och förhållningssätt...

  378. ...men också ledarskap.
    - Har du kommentarer på detta?

  379. Det är mycket klokt. Det är ingen
    riktig debatt mellan oss.

  380. Vi är för eniga. Men om man ska säga
    saker in i det här-

  381. -skulle det kunna vara
    att det ena är-

  382. -att sättet att uppfylla mänskliga
    rättigheter är i vanlig lag.

  383. Det är så vi uppfyller
    våra mänskliga skyldigheter.

  384. Mänskliga rättigheter finns
    i skollagen, i socialtjänstlagen.

  385. Det är när det brister i våra vanliga
    lagar vi måste prata konventioner.

  386. Men det är där. Med det synsättet-

  387. -ska vi också läsa våra vanliga lagar
    som att de är i samspel med...

  388. De skall uppfylla
    de mänskliga rättigheterna.

  389. De finns i vanlig lag. Där finns
    de mänskliga rättigheterna.

  390. Det är så vi gör i Sverige.

  391. Jag är ibland lite olycklig
    när de här diskussionerna-

  392. -om hur vi ska ha det i Sverige,
    när folk bor i skogen-

  393. -och uppenbart inte får
    vad de behöver-

  394. -blir en fråga mellan jurister
    om hur vi ska tolka lag-

  395. -när det inte handlar om det.
    Utan det måste nånstans handla om...

  396. ...vad vi vill ha för samhälle.

  397. Sen ska juridiken se till
    att vi kommer dit. Det blir fel-

  398. -när vi får de här teknikaliteterna.
    I den här frågan är juridiken viktig.

  399. Det är ett hjälpmedel.
    Men frågan... Vi äger ju...

  400. Vi skapar lag. Vi stiftar lag.

  401. Vi ska stifta den lag vi behöver
    för att ha det samhälle vi ska ha.

  402. Tillbaka till: Är det anständigt
    eller inte? Är vi överens om det-

  403. -ska vi göra nånting åt det.

  404. Vi äger frågan. Det är inte
    en juridisk-teknisk fråga.

  405. Det är enklare att sätta press
    om man har en lagstiftning i ryggen.

  406. Att ha ett förhållningssätt,
    eller det som vår statssekreterare-

  407. -valde att inte kalla
    nationella riktlinjer-

  408. -blir kanske lite fluffigare,
    lite lösare. Hur ser ni på det?

  409. Får jag ge en kommentar? Jag upplever
    när jag pratat med politiker-

  410. -på olika nivåer om det här
    att det finns en bild-

  411. -eller en förhoppning att det här är
    ett problem av övergående natur.

  412. Det är människor i en utsatthet som
    det var längesen vi såg i Sverige-

  413. -på det sättet
    och i den omfattningen.

  414. Människor som bor i skogsdungar
    och uträttar sina behov på marken.

  415. Då är det det här otroliga fokuset på
    tillfällighet.

  416. Det har att göra med att det finns
    ett regelverk som gäller.

  417. Är man här kortare tid än tre
    månader, är det tillfälligt.

  418. Men jag tror också att det finns
    en sorts psykologisk förhoppning om-

  419. -att det är ett tillfälligt problem.

  420. Sen kan vi gå tillbaka till
    den mysiga välfärdsstat som vi har.

  421. Jag tror att en av de... Man kan
    beskriva mänskliga rättigheter-

  422. -som nåt väldigt idealistiskt.

  423. Men det finns också en pragmatism
    kring mänskliga rättigheter.

  424. Människor lever som de gör. Där
    har staterna ett ansvar att agera.

  425. Det är så här, här och nu.
    Och om vi vägrar-

  426. -att bygga toaletter eller ha
    lagliga uppställningsplatser-

  427. -kommer inte det att göra-

  428. -att problemet försvinner.
    Det val vi har är:

  429. Gör vi tillvaron lite mer dräglig för
    de människor som är här eller inte?

  430. Sen om den enskilda personen
    ser en framtid i Sverige-

  431. -eller vill återvända är sekundärt.

  432. Så länge de är här-

  433. -finns det
    ett ansvar för anständigheten-

  434. -som vi har kommit överens om
    ska gälla här.

  435. Tillfälligheten skulle kunna vändas
    till ett argument för-

  436. -att göra det drägligt för människor
    medan de är här.

  437. Att vi inte kan erbjuda
    det basala för människor-

  438. -när de stannar tillfälligt
    borde vi kunna lösa.

  439. -Sarah, har vi några frågor?
    -Det kommer in massor med frågor.

  440. Men mest till vår kära politiker
    som var tvungen att springa i väg.

  441. Det är ett väldigt stort flöde på
    hashtagg eugbg16.

  442. Det finns många som tycker.
    Många tycker att det är intressant-

  443. -med frågan kring det juridiska
    respektive det moraliska ansvaret.

  444. Ska vi gilla läget kontra
    diskussionen vi haft tidigare-

  445. -i debatten att om vi bygger
    toaletter och gör allt-

  446. -som man vill ur ett anständighets-
    perspektiv, kommer det horder hit.

  447. Människor som bara vill ha
    vårt välfärdssystem.

  448. Många kommenterar.
    Gå gärna in och läs.

  449. Det är många tankar kring de nya
    perspektiv som ni har kommit med.

  450. Inga direkta frågor. - Vill ni
    kommentera det som Sarah återger?

  451. Jag tycker att man måste prata.

  452. Här har vi inget svar.

  453. Vi har ett samhälle vi byggt upp
    med institutioner-

  454. -som var en välfärdsstat. De
    institutionerna har inte svaret nu.

  455. Därför behöver civilsamhället
    och individen hitta nya svar-

  456. -och nya institutionella lösningar.
    Det är en del av detta.

  457. Rädslan som kommer då,
    som statssekreteraren pratade om-

  458. -om pengarna. Det var det hon sa.
    Är det så att vi måste väl...

  459. "Vi har inte råd, då..."

  460. Mänskliga rättigheter ställda mot
    välfärdsstaten.

  461. Jag tycker inte att det är
    en rimlig motsättning att ha.

  462. Men vi behöver prata om hur vi gör
    och utveckla nya idéer om-

  463. -hur vi ska lösa detta.
    Så svaret är inte färdigt.

  464. Hur ser de nya institutionella
    lösningarna ut?

  465. Att förneka mänskliga rättigheter för
    att bevara välfärdsstaten är för mig-

  466. -en värdemässig kollision
    som inte går ihop.

  467. Du pratar om i stället för
    nationella riktlinjer-

  468. -ett sätt att arbeta och diskutera
    hur detta ska genomföras.

  469. En organisatorisk sammansvärjning.
    - Johanna.

  470. Jag skulle vilja kommentera det här
    med ekonomi. Om man tänker på...

  471. "Signalpolitik" har blivit populärt
    på senare år.

  472. I förhållande till bostadsfrågan
    och vatten- och sanitetsfrågan-

  473. -är det en tydlig signalpolitik
    från myndigheterna-

  474. -när man i stället för att bygga
    enkla, mobila toaletter-

  475. -lägger pengar på att sanera
    Stockholms lekplatser varje morgon.

  476. Det är en stor debatt om det här
    just nu.

  477. Rent samhällsekonomiskt
    är det inte logiskt-

  478. -att man väljer att lägga pengarna på
    att städa i stället för-

  479. -att se till
    att folk har nånstans att ta vägen.

  480. Vi vet alla de enorma kostnader
    som går in på att avhysa människor-

  481. -både från Kronofogdens och polisens
    sida. Vecka ut och vecka in.

  482. Hur mycket pengar har gått in i
    den här avhysningsverksamheten?

  483. Det är inte heller logiskt
    samhällsekonomiskt. I stället för-

  484. -att skapa dräglighet för
    de här människorna-

  485. -lägger man pengarna på
    att försöka få bort dem.

  486. Och det funkar inte som metod.

  487. De här människorna försvinner inte.
    De finns kvar här i yttersta armod.

  488. Jag skulle vilja ha en rent krass
    samhällsekonomisk diskussion om det-

  489. -och försöka lägga bort
    skygglapparna. Idén om-

  490. -"om vi sätter upp bajamajor"-

  491. -"kommer alla Europas fattiga för att
    bajsa i bajamajorna i Sverige"-

  492. -faller på sin egen orimlighet.

  493. På Gotland, där det har varit
    tak över huvudet-garanti...

  494. När Gotlands kommun införde
    en tak över huvudet-garanti-

  495. -blev det ett inflöde av utsatta
    EU-medborgare till Gotland? Nej.

  496. Det är så många människor
    som marknaden klarar av.

  497. Människor är här för att samla ihop
    pengar till sina familjer.

  498. Så att... Ja. Så.

  499. Javisst.

  500. Lyft diskussionen från att handla om
    juridisk polemik till anständighet.

  501. Titta på de verktyg vi har. Skapa nya
    former av samtal, nya sätt att räkna.

  502. Våga pröva nåt annat.

  503. Sarah ser ut att vilja säga nåt.

  504. "Fältarbetare" tycker inte
    att er väg är framkomlig-

  505. -för att tiggarna är här för
    att tigga/jobba.

  506. Med vår hjälp
    håller vi dem kvar i tiggeri.

  507. Man permanentar det här icke-värdiga
    tillståndet. Hur ser ni på det?

  508. Det är en fråga som vi borde prata
    mer om. Och hur gör vi det?

  509. För ett fasthållande i tiggeri
    är inte önskvärt för nån.

  510. Vi vill ha in i arbete,
    vi vill ha utbildning och språk.

  511. Det är på de vägarna
    som man ska in i samhället.

  512. Inte fasthållande i tiggeri.
    Det är där vi borde arbeta.

  513. Hur åstadkommer vi skiftet från-

  514. -att komma hit, vilja utnyttja
    den rättighet man har-

  515. -i det europeiska medborgarskapet
    och att vi inte stänger för den?

  516. -Vems ansvar är det, tycker du?
    -På sätt och vis vårt allas ansvar.

  517. Det är statens-

  518. -kommunernas, civilsamhällets och
    vårt individuella ansvar.

  519. Just nu får vi acceptera
    att vi inte har färdiga lösningar.

  520. Kommer det nya saker,
    kan man inte alltid ha färdiga svar.

  521. Men vi har ett gemensamt ansvar
    att hitta svaren.

  522. Vi ska hitta svar. Social förändring
    tar sin tid. Men vår tid går fort.

  523. Det är dags att tacka Sara och
    Johanna för kloka inspel i detta.

  524. Vi kanske ses under konferensen
    längre fram. Tack ska ni ha!

  525. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Europa, Fattigdom, Finansväsen, Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialpolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.