Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Har barnen en plats i Sverige?Dela
  1. Ragnhild Ekelund är enhetschef
    för socialjouren, Göteborgs stad.

  2. Marina Johansson är kommunalråd
    och har hand om sociala frågor.

  3. Tove Franzson är nationell projekt-
    ledare på Sveriges Stadsmissioner.

  4. Gina Ionescu.

  5. Vi tar det på engelska.

  6. Gina är förälder, och hennes liv
    skildras i en nyligen utkommen bok-

  7. -av Erika Oldberg: "Jag är Gina".
    Roligt att ha dig här.

  8. Sara Stendahl är professor
    i offentlig rätt vid GU.

  9. Som ni vet har vi ratificerat
    och skrivit på barnkonventionen.

  10. Men Sverige får kritik för att vi
    inte uppfyller den som vi borde.

  11. Den räknas inte som svensk lag,
    men nu jobbar de i regeringen-

  12. -för att kanske få den att göra det
    så småningom.

  13. Man tycker att den kan kringgås
    för att den inte har lagens status.

  14. Men vi ska diskutera utifrån den
    med fyra utgångspunkter:

  15. Barns rätt till utbildning, skydd,
    sjukvård och till sina föräldrar.

  16. Marina, hur ställer sig Göteborg
    till barnens rätt till utbildning?

  17. I Göteborg har vi tydligt
    tagit den ställningen-

  18. -att alla barn som vistas i Göteborg
    får gå i våra skolor och förskolor.

  19. Det har tagits emot väldigt positivt
    av rektorer och alla anställda.

  20. Det funkar jättebra. Det har
    inte varit en svår fråga i Göteborg.

  21. Det har varit mycket diskussioner i
    många kommuner och på regeringsnivå.

  22. Hur är situationen i Linköping med
    omnejd, Tove? Har ni samma policy?

  23. I Linköping vet jag inte
    om man har tagit ställning till det.

  24. Vi har precis nyligen upptäckt
    att det har börjat komma barn.

  25. I grannkommunen Motala har det
    i flera år funnits 30-40 barn-

  26. -i olika perioder
    men ganska lång tid.

  27. De erbjuder inte skolgång.

  28. Ser man konsekvenser av detta,
    eller har man bara noterat det?

  29. Konsekvenser för barnen, tänker jag.

  30. Om kommunerna ser några konsekvenser
    vet jag inte.

  31. Men jag vet att det får konsekvenser
    för barnen-

  32. -både nu och i framtiden,
    om man missar skolgång.

  33. Ragnhild, stöter du
    och dina medarbetare på barn?

  34. Ja, det gör vi. Jag ska inte säga
    regelbundet, men vi gör det.

  35. Vi gör det mer intensivt ibland,
    i perioder, och ibland lite mindre.

  36. Jag har varit chef på socialjouren
    sedan 2008.

  37. Lite ur Göteborgsperspektiv, för jag
    har jour när stadsdelarna har stängt-

  38. -och får svara för stadsdelar också.

  39. 2008 hände mycket utifrån Meros,
    som ni vet.

  40. När jag kom hit 2010
    var det redan mycket barn här-

  41. -men vi pratade då om "andras barn".

  42. Vi hade i staden inte omhuldat
    att barnen som är här är våra.

  43. I dag ser stadsdelarna, socialjouren
    och vi dem som våra gemensamma barn.

  44. Det tycker jag är en framgång.

  45. Och jag är stolt över det här med
    utbildning, för det har inte alla.

  46. Den står i den kommunala handlings-
    planen, tagen av alla kranskommuner.

  47. Fast alla har inte tagit skolbiten.

  48. Men javisst, vi ser dem,
    boende på olika sätt.

  49. Gina, vi talar om hur viktigt det är
    att gå till skolan.

  50. -Du har ju barn.
    -Ja.

  51. -Hur gamla är dina barn?
    -De är tio, åtta och fyra år.

  52. -Går de äldre barnen i skolan?
    -Bara de två äldsta, inte det yngsta.

  53. Han kan inte gå i skolan än.

  54. -Här i Sverige?
    -Nej, i Rumänien.

  55. -Hur håller du kontakt med dem?
    -Inte så mycket.

  56. Kostnaden är ett problem.

  57. Jag ringer dem en
    eller två gånger i veckan.

  58. Och vissa veckor kanske
    jag inte kan prata med dem alls.

  59. Hur viktig är skolan för dina barn?

  60. För mig är det väldigt viktigt-

  61. -för jag själv gick bara sex år
    i skolan.

  62. Om man får gå i skolan-

  63. -kan man kämpa mer för det
    som är viktigt i dag.

  64. -Gick du själv i skolan?
    -Ja, sex år.

  65. Hur många år är obligatoriska
    i ditt land, Rumänien?

  66. -Ursäkta?
    -Hur många år går barnen i skolan?

  67. Nu har han gått två år, och jag hoppas
    att han kan få gå hela skoltiden.

  68. -Det är det jag hoppas och vill.
    -Okej.

  69. Sara, vad är det som gäller?
    Vad förbinder vi oss att göra?

  70. Vilket ansvar har kommunerna?

  71. I just skolfrågan? Vi har en separat
    session om det i eftermiddag.

  72. Men vad vi ser här är att möjligheten
    finns att ge rätt till skola.

  73. Och Göteborg, kranskommunerna
    och några till tar den möjligheten-

  74. -och visar att det går bra.

  75. De stora problem som utmålas
    existerar inte när man tar besluten.

  76. Och det tycker jag att man ska lyfta-

  77. -den här möjligheten,
    som är okontroversiell-

  78. -både rättsligt och på annat sätt.

  79. Så vi ska vara glada för möjligheten
    att göra olika-

  80. -och att vissa kommuner tar den.

  81. Betydelsen av rätt till utbildning
    är ju enorm - helt avgörande.

  82. Det känns nästan onödigt att säga.

  83. Har någon i panelen erfarenhet av
    barn i Sverige som inte går i skolan?

  84. Har ni sett något sådant?
    - Tove, vad säger du?

  85. Jag hörde inte frågan.

  86. Du berättade om barnen i Motala.

  87. Ser ni några konsekvenser,
    och i så fall vilka?

  88. Rent omedelbart ser man konsekvenser
    som att barnen är ensamma.

  89. De är utelämnade till äldre syskon-

  90. -eller är ensamma hemma
    med fjorton-femtonåringar.

  91. Vi ser också att man inte får gå
    till ett socialt sammanhang-

  92. -och inte får en struktur eller
    möjlighet att stilla sin nyfikenhet-

  93. -vilket barn behöver.

  94. Jag träffade barn i Motala,
    men de bor inte kvar där.

  95. Några har flyttat till Linköping, och
    då har de här familjerna splittrats-

  96. -och tre barn träffar inte några
    andra människor än sina föräldrar.

  97. Marina, du viftade.

  98. Jag vill tillägga att vårt resonemang
    i Göteborg bygger mycket-

  99. -på barns rätt till skolgång,
    barnkonventionen och allt det här.

  100. Men vi ser också
    att det är väldigt få barn här.

  101. Det ser vi i vår uppsökande
    verksamhet i bosättningar och så.

  102. Då tycker vi att det är bättre att
    barnen faktiskt kommer till skolan-

  103. -för att få känna hur det är
    att gå i skolan och lära sig något.

  104. Och om vi ska kunna bryta fattigdom
    och utanförskap, måste vi se till-

  105. -att barnen kommer till skolan
    den tiden som de är här.

  106. Det säger man ju på öppna förskolan
    för romska barn-

  107. -som Göteborgs Räddningsmission
    driver-

  108. -att de barnen i större utsträckning
    sedan går i skolan i sin hemstad.

  109. Så det här är avgörande.
    Om vi nån gång ska försöka bryta...

  110. ...den negativa spiralen
    av utanförskap-

  111. -är det ett bra sätt för oss att
    hjälpa till den tiden som de är här.

  112. I stället för att sitta i en bil
    på dagarna och vänta på föräldrarna-

  113. -är det mycket bättre för barnet
    att vara i skolan eller förskolan.

  114. Här kan vi alltså göra en
    enorm skillnad när det gäller skolan-

  115. -och fånga upp de här barnen.

  116. De kommuner
    som inte erbjuder skolgång-

  117. -vad har de för argument?

  118. Jag har hört några argument. Vi har
    samverkan med kommuner runt Göteborg.

  119. Där finns det spridda skurar
    av hur politiker resonerar.

  120. En del av de kommunerna har bestämt
    att de inte ska få gå i skolan.

  121. Ett argument är att vi bidrar till
    att de inte går i skolan i hemlandet.

  122. Men det håller inte, för det är
    faktiskt väldigt få barn här.

  123. Vi ser inte att det kommer...
    Skolorna invaderas absolut inte.

  124. Jag tror att det finns en rädsla
    för att det ska bli väldigt många.

  125. -Men vi ser inte det här.
    -Då kan ni säga: "Så är det inte."

  126. Vad skönt.

  127. Sarah, har du några frågor eller
    inspel från den virtuella världen?

  128. Jag har en fråga här:

  129. Vet socialtjänsten eller Räddnings-
    missionen hur det ser ut i Rumänien-

  130. -för de barn som går i svensk skola?
    Hur ser det ut i Rumänien?

  131. Sker det en överlappning? Börjar de
    i rätt årskurs när de är tillbaka?

  132. Kunskapsnivå... Om de börjar här,
    kan de då fortsätta i sitt hemland?

  133. Vad vet man om det?

  134. I socialtjänsten har vi ingen aning
    egentligen, mer än det vi får höra.

  135. Vi har föräldrar som är måna om att
    deras barn ska gå i skola i Rumänien-

  136. -Bulgarien eller något annat land,
    medan de själva är här.

  137. Föräldrarnas önskan är att barnen
    ska gå i skolan var de än är.

  138. Men jag vet inget om överlappning.

  139. I kontakten med utländska myndigheter
    förmedlar vi vad som har skett här.

  140. Sen tar det landet vid. Men jag vet
    inte om skolorna överlämnar något.

  141. Det vore intressant att höra om
    det finns ett brobygge mellan skolor-

  142. -som har kontakt med varandra.

  143. Ja, Sara? Micken. Alltså Sara utan h.

  144. Jag har inte svar på just den frågan,
    men kommunernas argument mot det här-

  145. -känner vi igen
    från Martin Valfridssons rapport.

  146. Och då är det intressant
    att höra stadssekreteraren säga-

  147. -att man inte står bakom detta.
    Det är bara en röst bland alla andra.

  148. Det har inte heller större tyngd
    än en röst bland andra.

  149. Jag tänker på vad Marina sa i början,
    att rektorerna säger "ja" och "kom!".

  150. "Vi har plats, vi löser detta."

  151. Ja, Tove, varsågod.

  152. Jag vet inte exakt hur många barn som
    är i Sverige och inte går i skolan.

  153. Men det handlar om några hundra,
    tror jag.

  154. Och av en miljon grundskoleelever
    är några hundra inte ett problem.

  155. Det här kan man lösa oerhört enkelt
    i befintliga strukturer - lätt.

  156. Vi ska gå vidare
    till barns rätt till skydd.

  157. Vad gör ni när ni märker att barn bor
    i undermåliga omständigheter?

  158. Vad kan man göra
    i frivilligorganisationerna?

  159. Stadsmissionernas policy är
    att samarbeta med socialtjänsten.

  160. Om vi får kännedom om barn
    där vi har verksamhet-

  161. -meddelar vi socialtjänsten-

  162. -och anser att det är en fråga
    som de bör utreda.

  163. Och de bör ha samma riktlinjer
    och förutsättningar när de utreder-

  164. -som för vilket barn som helst.

  165. Sedan ser och hör vi
    att så inte alltid är fallet-

  166. -utan man gör andra bedömningar
    för de här barnen än för...

  167. ..."svenska" barn.

  168. Sarah, hade du någon tanke där?

  169. Ja, jag har en som tycker att
    när barnen ser sina föräldrar tigga-

  170. -så förstör det barnets framtid.

  171. Och dessutom är tiggeriet förbjudet
    i Rumänien.

  172. Då måste barnen se sina föräldrar
    gå en annan väg.

  173. Jag tror att frågeställaren
    underförstått säger:

  174. Är det verkligen rätt väg att låta
    de här barnen gå i skolan i Sverige?

  175. Du tänker att de då skulle följa med
    och se...

  176. Ja, de skulle se föräldrarna jobba
    i stället för att tigga.

  177. Utgångspunkten för barn i Sverige
    med Rumänska föräldrar som tigger...

  178. De ser inte en framtid i skolan.

  179. Så är det på lång sikt lönsamt
    att låta dem gå i skolan?

  180. Bryter man verkligen
    fattigdomsspiralen?

  181. Tove, det rycker i handen. Kör!

  182. Föräldrar är naturligtvis alltid
    en viktig förebild för sina barn.

  183. Men min uppfattning
    - eller det intryck som jag har fått-

  184. -är att mycket få av barnen ser
    föräldrarna arbeta när de är hemma.

  185. Föräldrarna är här
    för att de inte har något arbete.

  186. Oavsett vad föräldrarna
    sysselsätter sig med-

  187. -för föräldrar som inte är
    goda förebilder har vi överallt-

  188. -så vet jag att det absolut bästa
    för barnen är att gå i skolan.

  189. Gina, får jag fråga dig en sak?

  190. Varför är dina barn kvar i Rumänien?
    Varför tog ni inte med dem hit?

  191. Det beror på vår situation som romer.

  192. Om vi inte har arbete i Sverige
    eller i något land som vi åker till-

  193. -kan barnen tas ifrån oss.

  194. Så vi är rädda för att ta med barnen,
    för vi vet inte om vi hittar jobb.

  195. Vi kan ju arbeta med mycket-

  196. -och har möjlighet att komma hit.

  197. Vi tar inte med oss barnen för att vi
    är rädda för myndigheterna.

  198. Tack. Det är ett allvarligt dilemma.

  199. Jag går tillbaka till svenska.
    Vad gör då kommunen?

  200. Ni har ju er roll,
    ni kan gå in och göra en orosanmälan.

  201. Men hur agerar man om man vet
    att barn bor i de här situationerna-

  202. -i bilar, tält och så vidare?

  203. -Vad gör ni?
    -Ja, vad gör vi med de här barnen?

  204. Som du säger ska vi utreda
    de anmälningar som kommer in-

  205. -och undersöka barnets situation
    precis som med alla andra barn.

  206. Man kan diskutera alla juridiska
    begrepp som jag inte ska gå in på nu-

  207. -som hemvist och förutsättningar
    för den mobila arbetsmarknaden.

  208. Men självklart måste vi se
    till barnen.

  209. Vi kan inte i alla situationer
    lösa bostadspolitiken-

  210. -åt arbetsmarknaden
    för människor som kommer hit.

  211. Men vi måste titta
    på barnets situation.

  212. När jag blev uppringd av dig
    hade jag kommit på...

  213. Jag började fundera över ett barn
    som många av oss känner till.

  214. Det är kanske tio
    eller tolv år sedan.

  215. En svensk flicka
    bodde i Vetlanda kommun-

  216. -i en bil med sin pappa.
    Jag vill inte hänga Vetlanda kommun.

  217. Pappan var psykiskt sjuk.

  218. Vi upprördes mycket av detta, men nu
    har vi nästan blivit vana vid det.

  219. Det var bara min reflexion när jag
    blev inbjuden till den här debatten.

  220. Vi får inte sluta att utreda eller
    att se de här barnen och deras behov.

  221. Men jag vill säga - och det
    låter fruktansvärt på ett sätt-

  222. -att boende i bil med familjen inte
    behöver vara dålig föräldraförmåga.

  223. Det kan vara tvärtom,
    och det måste vi också se.

  224. Men barnets situation
    blir inte bättre i en bil.

  225. Så det är en konflikt för
    socialarbetare. Hur ska vi lösa det?

  226. Jag har inget svar på det,
    men så brukar vi se det.

  227. Ja, en fråga är hur de utsatta
    EU-medborgarnas barn bor i Göteborg.

  228. Att bo i en bil eller
    under bar himmel är ju inte bra.

  229. Det är olika. Vissa barn bor i bilar.

  230. Det finns barnfamiljer som bor
    i husvagnar till och från.

  231. Det finns barn som bor i lägenheter,
    och säkerligen finns det barn som...

  232. Jag känner i dagsläget inte till
    någon av bosättningarna.

  233. Jag ser några som jobbar med det, men
    jag har inte hört att barn bor där.

  234. -Godkänner Göteborgs kommun detta?
    -Förlåt?

  235. Nu vet jag inte riktigt vad du menar.

  236. Det finns ju andrahandskontrakt
    och svarta kontrakt också.

  237. Det är nog rätt omfattande.
    Och en del har egna kontrakt.

  238. Men Marina, barn måste ju erbjudas
    tak över huvudet.

  239. Ja, precis.

  240. Och som Ragnhild säger
    finns det alla varianter av boende.

  241. Vi har ju "fältare" både i staden
    och Stadsmissionen-

  242. -och Räddningsmissionen, va? Ja.

  243. Och staden söker upp bosättningarna-

  244. -och har information och dialog
    med dem som bor där.

  245. Om man då upptäcker barn där-

  246. -kontaktas socialtjänsten
    i den stadsdel där bostaden är.

  247. Sedan får man se utifrån situationen
    vad som behöver göras.

  248. Barnen har en särställning i lagen.

  249. Oavsett varför man är här, ansvarar
    kommunen för alla som vistas här.

  250. Och vi har avsatt kommunala medel
    för tillfälliga nattplatser.

  251. Nu finns det diskussioner exempelvis
    om hur flexibelt det är.

  252. Många gånger kommer man flera stycken
    som vill bo tillsammans.

  253. Så vi har lagt mer pengar
    i kommande års budget-

  254. -till att skapa fler
    och mer flexibla nattplatser-

  255. -och också för att eventuella barn
    ska kunna få bo där.

  256. Men socialtjänsten har...

  257. Man kan ordna en natt på vandrarhem
    och så, så det finns olika varianter.

  258. -Det finns alltså olika lösningar.
    -Ja, men det är ju...

  259. Fortfarande far många väldigt illa.

  260. Vi utbildar också socialsekreterare
    och chefer inom socialtjänsten-

  261. -just kring de här målgrupperna:
    papperslösa och utsatta EU-migranter.

  262. Det finns många dilemman.

  263. Många härbärgen tar inte emot barn,
    för att miljön anses vara olämplig.

  264. Då hamnar folk längre ut
    i marginalen. - Sarah?

  265. 500 barn bor i akut hemlöshet här
    i Göteborg. Vad gör kommunen åt det?

  266. Vi har många aktiviteter där.

  267. Dels lämnar våra kommunala bostads-
    bolag många bostäder till staden-

  268. -för olika grupper, och där är
    utsatta barnfamiljer en viktig grupp-

  269. -tillsammans med kvinnor som utsätts
    för våld i nära relationer.

  270. Vi har också börjat arbeta intensivt
    mot de privata fastighetsägarna.

  271. De behöver också bidra mycket mer.

  272. Förra året lämnade de 37 bostäder,
    och det är alldeles för lite.

  273. Och just nu bygger vi mer än nånsin.

  274. Vi är på samma nivåer
    som under miljonprogramsåren.

  275. Men bostadsbristen som råder
    i nästan varje kommun i Sverige-

  276. -även här - är så stor, och gör att
    grupper som inte har pengar och jobb-

  277. -kommer allt längre från en bostad.

  278. Det måste vi rätta till,
    men det tar tid att bygga i kapp.

  279. Gina, har du några frågor till panelen
    när det gäller barns boende?

  280. Hur bor du nu?

  281. Ja, jag kan faktiskt fråga en sak:

  282. Varför är det inte möjligt att ordna
    fler ställen för barnen, till exempel.

  283. Vi talar ju om barn nu.

  284. Jag känner till väldigt, väldigt många
    ställen som står tomma - hus, alltså.

  285. Kommentar? Det finns tomma hus.

  286. Ja, tomma hus, som folk kunde bo i.

  287. Kommentar?

  288. Jag förstår inte riktigt...

  289. Kan du ge några exempel?
    Menar du byggnader med lägenheter i?

  290. För vi har inga lediga lägenheter
    i Göteborg.

  291. -Menar du villor?
    -Det är inte lägenheter, utan hus.

  292. Stora hus med två våningar. Många.

  293. -Övergivna hus?
    -Ja.

  294. Ja, det finns ju
    tomma och övergivna hus.

  295. Men duger standarden?
    Ja, det beror ju på.

  296. Men var hamnar vi där?
    Sara utan h först, sedan Sarah.

  297. Jag har ju tagit bort juridiken lite,
    men om vi ska ta in den igen-

  298. -så är ju de internationell-rättsliga
    konventionerna inte är svensk lag.

  299. Vårt sätt att implementera dem gör
    att de inte blir svensk lag direkt.

  300. Men det betyder inte
    att de inte är bindande.

  301. Barnkonventionen
    och den europeiska sociala stadgan-

  302. -har Sverige förbundit sig att följa.

  303. De är skarpa rättsliga instrument,
    fast de inte kan åberopas i domstol.

  304. Så blir de starkare inåt.

  305. -Det finns ingen påföljd egentligen.
    -Nej, de kan inte tas upp i domstol.

  306. Men staten Sverige är skarpt
    förpliktad att följa konventionerna.

  307. Vad gäller de sociala frågorna finns
    också den europeiska sociala stadgan-

  308. -som ger mycket vägledning
    i vad som är en absolut miniminivå-

  309. -när det gäller rätten till boende,
    tak över huvudet...

  310. Ja, sociala frågor som vi pratar om.

  311. Så det bör vara levande dokument
    även på kommunnivå.

  312. Nu ska jag ställa en taskig fråga.

  313. Är du och dina kollegor medvetna
    om de här sakerna?

  314. Är det ett levande medvetande
    att det här gäller, tycker du?

  315. Det är nog snarare så här: Självklart
    är vi medvetna om konventionerna-

  316. -och vi har också tydliga skrivningar
    i vår budget-

  317. -om mänskliga rättigheter
    och allas lika värde.

  318. Så det är handlar inte om det-

  319. -utan här är det nog viktigt
    att vi från statlig nivå-

  320. -får mer vägledning
    i hur vi ska förhålla oss.

  321. För när vi såg de första människorna
    som bad om pengar på Göteborgs gator-

  322. -2006 ungefär, var det så nytt.

  323. Ingen hade sett det här innan,
    bara när man åkte på semester.

  324. Då uppstod frågor och diskussioner.
    Hur skulle man förhålla sig?

  325. Och så har det sett ut i alla
    kommuner i hela landet. Oj, en fluga.

  326. Och kommunerna bad om hjälp och stöd
    från regeringen-

  327. -den förra, borgerliga regeringen.
    Men vi fick inte mycket stöd.

  328. Nu tillsätter man en nationell
    samordnare, men vi behöver göra mer.

  329. Kommuner och landsting behöver hjälp
    att förhålla sig till lagstiftningen?

  330. Jag måste lukta konstigt...

  331. Vi behöver stöd för att navigera
    i detta. Och sedan så...

  332. Vi har också en väldigt tråkig debatt
    i hela Sverige och i västvärlden-

  333. -om att främlingsfientlighet, rasism,
    nazism och allt detta ökar.

  334. Så vi politiker måste bli ännu
    tydligare, men vi behöver jobba ihop.

  335. För det är inte enkelt
    att navigera i de här dokumenten.

  336. Ragnhild?
    - Och sedan får du ta din fråga.

  337. Jag tror att vi famlar lite.
    Om jag tittar på socialtjänsten...

  338. När de första kom, 2006-2008,
    fick vi inte heller riktigt ledning.

  339. Och vi tänkte nog att det var någon
    annans familj. Vi har fått lära oss.

  340. Vi blev EU-medborgare och sedan hände
    saker och ting, och så blev det kris-

  341. -och våra verksamheter
    var inte heller förberedda.

  342. Nu har den flyttat till mig.
    Det är nog micken som luktar.

  343. Jag tycker ändå att vi
    började hitta saker, alltså verktyg-

  344. -och vi gör mer än tidigare. Det har
    skett förändringar i Göteborgs stad.

  345. När det händer saker kring barn
    i den här målgruppen-

  346. -är det ingen diskussion huruvida
    stadsdelar utreder vad som ska ske.

  347. Och så lärde jag mig ett nytt ord,
    som jag vill säga.

  348. I stället för främlingsfientlighet
    borde vi tala om främlingsvänlighet.

  349. Jag fick den från Gotland,
    så ni får den av mig.

  350. Vi tar det till oss. - Sarah?

  351. Det är...
    Ja, applåd på den, absolut.

  352. I flödet här finns det en fråga,
    som ingen kanske har funderat på-

  353. -eller vet svaret på det.

  354. Finns det någon kommun som
    har placerat barn med föräldrarna-

  355. -i familjehem, i ett barnperspektiv?

  356. Man kanske tycker
    att barnet har det så taskigt-

  357. -att det måste omhändertas,
    och så placeras hela familjen.

  358. Tillåter socialtjänstlagen detta,
    och är det i så fall en lösning?

  359. Det är en väldigt ovanlig åtgärd.

  360. Jag har aldrig varit med om att
    placera en hel familj i familjehem.

  361. Jag har varit med om mamma-barn-
    eller pappa-barnplaceringar-

  362. -men inte en hel familj,
    men jag har inte varit med om allt.

  363. -Inte än, i alla fall.
    -Men det var jätteintressant.

  364. Så jag ska undersöka det.
    Jag kan mejla dig och berätta.

  365. Jag har aldrig hört talas
    om familjeplaceringar i familjehem.

  366. -Det var något nytt.
    -Det är en intressant idé.

  367. Vi ska ju behandla två saker till.

  368. De här två första tar mycket plats,
    men vi har också det livsnödvändiga:

  369. Rätt till sjukvård.

  370. Hur agerar vi runt rätt till sjukvård
    för barn som kommer hit?

  371. Vet vi detta i panelen?
    - Sara, vet du vad som gäller?

  372. "Vad gäller-frågan" i de här ärendena
    är de flesta inte särskilt eniga om.

  373. Och vad som gäller
    just för rätt till vård vet jag inte-

  374. -men svaret bör vara att alla
    har rätt till grundläggande vård-

  375. -inte bara i nödfall.
    Det finns många argument för det.

  376. Vi har säkerställt det
    uttryckligen lagligt-

  377. -både vad gäller skola och vård,
    även om man är här utan papper.

  378. Vi har täckt igen det från ett
    mänskliga rättigheter-perspektiv.

  379. Sedan verkar det som om vi
    blev överrumplade av EU-medborgarna-

  380. -men de ska in samma, skulle jag säga
    som en rimlig tolkning.

  381. Men jag vet inte om alla är överens.

  382. Tove, upplever ni något problem-

  383. -med tillgång och rätt till sjukvård
    för våra utsatta EU-medborgare?

  384. Ja. Det är ett problem
    att det inte finns en enighet-

  385. -i att man har rätt
    till akut sjukvård-

  386. -och vård som inte kan anstå utan
    att betalningsförmågan efterfrågas.

  387. I en del regioner tillämpar man redan
    den principen:

  388. De efterfrågar inte
    betalningsförmåga, utan de ger vård.

  389. För barnen är mina intryck
    när jag lyssnar runt i landet-

  390. -att barnen oftast får vård oberoende
    av föräldrarnas betalningsförmåga.

  391. Däremot får man inte vaccinationer
    och förebyggande hälsovård.

  392. Så det finns glapp som vi skulle
    kunna fylla lätt - om viljan funnes.

  393. Ragnhild och jag pratade förut
    om hur det är i den här regionen.

  394. Enligt det som jag har hört-

  395. -har man många gånger inte med sig
    det europeiska, blå sjukvårdskortet.

  396. Då kan det bli problem,
    men det borde inte vara det.

  397. Men du sa också att vi, staden...

  398. Vi har alltid en skyldighet
    att göra en prövning-

  399. -och då kan akut sjukvård behövas
    utifrån mediciner och så.

  400. Vi gör en prövning, och det
    är inte ovanligt att vi beviljar.

  401. Jag får stöd från en medarbetare
    där borta. Skönt att jag svarar rätt.

  402. Men vi har haft situationer där
    människor har haft svåra sjukdomar.

  403. Man har behövt vara inlagd. Och vi
    har haft mammor som föder barn.

  404. Men Västra Götalandsregionen
    kan nog svara mer konkret.

  405. Det här är mina erfarenheter
    från socialjouren.

  406. Gina, om du skulle behöva sjukvård
    i Sverige-

  407. -tycker du att det är lätt att be
    om det, eller finns det några hinder?

  408. Ja... Jag har gått mer än en gång
    för att söka läkare-

  409. -på sjukhuset i Malmö.

  410. Jag har gått flera gånger
    för egen räkning-

  411. -och med vänner
    för att hjälpa till med tolkning.

  412. En av mina vänner har ett stort
    problem med infektion i blodet.

  413. Jag bönade och bad och grät
    och sa till läkaren:

  414. "Snälla, ge honom bara en spruta
    så att han kan slippa smärtan."

  415. Och han sa: "Javisst, det kan vi göra
    om ni har med er kortet."

  416. Ett sjukförsäkringskort eller nåt.

  417. Jag sa att det är omöjligt för oss,
    och bad honom att hjälpa oss.

  418. Även jag måste betala för en spruta.

  419. Jag sa "en smärtstillande medicin"-

  420. -men läkaren sa:
    "Ni får gå till nån annan."

  421. För min egen del... Om jag
    inte hade haft en svensk vän med mig-

  422. -som visste var vi kunde få
    en akuttid för min mun-

  423. -hade jag kunnat vara död i dag.

  424. För läkarna ville inte hjälpa mig
    och behandla det.

  425. Kan det handla om den individ
    som man möter-

  426. -och hur benägen denna är att över-
    skrida regler och följa sitt samvete?

  427. Tiden går så fort. - Har du
    en snabb avrundande fråga, Sarah?

  428. Ja, Maria säger att i Uppsala fick
    en utsatt familj bo i familjehem.

  429. Så där fick vi ett svar.

  430. Härligt. En ny modell - bara så!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Har barnen en plats i Sverige?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barns rättigheter, Levnadsförhållanden, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.