Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Boende och avhysningarDela
  1. Jag börjar med en fråga till Sven.

  2. Vi har sett lite-

  3. -av de fördomar och attityder-

  4. -som möter romerna
    vi ser i gatubilden.

  5. Du är aktivist i föreningen Hem-

  6. -och har varit på många boplatser
    i Stockholmsområdet och andra håll-

  7. -och sett hur det går till när polis
    och kronofogde kör bort folk-

  8. -som har slagit ner sina bopålar
    tillfälligt i en skog.

  9. Hur går en avvisning till?
    Kan du ge oss en ögonblicksbild?

  10. Kan du beskriva nåt tillfälle?

  11. Ja. Hör ni mig?

  12. Det har ändrats mycket över tid.

  13. Föreningen Hem, där jag är med,
    startade för tre år sen-

  14. -när det var stora avvisningar
    från Högdalen med över 100 personer.

  15. Det gänget flyttades till Huddinge
    nån mil bort.

  16. Efter tre veckor blev de avvisade
    därifrån till min kommun Sollentuna.

  17. Efter åtta dagar flyttades
    de därifrån. Det var stora aktioner.

  18. Efter det insåg vi att de
    inte kan bo många på samma plats.

  19. Enda gången de har haft en Baja-Maja
    var i Sollentuna.

  20. Den betalade vi i föreningen.

  21. Den forslades bort av kommunen.

  22. Vi kunde inte förse dem med ved,
    som vi hade förberett.

  23. De fick vara i små läger
    runt i skogarna.

  24. Där följde polisen efter
    och spanade med helikopter.

  25. Det finns dokument med flygfoton,
    så det vet vi.

  26. De blev avvisade därifrån.

  27. När det kom en ny majoritet
    i Stadshuset var det lugnt ett tag.

  28. Sen började det igen.
    Det går fram och tillbaka.

  29. Sen gjorde en minister ett uttalande
    att polisen borde stiga fram-

  30. -att det var för jobbigt
    med alla formaliteter.

  31. Då trodde polisen att det gällde
    nya lagar från och med i dag.

  32. De tror att om en minister säger nåt
    blir det en ny lag. Så är det inte.

  33. Då gjorde man i stället för
    avhysningar avvisningar.

  34. I stället för att kronofogden
    kommer med såna här dokument-

  35. -där det står vilket ärende, vilka
    personer, datum och diarienummer-

  36. -går man nu ut i läger och säger:
    "Go, go, Romania!"

  37. Sen hoppas man att de flyttar
    annars kommer man med sin bulldozer.

  38. Så har det varit,
    men nu har det varit lugnt ett tag.

  39. Men nu kom en avvisning förra veckan.

  40. Då delar de ut...

  41. Nu har de återgått till kronofogden,
    som det ska vara.

  42. Med delgivningskvitton. Eftersom man
    inte är där när människorna är där-

  43. -hänger man upp de här med tejp
    där de bor.

  44. Det är alltså helt rättsvidrigt.

  45. När jag var brevbärare för 50 år sen
    hade vi delgivningskvitton.

  46. Den som delade ut delgivningskvitto
    i brevlådan fick sparken direkt.

  47. Det här pappret måste undertecknas,
    men här finns ingen underteckning.

  48. Alltså ett brott
    mot lagar och regler-

  49. -som begås av kronofogden
    i Sverige i dag.

  50. Det finns alla varianter.
    Det handlar om att jaga dem härifrån.

  51. Kan man inte ta bort deras inkomster,
    med tiggeriförbud, tar man bostaden.

  52. Toaletten har man redan tagit bort.

  53. Ett delgivningskvitto är ju en sak-

  54. -men du nämnde att de har kört in
    med bulldozers när folk var i lägret.

  55. -Hur är det? Det måste vara brutalt.
    -Ja, det är brutalt.

  56. När det är husvagnar
    forslar man bort dem med bogserbilar-

  57. -och är det skjul eller tält kör man
    med en bulldozer, en frontlastare-

  58. -som river ner och förstör.

  59. Om de har grejer inuti som madrasser,
    kläder och kastruller ryker de.

  60. Vi har varit med om att de har haft
    medicin, insulin de behöver dagligen-

  61. -inne i husvagnarna.

  62. De får inte gå dit och hämta det.
    Det är väldigt brutalt.

  63. Vad kan ni som aktivister göra
    förutom att vara vittnen?

  64. Finns det nåt ni kan göra
    för att stoppa det-

  65. -eller se till att det sker
    på ett mindre brutalt sätt?

  66. Ja. Dels har det varit...

  67. ...demonstrationer
    och mediebevakning.

  68. Sen har vi varit där...

  69. Den roligaste gången var 14 november
    för två år sen-

  70. -då bara Jens och jag kom för att ha
    en demonstration vid en avhysning.

  71. Vi lyckades
    snacka omkull kronofogden.

  72. Jag sa att man inte behöver vara
    taskig bara för att de är fattiga.

  73. Då mjukade vi upp dem lite,
    och sen rabblade Jens lagparagrafer.

  74. Han håvade upp sin lagbok
    som han hade i väskan.

  75. Då sa de att de nog fick ringa
    några telefonsamtal.

  76. De ringde till Stockholms stadshus
    där vi hade varit dagen innan.

  77. Då fick de avblåsa
    hela föreställningen.

  78. Det var succé, och det var
    ingen avhysning på flera månader.

  79. En annan gång har vi sagt:

  80. "Ni behöver väl inte köra dem dit
    där man måste hämta dem för 4 500"?

  81. "Vi kan flytta själva."
    "Gör ni det på två timmar, så okej."

  82. Då gjorde vi det.
    Alla som har dragkrok kan anmäla sig.

  83. Man kan inte göra mycket. Blir det
    avvisning försvinner deras ägodelar.

  84. Då får de börja om från början. Man
    bombar dem tillbaka till stenåldern.

  85. Redan på järnåldern hade man hus,
    så det är stenåldern.

  86. Jag tänkte släppa in Gina här också.

  87. Jag gör så att...

  88. Vi pratar rumänska,
    sen översätter jag.

  89. Gina var ju med-

  90. -under den tveklöst mest kända
    och största avhysning-

  91. -som har gjorts i Sverige,
    den i Sorgenfri i Malmö-

  92. -när man rev hela lägret
    där det bodde ungefär 200 personer.

  93. En natt när de visste att det skulle
    komma poliser och ta bort lägret-

  94. -och köra i väg de som bodde där-

  95. -såg de först inget
    eftersom det var mörkt ut.

  96. På nåt sätt uppfattade de att polisen
    hade slagit en järnring runt lägret.

  97. Sen började det
    komma till handgripligheter-

  98. -när polisen ryckte i aktivisterna
    från organisationen som var där-

  99. -för att hjälpa och stötta
    de boende romerna.

  100. De tog också bort
    alla journalister och fotografer-

  101. -så att polisen inte
    skulle bli filmade och fotograferade.

  102. De tog med sig
    en tolk från svenska till rumänska-

  103. -en kvinna som de boende på Sorgenfri
    inte hade något förtroende för-

  104. -en rumänsk kvinna.

  105. "Ni måste lämna lägret frivilligt"-

  106. -"annars kommer ni att bli ivägkörda
    med våld och tvång."

  107. De boende krävde
    att få prata med borgmästaren-

  108. -och ha ett möte med kommunalrådet
    eller styrande politiker i Malmö.

  109. Sen var de beredda
    att lämna frivilligt.

  110. Kommunen skickade efter 20 minuter
    en slags budbärare.

  111. Budbäraren kan inte lova nåt.

  112. Han är bara där
    för att förmedla kommunens budskap.

  113. "Ni måste bort härifrån för den här
    platsen är en sanitär katastrof."

  114. Vi väntade på knä.

  115. Polisen puttade på oss.

  116. En kvinna med hjärtproblem svimmade.

  117. Vi bad polisen att inte röra oss.

  118. Vi sa att vi skulle gå därifrån-

  119. -men de fortsatte knuffa på oss
    och sa: "Shut up! Håll käften!"

  120. Från klockan fyra på natten
    till tio över åtta på morgonen-

  121. -knäböjde de på den steniga marken.

  122. Nån från kommunen filmade dem
    medan de knäböjde.

  123. Vi bad kommunen att ge oss
    en tillfällig boplats en natt-

  124. -så att vi slapp bo på gatan,
    men det vill de inte.

  125. Klockan tio över åtta
    när de lämnade lägret-

  126. -tog de sig tillsammans
    med aktivisterna till kommunhuset-

  127. -där de genomförde en protest.

  128. I tre veckor förblev de
    utanför kommunhuset.

  129. Många Malmöbor ställde upp
    och tog med sig-

  130. -madrasser, liggunderlag, filtar
    och täcken-

  131. -till gruppen
    som hade samlats utanför kommunhuset-

  132. -men polisen var snabb med att ta
    bort de sakerna och beslagta dem.

  133. Den första natten utanför kommunhuset
    var värre-

  134. -än situationen på Sorgenfri-

  135. -därför där blev de ännu mer utsatta
    för polisens trakasserier.

  136. Gina berättar att polisen
    misshandlade flera av aktivisterna-

  137. -som försökte förhindra polisen från
    att ta liggunderlag och madrasser.

  138. De hade blod i ansiktet,
    dessa aktivister.

  139. Polisen sa att ni får protestera,
    men ni får inte ha madrasser.

  140. Ni får stå upp och demonstrera.

  141. Det kunde man inte göra i tre veckor.

  142. På nåt sätt lyckades de hålla sig
    kvar i tre veckor...och protestera-

  143. -men utan att kommunen skickade ut
    en representant som pratade med dem.

  144. Sorgenfri var en säker plats
    för dem som bodde där.

  145. Alla uppfattade att det var tryggt-

  146. -och de visste
    hur de skulle komma hem om natten.

  147. Var bor du nu?

  148. Nu bor jag i en park.

  149. Polisen kommer...

  150. ...säger åt oss att ta oss därifrån.

  151. Vi går därifrån men kommer tillbaka.

  152. Vi säger att det är farligt att gå
    därifrån på natten med ryggsäckar.

  153. Det finns många
    som inte tycker om oss.

  154. De svarar bara
    att det här är ingen campingplats.

  155. Tack, Gina. - Jag vill få in dig,
    Hans, i samtalet.

  156. Du har ju...

  157. Thomas Hammarberg nämnde att det
    finns en historia av antiziganism-

  158. -och en lång tradition
    av ett samhällsbeteende mot romer-

  159. -som vi ser i dag också.

  160. Du har personliga erfarenheter
    av detta från när du var liten.

  161. Var det på 50- eller 60-talet?

  162. Berätta hur det kunde gå till då!

  163. Jag kommer att läsa lite ur boken,
    annars blir det ett föredrag.

  164. Först vill jag tacka
    för att vi fick komma hit-

  165. -och för att det här arrangemanget
    kommer till.

  166. Egentligen är det sorgligt
    att vi i dag, 2016-

  167. -ska sitta så här
    och diskutera mänskliga rättigheter-

  168. -att vi fortfarande i dag,
    i vårt Sverige-

  169. -nekar vissa människor deras
    rättigheter till ett värdigt liv-

  170. -till ett mänskligt liv.

  171. Om Katarina Taikon hade funnits i dag
    hade hon gråtit blod.

  172. Hon hade varit i första ledet
    på barrikaderna-

  173. -och med sin starka röst utbrustit-

  174. -sin sorg-

  175. -över att vi i dag måste tala om
    så självklara frågor-

  176. -som att ge människor
    rätt till ett värdigt liv.

  177. Det involverade hon mig i
    redan på 60-talet.

  178. 1965 involverade Katarina mig-

  179. -i kampen för de svenska romernas
    berättigande i Sverige.

  180. Då levde de flesta romer
    i utanförskap i Sverige.

  181. Födda i Sverige, boende i Sverige.
    En del i flera hundra år.

  182. Och fortfarande
    ansågs de som främlingar-

  183. -i det land vi uppfattade
    som vårt land.

  184. Det har gått 50 år
    och fortfarande står jag här-

  185. -och pratar om frågor
    som vi gjorde redan på den tiden.

  186. Det har inte skett
    nån större förändring.

  187. Det är skrämmande och en stor skam.

  188. Thomas var också en av dem
    som kom in i teamet på 60-talet-

  189. -när det gällde att svenska romer
    skulle få rätt till bostäder, skola-

  190. -och ett humant och värdigt liv.

  191. Jag har minnen från Göteborg.

  192. Det påminner om det Gina säger.

  193. Det är väldigt likt-

  194. -fast det hände för över 60 år sedan.

  195. Jag ska läsa...
    Sven håller boken och hjälper mig.

  196. Du får hjälpa mig.
    Jag har bara två händer.

  197. Det här hände 1951.

  198. "Efter att ha tvingats flytta från
    plats till plats med korta uppehåll"-

  199. -"fick vi i början av hösten 1951"-

  200. -"slå upp vårt läger i utkanten
    av Göteborg en längre period."

  201. "Vanligtvis fick vi stanna på en
    plats en till tre veckor, inte mer."

  202. "I Göteborgs omnejd
    fanns det två romska läger."

  203. "När vi hade bott där en tid,
    beslöt kommunalpamparna plötsligt"-

  204. -"att vi skulle vara borta
    inom ett par dygn."

  205. "Som vanligt uppstod det problem
    med att flytta med så kort varsel."

  206. "Det gjordes inte i en handvändning,
    vilket myndigheterna inte förstod."

  207. "Det var sen höst,
    och tälten var blöta av allt regn."

  208. "Det gick inte att packa ihop tälten.
    De skulle drabbas av mögel."

  209. "Min morbror bad pamparna om lov
    att stanna några dagar till"-

  210. -"men det var lönlöst att diskutera."

  211. "Om ni inte är härifrån om 24 timmar,
    ser polisen till att ni försvinner"-

  212. -"sa de och gick."

  213. "Sent nästa kväll
    fylldes lägret av tjutande sirener."

  214. "Polisbussar, som kallades
    svarta major, omringade lägret."

  215. "Ur bussarna rusade poliser
    med batonger i högsta hugg."

  216. "De spred sig bland tälten och
    husvagnarna. Kvinnor och barn skrek."

  217. "Poliserna slog omkring sig"-

  218. -"utan att tänka på vem
    som hamnade i deras våld."

  219. "De var aggressiva
    och skrek rasistiska slagord."

  220. "Paniken var fullständig."

  221. "Mamma fick tag i mig och min äldre
    bror och gömde oss i husvagnen."

  222. Vid den tiden var jag 3 år gammal.

  223. "Hon gömde oss i en av husvagnarna"-

  224. -"och vi tog skydd under en säng
    och höll om varandra."

  225. "Vi skakade av rädsla medan vi hörde
    skrik och gråt utifrån."

  226. "Plötsligt slogs dörren in
    av en polis."

  227. "Från vårt gömställe såg vi
    polisens svarta, blankpolerade skor."

  228. "Med sin batong krossade han fönstren
    i husvagnen, sen såg han oss."

  229. "Han släpade ut oss på gårdsplanen."

  230. "Vi skrek och grät av skräck."

  231. "Lägerinvånarna
    hade tvingats in i bussarna."

  232. "Tur nog placerades vi i samma buss
    som vår mor, vilket var en tröst."

  233. "Vi kördes till arresten
    och låstes in medan lägret revs"-

  234. -"och forslades till en skogsdunge
    några kilometer bort."

  235. Det här är ett av mina barndomsminnen
    i mitt land Sverige.

  236. Och det här sker nu...

  237. ...i vårt fantastiska,
    så kallade hemland.

  238. Det finns en rak linje här.

  239. Innan jag släpper in dig igen
    vill jag fråga Gina-

  240. -vad hon känner när hon hör detta,
    och om hon känner igen sig.

  241. Ja.

  242. Det här är verkligheten då,
    och det är verkligheten nu.

  243. Jag skulle ändå vilja få till
    en lite mer optimistisk avslutning.

  244. Hans, om jag har förstått det rätt-

  245. -kom dina förfäder till Sverige
    under sent 1800-tal.

  246. De kom väl också från Rumänien?
    Ditt efternamn är ju rumänskt-romskt.

  247. -Via Ryssland kanske.
    -Hör ni mig ändå?

  248. -Nu!
    -Nu.

  249. Mina förfäder
    levde i 400 år i Rumänien.

  250. Vi som kommer från Rumänien
    är ättlingar till slavarna.

  251. Mina förfäder var slavar i Rumänien,
    men de lyckades fly till Ungern.

  252. Från Ungern till Ryssland, och från
    Ryssland kom de till Sverige.

  253. Det jag försöker få dig att säga är
    att det även där finns en rak linje.

  254. Det kom romska migranter
    från samma del av Europa även då.

  255. Du är en ättling
    till dessa migranter.

  256. Ginas barn är i Rumänien,
    men många har med sig sina barn.

  257. Vissa som är här nu kanske blir kvar.

  258. Hur skulle deras framtid kunna se ut?

  259. Det har gått ganska bra för dig ändå.

  260. Jag hoppas att de slipper vänta 50-60
    år innan de får komma in i samhället.

  261. Jag var 10 när jag fick börja skolan.

  262. Min bror, som var tre år äldre, fick
    aldrig börja, inte min mor heller.

  263. Jag hade turen
    att till slut komma in i en skola.

  264. Jag fick ett värdigt boende,
    en riktig bostad, i tonåren.

  265. Jag är ändå född i Stockholm.

  266. Det tog lång tid, och jag hoppas-

  267. -att vi ska få en lösning
    på de här problemen, för det går.

  268. Det går att lösa
    om bara det finns en politisk vilja.

  269. Det ligger på en hög politisk nivå.

  270. Vi, fotfolket, kan försöka lindra
    genom konstgjord andning-

  271. -men vi kan inte lösa problemen
    om vi har politikerna emot oss.

  272. Som kort, avslutande ord, Sven-

  273. -apropå att det går att lösa
    med politisk vilja.

  274. Hans berättar att han fick en bostad
    först som tonåring.

  275. Vad tycker du att man ska erbjuda
    människor som blir avhysta?

  276. De kanske bor på privatmark.

  277. Vad ska man göra
    för att ge dem en chans?

  278. -Är det den som funkar?
    -Ja.

  279. Det finns lagstiftning runt det här.

  280. Man får inte avvisa nån från
    sin bostad utan att ge alternativ.

  281. Till bostad räknas även om man bor
    illegalt eller på en pappkartong.

  282. Man ska erbjuda nåt.

  283. I Stockholm
    erbjuder man fem nätter inomhus-

  284. -i ett härbärge i Slakthusområdet.
    Otroligt med tanke på deras historia!

  285. I Slakthuset fem nätter, sen
    två nätter ute, sen fem nätter igen.

  286. Så kan man inte leva. Man
    får bara ha med sig handbagage in.

  287. Det är absolut ingen lösning.

  288. Absolut minimikrav är att anvisa ett
    par grusplaner. Det finns många såna.

  289. Där kan man stå.
    Där kan vi sätta upp Baja-Majan.

  290. Staden behöver inte betala. Det kan
    vi frivilligorganisationer få fram.

  291. Det ska vara Baja-Major där.
    De ska veta att de kan bo där.

  292. I bästa fall kan man göra som i
    Sydafrika när de har en bosättning.

  293. Där skjutsar man ut Baja-Major
    och installerar elektricitet.

  294. Då kan man läsa, ha svenskstudier
    och få ett arbete med tiden.

  295. Det är minimum. Vill man vara generös
    kan man göra som med flyktingarna.

  296. Man har baracker,
    små studentrum på sju kvadratmeter.

  297. Det är i alla fall riktiga hus.

  298. I veckan läste vi-

  299. -att Migrationsverket betalar
    för platser i Sverige som står tomma.

  300. De kostar i genomsnitt
    1 600 kronor per natt för ingenting-

  301. -för att man stoppade
    flyktingströmmen.

  302. Där skulle romerna kunna bo.
    Gratis blir det då.

  303. Hans, du ville komma in kort.

  304. Vi måste jobba
    för attitydförändring.

  305. Det är rumsrent
    att tycka illa om romer-

  306. -utan att bli betraktad som rasist.

  307. Nu i dagarna
    har vi läst det i media och tv.

  308. Det är en hets
    mot en viss typ av människor.

  309. Det sker i dag,
    och vi låter detta ske.

  310. Jag vet att folk
    skulle reagera väldigt starkt-

  311. -om man lade ut judar, samer, svarta
    på samma sätt i media.

  312. Om man hängde ut dem,
    skulle det bli ett ramaskri.

  313. Ingen protesterar, och man öppnar
    dörrarna för antiziganism och rasism.

  314. Det sker inget motstånd.
    Det är fruktansvärt skrämmande.

  315. Vi låter media propagera
    en sorts rasism-

  316. -öppet och utan att man protesterar.

  317. Det här är... Jag mår dåligt.

  318. Sista frågan till Gina.

  319. Jag vill fråga vad hon önskar sig
    av Malmöstad eller svenska staten.

  320. Gina önskar sig att man inte stänger
    dörren i ansiktet för romerna-

  321. -att man slutar spotta
    och slutar med rasismen-

  322. -som härskar i vårt samhälle
    än i dag.

  323. Tack till alla panelister.

  324. Hans Calderas, Sven Hovmöller
    och Gina Ionescu, tack.

  325. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Boende och avhysningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Bostäder, Diskriminering av romer, Levnadsförhållanden, Romer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Vräkning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.