Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Människohandel - vår tids slaveriDela
  1. Jag är socialarbetare.

  2. Mitt perspektiv och fokus
    är människohandel och prostitution.

  3. Det har blivit
    mycket gatuprostitution-

  4. -men också lite annat.

  5. Jag har många kollegor som är
    socialarbetare inom många branscher.

  6. De är inom hemlöshet, missbruk,
    utsatta EU-migranter-

  7. -papperslösa
    eller ensamkommande barn.

  8. De har många fokus att arbeta med.
    Det är väldigt...

  9. En socialarbetare i dag
    har otroligt mycket att göra.

  10. Det fokus jag har
    missar man rätt lätt.

  11. Det är känsligt att tala om det-

  12. -bland de som är utsatta, att prata
    om deras utsatthet i utsattheten.

  13. Vi har sett
    i Kvinnoverksamheten Agora-

  14. -att utsatta EU-migranter har hamnat
    i prostitution och människohandel.

  15. Vi ser när vi möter
    de som arbetar i de olika fälten-

  16. -att man inte pratar mycket om det.

  17. Det riskerar att försvinna.
    Har du nån teori varför?

  18. Varför försvinner det
    och hamnar långt bak?

  19. Därför att...

  20. Man tänker nog att andra jobbar
    med människohandel och prostitution-

  21. -men alla
    måste bära med sig kunskapen-

  22. -för att de drabbade ska våga prata.

  23. Sen är det ett känsligt ämne-

  24. -det mest privata
    och det mest intima.

  25. De utsatta vill inte prata om det.

  26. Man vill inte prata med nån om nåt-

  27. -som den personen
    inte orkar, vågar eller kan höra på.

  28. Därför måste vi bli mer lyhörda
    och kunna ta in.

  29. Vem av utsatta EU-medborgare
    blir offer?

  30. Ja...
    Att inte ha pengar och leva utsatt-

  31. -utan utbildning
    och inte vara i samhället-

  32. -gör en till ett lätt offer.

  33. -Kan det vara vem som helst?
    -Ja.

  34. Om vi skulle få
    ett förbud mot tiggeriet-

  35. -minskar pengarna i muggarna.

  36. Men i muggarna
    som man ber om hjälp med-

  37. -hamnar det lappar med telefonnummer.

  38. "Kom och städa hos mig,
    och lite annat." Det möter vi.

  39. Har man inga pengar och inget
    att skicka hem till sina barn...

  40. Vi hörde om Joy,
    en kvinna som har fått offra mycket-

  41. -för att föda sin familj.

  42. Tack! Vi ska bjuda upp Ninna Mörner
    som är samordnare-

  43. -för Plattformen civila Sverige
    mot människohandel.

  44. Ska du berätta vilka ni är
    och vad ni gör?

  45. Tack.

  46. För tre år sedan tog vi initiativ
    till att börja samarbeta-

  47. -en stor mängd organisationer.

  48. Det är ett 20-tal organisationer
    i dag. Räddningsmissionen är en.

  49. Det finns organisationer
    som har skyddade boenden-

  50. -de som ger mat och tar kläder
    till utsatta EU-medborgare-

  51. -och de som kan ge långsiktig hjälp-

  52. -och också driva på för att stärka-

  53. -så att de utsatta personerna får
    tillgång till mänskliga rättigheter.

  54. Idén med plattformen är att vi
    måste samarbeta och vara många.

  55. Alla har en liten pusselbit och ser
    skärvor av det komplexa problemet.

  56. Lägger vi ihop våra bitar
    kan vi åstadkomma nåt.

  57. Det har vi faktiskt gjort
    under tre års tid, samarbetat.

  58. I dag har vi ett stödprogram-

  59. -som gör att vi kan finansiera,
    hjälpa och sätta in insatser-

  60. -när vi misstänker
    att nån är utsatt för människohandel-

  61. -innan det är läge för polisanmälan.

  62. Annars måste man först polisanmäla-

  63. -för att eventuellt
    få tillgång till stöd av samhället.

  64. Vi vet att det är många
    som vi misstänker är utsatta-

  65. -som behöver stöd, skydd
    och information med en gång.

  66. Det här måste ske-

  67. -för att de inte ska riskera
    att utsättas om och om igen.

  68. Ni driver det som kallas "reflexions-
    period". Kan du beskriva det?

  69. Det finns alltså... Jag säger så här:

  70. Plattformens dröm är
    att Sverige ska implementera-

  71. -Europarådets konvention
    mot människohandel fullt ut.

  72. Det är inget land som har lyckats än.

  73. Skulle det vara så,
    skulle vi ha en bättre situation.

  74. En fråga vi driver är artikel 12-

  75. -rätten för alla som är potentiellt
    utsatta att få 30 dagar-

  76. -att reflektera, vila, informeras
    och skyddas innan polisanmälan.

  77. Det är en villkorslös period. I dag
    har vi inte det systemet i Sverige.

  78. Regelverket gör
    att man måste först polisanmäla.

  79. Det är bara polisen som kan söka
    om 30 dagars betänketid.

  80. Vi har hittat en lösning
    och gjort att man kan...

  81. Genom det här stödprogrammet-

  82. -kan man få 30 dagars vila
    innan polisanmälan.

  83. Vi har en de facto-period.

  84. Detta är en enorm succé.

  85. Det är inte bara bra för den utsatta.

  86. Vi märker att det också är bra-

  87. -för att få fram
    bra underlag inför en polisanmälan.

  88. Vi har chans att hitta ett lugn,
    och vi får en berättelse.

  89. Det finns mer att gå på
    vid en eventuell polisanmälan.

  90. Vi vill få slut på eländet.

  91. Vi vill inte att det ska vara
    riskfritt för människohandlarna-

  92. -att utnyttja sårbara människor.

  93. Det är en balansgång.
    Har jag lite tid till?

  94. Det är inte...
    Man måste vara aktsam också.

  95. Vi hörde om Joy
    med barnen i hemlandet.

  96. Det är inte sällan så att nån säger:
    "Jobba på i Sverige!"

  97. "Annars händer det dina barn nåt."

  98. Då kan man inte bara gå dit och tro
    att man kan göra en polisanmälan.

  99. Då slutar hon ju jobba,
    och vad händer då med barnen?

  100. Det är allvarliga saker.
    Vi måste veta vad vi gör.

  101. -Finns det en hotbild?
    -Ja, inte bara mot kvinnan.

  102. Även mot familj och barn.

  103. I plattformen samlar vi in statistik
    om alla kontakter med utsatta.

  104. Vi frågar alltid om det finns barn,
    och var de befinner sig.

  105. Det finns nästan alltid barn, många.

  106. Ibland är de med och lever i det här.

  107. Kan vem som helst
    bidra till statistiken?

  108. Organisationer här har bidragit.

  109. Titta på vår hemsida!
    Där finns ett formulär.

  110. Vi har fantastiska insatser där vi
    har hittat och hjälpt en person-

  111. -hela vägen till hemlandet
    och ett nytt liv.

  112. Vi vill också visa att man ibland
    anar att nån är utsatt.

  113. Man får ett namn, får veta att hon är
    minderårig och sen försvinner hon.

  114. Det vill vi också visa
    med mönstret vi kan lyfta fram-

  115. -att så många når vi inte.

  116. Därför måste vi hjälpas åt
    och klicka i varandra.

  117. Varje person vi kan hjälpa
    och säkra situationen för-

  118. -har minskad risk att utsättas igen.

  119. En komplex situation.

  120. Det krävs lyhördhet
    och en tät dialog med alla parter.

  121. Sarah, har du fått en fråga?

  122. Den här handeln är ju gränslös.

  123. Hur är samarbetet över gränserna
    när det gäller människohandel?

  124. Samarbetar ni
    med andra organisationer och polis?

  125. Det finns
    ett lysande återvändandeprogram-

  126. -som Länsstyrelsen i Stockholm
    är med och driver.

  127. Kommunen måste ansöka om att
    den utsatta för ingå i programmet.

  128. Sen har vi
    inom våra organisationer...

  129. Frälsningsarmén och andra stora
    organisationer finns i andra länder.

  130. Vi hjälper till. Vi hade en tjej som
    skulle skickas tillbaka till Nigeria.

  131. Vi kunde se till att hon blev mött
    i Lagos av Frälsningsarmén.

  132. Vi hjälper med det.

  133. Det finns goda boenden i Rumänien
    som vi har goda kontakter med.

  134. Det här är inte en verksamhet som
    sker vid sidan av det samhälleliga.

  135. Vi samarbetar med statliga aktörer:
    polis, länsstyrelse, migrationsverk.

  136. Vi ser att det finns eldsjälar där.

  137. De jobbar efter sina regelverk-

  138. -men de vill hjälpa människor
    och stoppa människohandeln.

  139. Vi har fler frågor, men jag
    tänker släppa in Mariana Petersel.

  140. Mariana är prisbelönt
    människorättskämpe. Välkommen!

  141. Hur arbetar Generatie Tanara?
    Vad gör ni?

  142. Först: God morgon.

  143. Hon önskar
    att det i salen finns rumänsktalande.

  144. Det är 2 000 kilometer härifrån.

  145. Rumänien har nu i 27 år
    försökt att...

  146. Vi kommer från ett svårt system.

  147. I dag försöker vi fortfarande leva
    på ett demokratiskt sätt.

  148. Europa är inte på en bra väg.

  149. Överallt är allting bittert.

  150. Jag har arbetat sen -92
    med det svenska teamet-

  151. -och jag har lärt mig många grejer.

  152. Från -95 arbetar jag i...

  153. -"Kvinnohandel", kan jag säga det?
    -Ja.

  154. Jag måste be om ursäkt.
    Jag är inte professionell tolk.

  155. Vi hänger med.

  156. Från -95 till i dag finns det steg.

  157. Men alla grejer
    är i en snabb bit fortfarande.

  158. Vi som kommer
    från Ceausescus regim...

  159. -En totalitär regim?
    -Precis.

  160. Vår ansträngning är jättestor.

  161. Först för att vi-

  162. -i 27 år
    har haft ett demokratiskt liv.

  163. Vi hittade inte
    de politiska människor vi behöver.

  164. Som vill arbeta för människolivet.

  165. Generatie Tanara arbetar
    med människorätt. Hur arbetar ni?

  166. I dag samarbetar vi i hela världen.

  167. Det är en del av social service.

  168. Internationell.

  169. Vi arbetar med 120 länder.

  170. Vi tar offren och hämtar hem dem
    om de önskar.

  171. -Tar hand om dem.
    -Reintegrering.

  172. Och försöker
    ge tillbaka..."dignitet".

  173. Vi vet inte hur lång tid det tar.

  174. Det är inte samma för alla människor.

  175. Hur många träffar ni,
    utsatta kvinnor till exempel?

  176. De har ett "shelter" där.

  177. Från första dag till nu är...

  178. -Vi har arbetat med 2 901 kvinnor.
    -Oj!

  179. Och barn.

  180. Jag vet inte om det är mycket
    eller inte.

  181. För oss som verksamhet
    är det jättemycket.

  182. Vi är glada att vi i dag har kvinnor
    och barn som har gått i skolan-

  183. -har slutat på universitetet
    och har integrerats.

  184. Och har blivit människor.

  185. De kommer att lära andra personer
    att förstå.

  186. Sprida vidare.

  187. Bara tillsammans kan vi göra...

  188. -Bara om vi är öppna för allt.
    -Och pratar om frågorna?

  189. Tack, Mariana!
    - Nu ber vi Mats Paulsson komma upp.

  190. Du sitter där redan,
    men nu får du stå.

  191. Mats är högaktuell.
    Ni såg säkert "Uppdrag granskning".

  192. Där beskrev Mats fallet med
    två bröder som blev dömda i Göteborg.

  193. Det var väl ett lyckat exempel?

  194. Ja, det var en av gångerna
    det gick bra.

  195. Vi gör fel och misstag som alla
    andra, men där träffade vi rätt.

  196. Du har fokus på människohandel i ditt
    uppdrag, eller hur beskriver du det?

  197. Det är inte lätt på kort tid.
    Människohandel är komplext.

  198. Det man kan säga,
    vilket man glömmer ibland...

  199. Om man börjar
    med utsatta EU-medborgare...

  200. De flesta vi har i Göteborg, Sverige
    och Norden i dag-

  201. -är från Rumänien och Bulgarien,
    den stora majoriteten.

  202. Allt för många av dem
    är utsatta för människohandel-

  203. -oavsett om de befinner sig
    i tiggeri eller prostitution.

  204. Det finns även arbetskraft,
    och även där utnyttjas man.

  205. Tittar man på det,
    är det ganska intressant.

  206. För att människohandel ska komma till
    stånd behövs det en organisation.

  207. Det behövs en vara att sälja,
    i det här fallet en människa-

  208. -och det behövs nån som köper.

  209. De som köper gynnar organisatörerna,
    och det är alla vi som är här.

  210. Vi svenska män och kvinnor som köper
    prostituerade, ger till tiggeriet-

  211. -som använder arbetskraften-

  212. -vi stöder de här organisationerna,
    många gånger i god tro.

  213. Det svåra är att organisationerna
    lever ett parallellt liv-

  214. -med de som tigger för egen räkning.
    Det ser man inte.

  215. Man ser inte de som prostituerar sig
    och får behålla pengarna.

  216. Du ser ingen skillnad på henne
    jämfört med dem från en organisation.

  217. Där måste vi bli bättre
    inom polis och samhälle-

  218. -och våga konfrontera
    de här missförhållandena.

  219. -Är vi för naiva?
    -Ja, och även inom polisen.

  220. Har varit. Vi kanske får upp ögonen.

  221. De som får upp ögonen först
    är de som jobbar på fältet-

  222. -polisen, Stadsmissionen
    eller Räddningsmissionen.

  223. De ser och vet vad det handlar om.

  224. När vi pratar med dem får vi svar-

  225. -men man är ibland rädd
    att lyfta det högre. Det är känsligt.

  226. Jag anar en frustration
    över att man inte kommer åt det.

  227. Vad är det för hinder
    som gör att man inte kan agera?

  228. Hindren är väl
    att det är så oerhört...

  229. Ja, var ligger det? Det största
    hindret ligger hos de som får...

  230. Om man tittar på prostitutionen
    i Göteborg till att börja med.

  231. Där ser vi mycket rumänskor,
    bulgariskor, ryskor och nigerianskor.

  232. Det är de stora aktörerna i Göteborg.

  233. 95 procent av dem har en historik
    av att vara människohandlade.

  234. En del är mer eller mindre fria i dag
    och får behålla en del av pengarna.

  235. 50 procent är rätt vanligt.

  236. En svårighet är att 50 procent
    är oerhört mycket pengar-

  237. -jämfört med vad man kan tjäna hemma.

  238. Då fortsätter man kanske hellre
    än att berätta vad som ligger bakom.

  239. Caroline, vad är utmaningen eller
    svårigheten i att komma åt detta?

  240. Det finns en fördel, men man betalar
    ett enormt pris för att få den.

  241. Det finns ju knappt ett val i detta
    för de prostituerade.

  242. Nej, och allt vi pratar om
    under konferensen hör ihop-

  243. -vikten av att få utbildning
    och komma in i samhället.

  244. Om vi räknar med de här människorna-

  245. -blir de mindre utsatta för att bli
    offer för människohandel.

  246. Allt hör ihop, tänker jag.

  247. Vi måste våga prata om det.
    Det får inte vara så tabubelagt.

  248. Han sa en sak.

  249. Man måste implementera och göra
    den typen av program hemma, på plats.

  250. -I hemlandet?
    -I Rumänien, Bulgarien och Ryssland.

  251. Det... Vi pratar om utbildning.

  252. Vi pratar om tradition.
    Vi pratar om många grejer.

  253. Det är bättre
    om man gör alla program där-

  254. -där finns problemet.

  255. Vi måste vara i de länderna
    och arbeta med det.

  256. Jag var i Moldavien
    på Beginning of Life.

  257. Där sa man: "Tala om för alla barn"-

  258. -"att när nånting
    verkar för bra för att vara sant"-

  259. -"är det förmodligen inte sant."
    Det kommer inte att bli så bra.

  260. Det finns inget paradis att åka till
    där allt kommer att lösa sig.

  261. "Pretty woman"
    finns inte i verkligheten.

  262. Sarah, du har nåt på gång.

  263. Först vill en lyssnare
    att Mats Paulsson preciserar sig.

  264. Menar Mats att de flesta som tigger
    är offer för människohandel?

  265. Menar du att de flesta som tigger
    är offer för människohandel?

  266. De lät så när du pratade.

  267. Nej, det har jag egentligen
    ingen aning om-

  268. -om man tittar på hur många som
    är offer för människohandel där.

  269. Däremot är det betydligt mycket fler
    än de fyra män vi tittade på-

  270. -där två bröder fälldes.

  271. Jag vet att det finns de som tigger
    i Göteborg medan vi har det varmt-

  272. -som är människohandlade, inte alla.

  273. Hur många vet jag inte.

  274. Ägnar ni nån tid till att försöka
    kartlägga hur många det handlar om?

  275. Det gjordes en kartläggning,
    när vi startade det här ärendet.

  276. Exakt vad den sa, vet jag inte-

  277. -men människohandel kopplat till
    tiggeri är vanligare än man trodde.

  278. Man nämnde inga siffror.

  279. -Jobbar ni internationellt med det?
    -Ja, i viss mån.

  280. I de fall vi har ärenden-

  281. -jobbar vi mot de länder varifrån
    offer och misstänkta kommer.

  282. Vad kan ni komma åt när ni jobbar så?

  283. Löser ni de stora knutarna?

  284. I dag får vi bra hjälp
    från Rumänien och Bulgarien-

  285. -där man vet att det är ett problem.

  286. De berättar för oss. Det är de
    som talar om att vi är naiva.

  287. De kan säga att vi har byar
    där man plockar ut alla.

  288. Många av de mest utsatta i byarna
    används i människohandel i Sverige.

  289. Man tar dem till Sverige av ett skäl.

  290. De tjänar bra i Sverige,
    och man är naiv här.

  291. Människohandlarna säger
    att det är ett bra land att åka till.

  292. Ni får mycket pengar, och man vill
    inte se problemet med människohandel.

  293. -Man är ju inte dum.
    -Ninna, visst vinkade du?

  294. Jag tänkte på det där med naivitet.

  295. Man behöver mycket kunskap
    inom poliskåren-

  296. -när människor exploateras-

  297. -och tvingas att begå brott.

  298. Det är stor risk att de i stället för
    att ses som offer för människohandel-

  299. -i stället blir gripna.

  300. Då tycker polisen
    att de har nån som smugglar knark-

  301. -eller som begår en stöld.

  302. Då har vi nån att gripa.

  303. Då visar det sig att personen är
    tvingad till det och människohandlad.

  304. Om man inte ser brottet bakom brottet
    har man inte kapat huvudet på ormen.

  305. Det har man sett mycket i England
    och man har jobbat mycket med det.

  306. Det är inte ovanligt när det gäller
    att smuggla knark i Sverige.

  307. Och andra typer av brott.

  308. Där behöver polisen bli mindre naiv.

  309. "Brottet bakom brottet".
    Mats, du får svara.

  310. -Varsågod, Mats!
    -Jag kan bara instämma.

  311. Det förekommer,
    men vi har blivit bättre.

  312. Man är bättre med narkotikadelen.
    Där är man mer medveten.

  313. När det gäller människohandel
    finns det en del att lära.

  314. Där finns en gråzon
    med de som är tvingade.

  315. Vi ser det i prostitutionen.

  316. Det nigerianska systemet
    är ett pyramidsystem.

  317. Du jobbar några år som prostituerad,
    sen har du några som jobbar för dig-

  318. -medan du själv går kvar
    och betar av din skuld-

  319. -delvis med de tre du har engagerat
    själv. Hur skyldiga är de?

  320. Det har vi med oss i dag.

  321. -Ingen enkel historia. - Sarah?
    -Det knyter an till det.

  322. Relationen mellan människohandlare
    och traffickingoffer-

  323. -hur ser systemen
    och relationen mellan dem ut?

  324. Det är ett evigt mischmasch.

  325. Många av tjejerna säger att de är
    förälskade i killen som är hallick.

  326. Nästa dag
    är hallicken förälskad i en annan.

  327. Hallickarna spelar på
    att de är kära i och ska gifta sig-

  328. -med nån de har plockat hit.

  329. Men man byter, ändrar
    och spelar ut tjejerna mot varandra.

  330. Det är ett sätt att rekrytera-

  331. -att spela man och kvinna,
    tjej och kille.

  332. Vill Mariana kommentera?

  333. Hon sa att pengarna är orsaken.

  334. Stockholmssyndromet funkar.

  335. -Vad sa du?
    -Stockholmssyndromet.

  336. En kvinna och ett barn...

  337. Hon hade i "sheltret" flickor,
    12-13 år.

  338. Vi försöker
    att vara humanistiska men...

  339. Hon tänker också som polisen.

  340. Det är jättesvårt att gå...

  341. Att veta.

  342. Det är ett komplext problem,
    och det skulle vara lite mer...

  343. Många vägar?

  344. -Många vägar att arbeta.
    -Flera lösningar och metoder?

  345. Det finns inte bara ett sätt.

  346. Ninna, du har vinkat.

  347. Det gällde människohandlarna.

  348. Det är nåt vi frågar
    när vi gör statistiken.

  349. Det är väldigt vanligt. Det är
    framför allt tjejer vi når fram till.

  350. Det är vanligt att de har en relation
    till den som tvingar dem.

  351. Det kan vara en partner, en pappa,
    en släkting eller nån från samma by.

  352. Det behöver inte vara så,
    men det kan vara en man eller kvinna.

  353. -Det gör det extra svårt...
    -Det finns många kvinnor.

  354. Den här personen känner
    hela deras släkt och familj.

  355. -Sarah, hade du nåt mer?
    -Ja, men det ska vara ett seminarium.

  356. Jag tar inte upp alla frågor nu,
    men jag tar en praktisk fråga.

  357. Om man kommer i kontakt med nån
    som är utsatt, vad ska man göra?

  358. -Det kan alla få svara på.
    -Vi kan gå laget runt.

  359. Vi börjar med Mats.

  360. Vi vill bli kontaktade
    för att få en chans att göra nåt.

  361. Jag kan dra kort hur vi gör.

  362. Vi får mycket via Socialtjänsten
    och Mikamottagningen.

  363. Man har ibland...med all rätt kanske,
    en skepsis mot myndigheter-

  364. -mot polis och socialtjänst.

  365. Vi träffar dem
    utan att behöva veta vad de heter-

  366. -för att skaffa information
    och sen lämnar vi dem där.

  367. Vi kan få en ingång till ett ärende.

  368. Sen vill vi gärna träffa dem igen,
    men om de inte vill anmäla-

  369. -försöker vi stå för anmälan.

  370. Polisen blir "the bad guy". Det är vi
    som sätter dit de misstänkta.

  371. Vi vill inte
    att kvinnan ska bli ensam-

  372. -att hon i deras ögon
    har satt dit dem.

  373. Det får vi stå för.

  374. Det första man bör göra
    är att kontakta vår samordnare.

  375. Länsstyrelsen i Stockholm
    har en hot-line.

  376. Det är 010-223 11 40.

  377. Dit kan man ringa dygnet runt
    och få vägledning.

  378. Man kan berätta vad man har sett,
    och de förmedlar-

  379. -till civila sektorn, polis
    eller det som passar.

  380. -Skicka ärendet vidare?
    -Ja.

  381. Ni kan gå in på manniskohandel.se
    om ni vill kontakta nån speciell.

  382. -Hot-linen rekommenderar jag.
    -Caroline!

  383. Stockholm, Göteborg och Malmö
    har ju mikamottagningar-

  384. -med socialsekreterare som jobbar
    med prostitution och människohandel.

  385. Dit kan man ringa och få råd.
    Man kanske känner nån som är utsatt-

  386. -eller så vill man veta
    hur man går vidare.

  387. Mariana, utifrån
    det rumänska perspektivet.

  388. Vi arbetar också...

  389. Vi tror att alla människor...

  390. Vi gör inte annan...
    - Jag kan inte säga det.

  391. Vi måste...

  392. Vi måste samarbeta tillsammans...

  393. ...med många organisationer.

  394. Det är därför jag är här.

  395. För oss...

  396. Om en person blir bra,
    tror vi att vi har gjort mycket.

  397. Stor skillnad?

  398. Speciellt för kvinnor.

  399. Jag vill säga att...

  400. Det är ett ordspråk.

  401. Om vi utbildar en man,
    har vi en utbildad man.

  402. Om vi utbildar en kvinna,
    har vi utbildat en generation.

  403. Det känner vi igen. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Människohandel - vår tids slaveri

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Europa, Juridik, Kriminologi, Människohandel, Rättsvetenskap, Straffrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.