Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Människohandel - vår tids slaveri - fördjupningDela
  1. Människohandel: vår tids slaveri.

  2. Det här har ju funnits i alla tider
    under olika namn.

  3. 1335... Ni ska få
    en liten snabb historielektion.

  4. 1335 avskaffade vi träldomen
    i Sverige.

  5. De var slavar.

  6. 1847 - det är ju inte så länge sen,
    tycker jag-

  7. -då avskaffade vi slaveriet.

  8. Det var människohandel.

  9. 1999 trädde sexköpslagen i kraft.

  10. Det var förbjudet att köpa nåns kropp
    för att utföra sexuella handlingar.

  11. Det är människohandel.
    Det är slaveri.

  12. 2002... Nej, 2004-

  13. -blev människohandel
    för andra ändamål ett brott.

  14. För arbete...

  15. Ja... Organhandel, krig, brott.

  16. Det är slaveri.

  17. Samma fenomen i olika skepnader.

  18. Det är vår plikt att identifiera
    människohandeln och bekämpa den.

  19. Jag är pessimist, jag tror aldrig
    den försvinner, men vi måste kämpa.

  20. Därför är jag optimist.

  21. Det har aldrig funnits så många
    slavar i världen som i dag.

  22. När vi fraktade slavar till Syd-
    och Nordamerika och Mellanamerika-

  23. -så säger forskarna att det
    handlade om 12-23 miljoner människor.

  24. I dag har vi ingen riktig siffra,
    men det är mångdubbelt fler.

  25. Det har aldrig varit så många.

  26. Det är en av de tre största
    organiserade typerna av brottslighet.

  27. Vapen, människohandel och droger.

  28. Det här är ju en workshop.

  29. Så jag tänkte ni skulle
    få "workshoppa" lite.

  30. Ja.
    Vänd er till den ni sitter bredvid.

  31. Under några minuter
    ska ni få berätta för varandra-

  32. -om er absolut bästa
    sexuella erfarenhet i livet.

  33. Jag ser inte
    att nån riktigt har kommit i gång.

  34. Nej. Det här är ändå den positiva
    erfarenheten jag ber er berätta om.

  35. Tänk er att behöva berätta för andra
    om er mest negativa erfarenhet.

  36. Vilken skam, vilken smutsighet,
    vilken utsatthet.

  37. Det gör det så svårt att arbeta med.
    Man vill inte vara i den situationen.

  38. Man vill inte vara den
    som är så utsatt.

  39. Förnekelse.

  40. Ja, vi ska fortsätta där vi tog vid.
    Vad ska vi göra åt detta?

  41. Minna, vad säger du
    och "Civila plattformen"?

  42. Vad har vi för utmaningar?
    Hur ska vi jobba mot detta?

  43. Om jag ska försöka
    vara lite kortfattad-

  44. -så är det absolut viktigaste
    att samarbeta.

  45. Att få till samarbetet i enskilda
    ärenden och gällande strukturer.

  46. Det är så att när vi lyckas-

  47. -att identifiera nån, ge dem stöd
    och gå hela vägen-

  48. -då kan vi verkligen se till
    att den personen får ett bättre liv.

  49. Men när vi inte lyckas att bygga upp
    ett förtroende hos den här personen-

  50. -hon är rädd, hon försvinner-

  51. -då riskerar vi att hon utsätts igen
    och att förövarna går fria.

  52. Så samarbete är a och o.

  53. Det finns ju en fara i att
    uppmärksamma nåt och sen dra sig ur.

  54. Då kanske vi har talat om för
    människohandlarna att vi vet nåt.

  55. Eller hur? Offren utsätts för ännu
    större fara om man inte går vidare.

  56. Ja, absolut.
    Vi var redan tidigare inne på-

  57. -att det finns nåt som gör
    att offren lyder.

  58. Det beror inte bara på fattigdom.
    Här pratar vi om människohandel...

  59. Det finns en skuld att betala
    och närstående hotas.

  60. Det är så att så länge hon lyder
    är det okej, så att säga.

  61. Då överlever hon och hennes familj.
    Men när vi ingriper-

  62. -då "peakar" kanske faran för barnen.

  63. Vi måste förstå att om vi erbjuder
    hjälp är kvinnans första tanke:

  64. "Jag har inga pengar att skicka hem
    till barnen. Vad händer med dem?"

  65. Det måste vi säkerställa åt henne
    innan hon kan ta emot hjälpen.

  66. Där har det tyvärr
    ibland inte funkat.

  67. Det var en kvinna från tredje land-

  68. -som vittnade i en rättegång.

  69. Vittnesmålet var avgörande
    för att fälla en internationell liga.

  70. Men hennes son i Nigeria
    blev mördad av människohandlarna.

  71. Så på individuell nivå
    blev ju priset för högt.

  72. Så man måste verkligen tänka sig för
    när man ingriper.

  73. Det får väl du också balansera, Mats?

  74. Du ska få en mikrofon
    så blir det lättare. Här har vi en.

  75. Det här med hotbilden
    mot dem som vi vill hjälpa...

  76. Ja, det gör det många gånger.

  77. Vi har ett exempel som är
    både positivt och negativt.

  78. Det finns bra och dåliga sidor.
    Det är en romsk flicka från Kosovo-

  79. -som säljs här i Sverige
    av sin kusin.

  80. Hon är 16 år då. Det pågår
    ett par månader innan hon lyckas fly.

  81. Hon springer ut ur ett hus
    där hon säljs till en svensk man.

  82. Till slut hamnar hon hos oss, så att
    vi kommer åt kusinen och hans bror-

  83. -som har sålt
    den här romska flickan i Sverige.

  84. Det positiva... Det här var 2009,
    så det är ett antal år sen.

  85. Idag är hon gift, har ny identitet
    och ett barn.

  86. Men hon kan inte
    hälsa på sina föräldrar i Kosovo-

  87. -för att det finns en hotbild
    från den dömde mannens familj.

  88. Så hon är gisslan i Sverige. Hon har
    ett ny liv, men saknar föräldrarna.

  89. Så det finns både plus
    och minus på kontot.

  90. Hon är fri, hon har ett bra liv,
    hon har ett barn och en man-

  91. -men kan inte åka tillbaka
    till Kosovo. Inte utan skydd.

  92. Så visst,
    den biten finns ständigt med.

  93. Ni får tillbaka personer utifrån
    till er organisation-

  94. -som ska rehabiliteras
    och komma in i livet där igen.

  95. Kan du berätta något
    om hur du jobbar rent praktiskt?

  96. För vi undrar hur det är möjligt?

  97. Det kan ta upp till tre år
    att rehabilitera en person-

  98. -som har utsatts
    för den här typen av övergrepp.

  99. Det är ett svårt jobb, säger Mariana.

  100. Vissa människor
    bär på så många sår och trauman-

  101. -de kanske har utsatts
    sen de var små-

  102. -att det är svårt att återintegreras
    i samhället om man inte är motiverad.

  103. Det är många som inte riktigt
    har den motivationen.

  104. Man kan inte dramatiskt förändra
    någons liv, berättar Mariana.

  105. Om en 14-årig flicka röker, så kan
    besökare på centret ifrågasätta det.

  106. "Varför låter ni tjejen röka?"
    "Hon har rökt sen hon var sju år."

  107. Det går inte att tvinga nån
    att dramatiskt lägga om sitt liv.

  108. Man måste acceptera
    att vissa saker tar tid.

  109. Man måste jobba med att försöka
    väcka personens medvetenhet.

  110. Det är mycket svårare att jobba med
    rehabilitering i offrens hemländer-

  111. -än det är att jobba utanför
    det egna landets gränser.

  112. När tjejerna
    återvänder till sina länder-

  113. -där de kan språket, har vänner
    och där gamla passioner kan väckas...

  114. ...så är det tuffare
    att jobba med rehabilitering.

  115. Mariana berättar också att...

  116. Jag tappade tråden lite grand.
    Hon berättar att det...

  117. Det är vanligt att tjejerna
    har utsatts för våld och incest.

  118. Om man öppnar en journal
    med ett sånt här fall-

  119. -så ser man ofta att det tidigt har
    förekommit såna övergrepp i hemmet.

  120. Det där här tjejerna saknar-

  121. -och det som gör att Marianas arbete
    ändå bär frukt, det är kärlek.

  122. Det har inte fått med sig kärlek
    från det de var små.

  123. Det får de på centret, så därför
    kan de ändå jobba framgångsrikt.

  124. De här offren för prostitution,
    sexhandel och trafficking-

  125. -byter ofta ut ett helvete mot
    ett annat när de ska rehabiliteras.

  126. Ett fysiskt helvete
    mot ett själsligt.

  127. De förstår inte att det
    de egentligen saknar är kärlek.

  128. Om vi pratar om återintegration...

  129. Det Mariana säger låter ju lite-

  130. -som att det mer handlar om att
    gå vidare till nåt man aldrig haft.

  131. Vi är ju i en pingstkyrka,
    så jag tänkte "född på nytt"...

  132. Vi kanske hellre borde
    prata om att leta efter och hitta-

  133. -nåt de här kvinnorna
    har saknat i sina liv.

  134. Men hon vill ändå understryka
    att samhället de kommer ifrån-

  135. -är humant och multinationellt,
    så det finns nåt att integreras i.

  136. Jag läste en intervju med Mariana
    där det frågades efter en metod.

  137. Finns det nåt metod att återväcka
    värdigheten hos en människa?

  138. Mariana svarade att varje människa
    kräver en ny metod.

  139. För alla människor är unika.

  140. Man kan aldrig
    jobba med integration i samhället-

  141. -utan att de man försöker hjälpa
    är delaktiga.

  142. Ett medmänskligt perspektiv och del-
    aktighet krävs för att lösa det här.

  143. Det... Ja?

  144. Nyckeln till ett framgångsrikt
    rehabiliteringsarbete är familjen.

  145. Hon hörde i går om en svensk familj
    som tagit in en romsk familj.

  146. De använder ordet "shelter"
    för att alla säger "härbärge"-

  147. -men i själva verket
    driver de ett familjehem.

  148. Där finns alla generationer med,
    från morföräldrar till spädbarn.

  149. I det sammanhanget
    kan man jobba framgångsrikt.

  150. Vi har en fråga, innan vi
    beger oss ut på lite tunnare is.

  151. Hoppas det funkar.

  152. Det pratas just nu
    om kvinnlig prostitution-

  153. -men i mitt arbete
    med utsatta immigranter-

  154. -ser man också
    en stor andel manliga prostituerade.

  155. Hur arbetar man?
    Är det samma förhållningssätt?

  156. Tyvärr måste hon erkänna att hon
    ännu inte tagit sig an nåt fall-

  157. -med en pojke
    som utsatts för prostitution.

  158. Det är riktigt att allt fler såna
    fall har uppdagats de senaste åren-

  159. -i Timisoara där hon bor.

  160. Det handlar om pojkar som sålt sex
    utomlands till allt från unga män-

  161. -till äldre kvinnor.
    Det är ett växande problem.

  162. Men än så länge har de inte
    jobbat med pojkar på centret.

  163. I Sverige och Göteborg görs inte
    mycket. - Vad gör socialtjänsten?

  164. Jaha, det är en del på gång.

  165. På Räddningsmissionen jobbar vi med
    kvinnorna, men vi ser att pojkar...

  166. ...är utsatta. - Vad ser
    och gör ni från polisens sida?

  167. Vi vet att det förekommer
    och att det ökar.

  168. Ensamkommande flyktingpojkar har ju
    varit utsatta. Det är inget okänt.

  169. Det som gör det ännu svårare
    är ett det är ännu mer tabu.

  170. Det är ännu mer känsligt och dolt.

  171. Man hittar inte pojkarna på nätet
    och inte på Rosenlundsgatan.

  172. Det sker i slutna kretsar.
    Mun till mun-metoden, så att säga.

  173. Där finns det.

  174. Vi har hittills inte kommit åt nåt
    fall, men vi har mycket information-

  175. -så vi hoppas kunna nå fram bättre
    än vi har gjort hittills.

  176. Det som kommer till ert center,
    gäller det bara prostitution?

  177. -Eller finns det andra former?
    -En gång till...?

  178. De som återvänder, handlar det bara
    om prostitution? Eller även tiggeri?

  179. Eller arbete? Finns det fler grupper?

  180. Det är inte bara sexhandel
    utan ett brett spektrum av problem-

  181. -som de här personerna
    har bakom sig.

  182. Det moderna slaveriet,
    människohandeln, är en industri-

  183. -som exploaterar ett brett fält.

  184. De som befinner sig i slaveri tvingas
    utföra allt som genererar pengar.

  185. Tiggeri?

  186. Ja, även tiggeri.

  187. Hon berättar om en man utan fötter
    som satt i rullstol-

  188. -och tvingades tigga i Malaga.

  189. Det upptäcktes av myndigheterna
    som skickade hem honom till Rumänien.

  190. Det tog flera månader innan centret
    hittade en bostad åt honom-

  191. -där hans behov kunde tillgodoses.

  192. Eftersom han var rörelsehindrad.

  193. Hon berättar även om flera fall
    där personer som är över 70 år-

  194. -har tvingats tigga i Italien.

  195. En f.d. universitetsprofessor,
    vars hus hade sålts-

  196. -tvingades in i slaveri
    och till tiggeri.

  197. Min ingång till det här är att jag
    började jobba med prostituerade.

  198. Där har vi en tendens...

  199. Jag är ingen prostitutions-
    förespråkare, det vill jag klargöra.

  200. Men vi tror ofta att alla
    prostituerade har tvingats till det.

  201. När jag pratar med folk
    tror de att alla gatuprostituerade-

  202. -alltid är organiserade.

  203. Men om man ser till dem
    som ber om hjälp med sina muggar-

  204. -som tigger, så är det tvärtom.

  205. Jag försöker förstå varför.

  206. Där är det fel att tänka att de
    skulle kunna vara tvingade att tigga.

  207. Det är lite känsligt.

  208. Jag tänker att vi kanske är rädda
    för att göra mer skada än nytta.

  209. Eller? Flika gärna in nåt.
    Jag vet att det är en het potatis.

  210. -Jag förstod inte.
    -Nej.

  211. När man pratar med folk
    om prostituerade kvinnor-

  212. -så säger alla att det handlar om
    ligor, ingen står där på egen hand.

  213. Det är den bilden jag får.

  214. Men när man pratar om människor
    som ber om hjälp utanför en affär-

  215. -då har man det här...

  216. Ja, där har vi en tanke kanske,
    att de är offer.

  217. Men där kan vi inte prata om det.

  218. Om de är offer. Kan man vara
    ett offer när man tigger pengar?

  219. Det pratas... Ja.

  220. Absolut, och för att vara
    en organiserad brottslighet.

  221. Jag vet
    att det är ett jättekänsligt ämne.

  222. Ja.

  223. Ja.

  224. Ursäkta mig! Förlåt.

  225. Ja, svårigheten är att så fort
    ett sånt fall blir känt av polisen-

  226. -så sprids det av rasistiska sajter
    och alla andra som vill utnyttja det.

  227. Inte bara de, även media. Expressen,
    Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter...

  228. -...hela media går på den linjen.
    -Ja, och politiker.

  229. De varnar ju
    för organiserade tiggare.

  230. De är organiserade på många sätt:
    familjevis, byvis, av tradition.

  231. Man kommer hit tillsammans
    och samarbetar här.

  232. Man organiserar det gemensamma
    boendet eller resan hit.

  233. Det är inte ovanligt för romer.
    Det gjorde vi romer i Sverige också.

  234. Compania heter det på romani.

  235. Det behöver inte vara syskon, det kan
    vara såna som delar samma problem.

  236. Man går ihop och organiserar sig.

  237. Sen är det klart att det finns
    ett kriminellt organiserat tiggeri.

  238. Det finns också. Men vi
    som har jobbat med det här länge...

  239. Den första kartläggningen gjordes
    ihop med polisen 2006, tror jag.

  240. Den visade inte på nån kriminell
    organisation bakom tiggeriet.

  241. Det är bra...

  242. Det gemensamma är att de är offer för
    enorm diskriminering i sina länder.

  243. Det råder en öppen antiziganism
    ända upp på hög politikernivå.

  244. Det är därför de är här. Annars hade
    de inte behövt komma till Sverige.

  245. Då hade de stannat i sina länder och
    levt gott, men det har man nekat dem.

  246. Man gör ju allt för att utsätta dem
    för en enorm diskriminering-

  247. -i deras hemländer.

  248. Det är grunden till att de är här
    på våra gator och torg.

  249. De är här för att överleva,
    inget annat.

  250. Nej, alla vill inte bo i Sverige.
    Jag tror inte heller det.

  251. Jag tycker vi är bra på
    att jobba med utsatta EU-migranter.

  252. Tyvärr har jag en annan bild
    än vad andra har beskrivit här.

  253. Bakom den här organiseringen
    som man tror finns-

  254. -finns också ett organiserat
    kriminellt tiggeri.

  255. Det finns även i familjeförhållanden
    och vänskapsförhållanden.

  256. Jag har hittat flera grupper
    som man tror är "naivt" organiserade-

  257. -men bakom det
    finns organiserad kriminalitet.

  258. Tyvärr är de här personerna
    väldigt fattiga, de är offer.

  259. De går med på att tigga, men de
    är inte kriminella, de är offer.

  260. Det måste vi diskutera. Tyvärr har
    diskussionen inte kommit så långt-

  261. -för att vi vill skydda de utsatta
    och blundar för problematiken.

  262. Allt som sägs
    kan kännas som antiziganism.

  263. Att prata om det är ett sätt att
    hjälpa och skydda de här människorna.

  264. Hej, mitt namn är Emma Karlsson och
    jag är regionskoordinator i Göteborg.

  265. Vi arbetar mot människohandel.

  266. Ringer ni vår hotline så får ni prata
    med mig eller nån av mina kollegor.

  267. Jag svarar gärna på era frågor.

  268. Jag arbetar enbart med utsatta
    EU-medborgare på socialtjänsten-

  269. -från Rumänien och Bulgarien, och
    med frågor rörande människohandel.

  270. Vi möter många EU-medborgare
    som tigger på våra gator-

  271. -och vi hör allt oftare
    att folk tvingas att tigga.

  272. Men vi får inte
    tänka i svart eller vitt.

  273. Ofta diskuteras det som om allt
    eller inget är människohandel.

  274. Vi måste ha en nyanserad bild.
    Det är synd att media inte har det.

  275. Men för att hjälpa de här människorna
    måste erkänna att det existerar.

  276. Vi får inte blunda för problematiken.

  277. De nödställda är ju offer.

  278. Inte bara för kriminella element
    som skor sig på dem.

  279. Det finns det, det förnekar ingen.

  280. Men problemet i media
    är att alla utmålas som kriminella.

  281. Man lyfter fram det som om alla
    är offer för kriminella element.

  282. Självklart måste vi motarbeta
    de kriminella på bred front-

  283. -och bekämpa dem med alla medel,
    för det är hemskt att det sker här-

  284. -och att människor utsätts för det.
    Men det handlar inte bara om romer.

  285. Vi riktar hela tiden in oss på romer.

  286. Det här handlar om människor
    som lever långt under isen.

  287. Vi måste rikta in oss på
    att det är ett socialt problem.

  288. Vi kan stånga våra pannor blodiga
    för att lösa det-

  289. -men det går först
    när den viljan finns hos politikerna.

  290. Vi måste jobba hårt
    för att tvinga beslutsfattare-

  291. -att ta tag i
    och lösa det här problemet.

  292. Det är en skam att människor
    tvingas sova ute och tigga i Sverige.

  293. I Europa. Det handlar inte om romer,
    utan om EU-medborgare.

  294. Så länge vi ser dem som romer,
    så tycker vi att det här är legitimt.

  295. Det är legitimt att ha
    en negativ attityd gentemot romer.

  296. Så har det alltid varit. De tankarna
    och värderingarna finns fortfarande-

  297. -att romer kan man tycka illa om
    utan att bli betraktad som rasist.

  298. Det gäller även svenska politiker.
    Man får tycka illa om romer.

  299. Är det nån mer här?
    - Ja, vill du han nån...?

  300. Ja, jag skulle...
    - Sen tar vi dig där.

  301. Utifrån vårt perspektiv så håller jag
    helt med den siste talaren.

  302. För polisen kvittar det om de är
    romer, bulgarer eller ukrainare.

  303. De är utsatta människor som av nån
    anledning befinner sig på botten-

  304. -och som vissa
    tar sig rätten att utnyttja.

  305. För oss är det lika illa,
    oavsett etnicitet.

  306. Den debatten måste lyftas fram och
    befrias från rasism och annat elände.

  307. Ur vårt rättsliga perspektiv
    handlar det inte alls om det.

  308. Man sparkar på den som ligger,
    oavsett varifrån de kommer.

  309. Det är där problemet ligger
    och det måste vi göra nåt åt.

  310. Vem de är spelar ingen roll, bara
    att de är utsatta, precis som du sa.

  311. Problemet är när det utnyttjas
    av fel krafter, eller hur?

  312. Vänta, jag kommer
    så att alla får höra.

  313. Vi låter media uttrycka sig hur
    de vill när det gäller just romer.

  314. Ta ledarna i SVD i förrgår
    och i Expressen i går...

  315. Det är ren rasistisk hets mot romer.

  316. Man använder begreppet "romer"
    som om de inte var människor.

  317. Vad är syftet med en sådan artikel?

  318. Och hur kan den ansvarige utgivaren
    tillåta detta?

  319. Om det hade varit en annan grupp
    i vårt samhälle-

  320. -som hade utmålats som icke-människor
    så hade det blivit ett ramaskri.

  321. Men i romernas fall accepteras det
    och det blir ingen reaktion.

  322. Det är skrämmande!

  323. Nu har vi en fråga härnere.

  324. En konkret fråga
    angående att folk upplever-

  325. -att det kriminella organiserade
    tiggeriet ökar.

  326. Jag undrar om det är samma människor
    som tidigare har tiggt-

  327. -som tvingas in i brottsligt tiggeri?

  328. Eller kommer det nya tiggare
    och tränger undan de gamla?

  329. Jag tänker på mina vänner
    hemma i Borås.

  330. Riskerar de att nån liga kommer
    och tvingar dem att tigga åt sig-

  331. -som vad vi vet inte är kopplade till
    nån brottslighet? Förstår ni frågan?

  332. Sen undrar jag...
    Bilden vi har i Borås...

  333. I går var det nån som sa
    att givandet minskar.

  334. Många som tigger
    säger att får in allt mindre.

  335. Det känns konstigt att ligorna kommer
    just nu för att sno den där tian.

  336. En av våra vänner i Borås...
    En av oss gick ett varv i går.

  337. En av killarna
    hade fått en tia på hela dagen.

  338. Det känns inte så attraktivt för
    ett brottsligt nätverk att sno den.

  339. Jag förstår inte hur det går ihop.

  340. Vet ni nåt på polisen? - Eller du,
    som är koordinator...?

  341. Det var två frågor i en.

  342. Jag vet inte var jag ska börja.
    Det finns många gråzoner-

  343. -och varianter. Man kan se tiggeriet
    som en del av människohandeln.

  344. Och även prostitutionen. Man kan
    ha varit tiggare eller prostituerad-

  345. -och går över till att driva sin egen
    verksamhet. Det förekommer absolut.

  346. Om givandet har minskat vet jag inte.

  347. Vi pratade mycket med de fyra äldre
    bulgariska männen i det här ärendet.

  348. De lärde oss mycket
    om hur det här går till.

  349. Även de två männen som sålde dem
    berättade om hur man ser på Sverige-

  350. -och varför man väljer Sverige.

  351. Vi fick oss en intressant lektion
    i hur man ser på oss svenskar.

  352. Man väljer Sverige av ett skäl.
    De berättade att man kan ta hit...

  353. Man kan värva nya tiggare
    på olika boenden runt om i Göteborg.

  354. Man tar kontakt på de härbärgen
    där de bor över natten.

  355. Där kan man värva
    eller köpa nya tiggare.

  356. En organisation köper av en annan.

  357. Man säljer tiggarna sinsemellan.

  358. Om man vet att nån tjänar bra
    och har en attraktiv plats på Avenyn-

  359. -så är den platsen betald för.

  360. Man vet att den som sitter där tjänar
    bra och då vill man ha den platsen.

  361. Man kan köpa platsen,
    och man kan få tiggaren med på köpet.

  362. Det är business på hög nivå
    - eller låg nivå. Vilket man vill.

  363. Allt ni kan komma på här
    har man säkert redan testat.

  364. Det är så det ser ut.

  365. Får jag kommentera det? Generellt är
    de som säljs i samband med tiggeri-

  366. -de allra svagaste och mest utsatta.
    De är ofta funktionshindrade.

  367. Eller så saknar de ett socialt
    nätverk. Är man här med sin familj-

  368. -och kanske även känner svenskar
    så är risken mycket mindre.

  369. I en majoritet av fallen inom EU-

  370. -som handlar om människohandel
    och där man fått en fällande dom-

  371. -så har det oftast handlat
    om personer med funktionshinder.

  372. -Det vittnar ju du också om.
    -Jag hörde inte.

  373. Det är väldigt vanligt
    att de har nåt funktionshinder.

  374. -Ja, det använder man sig av.
    -Här har vi en fråga eller kommentar.

  375. Vi träffar ganska många människor
    i den här situationen.

  376. Hur ser man på dem som köper
    och säljer platser att tigga på?

  377. Det är vanligt. Alla gör så.

  378. De tar en del av pengarna
    för platserna de köper-

  379. -och sen ger de en del av pengarna
    de samlar ihop-

  380. -med dem som sålde platsen.

  381. Är det människohandel, eller inte?

  382. Jag förstod inte det sista.

  383. Det pågår på nästan alla platser-

  384. -till exempel i områden
    där vi arbetar-

  385. -att platser för tiggeri
    köps och säljs.

  386. De åker hem kanske var tredje månad,
    sen kommer de tillbaka.

  387. Hur ser man på detta?

  388. Om ingen ingriper
    så bara växer och växer det-

  389. -och systemet blir starkare
    och starkare.

  390. Människor i Rumänien
    erbjuds en plats att tigga på.

  391. Det bara fortsätter
    och det blir ett sätt att leva.

  392. Där är lagstiftningen obefintlig,
    att man säljer en plats på Avenyn-

  393. -att den är upplåten åt en särskild
    person. Vem har rätt att göra så?

  394. Det finns inget juridiskt svar. Får
    man sälja en plats i Brunnsparken?

  395. Hur har man rätt till det?
    Hur kan man plötsligt "äga" platsen?

  396. Svar saknas.
    Det har inte prövats rättsligt.

  397. Man har försökt koppla det till
    människohandel, och det är det ju.

  398. Det här brödraparet
    som "ägde" de fyra äldre männen-

  399. -de träffade andra organisationer
    i Nordstan.

  400. Vi såg att de gick runt tillsammans
    och tittade på olika platser.

  401. Säkert gjorde man upp sinsemellan
    vem som hade rätt att sitta var.

  402. Man tog varsin sida av Avenyn
    och sen gick man och fikade.

  403. Det var tydligt vad det handlade om.

  404. Man gör upp sinsemellan
    och betalar det man ska-

  405. -för att få en plats och hålla fred.
    Det har ju varit bråk om platserna.

  406. Men det finns ingen lagstiftning,
    så det bara fortgår?

  407. Vi har tagit upp det
    rent rättsligt med åklagarna.

  408. Får man göra så? Njae...

  409. Vi hade ett mål här i Göteborg.

  410. Två personer kommer in och anmäler
    att de är utsatta för människohandel.

  411. Vi förhör dem och det framgår
    att de inte fått pengar.

  412. De har lurats till Göteborg
    för att tigga.

  413. Till slut tar de mod till sig
    och anmäler det.

  414. De pekar ut en man som är känd för
    oss för att hålla på med det här.

  415. I rätten säger han:
    "Självklart har jag organiserat det."

  416. "Jag är den bäste organisatören
    i Västsverige."

  417. "Men jag har inte tvingat dem
    och de har fått pengar."

  418. De hävdade motsatsen,
    och att de inte var frivilliga.

  419. Så ord står mot ord. Det fanns ingen
    spaning som stödde deras vittnesmål.

  420. Rätten fick fatta ett beslut ändå-

  421. -och man kom fram till att det
    är okej att organisera sånt här.

  422. Det får man göra, men man får inte
    tvinga eller hota någon-

  423. -och inte ta alla pengar.

  424. Men att gå ut med
    att man är den bästa organisatören-

  425. -det fann man inte var brottsligt.

  426. Jag tänker på det vi pratade
    innan den här workshopen började.

  427. Du sa att ni på polisen
    samarbetade med polisen i Rumänien-

  428. -och att de vet att det
    på vissa ställen finns huvudmän-

  429. -som står bakom människohandeln
    - både prostitutionen och tiggeriet.

  430. Jag undrar om de kan göra mer
    för att förhindra-

  431. -att huvudmännen kan fortsätta
    att utöva sin kriminella verksamhet?

  432. Ni har ju ett gott samarbete,
    men kan man göra mer lokalt-

  433. -hos polis och myndigheter
    där huvudmännen faktiskt finns?

  434. Ja, säkert, men det är ännu svårare
    eftersom man ofta bor i samma by.

  435. Man känner varandra på nåt sätt.

  436. Där är man ännu mer utsatt som offer-

  437. -om man berättar om det här
    för den lokala polisen.

  438. Man bor i samma by, känner varandra
    och alla vet vem som är vem.

  439. Så det gör man inte. Det som gjorde
    att de vågade anmäla här-

  440. -var att vi hade spanat
    i ett par månader.

  441. Så det de utsatta offren
    gjorde i rätten-

  442. -var egentligen att bekräfta det vår
    spaning hade gett. Vi gjorde anmälan.

  443. Om de skulle träffa på förövarna
    i hembyn - fast de är på ett boende-

  444. -så har de den lilla utvägen
    att kunna säga:

  445. "Det var inte jag som anmälde dig,
    det var polisen."

  446. "Vad skulle jag säga? De hade foton.
    Jag kunde inte neka till det."

  447. Det är lättare för dem
    att våga berätta-

  448. -om vi står för anmälan, så att vi
    blir "the bad guy" i sammanhanget.

  449. Jag funderar på ett par saker.

  450. Vi måste nog bli bättre på att ha
    flera tankar i huvudet samtidigt.

  451. Vi får inte dela upp saker i svart
    och vitt.

  452. Sen märker vi också... Jag tänker på
    vad Suraia och Hans sa tidigare-

  453. -kring romernas historia...
    Det är utsatta människor.

  454. Det är ett hårt klimat just nu.
    Hans tog upp media.

  455. De som försörjer sig på gatan brukade
    säga att vi var goda här i Sverige-

  456. -och berätta varför de är här
    och om sin familj.

  457. Nu är det vanligaste att när vi möter
    nån som ber om pengar säger de:

  458. "Är jag kriminell? Blir jag utkastad
    från det här landet?"

  459. Det ökar stressen. Diskussionen
    i media om tiggeriförbud-

  460. -stressar människor som inte har
    några alternativ i sina hemländer.

  461. Man pressas in i kriminalitet
    av desperation.

  462. Man vet inte när "miraklet"
    att kunna samla in pengar tar slut.

  463. Och när man pratar om diskriminering
    mot romer i Europa-

  464. -så är det ofta så att man inte vet
    vart man ska vända sig som offer-

  465. -och man tror inte att det hjälper.

  466. Men jag tror att anmälningarna
    har gjort det här känt.

  467. De som finns på gatunivå
    följer också samhällsdebatten.

  468. Det vet att man kan anmäla när man
    utsätts för saker. Det är en eloge.

  469. Vi är bättre på
    att ta emot anmälningar.

  470. Men vi måste ha många tankar i
    huvudet på en gång. Det är komplext.

  471. Ja, "komplext",
    det kan man lugnt säga.

  472. Jag håller med Ulrika.
    Jag vill kommentera din fråga.

  473. Fler och fler kommer till oss
    och säger att de tjänar mindre.

  474. Det gör också att man blir mer utsatt
    och lättare blir ett offer.

  475. Desperationen kan göra att man
    söker sig till nån som utnyttjar en.

  476. Vi har drop-in för EU-medborgare
    på socialjouren-

  477. -och där berättar allt fler att de
    inte får pengar för att åka hem.

  478. De har bara varit här några veckor,
    men det blev inte som man tänkt sig-

  479. -och att de då har fångats upp
    av nåt nätverk som vill dem illa.

  480. Får jag bara kommentera
    människohandeln överlag?

  481. Vi gör många placeringar
    utan att det finns en polisanmälan.

  482. Om nån säger sig ha skyddsbehov
    så placeras de och sen utreder vi.

  483. -Hur länge?
    -Det beror på vad de säger.

  484. Vi arbetar både med män, kvinnor
    och barn. Vi placerar alla i boenden.

  485. Om personen vill hem så försöker vi
    jobba på ett säkert återvändande.

  486. Vill de prata med polisen
    så kontaktar vi Mats & Co.

  487. Vill de ha kontakt med frivillighets-
    sektorn så bidrar vi med det.

  488. Ja, vi måste avsluta.
    Minna ville säga nåt.

  489. Sen måste vi runda av,
    fast vi ju inte är klara.

  490. Minna får slutordet.

  491. Tack. Jag kan bara avsluta med
    hur otroligt viktigt det är-

  492. -att vi samarbetar i olika fall.

  493. Jag kan ta ett fall.
    Det var en kvinna från Bulgarien-

  494. -som skulle få jobb i Sverige,
    men i stället blev våldtagen här.

  495. Av två män. Hon var så illa däran
    att hon behövde läkarvård.

  496. Hon sa: "Det värsta var
    att de filmade det."

  497. "Nu måste jag prostituera mig
    eller begå brott"-

  498. -"annars visar de filmen
    i mitt hemland."

  499. En polisanmälan görs, men förövaren
    befinner sig inte i Sverige.

  500. Flickan återvänder till hemlandet.

  501. Några månader senare får vi veta
    att hon har dömts för snatteri.

  502. Så...

  503. Något har klickat. Här hade vi
    en kvinna som vi hade kunnat hjälpa-

  504. -om det hade klickat rätt.

  505. I ett annat ärende är det en hemlös
    kvinna som utnyttjas i prostitution.

  506. Hon var tvingats prostituera sig
    här i Sverige tidigare.

  507. Ett av våra certifierade boenden
    får tips om henne-

  508. -och låter henne bo där. Efter 30
    dagar har hon nu polisanmält saken.

  509. Vi får se hur det går.

  510. Det handlar i enorm utsträckning om
    att samhällets alla aktörer-

  511. -civila och statliga,
    klickar i varandra.

  512. Det är alltför vanligt att vi
    ser nån vi misstänker är utsatt.

  513. Vi kanske får ett namn och ålder,
    det kanske finns språkproblem.

  514. Hon känner sig stressad
    och återkommer aldrig.

  515. Har vi förvärrat hennes situation
    genom att försöka erbjuda hjälp?

  516. Så vi måste bygga nätverk,
    och där är ni alla jätteviktiga.

  517. Det här är jättesvårt.
    Vi måste hjälpas åt.

  518. Mariana använde häromkvällen
    ett ord jag sällan hör: solidaritet.

  519. Det är dags att visa solidaritet.
    Nu måste vi tyvärr avsluta.

  520. Men diskussionen fortsätter
    i kapprummet och kaféet.

  521. Text: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Europa, Juridik, Kriminologi, Människohandel, Rättsvetenskap, Straffrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.