Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Mobilisering för Europas romerDela
  1. Tur att det finns på papper.

  2. Kära kollegor, kära deltagare...

  3. Vid den här konferensen,
    organiserad i Göteborg...

  4. Det är en konferens som...

  5. Jag har starka känslor
    för att vara här.

  6. Jag uppskattar att jag blev inbjuden-

  7. -och jag vill hylla organisatörerna.

  8. Jag heter Vasile Burtea. Jag har
    jobbat inom utbildningsområdet.

  9. Jag är professor i sociologi och har
    jobbat på utbildningsdepartementet.

  10. Under min långa karriär
    har jag fokuserat på området romer.

  11. Liksom kollegor i Rumänien
    eller andra länder-

  12. -försöker jag
    vid de konferenser jag deltar i-

  13. -presentera så exakta
    och aktuella siffror som möjligt-

  14. -när det gäller romernas situation.

  15. På det sättet hoppas jag
    få bort misstänksamheten-

  16. -som ofta drabbar
    oss romska aktivister.

  17. Vi anklagas ofta för
    att vara subjektiva.

  18. Jag är övertygad om-

  19. -att inför
    administrativa institutioner-

  20. -och politiska maktkluster-

  21. -kan jag bryta igenom med de här
    siffrorna och den här statistiken-

  22. -för att förändra attityder.

  23. Utan effekten som uppstår
    när man är saklig-

  24. -och presenterar siffror så skulle...

  25. Då skulle de romska aktivisternas
    strävanden vara mindre värda-

  26. -i politikers ögon och i EU:s ögon.

  27. Den stora majoriteten projekt
    som finansieras av EU-

  28. -har drivits av organisationer-

  29. -som inte kommer från
    det romska civilsamhället.

  30. De kan ha goda avsikter-

  31. -kring det romska problemet.

  32. Även om de har inkluderat
    en eller två romer i projektet-

  33. -så har de vänt romerna ryggen
    när pengarna har tagit slut.

  34. Om man inte förstår
    hur viktigt det är-

  35. -med uthållighet i projekten-

  36. -får man inga framgångar på fältet.

  37. De regeringar och andra myndigheter-

  38. -som jobbar med romska frågor...

  39. ...som sätter upp
    strategier och politiska program...

  40. De uppskattar att...

  41. För dem är det viktigare att...

  42. De vill utstråla att de har ett
    intresse för det romska problemet-

  43. -men de vill inte
    få till en förändring i verkligheten.

  44. De har anställt en romsk "expert"
    inom de här strukturerna.

  45. Men de har inte gett den här personen
    makten att fatta beslut-

  46. -eller att påverka beslut.

  47. Personen har inte fått villkoren
    som krävs för att jobba effektivt.

  48. Personen kan inte kommunicera
    med ledaren för projektet.

  49. Romerna som har jobbat
    inom de här organisationerna-

  50. -har ignorerats
    och bara plockats fram vid behov.

  51. När EU-delegationer har kommit
    för att undersöka förhållandena-

  52. -har man använt de här romerna
    som alibi.

  53. De här experterna har förvandlats
    till personliga sekreterare.

  54. De tvingas skriva under rapporter-

  55. -som saknar verklighetsförankring.

  56. De tvingas säga offentligt
    att romernas situation är bra.

  57. Institutionerna som har skapats
    för romer-

  58. -har en budget som inte tillåter
    att man når sina mål.

  59. Det är mål som man har låtsats
    initiera för att hjälpa romer.

  60. Målen är för underdimensionerade
    för att åstadkomma en förändring.

  61. Rollen att övervaka projekt-

  62. -har förvandlats till att
    implementera projekt.

  63. Jag gissar att såna här förhållanden
    inte bara existerar i Rumänien-

  64. -utan finns i alla länder
    med en stor romsk befolkning.

  65. Jag vill inte slösa bort tid på att
    berätta om sånt ni redan känner till.

  66. I stället vill jag framföra
    ett enkelt förslag.

  67. För... Just det.

  68. Jag vill hjälpa de romska samhällena
    runtom i Europa.

  69. Jag vill skicka det här förslaget-

  70. -till våra kollegor
    på de nationella institutionerna-

  71. -men också till regeringar,
    borgmästarkontor och till EU.

  72. Jag föreslår för den här konferensen-

  73. -att vi tillsammans antar en plan.

  74. Jag kallar den för-

  75. -systemet för oberoende
    europeisk övervakning-

  76. -och informationsspridning-

  77. -kring de europeiska romernas
    sociala problem.

  78. Förslaget som professor Burtea
    presenterar-

  79. -vill han även
    skicka till EU-kommissionen.

  80. Som...

  81. Som ett budskap
    från den här konferensen.

  82. Vi vill uppmuntra EU-kommissionen
    att implementera det här systemet.

  83. Mot bakgrund av den riktning
    som regeringarna går i nu-

  84. -är det här förslaget
    centrerat kring fyra områden.

  85. Det handlar om utbildning,
    arbetstillfällen-

  86. -bostäder och hälsa.

  87. För Rumänien skulle det räcka
    med två personer-

  88. -en övervakare, och en assistent
    som väljs av övervakaren.

  89. Den här strukturen
    ska ha som skyldighet-

  90. -att månatligen informera om-

  91. -hur implementeringen går.

  92. De ska rapportera
    till respektive minister.

  93. Efter att...

  94. De ska jämföra statistiken
    med verkligheten på fältet-

  95. -både på landsbygd och i storstäder.

  96. Sen ska de diskutera det
    med det romska civilsamhället-

  97. -och därefter skicka vidare
    informationen till EU-kommissionen-

  98. -i en rapport
    varje månad eller varje kvartal.

  99. De här regelbundna rapporterna-

  100. -kommer att ge EU-kommissionen
    möjlighet att övervaka situationen-

  101. -och utvecklingen på de här områdena
    i varje land.

  102. Därmed kan EU-kommissionen
    väldigt snabbt-

  103. -gå in och ingripa-

  104. -om det visar sig
    att nåt land inte uppfyller målen-

  105. -och inte
    utvecklas tillräckligt snabbt.

  106. På samma sätt kan rapporterna
    bli ett verktyg för EU-kommissionen-

  107. -för att jämföra
    de olika länderna och deras framsteg.

  108. Jag har jobbat i tre år på
    utbildningsdepartementet i Rumänien-

  109. -och jag har 43 års erfarenhet av
    att vara i offentlig tjänst.

  110. Jag var rådgivare i romska frågor
    åt utbildningsministern.

  111. Under den tiden vägrade jag skriva
    under rapporter som skulle till EU.

  112. Rapporterna
    var fulla av felaktig statistik.

  113. Jag kunde inte stå för
    informationen i de rapporterna.

  114. Det fanns till exempel
    siffror från 90-talet-

  115. -när det inte ens fanns en enhet inom
    regeringen som arbetade med romer.

  116. Siffrorna var påhittade.

  117. Ett faktum
    som är extremt närvarande...

  118. Man generaliserar...

  119. ...data som...

  120. ...kan stödja utbildningslagen.

  121. Alla elever i hela landet som...

  122. ...som är romer
    och som ska ha fått hjälp.

  123. Förlåt, det blev inte bra.

  124. Den här typen av faktainsamling-

  125. -kan inte ta bort-

  126. -de utbildningsbrister som finns
    bland romer och andra grupper.

  127. Samtidigt så...

  128. De nationella
    övervakningsrapporterna...

  129. När de kommer direkt från källan,
    utan mellanhänder-

  130. -till EU-kommissionen, kan de
    visa på strukturer inom regeringen-

  131. -och hur man jobbar effektivt.

  132. De här rapporterna kan presentera-

  133. -realistisk data,
    som har verklighetsbakgrund-

  134. -och som specifikt
    handlar om den romska gruppen.

  135. Ur ett framtidsperspektiv
    kan de här rapporterna-

  136. -bidra till att stödja romer
    vid ett bra tillfälle.

  137. På en europeisk nivå
    antar man en strategi-

  138. -som på riktigt kan förbättra-

  139. -den romska minoritetens
    liv och situation-

  140. -i den europeiska unionen.

  141. Här vill jag inflika
    en kort parentes.

  142. Jag fick glädjen att ta del av det
    material som senare ska presenteras-

  143. -av tidigare ambassadören Mats Åberg.

  144. I materialet pratas det om
    nödvändigheten av övervakning.

  145. Och en förbättring av
    allmänhetens bild av romer.

  146. Att förändra bilden av romer sker
    inte genom bön, utan genom handling.

  147. Om regeringarna
    håller vad de har lovat-

  148. -och implementerar
    de strategier som finns-

  149. -förändras bilden automatiskt.

  150. Om romer kan komma till Sverige för
    att jobba i stället för att tigga-

  151. -eller om de kommer som turister
    för att ta del av museer och natur-

  152. -kommer bilden av dem
    att bli en annan än den är i dag.

  153. I sista hand
    kan de här rapporterna...

  154. ...bidra till en konsekvent-

  155. -och tydlig input till budgetarbetet.

  156. Det måste följa
    på de här rapporterna-

  157. -för att man
    ska kunna implementera strategier-

  158. -som verkligen förändrar
    för fattiga romer.

  159. I sammanfattning
    och som avslutning...

  160. Planen för att stimulera
    och inkludera romer på riktigt-

  161. -i de sammanhang där de lever,
    runtom i Europa...

  162. Den planen betyder att...

  163. EU-kommissionen bör introducera
    ett sånt här system-

  164. -för oberoende europeisk övervakning
    och informationsspridning...

  165. ...om de europeiska romernas
    situation.

  166. Det innebär några saker.

  167. Att man i varje land inom EU-

  168. -med en betydande romsk befolkning-

  169. -introducerar
    en struktur för övervakning.

  170. Den ska vara
    direkt underställd EU-kommissionen.

  171. Den ska bestå av minst två personer.

  172. En övervakare och minst en assistent,
    som väljs av övervakaren.

  173. Mandatet som varje övervaknings-
    struktur har gentemot kommissionen-

  174. -är att månatligen
    inrapportera data och information.

  175. Det ska komma
    från regeringsstrukturerna.

  176. Det ska kunna
    appliceras praktiskt och socialt-

  177. -för regeringarnas anställda-

  178. -och med hänsyn till det sociala
    inkluderandet av romska befolkningen.

  179. Kommissionen ska informeras om-

  180. -de regeringar
    som vägrar dela med sig av data-

  181. -eller som rapporterar in
    falska data.

  182. Att de nationella strukturerna
    får ett tydligt mandat-

  183. -att övervaka gentemot kommissionen.

  184. De ska även ha mandat
    att ute på fältet verifiera-

  185. -de data
    som regeringen slänger sig med-

  186. -både på landsbygden
    och i storstaden.

  187. Att man diskuterar
    den här statistiken-

  188. -och den information man samlar in,
    med det romska civilsamhället-

  189. -som jobbar inom
    vart och ett av de här fyra områdena.

  190. Att man skickar in
    en månatlig rapport-

  191. -som baseras på data man har samlat
    in och uppgifter som man har fått-

  192. -i dialog med romerna.

  193. Rapporterna ska avslutas med konkreta
    förslag och rekommendationer-

  194. -som syftar till-

  195. -att stimulera arbetet
    inom de fyra områdena:

  196. Utbildning, sysselsättning,
    bostäder och hälsa.

  197. Medlemmarna av
    de här nationella strukturerna-

  198. -har inte nödvändigtvis behov,
    annat än i undantagsfall-

  199. -av en särskild lokal att sitta i.

  200. De har därmed inte heller behov av-

  201. -utlägg för underhåll och liknande
    av en sån lokal.

  202. I stället kan övervakarna-

  203. -träffas var som helst och
    kommunicera via telefon och internet.

  204. Professorn vill föreslå
    för den här konferensen-

  205. -att vi tillsammans skickar
    ett förslag till EU-kommissionen-

  206. -i konferensens namn.

  207. Förslaget ska stödja
    genomförandet i praktiken.

  208. Förslaget kan modifieras.
    Kom gärna fram med egna förslag.

  209. Med de här orden
    vill Vasile Burtea tacka så mycket.

  210. Vi kan också säga
    att det finns tryckta kopior-

  211. -av dokumentet
    som professorn har sammanställt.

  212. Det finns för alla
    att ta del av här framme.

  213. -Tack så mycket.
    -Tack.

  214. Tack, Aron. - Tack, professorn.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mobilisering för Europas romer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Europa, Romer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.