Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Soraya Post om utsatta EU-medborgareDela
  1. Tack så mycket. Jag hörs?
    Jag hör mig själv också nu.

  2. Det var mäktigt,
    det som skedde här just nu.

  3. Det kändes mycket kärlek, värme,
    öppenhet och optimism.

  4. Jag hade inte tänkt börja så, men jag
    ska försöka sluta optimistiskt-

  5. -så att vi går härifrån med kärlek
    och glädje. Det hoppas jag vi får.

  6. För det finns en stor avsaknad
    av ödmjukhet och kärlek-

  7. -i vårt samhälle i dag.

  8. Jag tänkte att...

  9. Jag ska göra ett konstaterande
    som jag står för till hundra procent.

  10. Europa har varit och är-

  11. -en främlingsfientlig kontinent.

  12. Vi är i ett skede...

  13. Jag skulle vilja säga en ödestid
    där olika krafter möts.

  14. Och långt ifrån oss allihop.

  15. Det är typiskt romskt att säga så
    när man vill hålla borta nånting.

  16. De mörka krafterna som växer fram
    i Europa-

  17. -växer fram både på lokal, nationell
    och Europaparlamentsnivå.

  18. Det är skrämmande.

  19. Det är skrämmande att se och höra
    uttalanden från höga politiker.

  20. Det är skrämmande att höra människor
    på bussen, spårvagnen, kafeterian-

  21. -eller diskussioner vid middagsbordet
    om den här frågan.

  22. Det är skrämmande att den nationella
    samordnaren i Sverige inte är här.

  23. Det är stor skam. Det tycker jag
    talar sitt tydliga språk.

  24. Då kommer vi till det jag driver som
    parlamentariker i Europaparlamentet:

  25. Antiziganism.
    Varför heter det antiziganism?

  26. Vi ska ju inte säga zigenare.
    Vi ska säga romer.

  27. Det bygger på europeisk, typ 800 års-

  28. -konsensus och en avhumanisering-

  29. -av just romer som grupp.

  30. Romer anses inte lika mycket värda

  31. Samhällets olika aktörer-

  32. -författare, konstnärer, kyrka,
    politik, kungahus-

  33. -har gemensamt arbetat aktivt-

  34. -för att förminska romernas värde.

  35. Vilket gör att alla människor
    inte är medvetet antiziganistiska.

  36. Det finns stor
    omedveten antiziganism.

  37. Det har bildats en tradition.

  38. Jag har hört diskussionerna
    gällande människor som sitter-

  39. -och demonstrerar
    en fattigdom i Europa.

  40. De visar på en fattigdom-

  41. -som kanske inte vi priviligierade
    här uppe på kontinenten ser.

  42. Vi ser den nu, utanför ICA eller på
    spårvagnen, och kan inte hantera den.

  43. Många känner inget dåligt samvete-

  44. -"för de här människorna är vana
    att vara ute i kylan."

  45. "De fryser inte som jag."

  46. "De är inte vana att vara bofasta,
    så det är inte så farligt."

  47. "Vi kan inte sätta samma krav
    på leverne för dem, som jag kräver."

  48. Det underlättar mitt samvete hur jag
    ska agera gentemot dessa människor.

  49. Jag har hört föräldrar som säger:

  50. "Jag vet inte hur jag ska prata
    med mina barn om det här."

  51. Som förälder måste man säga:
    "Det är fattiga människor"-

  52. -"som har stått utanför samhället
    i 800 år. De är fattiga."

  53. Vi kan inte dölja sanningen för våra
    barn. Verkligheten kommer nån gång.

  54. Då är det bättre
    att kunna ta diskussionen.

  55. Varför antiziganism?

  56. Det bygger på en stereotypbild
    i Sverige sen 500 år-

  57. -att zigenare ser ut, tänker
    och beter sig på ett visst sätt.

  58. Eftersom det förhåller sig så tycker
    jag att ordet antiziganism är rätt.

  59. Jag hoppas, nu när det är mer utbrett
    att använda ordet "rom"-

  60. -att det inte ska finnas
    nån antiromanism i framtiden.

  61. Vad gör jag då i Europa,
    i parlamentet?

  62. Jag fick igenom en resolution
    förra året.

  63. Förr var jag aktivist och startade
    internationella organisationer.

  64. En som har haft ett
    partnerskapskontrakt med Europarådet.

  65. Under de 20-30 åren har jag försökt
    prata om roten, om antiziganism-

  66. -med kommissionen, parlamentet,
    Europeiska rådet, Europarådet.

  67. Ingen ville använda begreppet.
    Man ville inte erkänna.

  68. Men förra året antogs
    resolutionen av Europaparlamentet.

  69. Man erkänner antiziganism som en
    särskild rasism riktad mot romer.

  70. I samma resolution erkänner man också
    en minnesdag för romernas holocaust.

  71. Det är viktigt att det heter
    "holocaust" och inte "genocide".

  72. Det var en stor lobby
    mot själva ordet "holocaust".

  73. Man ville ha "genocide".

  74. I resolutionens rubrik
    står det "genocide"-

  75. -men i de två viktigaste punkterna
    kunde jag inte vika mig.

  76. Jag ville ha det romska ordet.
    Det var stort motstånd.

  77. Jag vill använda "holocaust"-

  78. -för att inte ha olika definitioner
    för ett och samma brott.

  79. Det var samma förövare, samma period
    och man betedde sig likadant.

  80. Den antogs i parlamentet-

  81. -och det skapades en ny plattform
    för aktivister.

  82. För mig som parlamentariker
    att prata om den här frågan.

  83. Romernas holocaust började man prata
    om tidigt 80-tal.

  84. Alltså 40 år senare.

  85. År 2000 fick vi en paviljong
    i Auschwitz-

  86. -som är tillägnad romerna.

  87. En person sitter i styrelsen
    för Auschwitz-Birkenau.

  88. 2012 fick vi en minnesplats,
    jättefint-

  89. -i Berlin, vid Brandenburger Tor.
    Väldigt, väldigt fint.

  90. Men det har gått många år. De flesta
    romska offren från den hemska tiden-

  91. -har inte fått den naturliga
    personersättningen-

  92. -som man ska ha
    som offer för förintelsen.

  93. Men att resolutionen antogs
    innebär inte att allt är bra.

  94. Nu handlar det om att medlemsstaterna
    ska ta till sig detta.

  95. Fyra stater inom EU har gjort det.

  96. Polen, Kroatien, Tyskland...

  97. Nu glömde jag det fjärde.
    Det kanske bara är tre.

  98. Så jag jobbar vidare på att
    medlemsstaterna ska ta...

  99. Sverige har erkänt antiziganism-

  100. -för vi har haft en kommission
    mot antiziganism.

  101. På söndag åker jag till Bratislava.
    Slovakien är ordförande i EU nu.

  102. De kommer att ha
    en tvådagarskonferens-

  103. -med fokus på romska ungdomar.

  104. För att pressa på det slovakiska
    ordförandeskapet-

  105. -har jag skrivit förslag,
    både på eget initiativ-

  106. -och i samarbete med olika
    frivilligorganisationer.

  107. Slovakien har sagt att de vill ha med
    nåt om romer i sina rådsslutsatser-

  108. -som är vägledande för unionen.

  109. En sak som jag ville ha med-

  110. -är att den romska frågan måste ligga
    på Europeiska rådets agenda.

  111. Att det ska finnas kontinuitet.

  112. Så att det inte blir "Nu är vi snälla
    och lyfter det här".

  113. Man ska försöka ha en kontinuitet.
    Jag hoppas att det kommer med.

  114. Bristen på politisk vilja på lokal,
    nationell och europeisk nivå-

  115. -är fortfarande utbredd. Sa jag
    ovilja? Jag menade så i alla fall.

  116. EU har haft andra stora utmaningar-

  117. -som av naturliga skäl har gått före
    i prioriteringsordningen-

  118. -men när 10-15 miljoner människor
    lever under fattigdomsgränsen-

  119. -måste det prioriteras.

  120. Mats nämnde förut
    pelaren för sociala frågor.

  121. Där har vi också lagt in
    en hel del saker.

  122. En annan sak som har varit viktig
    att lyfta...

  123. Jag har haft ett möte med förste
    vice ordförande Frans Timmermans.

  124. Vi vill ha en hög representant
    för romska frågor.

  125. Det finns en sån position inom EU
    när det gäller trafficking-

  126. -så det är inget
    som skulle vara helt nytt.

  127. På kommissionens första colloquium
    för mänskliga rättigheter förra året-

  128. -handlade det antisemitism
    och islamofobi.

  129. Det skulle ha varit antiziganism-

  130. -men i och med terrordåden i Paris
    blev det islamofobi.

  131. Då sa Frans Timmermans
    att han ska ha-

  132. -en koordinator som jobbar mot
    antisemitism, och en mot islamofobi.

  133. Men de har inget kabinett,
    ingen extrapersonal för det här.

  134. Varför fick inte vi en koordinator?
    Vi anser frågan vara än mer komplex.

  135. Vi vill ha en high representative.

  136. Och det var det.

  137. Sen har vi lämnat förslag
    till medlemsstaterna-

  138. -att de också behöver ha
    en rådgivare, samordnare-

  139. -i romska frågor,
    generellt i medlemsstaterna.

  140. I senaste rapporten från-

  141. -EU:s revisionsbyrå har man tittat
    på alla budgetar som har gått ut-

  142. -och vad de har gjort för nytta.

  143. En hel del pengar har gått ut,
    men så här lite har nått målgruppen.

  144. Det revisionsrätten nu tycker att man
    bör göra inför nästa sjuårsperiod-

  145. -är att öronmärka pengar-

  146. -visa på hur mycket budget
    man själv vill satsa.

  147. Man vill ha en handlingsplan
    för de nationella strategierna.

  148. Man vet inte alls
    hur man ska jobba mot antiziganism.

  149. Så det är en del bra grejer på gång,
    men allting tar lite tid.

  150. Jag känner mig ödmjuk att stå inför
    er för ni gör ett fantastiskt arbete.

  151. Det är stor skam att så stort ansvar
    lämnas på den ideella verksamheten.

  152. Det här är ingen ideell angelägenhet.

  153. Statliga och kommunala representanter
    bör ta detta på allvar.

  154. Tyvärr ser vi inte det.

  155. Vi får fortsätta. Jag fortsätter med
    mitt arbete och ni med ert.

  156. Vi får stötta varandra.

  157. I dag finns inte full politisk vilja,
    inte statlig och kommunal kraft-

  158. -för att ta i det här på allvar.

  159. Det är bara att ge en eloge till de
    kommuner som gör såna här bra saker.

  160. För det handlar inte om romer, bara.

  161. Det är inget romskt problem,
    det är ett samhällspolitiskt problem.

  162. Det vi gör här nu handlar om vad det
    är för samhälle vi vill leva i.

  163. Det handlar inte om
    romernas utsatthet-

  164. -utan om vad vi vill ha för klimat
    i vårt samhälle överhuvudtaget.

  165. Jag tänker på att de här krafterna
    som växer sig starka-

  166. -är väldigt synliga och hörs i media.

  167. Vi måste göra oss mer synliga-

  168. -och göra klart att det här är
    alla människors angelägenhet.

  169. Och ansvar. Med privilegium
    följer också ett ansvar.

  170. Så jag vill uppmana alla...
    även fast ni alla redan är frälsta-

  171. -men det kan finnas ett arbete
    att gå ut.

  172. Man får inte bli frustrerad
    och ställa nån mot väggen.

  173. Många människor vet nog bara inte hur
    man ska göra, eller vad man kan göra.

  174. Vi ska bara fortsätta
    och visa att det där är fel.

  175. Det rätta är att bry sig om,
    visa medmänsklighet och tycka om.

  176. Jag var inte i Almedalen i år, men
    jag såg lite av partiledarsamtalen.

  177. Alla pratade om svenska värderingar.

  178. Vad är svenska värderingar?

  179. Värst av dem var Busch,
    med svenska flaggan bakom sig.

  180. Sen kom det människor på duken.

  181. För mig var det som att se-

  182. -Goebbels propagandastrategi
    från 30-talet.

  183. Vi får vara vaksamma när vi pratar
    och tänker-

  184. -hur det kan te sig i framtiden,
    och hur språket förändras.

  185. Och vad språk och uttryck
    kan föra med sig.

  186. Det är viktigt att vi fortsätter
    att stå upp och bryr oss.

  187. I augusti var jag med svenska kyrkans
    Göteborgsstift i Rumänien.

  188. Sista veckan i augusti.

  189. Vi reste runt.

  190. Vi mötte ortodoxa kyrkans överhuvud
    i Bukarest.

  191. Vi var i ett Franciskanerkloster
    i Moldovaregionen.

  192. Vi var Buzau, varifrån många av våra
    vänner i Borås och Göteborg kommer.

  193. Det var en kvinna med,
    som hade varit där för ett år sen-

  194. -som såg skillnaden, hur mycket den
    lilla slanten i muggen hade gjort.

  195. Det var inga organisationer,
    jag ska inte nämna några namn.

  196. Det var alltså människor
    med handlingskraft-

  197. -som tagit sig från sina miljöer hit.

  198. De har suttit under svåra miljöer
    och fått ihop lite pengar.

  199. De har skickat hem dem
    och satt plåttak på de här skjulen.

  200. De hade en gemensam vattenbrunn.
    En stod och målade.

  201. Det sprang omkring barn med
    IFK-tröjor, eller BK Häcken.

  202. Man såg så mycket. Man såg hur mycket
    pengarna i muggen gjorde.

  203. De går inte till massa annat,
    som folk inbillar sig-

  204. -utan de går till att bygga
    en egen infrastruktur.

  205. Det var en häftig resa.

  206. Jag vet inte om Sara Ivarsson
    är kvar, från Göteborgs stift?

  207. Det blev en väckarklocka
    för många som tänkte-

  208. -att det är bättre att skänka till
    Hjärta till Hjärta.

  209. Jag tycker att det är bäst
    att ge direkt till personerna.

  210. Vi ska inte ha förmyndarattityd, för
    det handlar om enskilda människor.

  211. Enskilda människor
    som har visat sån handlingskraft-

  212. -att ta sig därifrån och hit
    under såna omständigheter-

  213. -för att deras barn ska få kläder
    för att gå till skolan-

  214. -om de får komma in i skolan.

  215. Att deras barn ska få råd att skaffa
    penna och papper för att gå i skolan.

  216. Jag var på ett annat ställe i våras
    där romerna bodde på en soptipp-

  217. -tillsammans med en massa gatuhundar.

  218. Det bodde 200 familjer där.

  219. Inga faciliteter överhuvudtaget.

  220. I augusti besökte vi också
    staden Roman i Moldavien.

  221. En av munkarna skulle visa oss
    en bosättning.

  222. Det var fyra längor kostallar.

  223. Det första jag såg var Auschwitz,
    såna där baracker. Det var min bild.

  224. Vi kom dit och det visade sig vara
    fyra kostallar för 800 kor.

  225. Man hade tömt ut korna och placerat
    900 romer där, utan faciliteter.

  226. Det här är 2016. Men det är inte bara
    Rumänien och Bulgarien.

  227. Det är Slovakien, Ungern,
    Tjeckien, Grekland.

  228. I Italien finns det jättemånga romer
    som är statslösa.

  229. Som är "resterna" från ett Balkankrig
    där ingen tar nåt ansvar.

  230. De existerar inte.
    I Rumänien har man börjat ge dem ID.

  231. De flesta har väl ID, men det är
    flera hundra tusen som inte har ID.

  232. De har inte rätt till nåt.
    Man får inte föda barn på sjukhus.

  233. Man existerar inte.

  234. Vad kan vi i Sverige göra?

  235. Vi kan skriva samarbetsavtal
    med Rumänien och Bulgarien-

  236. -men vi kan inte peka finger
    mot stater med nationell suveränitet.

  237. När man i avtalet inte ens vågar
    skriva ordet "romer"...

  238. Det kanske är tyst diplomati.

  239. Men som Mats sa, det handlar om
    jämställdhet, basrättigheter.

  240. Vi vet vad det handlar om.

  241. Vi på EU-nivå gör vad vi kan, och
    Rumänien försöker satsa pengar nu.

  242. Man har anställt en statssekreterare
    som är rom.

  243. Man har börjat det här med
    att ge legitimation.

  244. Hälsokortet som alla pratar om
    kostar pengar i Rumänien.

  245. Har man inget arbete kan man inte få
    ett sånt kort.

  246. Det finns många hinder på vägen,
    men vad kan vi göra i Sverige?

  247. Vi ska visa medmänsklighet
    och visa att i vårt land-

  248. -respekterar vi konventionerna,
    och de mänskliga rättigheterna.

  249. Det är ett verktyg för att behålla
    vår demokrati, vår värdighet.

  250. Det är avgörande när Marine Le Pen
    sitter i Europaparlamentet.

  251. När UKIP får till en Brexit.

  252. I går slogs två UKIP-medlemmar i
    parlamentet. En hamnade på sjukhus.

  253. Vi riskerar att Österrike
    får en högerextrem president.

  254. Han kampanjade med en pistol. En sån
    Glock som man hade under nazitiden.

  255. Jag skulle kunna fortsätta,
    men jag tänkte avsluta lite positivt.

  256. Ja...

  257. Det finns initiativ lite runt om.

  258. Romer fryser lika mycket som andra.

  259. Romer vill absolut vara bofasta.

  260. Romska föräldrar vill att deras barn
    ska gå i skolan-

  261. -och vara friska, mätta och klädda.

  262. Glöm det gamla som försökte tala om
    vad vi vill och inte vill.

  263. Jag har berättat min historia
    så många gånger-

  264. -men under alla år som jag har bjudit
    på det mest personliga och privata-

  265. -för att öppna medvetenhet...
    som kostar på...

  266. Jag exponerade mig själv, min mamma
    och många.

  267. Sen när polisregistret kom
    var jag så ledsen-

  268. -för allt jag hade lämnat ut
    ledde inte till nånting.

  269. Och nu går vår minister Ardalan ut
    och vill förbjuda tiggeri.

  270. Jag träffade honom nyligen och
    frågade om det dumma förslaget.

  271. Jag bad om bättre, konkreta förslag.

  272. Han svarade att det inte blir
    nåt förbud mot tiggeri.

  273. Men man skulle titta på modellen
    med anmälningsplikt.

  274. Hur klarar man det
    utan ett etniskt register?

  275. Så vi får vara uppmärksamma.

  276. "Tur, det blev inget förbud
    mot tiggeri."

  277. Men vad smyger man in istället?

  278. För det där var bara en blänkare,
    och då låter det här bättre.

  279. Men risken är att människor
    kommer att bli registrerade igen.

  280. Ja, ni förstår själva.

  281. Det är skrämmande saker som händer,
    så vi måste bli mer uppmärksamma.

  282. Vi ser nu hur politiken, och det
    politiska språket, har förändrats.

  283. Det har smugit sig in
    och vi har inte reagerat i tid.

  284. Nu är det tid att göra det.

  285. Annars kommer vi att stänga
    fler gränser-

  286. -och bli mer isolerade i vår
    uppfattning hur vi möter människor.

  287. De mörka krafterna har stor påverkan
    på politiken.

  288. Sen om den politiken sker under
    Socialdemokraterna eller Liberalerna-

  289. -spelar ingen roll.

  290. Det är mörkt i alla fall,
    och det är inte...

  291. Det är väl nationalistiskt.
    Och då är jag snäll.

  292. Vi går vidare, och jag ger mitt ord
    att jag kommer att göra allt jag kan-

  293. -som förtroendevald.

  294. Jag är ödmjukt inför det förtroendet
    och gör det med största ansvar.

  295. Jag är dock bara en person,
    och har tre medarbetare.

  296. Aaron Israelson,
    Linda Hiltmann från Fi-

  297. -och Rita Fober från Ungern-

  298. -som tidigare har jobbat med Ungerns
    jämställdhets- och utrikesminister.

  299. Vi försöker vara på alla de
    olika ställen det går att vara på.

  300. Men jag har inte bara romska frågan
    på mitt bord.

  301. Jag har varit i Colombia
    och övervakat folkomröstningen där.

  302. Tyvärr vann nej-sidan,
    med liten marginal.

  303. Så det är oroligt runt om i världen
    och det påverkar oss.

  304. Därför är det viktigt att vi sätter
    agendan för samhällsklimatet.

  305. Vi kan påverka. Jag minns när Mats
    var ambassadör i Europarådet.

  306. En sån tuff ambassadör.

  307. Han var med och drev igenom
    nåt historiskt.

  308. Vi skrev ett partnerskapskontrakt
    med Europarådet.

  309. Generalsekreteraren var Terry Davis.
    Det var helt otroligt.

  310. Sen flyttade du till Rumänien,
    så då blev du väl värre.

  311. Nu här hemma har du blivit
    ännu värre.

  312. Vi behöver de krafterna
    på de olika nivåerna.

  313. Det ska vara romsk delaktighet, men
    ansvaret ska inte ligga på romerna.

  314. Det ska vara allas angelägenhet
    att ingen blir orättvist behandlad.

  315. Alla är lika mycket värda.
    Det är grundpunkten för allt.

  316. Jag kämpar även för funktionshindrade
    och mot våld mot kvinnor.

  317. I januari ska jag tala om våld mot
    kvinnor med funktionsnedsättning.

  318. Då tänkte jag på Jans berättelse
    om en blind kvinna.

  319. En man utsatte henne för våld genom
    att möblera om hemma varje vecka.

  320. Så alla frågor som rör
    mänskliga rättigheter...

  321. Jag pratar inte om svaga grupper,
    utan om svaga strukturer.

  322. Det är vår uppgift att se till
    att det finns plats för alla. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Förföljelse av romer, Romer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.