Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning : Skatteflykt och effekter på folkhushålletDela
  1. Jag heter Lennart Wittberg
    och jobbar på Skatteverket-

  2. -med hur man skapar en vilja att
    följa regler och bygger förtroende.

  3. Jag ska prata om effekter av skatte-
    flykt utifrån det s.k. skattefelet.

  4. Jag ska berätta vad det är
    och vad det ger för skador.

  5. Skattefelet är skillnaden
    mellan en teoretisk, riktig skatt-

  6. -det vi skulle få in om alla gjorde
    rätt - och det som faktiskt betalas.

  7. Skillnaden däremellan är skattefelet.

  8. Det består av både oavsiktliga fel
    och skattefusk.

  9. Vi mätte skattefelet senast 2007,
    så vi har inga siffror för i dag-

  10. -men det uppgår enligt mätningen 2007
    till 133 miljarder.

  11. Ungefär 9 %
    av den teoretiskt riktiga skatten.

  12. -Kan du upprepa siffran?
    -133 miljarder.

  13. Det är ganska mycket pengar.

  14. Vi har ingen ny mätning,
    men vi håller på med en.

  15. Sen 2007 har vi tittat på
    hur det har förändrats.

  16. Inte storleken - riktningen.

  17. Vi vågar påstå att skattefelet
    de senaste åren har minskat.

  18. Man måste komma ihåg det.

  19. Fel och fusk har inte ökat,
    men det är fortfarande mycket pengar.

  20. Om man utgår
    från de här 133 miljarderna...

  21. Journalister beskriver det
    genom att omsätta:

  22. "Det är så här många sjuksköterskor
    eller så här mycket försvar."

  23. Det är egentligen inte korrekt.

  24. Nu när ni har antecknat beloppet
    så ber jag er att glömma det.

  25. Det är inte så relevant.

  26. Dels är beloppet något annat,
    och skadorna handlar om mycket mer.

  27. Beloppet är osäkert. Vi försöker
    mäta något som människor vill dölja.

  28. Mätningen blir per definition osäker.
    Det är mycket gissningar.

  29. När man mäter skattefelet
    måste man göra antaganden.

  30. Vi fryser världen och säger:
    "Hur mycket fel är det?"

  31. Då kan man få fram en uppgift,
    men ekonomin fungerar ju inte så.

  32. Ska man bedöma skadan måste man se
    vad som skulle hänt annars.

  33. Tänk er en person
    som ska köpa svarta tjänster.

  34. Någon som ska bygga om sitt kök.

  35. Det finns ett fusk där -
    ett skattefel.

  36. Men om personen i stället
    skulle ha betalat rätt skatt-

  37. -så skulle priset ha varit högre.

  38. Det kanske skulle innebära att
    personen inte hade råd och avstod.

  39. Vad hade personen gjort då?

  40. Inget alls? Då försvinner felet,
    men också skatteintäkter.

  41. Personen kanske köper något billigare
    - en tv.

  42. Det ger andra skatteintäkter.

  43. Personen kanske har råd och
    tar det vitt, men det blir dyrare.

  44. Det ger skatteintäkter, men
    personen får avstå annan konsumtion.

  45. Personen skulle kanske
    köpa en tv också, men har inte råd.

  46. Då minskar skatteintäkterna.

  47. Vad det blir om man betalar rätt
    skatt är nästan omöjligt att säga.

  48. Det är viktigt att komma ihåg att
    skattefelet är en teoretisk siffra.

  49. Det är inte det här belopps...
    Skadan är inte samma sak som felet.

  50. Vad är då skadan?

  51. En skada som är viktig är det här:
    Om det ändå finns skattefusk-

  52. -kan man säga att vad man kan göra
    för att kompensera för det här-

  53. -är att höja skatten.

  54. Staten kan delvis,
    beroende på hur mycket fusk det är...

  55. Man kan inte höja obegränsat,
    men till viss del kan man kompensera.

  56. Man får in det som behövs,
    men skadan av det-

  57. -är att det blir en icke avsedd
    omfördelning av skattebördan.

  58. Man kan tycka vad man vill
    om omfördelning-

  59. -men det blir en annan omfördelning
    än den tänkta.

  60. Det kan man se som en skada.

  61. En annan skada är att det påverkar
    den ekonomiska tillväxten.

  62. Vi vet genom studier och erfarenhet-

  63. -att svarta företag
    är mindre produktiva än vita.

  64. Man kan konkurrera genom att
    vara duktig eller genom att fuska.

  65. Därför är svarta företag mindre
    produktiva och ger lägre tillväxt.

  66. Det är också ett hinder för att växa.

  67. Vi ser oredovisade intäkter
    framför allt i små företag.

  68. Med stora företag
    är det mer avancerad skatteplanering.

  69. För att fuska med svarta löner
    måste man vara rätt liten.

  70. Annars upptäcks det.
    Man måste blanda in så många.

  71. Det är visselblåsare och banker, och
    myndigheterna blir mer intresserade.

  72. Det finns ett automatiskt hinder
    för tillväxt om man skattefuskar.

  73. Det gör att skattefusk
    leder till lägre tillväxt.

  74. Skattefusk påverkar också
    allokeringen av resurser i samhället.

  75. Kapital och människor dras till
    de områden som ger bäst avkastning.

  76. Om någon sektor fuskar
    så dras kapital och människor dit-

  77. -som kanske inte
    hade gjort det annars.

  78. Resurserna hamnar inte där de gör
    mest nytta, vilket hämmar tillväxten.

  79. Det är en skada, men
    det finns en kanske ännu viktigare.

  80. Den hänger ihop
    med det Bo Rothstein sa.

  81. Skattefusk skadar tilliten
    till samhället och mellan människor.

  82. De flesta är beredda att betala skatt
    så länge alla andra gör det.

  83. Det var det Bo Rothstein sa.

  84. Då är det viktigt att man upplever
    att andra betalar rätt skatt.

  85. Sprider sig uppfattningen
    att andra fuskar-

  86. -det behöver inte ens vara sant-

  87. -blir man mer benägen
    att göra det själv.

  88. Man tappar tilliten
    till andra människor och samhället.

  89. Tilliten till Skatteverket och dem
    som ser till att reglerna fungerar-

  90. -är väldigt viktig
    för viljan att göra rätt.

  91. Märker man att myndigheten inte får
    andra att betala tappar man tilliten.

  92. Det blir en negativ spiral.
    Man litar inte på myndigheten-

  93. -och på att andra gör rätt.
    Varför ska man då själv göra rätt?

  94. Man fuskar, och då uppfattar
    ännu fler att det är mycket fusk.

  95. Tilliten minskar gradvis,
    och det är väldigt allvarligt.

  96. Långsiktigt är det
    den allvarligaste skadan.

  97. På sikt leder det förmodligen
    till mer fusk.

  98. Därför är det så viktigt att vi
    klarar av att hantera skattefusk-

  99. -men på ett sådant sätt
    att man bygger tillit-

  100. -till oss på Skatteverket eller
    de myndigheter som hanterar det här.

  101. Det är vår utgångspunkt
    när vi designar strategier-

  102. -för att komma åt
    skattefusk och skattefel.

  103. Det måste vara enkelt att göra rätt,
    men det räcker inte.

  104. Vi måste också ha
    en trovärdig kontroll-

  105. -som kan visa
    att fusk inte lönar sig.

  106. Det är viktigt hur man kontrollerar
    och i vilket syfte.

  107. Kontrollen är viktig,
    men inte för att skrämma till lydnad.

  108. Det fungerar inte på sikt.

  109. Man kan skrämma folk till att göra
    vissa saker, men de vill det inte.

  110. Det är viljan
    som är långsiktigt hållbar.

  111. Vi måste kontrollera så att vi
    bygger en vilja att göra rätt.

  112. Kontrollens syfte
    är att stärka sociala normer.

  113. Sociala normer
    handlar om vad andra gör.

  114. "Hur upplever jag
    att andra gör och tänker?"

  115. Kan vi genom kontroll visa
    att de flesta gör rätt-

  116. -vilket faktiskt är sant...

  117. 133 miljarder.

  118. Det finns fusk, men internationellt
    sett är det faktiskt ganska lågt.

  119. De flesta i Sverige betalar rätt
    skatt. Det är viktig information.

  120. Fuskarna hittar vi sannolikt,
    och det är syftet med kontrollen.

  121. Inte att hota: "Gör rätt,
    annars händer något hemskt."

  122. Det minskar viljan att göra rätt.

  123. Det handlar om att skapa tillit.
    Att visa att andra gör rätt-

  124. -och att vi kan hantera fel och fusk.
    Det har med normer att göra.

  125. Vi påverkar sociala normer,
    vilket påverkar personliga normer.

  126. Det är mina egna etiska värderingar.

  127. Det är det Bo Rothstein pratade om
    och det vi försöker göra.

  128. Att bygga normer i samhället.

  129. Vi påverkar sociala normer
    och stärker de personliga.

  130. Därmed så är det här en etisk fråga.

  131. -Hur ligger jag till med tiden?
    -3 minuter och 42 sekunder kvar.

  132. Jättebra.

  133. Då ska jag göra
    en kort sammanfattning av det här.

  134. Skadan av skattefusk är något annat
    än den beloppsmässiga storleken.

  135. Man ska inte förringa beloppen,
    men skadan är större-

  136. -och man måste tänka
    på både kort och lång sikt.

  137. Det är inte främst pengar.

  138. Det påverkar tillväxt
    och skatteintäkter-

  139. -men också viljan att göra rätt,
    som är väldigt viktig.

  140. Jag tänkte inte dra ut på det här.

  141. -Jag kanske kan sluta lite tidigare.
    -Det går bra. Tack så mycket.

  142. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Finansrätt, Finansväsen, Nationalekonomi, Skatteflykt, Skatter, Statshushållning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Etik i samisk forskning

Anna-Lill Ledman, historie- och genusforskare vid Centrum för samisk forskning (Cesam), drar en rad exempel på hur god och dålig forskning kan se ut. Från Lars Thomasson-symposiet på Samiska veckan. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Frivilligorganisationer bryter ny mark

Vilken roll spelar frivilligorganisationer för Kinas politiska och sociala utveckling? Vad vill den kinesiska staten med dessa organisationer? De icke-statliga organisationerna har ökat kraftigt i Kina. Besök hos organisationer som arbetar med utsatta migrantarbetare, autistiska barn och driver rättighetsfrågor för homosexuella, prostituerade och narkomaner.

Fråga oss