Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning : Den tunna hinnanDela
  1. Den första frågan som alltid ställs-

  2. -efter katastroferna,
    efter folkmorden, är:

  3. Hur var det här egentligen möjligt?

  4. Vad var det som kunde få människor
    att delta-

  5. -i utrotningar-

  6. -i folkmord?

  7. Vad var det för processer,
    som möjliggjorde det här?

  8. Vi har ägnat mycket forskning åt
    att försöka förstå-

  9. -varför och hur det här
    egentligen är möjligt.

  10. Men vi har inte ägnat
    särskilt mycket tid och forskning åt-

  11. -att fundera på de individer,
    som sa nej-

  12. -eller de individer,
    som inifrån byråkratiska system-

  13. -försökte förhala-

  14. -det oundvikliga-

  15. -försökte rädda grupper-

  16. -genom att använda byråkratin till
    att göra det.

  17. Efter andra världskriget
    skapades också-

  18. -väldigt snabbt
    en sorts föreställning om-

  19. -att det som hade skett
    var ett utslag av...

  20. ...att de onda hade tagit över,
    ett utslag av en stat i sammanbrott-

  21. -ett utslag
    av en specifik grupp individer-

  22. -som väldigt kraftigt demoniserades.

  23. De blev en sorts sinnebild
    av psykopaterna, de galna-

  24. -som hade tagit makten.

  25. I populärkulturen kan man se
    den här bilden väldigt tydligt-

  26. -i alla de här filmerna,
    som vi alla har sett.

  27. De tyska SS-männen-

  28. -framställs som dumma-

  29. -som obildade, som okunniga-

  30. -som barbarer
    i illasittande uniformer.

  31. Fram tills att de vältränade,
    vältrimmade allierade soldaterna-

  32. -räddar mänskligheten.

  33. Verkligheten ser naturligtvis
    inte ut så.

  34. Förintelsen var också slutprodukten
    av en lång, lång väg-

  35. -av små steg-

  36. -små byråkratiska steg,
    som möjliggjorde det här.

  37. När vi gör jämförelser historiskt-

  38. -sägs det väldigt ofta
    att man aldrig kan jämföra-

  39. -med Förintelsen, att man
    aldrig kan jämföra med Rwanda-

  40. -eller att man aldrig jämföra med
    kommunismens brott och så vidare.

  41. Men man jämför med slutresultatet,
    med vad som sker efter den punkt-

  42. -där det inte längre
    existerar nån väg tillbaka.

  43. Det är inte där
    vi ska göra några jämförelser-

  44. -utan vi ska göra jämförelserna
    med de små steg-

  45. -som ledde in på den här vägen.
    De steg som kan tas-

  46. -och som under specifika,
    historiska förhållanden kan leda-

  47. -till katastrofen.

  48. Tidigt efter andra världskriget
    inleddes olika forskningsprojekt-

  49. -där man försökte förstå det här.

  50. En av de böcker, som är lite
    bortglömd, är "Licensed mass murder"-

  51. -av Henry V. Dicks.
    Den bygger på alla de intervjuer-

  52. -som gjordes med dömda...

  53. ...på alla nivåer
    i efterkrigsförbrytarprocessen.

  54. Det var ett gigantiskt,
    brittiskt forskningsprojekt-

  55. -där man försökte förstå. Det är
    ett forskningsprojekt som genererade-

  56. -en stor mängd bortglömda böcker.

  57. Det är också där som man för
    första gången försöker kartlägga-

  58. -folkmordet på romerna, men också
    försöker förstå alla processer.

  59. Intervjuerna med gärningsmännen
    mynnade just ut i en annan bok-

  60. -och där beskrivs väldigt tydligt
    de olika kategorierna.

  61. Det slås tidigt fast
    att av de som deltog i Förintelsen...

  62. ...i alla dimensioner och nivåer-

  63. -var en ofantligt
    liten del människor-

  64. -som på nåt sätt skulle kunna sägas
    ha nån form av medicinsk diagnos.

  65. Det var inte de här psykopaterna...

  66. ...utan helt vanliga människor.

  67. Helt vanliga människor-

  68. -som också...

  69. Det är bland annat
    en intervjuserie med de-

  70. -som deltog i medicinska experiment-

  71. -men också i dödandet av de fångar,
    som hade utsatts för det.

  72. Det är ett dödande som fortsatte
    ända fram till det att de allierade-

  73. -var nån kilometer
    ifrån den anstalten...

  74. ...de befann sig på.

  75. Det sista man gör innan man
    kapitulerar är att döda alla fångar.

  76. Det är också så
    att Förintelsens maskineri...

  77. ...är i kraft ända fram till slutet.

  78. Det fortsätter trots att kriget
    i praktiken håller på att förloras.

  79. Den största operationen är
    förintelsen av de ungerska judarna...

  80. ...hösten/vintern 1944.

  81. Varför gör man det?

  82. Varför dirigerar man trupper
    och avsätter resurser till det här?

  83. Man gör det därför
    att man har föreställningen om-

  84. -att judarna är krigets huvudfiende.

  85. I den föreställningen
    blir det fullkomligt logiskt.

  86. Om de är mänsklighetens huvudfiende,
    krigets huvudfiende-

  87. -är det naturligtvis
    en självklar logik att fortsätta...

  88. ...ända fram till slutet.

  89. Vad som har skett,
    och vad som möjliggör allt det här...

  90. ...är...

  91. Jag tror, efter alla år av studier-

  92. -och också av allt
    som har kommit under senare år...

  93. ...att det som tidigare var, för att
    tala i de termer vi talar i i dag-

  94. -den moderna terminologin,
    det politiskt inkorrekta-

  95. -blev det politiskt korrekta.

  96. Allt det här
    är naturligtvis utbytbart.

  97. Det politiskt inkorrekta
    kan bli det politiskt korrekta...

  98. ...om...allt förändras...

  99. ...om värdesystemen byter plats.

  100. Förintelsen
    eller folkmordet i Rwanda...

  101. ...eller i Jugoslavien,
    äger inte rum eller motiveras av hat-

  102. -det motiveras av kärlek.

  103. Det motiveras av att det är
    en för mänskligheten nödvändig-

  104. -och absolut tvingande plikt.

  105. Det politiskt korrekta.

  106. Nånting som måste ske...

  107. ...av kärlek till folket,
    till rasen, till nationen-

  108. -och mänskligheten som sådan.

  109. Däri ligger också en av nycklarna
    till att förstå de här processerna.

  110. Och ingen har uttryckt det här
    mer skrämmande än Heinrich Himmler-

  111. -i sitt tal till SS-männen i Posen.

  112. Han säger att de har att utföra...

  113. ...en betungande men nödvändig plikt
    för mänsklighetens bästa.

  114. De ska utföra den,
    och de har utfört den-

  115. -fram till
    att han håller det här talet.

  116. Det ska göras med medmänsklighet
    och anständighet i behåll.

  117. Det är därför systemet måste vara så
    ofantligt byråkratiskt konstruerat-

  118. -och administrerat.

  119. Det handlar inte-

  120. -om ett "besinningslöst" dödande-

  121. -utan om ett institutionaliserat
    och byråkratiserat dödande.

  122. Och det handlar om att ingjuta
    en hel byråkrati, ett helt system-

  123. -i föreställningen att det här
    är fasansfullt och förfärligt-

  124. -men det är absolut nödvändigt
    för att rädda mänskligheten-

  125. -för att utplåna
    mänsklighetens huvudfiende.

  126. I ett sånt system...

  127. ...är det möjligt
    att byråkratin fortsätter att mala-

  128. -ända fram tills de allierade
    står utanför grindarna.

  129. Och det är fullkomligt logiskt
    att det blir så.

  130. Man ska också komma ihåg att många
    av de unga som deltar i det här-

  131. -är födda och uppväxta
    i Tredje riket.

  132. Det är det som har predikats
    i skolan och i en byråkrati-

  133. -de kom att hamna i.

  134. Inte desto mindre
    fanns det grupper av individer-

  135. -som gjorde motstånd
    inifrån systemet.

  136. Grupper av individer
    som använde byråkratin-

  137. -för att om möjligt
    förhala...förloppet-

  138. -för att om möjligt rädda grupper.

  139. Bland annat en grupp byråkrater.
    När frågan skulle avgöras-

  140. -vad man skulle göra med grupper
    av individer-

  141. -som bedömdes vara
    en "blandras" av olika kategorier-

  142. -bekämpade...de det, som de under
    den här processen måste ha uppfattat-

  143. -som det oundvikliga slutet
    för gruppen.

  144. Det gjorde de genom att hitta på
    nya, byråkratiska regler-

  145. -och nya saker, som måste utredas-

  146. -innan man kunde fatta
    ett slutgiltigt beslut om gruppen.

  147. Man skulle kunna tala
    om en ofantlig, byråkratisk fantasi-

  148. -för att ständigt, ständigt
    kunna förhala den här processen.

  149. Det gjorde de också. De lyckades.

  150. Det fanns andra inom systemet,
    som ständigt försökte-

  151. -att förhala deportationer
    och försökte hitta andra former-

  152. -av utvägar inom systemet. Vi har
    ägnat för lite tid åt att fundera-

  153. -på de här individerna, på vad
    som motiverade dem, vad som fick dem-

  154. -att i den här kontexten
    bli de absolut politiskt inkorrekta.

  155. Allt det här som sker
    var inte brottsligt, tvärtom.

  156. Det var statens
    högsta och yttersta önskan.

  157. Och i det ligger också delar
    av nyckeln till att förstå det.

  158. Och sen efteråt skapas också
    andra former av konstruktioner.

  159. Konstruktionen av...att det
    inte hade varit möjligt att säga nej.

  160. Att det hade varit...

  161. ...vi eller de.

  162. "Vi hade inget val,
    vi lydde bara order."

  163. "Hade vi inte deltagit,
    hade vi själva blivit skjutna."

  164. Det blev ett sorts försvar,
    ett sorts sätt...

  165. ...att undkomma
    det personliga ansvaret.

  166. Den här föreställningen
    är en fiktion.

  167. Den är så-

  168. -ofantligt...

  169. ...inrotad,
    och som vi kan se gå igen...

  170. ...i alla former av folkmord, och
    i diktaturer, där systemen faller.

  171. Många av de som tjänat systemen
    säger att de inte hade nåt val.

  172. Sanningen är...

  173. ...att det inte hände nåt särskilt
    med de i Förintelsemaskineriet-

  174. -som sa nej.

  175. Vad som inträffade...

  176. ...var att deras byråkratiska karriär
    kanske stoppades.

  177. De fick kanske
    inte chefstjänsten de hade sökt.

  178. De placerades kanske
    på mindre attraktiva poster.

  179. Deras militära karriär gick kanske
    inte framåt i samma takt som andra.

  180. Men det är en helt annan sak än att
    nån sätter en kula i huvudet på en.

  181. Man förlorar kanske
    karriärmöjligheter eller liknande.

  182. Sanningen är snarare den motsatta.
    Att arbeta i Förintelsemaskineriet-

  183. -genererade ekonomiska fördelar.
    Det var välbetalt.

  184. Man slapp hamna vid fronten.

  185. Men det är också en annan sak...

  186. ...än att...man riskerade livet.
    Det är en fiktion. Det är inte sant.

  187. Men det är nånting vi har haft
    starka behov av att ta skydd bakom.

  188. Jag vill avsluta med att säga
    att vägen till slutpunkten-

  189. -till den punkt, där det
    inte längre finns nån återvändo-

  190. -naturligtvis är extremt lång, och
    kantad av små byråkratiska beslut-

  191. -av avhumanisering,
    av uppbyggande av ett system-

  192. -där det politiskt och moraliskt
    korrekta, den moraliska kompassen-

  193. -är exakt tvärtom.

  194. Där just utplånandet och dödandet-

  195. -är det etiskt, moraliskt korrekta,
    och det önskvärda.

  196. Allt det här är utbytbart.
    Där tackar jag för mig.

  197. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den tunna hinnan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Brott mot mänskligheten, Folkrätt, Internationella relationer, Krigsförbrytare, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.